Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

1954-03-16 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 4 januari 1954 dagtecknad proposition, nr 66, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen; samt

3) lag angående ändring i lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister.

I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas

följande.

I propositionen föreslås, att det enligt lagen om folkpensionering till dem

som är blinda utgående blindtillägget skall höjas från 700 kr. till 1 000 kr.

om året samt att, i motsats till vad nu gäller, tillägget i fortsättningen ej

skall räknas som inkomst vid fastställandet av inkomstprövad folkpension.

För andra, som före 60 års ålder blivit svårt invalidiserade, föreslås införandet

av ett särskilt tillägg, betecknat vårdtillägg, å 1 000 kr. om året.

Detta tillägg, som ej heller skall anses såsom inkomst enligt folkpensioneringslagen,

avses ej skola utgå till dem som stadigvarande vårdas å anstalt.

Kommunerna föreslås skola bidraga till kostnaderna för vårdtilläggen i

samma omfattning som till utgifterna för tilläggspensionerna.

Förslaget, som avses träda i kraft den 1 juli 1954, beräknas medföra

en årlig kostnadsökning å omkring 4 milj. kr., varav staten skulle svara

för i runt tal 3 milj. kr. och kommunerna för återstoden.

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse: 1

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 sand. 2 avd. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 9 och 10 §§, 13 § 1 inom., 14 § 1 mom., 15,

16, 33 och 36 §§ lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

9

Har gift —--—--—--

Vad nu sagts skall ej gälla den

som uppbär blindtillägg enligt 10 §.

10

Pensionsberättigad som lider av

sådan blindhet som i 3 § 2 mom.

sagts och som blivit blind före fyllda

sextio år skall utöver honom eljest

tillkommande folkpension erhålla

h lindtillägg med 700 kronor

om året.

Blindtillägg må —-----

(Föreslagen lydelse:)

§•

- utgående folkpensionen.

Vad nu sagts skall ej gälla den

som uppbär blindtillägg eller vårdtillägg

enligt 10 §.

§•

1 mom. Pensionsberättigad som

lider av sådan blindhet som i 3 § 2

mom. sagts och som blivit blind före

fyllda sextio år skall utöver honom

eljest tillkommande folkpension erhålla

blindtillägg med 1 000

kronor om året.

— — — är skolpliktig.

2 mom. Pensionsberättigad som

i annat fall än som avses i 1 mom.

är ur stånd att reda sig själv och på

grund härav är i behov av ständig

tillsyn och vård skall, om behovet

därav uppkommit före det han fyllt

60 år, utöver honom eljest tillkommande

folkpension erhålla vårdtillägg

med 1 000 kronor om året.

Vårdtillägg må ej utgå till den som

stadigvarande vårdas å anstalt tillhörande

staten eller kommun eller å

enskild anstalt till vars drift statsbidrag

utgår eller ock genom anstaltens

försorg utom densamma.

1 Senaste lydelse se SFS 1952: 396.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13. 3

(Gällande lydelse:)

13

1 mom. Med årsinkomst avses i

denna lag all den inkomst, för år

räknad, som någon skäligen kan antagas

komma att under den närmaste

tiden åtnjuta. Såsom inkomst räknas

icke annan folkpensionsförmån

än blindtillägg och ej heller allmänt

barnbidrag eller understöd som någon

på grund av skyldskap eller svågerlag

må vara föranledd att utgiva.

14

1 mom. Befinnes arbetsförmågan —

Åtnjuter pensionsberättigad---

15

Den som åtnjuter tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg eller kommunalt

bostadstillägg är pliktig att,

om hans eller hans makes ekonomiska

förhållanden väsentligt förbättrats,

utan oskäligt dröjsmål meddela

detta till pensionsstyrelsen eller

pensionsnämndens ordförande i det

pensionsdistrikt, där han senast blivit

mantalsskriven. Enahanda skyldighet

åligger honom, om han åtnjuter

kommunalt bostadstillägg och

mantalsskrives å annan ort än tillförne,

så ock om han ingår äktenskap

eller om hans äktenskap upplöses

genom makens död eller annorledes.

Åtnjuter någon invalidpension

eller sjukbidrag, vare han pliktig att,

om hans arbetsförmåga väsentligt

förbättrats, göra anmälan som nu

sagts.

(Föreslagen lydelse:)

§•

1 mom. Med årsinkomst avses i

denna lag all den inkomst, för år

räknad, som någon skäligen kan antagas

komma att under den närmaste

tiden åtnjuta. Såsom inkomst räknas

icke folkpensionsförmån, allmänt

barnbidrag eller understöd som

någon på grund av skyldskap eller

svågerlag må vara föranledd att utgiva.

§•

--folkpension indragas.

----del därav.

Om förhållandena för den som åtnjuter

vårdtillägg så ändrats att rätt

därtill ej längre föreligger, indrages

tillägget.

§•

Den som åtnjuter tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg eller kommunalt

bostadstillägg är pliktig att,

om hans eller hans makes ekonomiska

förhållanden väsentligt förbättrats,

utan oskäligt dröjsmål meddela

detta till pensionsstyrelsen eller

pensionsnämndens ordförande i det

pensionsdistrikt, där han senast blivit

mantalsskriven. Enahanda skyldighet

åligger honom, om han åtnjuter

kommunalt bostadstillägg och

mantalsskrives å annan ort än tillförne,

så ock om han ingår äktenskap

eller om hans äktenskap upplöses

genom makens död eller annorledes.

Anmälan som nu sagts skall

ock göras av den som åtnjuter invalidpension

eller sjukbidrag, om

hans arbetsförmåga väsentligt förbättrats,

samt av den som åtnjuter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

vårdtillägg, om förhållandena så

I första ---------

16

För pensionsberättigad -----

Vad nu---------

Har någon försummat den honom

enligt 15 § åvilande skyldigheten att

meddela upplysning om förändrade

förhållanden, må, där försummelsen

inverkat på rätten till eller beloppet

av folkpensionen och icke kan anses

ursäktlig, ansökning om tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg

eller kommunalt bostadstillägg avslås

och redan beviljad sådan förmån

indragas så som i första stycket

stadgats.

Vägrar någon--—---- -

ändrats att rätten till tillägget därav

påverkas.

person anmälningsskyldig.

§•

-----ny ansökning.

avhänt sig.

Har någon försummat den honom

enligt 15 § åvilande skyldigheten att

meddela upplysning om förändrade

förhållanden, må, där försummelsen

inverkat på rätten till eller beloppet

av folkpensionen och icke kan anses

ursäktlig, ansökning om tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg,

vårdtillägg eller kommunalt bostadstillägg

avslås och redan beviljad sådan

förmån indragas så som i första

stycket stadgats.

--denna påföljd.

33

Ansökning om-------

Ansökningen, som-----

Vid ansökningen skall fogas prästbevis

enligt fastställt formulär eller,

där hinder därför möter, annat bevis,

som pensionsstyrelsen må finna

skäl godtaga. Avser ansökningen in^alidpension,

sjukbidrag eller blindtillägg,

skall sökanden, där ej särskilda

skäl till annat föranleda, undergå

läkarundersökning enligt de

närmare bestämmelser pensionsstyrelsen

meddelar.

Vad angående--—----

§•

— — blivit mantalsskriven.

-----till sökanden.

Vid ansökningen skall fogas prästbevis

enligt fastställt formulär eller,

där hinder därför möter, annat bevis,

som pensionsstyrelsen må finna

skäl godtaga. Avser ansökningen invalidpension,

sjukbidrag, blindtillägg

eller vårdtillågg, skall sökanden, där

ej särskilda skäl till annat föranleda,

undergå läkarundersökning enligt de

närmare bestämmelser pensionsstyrelsen

meddelar.

---pensionsnämnden påfordras.

36 §.

Finner pensionsstyrelsen — — — -—--pensionens utbetalande.

Pensionsnämnds beslut i ärende Pensionsnämnds beslut i ärende

rörande ansökning om invalidpen- rörande ansökning om invalidpen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

sion, sjukbidrag eller blindtillägg

skall, vare sig besvär över beslutet

anförts eller ej, granskas av pensionsstyrelsen.

Finnes beslutet vara

lagligen grundat, skall styrelsen fastställa

detsamma. I annat fall skall

styrelsen, där ej på grund av anförda

besvär rättelse kan ske, återförvisa

ärendet till förnyad prövning;

dock att där beslutet finnes hava

blivit felaktigt endast i följd av felräkning,

misskrivning eller annan

dylik uppenbar oriktighet, pensionsstyrelsen

må utan återförvisning

verkställa nödig rättelse. Utan återförvisning

må pensionsstyrelsen jämväl

förordna att i stället för invalidpension

sjukbidrag skall utgå samt

besluta om ändring av den tidpunkt,

intill vilken sådant bidrag längst må

utgå.

Om pensionsstyrelsen----

Där i —- — —• --—--—

Skall i —- — —- — -—---- —

Där pensionsstyrelsen----—

Vad angående —-------

sion, sjukbidrag, blindtillägg eller

vårdtillägg skall, vare sig besvär över

beslutet anförts eller ej, granskas av

pensionsstyrelsen. Finnes beslutet

vara lagligen grundat, skall styrelsen

fastställa detsamma. I annat fall

skall styrelsen, där ej på grund av

anförda besvär rättelse kan ske, återförvisa

ärendet till förnyad prövning;

dock att där beslutet finnes hava

blivit felaktigt endast i följd av felräkning,

misskrivning eller annan

dylik uppenbar oriktighet, pensionsstyrelsen

må utan återförvisning

verkställa nödig rättelse. Utan återförvisning

må pensionsstyrelsen jämväl

förordna dels om utbyte av invalidpension

mot sjukbidrag samt

om ändring av den tidpunkt, intill

vilken sådant bidrag längst må utgå,

dels ock om utbyte av blindtillägg

mot vårdtillägg eller omvänt.

------därom utfärdar.

förnyad prövning.

av pensionen.

-----— styrelsen bestämmer.

----meddelat beslut.

Denna lag tråder i kraft den i juli

1954.

Pensionsstyrelsen har att, utan

särskild ansökan därom, omräkna

vid lagens ikraftträdande utgående

folkpensioner i enlighet med bestämmelserna

i 10 § 1 mom. och 13 § 1

mom. i deras nya lydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

1

Kommun skall för varje kalenderår

bidraga till kostnaderna för pensioner

enligt lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering med

dels viss andel, motsvarande tre

tjugondeis procent för varje fullt

tiotal skatteören per invånare i kommunen,

av kostnaden för tilläggspensioner,

änkepensioner och hustrutillägg,

som under året utbetalats för

inom kommunen mantalsskrivna

pensionsberättigade, dock högst tre

femtedelar av nämnda kostnad,

dels ock viss andel, motsvarande

en femtedels procent för varje

fullt tiotal skatteören per invånare

i kommunen, av kostnaden för kommunala

bostadstillägg, som under

året utbetalats för pensionsberättigade,

mantalsskrivna inom kommunen,

dock högst tre femtedelar och

lägst en fjärdedel av sagda kostnad.

Därest tilläggspensioner, —---

(Föreslagen lydelse:)

Kommun skall för varje kalenderår

bidraga till kostnaderna för pensioner

enligt lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering med

dels viss andel, motsvarande tre

tjugondeis procent för varje fullt

tiotal skatteören per invånare i kommunen,

av kostnaden för tilläggspensioner,

änkepensioner, hustrutilllägg

och vårdtillägg, som under året

utbetalats för inom kommunen mantalsskrivna

pensionsberättigade, dock

högst tre femtedelar av nämnda kostnad,

dels ock viss andel, motsvarande

en femtedels procent för varje

fullt tiotal skatteören per invånare

i kommunen, av kostnaden för kommunala

bostadstillägg, som under

året utbetalats för pensionsberättigade,

mantalsskrivna inom kommunen,

dock högst tre femtedelar och

lägst en fjärdedel av sagda kostnad.

----— — indextillägg därå.

1 Senaste lydelse se SFS 1952: 397.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

3 §•

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall

en tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension och hustrutillägg, i förekommande

fall jämte indextillägg,

ävensom kommunalt bostadstillägg

anses belöpa på varje månad. Angående

tid och sätt för gäldande av

kommunbidrag förordnar Konungen.

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall

en tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg och vårdtillägg,

i förekommande fall jämte

indextillägg, ävensom kommunalt bostadstillägg

anses belöpa på varje

månad. Angående tid och sätt för

gäldande av kommunbidrag förordnar

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1951.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

F örslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 om socialregister1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anaives.

(Gällande lydelse:)

2

I socialregistret skola antecknas:

1) de personer — ---------

2) inom kommunen boende personer,

vilka uppbära folkpension i

form av tilläggspension, änkepension,

kommunalt bostadstillägg,

hustrutillägg eller blindtillägg, bidrag

enligt lagen om bidrag till änkor

och änklingar med barn, mödrahjälp,

särskilt barnbidrag eller bidragsförskott

eller som med bidrag av allmänna

medel åtnjuta sjukvård eller

yrkesutbildning, varom i 14 § lagen

om folkpensionering förmäles, för

förebyggande eller hävande av höggradig

nedsättning av arbetsförmågan;
3)

personer, som------

(Föreslagen lydelse:)

§•

— ---kommunens organ;

2) inom kommunen boende personer,

vilka uppbära folkpension i

form av tilläggspension, änkepension,

kommunalt bostadstillägg,

hustrutillägg, blindtillägg eller vårdtillägg,

bidrag enligt lagen om bidrag

till änkor och änklingar med barn,

mödrahjälp, särskilt barnbidrag eller

bidragsförskott eller som med bidrag

av allmänna medel åtnjuta sjukvård

eller yrkesutbildning, varom i 14 §

lagen om folkpensionering förmäles,

för förebyggande eller hävande av

höggradig nedsättning av arbetsförmågan;
---i

registret.

4 §•

Beslutar kommunalt organ, att

hjälp skall utgå till viss person, skall

beslutet omedelbart delgivas det registerförande

organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämndens

ordförande i fråga om folkpension

Beslutar kommunalt organ, att

hjälp skall utgå till viss person, skall

beslutet omedelbart delgivas det registerförande

organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämndens

ordförande i fråga om folkpension

1 Senaste lydelse se SFS 1952: 400.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

(Gällande lydelse:)

1 form av tilläggspension, änkepension,

kommunalt bostadstillägg,

hustrutillägg eller blindtillägg ävensom

beträffande bidrag enligt lagen

om bidrag till änkor och änklingar

med barn, särskilt barnbidrag samt

bidrag av allmänna medel för sjukvård

eller yrkesutbildning, varom i

2 § 2) sägs, samt barnavårdsnämnd

i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.

(Föreslagen lydelse:)

i form av tilläggspension, änkepension,

kommunalt bostadstillägg, hustrutillägg,

blindtillägg eller vårdtilllägg

ävensom beträffande bidrag enligt

lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn, särskilt barnbidrag

samt bidrag av allmänna medel

för sjukvård eller yrkesutbildning,

varom i 2 § 2) sägs, samt barnavårdsnämnd

i fråga om mödrahjälp

och bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1954.

I samband med propositionen har väckts två motioner, nämligen nr 401

i första kammaren av herr Andersson, Lars, och herr Näsgård och nr 514

i andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes, »att riksdagen vid behandling

av Kungl. Maj:ts proposition nr 66 måtte 1) besluta att kostnaderna

för vårdtillägg helt må bekostas av statsmedel och uppdra åt vederbörande

utskott att utarbeta förslag till de ändringar av författningstext, som härav

föranledes, samt 2) hos Kungl. Maj :t begära en omprövning rörande fördelningen

av kostnaderna för folkpensioneringen mellan staten och kommunerna

i enlighet med vad som i motionerna anförts».

Utskottet har i förevarande sammanhang behandlat motionerna såvitt

avser det under 1 gjorda yrkandet. Till yrkandet under 2 avser utskottet

att återkomma senare.

Beträffande de skäl motionärerna anfört får utskottet hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering (nr 431; ändr. 221/1947,

527/1947, 732/1948, 264/1950, 157/1951, 332/1951, 396/1952 och 291/1953)

skiljer mellan å ena sidan ålderspension, som utgår efter det den pensionsberättigade

fyllt 67 år, samt å andra sidan invalidpension, sjukbidrag

och änkepension, vilka förmåner utgår för tid dessförinnan.

Ålderspension utgöres i första hand av allmän ålderspension.

Denna förmån är till storleken oberoende av vederbörandes inkomst och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

förmögenhet. Efter den uppräkning av folkpensionerna, som kom till stånd

genom lagen den 20 mars 1953 (nr 104) om höjning av folkpensioner m. m.,

utgör den allmänna ålderspensionen — bortsett från i det följande berörda

särskilda tillägg, varmed den förhöj es — för gift pensionsberättigad, vars make

jämväl åtnjuter folkpension eller till vars hustru utgår hustrutillägg, 1 120

(= 800 + 320) kr. samt för annan pensionsberättigad 1 400 (= 1 000 + 400)

kr., allt för år räknat.

Invalidpension utgår till den som på grund av kropps- eller

sinnessjukdom, sinnesslöhet, vanförhet eller annat lyte är ur stånd att

försörja sig genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter,

under förutsättning att nedsättningen av arbetsförmågan kan anses

varaktig. Sj ukbidrag åter tillkommer den som oavbrutet under minst

sex månader lidit av sådan höggradig nedsättning av arbetsförmågan som

erfordras för erhållande av invalidpension, om nedsättningen — utan att

anses varaktig — kan antagas bli bestående ytterligare avsevärd tid. Sjukbidrag

beviljas för viss tid, under det att invalidpension utgår tills vidare.

Invalidpension och sjukbidrag utgöres av grundpension och tilläggspension.

Grundpensionen utgår med ett fixt belopp av 200 kr. om året. Tillläggspensionens

storlek är däremot beroende av vederbörandes inkomstförhållanden

och utgår med — 1953 års standardförhöjning inräknad -—

högst 920 (= 600 + 320) kr. om året för gift pensionsberättigad, vars make

åtnjuter folkpension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt med högst

1 200 (= 800 + 400) kr. om året för annan pensionsberättigad.

Änkepension utgår till änka och hustrutillägg till pensionsberättigad

mans hustru, under förutsättning att rätt till folkpension ej

eljest föreligger, att vederbörande uppnått viss ålder samt att äktenskapet

varit av viss varaktighet. Båda dessa förmåner utgår efter inkomstprövning

med högst 840 (= 600 + 240) kr. om året.

De angivna folkpensionsförmånerna höjes i förekommande fall med indextillägg,

kommunalt bostadstillägg och blindtillägg.

F. n. utgör indextillägget 210 kr. för änkepensionsberättigad och

för den som uppbär hustrutillägg, 280 kr. för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter folkpensionsförmån eller vars hustru uppbär hustrutillägg,

samt 350 kr. för annan pensionsberättigad, allt för år räknat.

Varje kommun äger besluta, huruvida kommunalt bostadstillägg

skall utgå i kommunen eller ej, ävensom bestämma tilläggets storlek

samt grunderna i övrigt för beräkningen av tillägget. I sistnämnda avseende

gäller dock vissa undantag, främst därutinnan att inkomstprövning

av tillägget skall ske enligt folkpensioneringslagens regler.

Den som saknar synförmåga eller vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel

rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn äger, utöver invalidpension

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

eller ålderspension, uppbära blindtillägg. En förutsättning är dock,

att vederbörande blivit blind före fyllda 60 år. Blindtillägget utgör 700 kr.

om året och är till storleken oberoende av den blindes inkomst och förmögenhet.

I det föregående har angivits, att vissa folkpensionsförmåner är beroende

av inkomstprövning. Tilläggspension, änkepension, hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg minskas nämligen med en tredjedel av den del

av ogift pensionsberättigads årsinkomst, som ligger mellan 1 000 och 1 400

kr., och med två tredjedelar av inkomst därutöver. För gift pensionsberättigad

är motsvarande gränsbelopp 750 resp. 1 050 kr. Rörande beräkningen

av vederbörandes årsinkomst må här endast nämnas, att blindtillägg räknas

såsom inkomst men däremot icke annan folkpensionsförmån, att förmögenhet

överstigande 10 000 kr. (för gift pensionsberättigad 7 500 kr.)

medför viss höjning av årsinkomsten samt att gift pensionssökandes årsinkomst

och förmögenhet anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda

inkomst resp. förmögenhet.

Om gift pensionsberättigad, vars make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen till arbete, kan viss dispens ges från

inkomstprövningsreglerna. När särskilda skäl föranleder därtill må nämligen,

även om enligt dessa regler ingen eller lägre tilläggspension skulle

utgå, sådan pension tillerkännas vederbörande med högst 400 kr. om året,

bortsett från indextillägg. Sådan förmån må utgå även om folkpension

sedermera tillerkännes den pensionsberättigades make, dock endast i den

mån makarnas sammanlagda pensionsförmåner icke därigenom kommer

att överstiga beloppet av den tidigare utgående folkpensionen. Den berörda

dispensregeln, som återfinnes i 9 § folkpensioneringslagen, gäller ej den

som uppbär blindtillägg.

Kostnaderna för folkpensionerna bestrides av staten med bidrag av kommunerna

såvitt angår de inkomstprövade förmånerna. Kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna regleras genom lagen den 30 juni 1947 om

kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen (nr 398; ändr.

266/1950, 159/1951 och 397/1952). Enligt denna lag skall kommun för varje

kalenderår bidraga till kostnaderna för sådana inkomstprövade förmåner

utom kommunala bostadstillägg, som under året utbetalats till inom kommunen

mantalsskrivna pensionsberättigade, med en andel som motsvarar

3/ao procent för varje fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen,

dock högst med 3/r. av kostnaden. Beträffande kostnaderna för kommunala

bostadstillägg gäller motsvarande, dock att procentsatsen här i stället

är */* procent och att även en minimigräns satts för kommunens delaktighet

i kostnaden, nämligen lägst en fjärdedel. Allmän ålderspension jämte

indextillägg därå ävensom grundpension och blindtillägg bekostas helt av

staten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Pensionsstyrelsens förslag.

Under senare år har i skilda sammanhang aktualiserats frågorna om att

förstärka blindtilläggen inom folkpensioneringen samt bereda andra svårt

invalidiserade än blinda ett motsvarande tillägg.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 februari 1953 har ifrågavarande spörsmål

utretts av pensionsstyrelsen, som den 3 november 1953 redovisat utredningsuppdraget

genom avgivandet av ett förslag i ämnet. Detta förslag

har sedermera remissbehandlats i sedvanlig ordning. Huvudinnehållet i förslaget

och yttrandena anges i korthet i föredragande departementschefens

nedan intagna yttrande. För en närmare redogörelse må här hänvisas till

propositionen s. 18—33.

Propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, framhåller efter en

redogörelse för de på området gällande bestämmelserna, att blindtillägget

icke höjts sedan folkpensioneringslagen kom till år 1946, men att de blinda

det oaktat erhållit del i senare års förbättringar av folkpensionen, enär de

blindas ålders- och invalidpensioner givetvis höjts i samma mån som

andra folkpensionärers. Emellertid hade under senare år aktualiserats såväl

en omprövning av blindtilläggets storlek som möjligheterna att låta

tillägg komma ej blott blinda utan även andra svårt invalidiserade till del.

Departementschefen fortsätter:

»Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag har pensionsstyrelsen numera verkställt

ifrågavarande omprövning. Denna utmynnar i ett förslag att det nuvarande

blindtillägget skall bibehållas såsom en särskild folkpensionsförmån,

reserverad för de blinda, men höjas från 700 kr. till 1 000 kr. om året samt

att tillägget i fortsättningen ej skall räknas som inkomst vid fastställandet

av inkomstprövad folkpensionsförmån. Vidare innebär förslaget att för

andra svårt invalidiserade skall —- i stället för den nuvarande förmånen

enligt 9 § folkpensioneringslagen — införas två nya hjälpformer, betecknade

hjälptillägg och vårdtillägg, om 1 000 kr. resp. 1 500 kr. per år.

Vad först angår den föreslagna höjningen av blindtillägget motsvarar

denna drygt den efter år 1946 inträdda levnadskostnadsstegringen,

sådan denna återspeglas i det pensionspristal, som ligger till grund för

beräkningen av folkpensioneringens indextillägg. Detta tal har sedan nämnda

år stigit från 100 till 138. Under remissbehandlingen av pensionsstyrelsens

förslag i denna del har den angivna höjningen av blindtillägget allmänt

tillstyrkts. De blindas förening har emellertid påyrkat en ytterligare höjning

av blindtillägget, under åberopande av bl. a. att tillägget närmast

avsåge att ersätta vissa personliga tjänster till de blinda och att dessa

tjänster fördyrats i högre grad än levnadskostnaderna i allmänhet. Enligt

min mening framstår dock en höjning till 1 000 kr. som väl avvägd. Här
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

vidlag bör beaktas, att en sådan höjning måste ses i samband med frågan

om privilegiering av blindtillägget i inkomstprövningshänseende. Att tilllägget

hittills räknats såsom inkomst enligt folkpensioneringslagen förklaras

därav, att förmånen ursprungligen fattats såsom ett stöd främst åt

arbetande blinda och därmed närmast som ett tillskott till den arbetsinkomst,

som ju i övrigt verkar reducerande på de inkomstprövade folkpensionsförmånerna.

Med hänsyn särskilt till den hämmande verkan på

de blindas intresse att utnyttja sin arbetskraft, som synes kunna bli följden

härav, förordar jag emellertid — i likhet med samtliga remissinstanser

på ett undantag när —• att blindtillägget i detta hänseende likställes med

övriga folkpensionsförmåner.

Ett realiserande av pensionsstyrelsens nu ifrågavarande, av mig förordade

förslag innebär en betydande förbättring av hjälpen till de blinda.

Härom må hänvisas till de exempel pensionsstyrelsen lämnat och för vilka

redogjorts i det föregående. Jag vill dock nämna, att om den blinde ej

har annan inkomst eller också liar så stor inkomst, att rätt till inkomstprövad

folkpensionsförmån ej alls föreligger — i dessa fall inverkar ej

den föreslagna privilegieringen av blindtillägget i inkomstprövningshänseende

— så erhåller han en förbättring å 300 kr. om året. Har han däremot

annan inkomst kan förbättringen uppgå till, för år räknat, 767 kr.

för ogift eller för envar av två blinda makar och 533 kr. för blind, vars

make ej uppbär folkpension.

Uppenbarligen föreligger det ett nära samband mellan frågan om förbättrade

förmåner åt blinda och spörsmålet om hjälp åt andra svårt

invalidiserade personer. Pensionsstyrelsen har, såsom redan

berörts, föreslagit, att även dessa senare bör inom folkpensioneringens

ram erhålla ökad hjälp. Vid sin utredning har emellertid pensionsstyrelsen

funnit, att det i fråga om dessa kategorier inte som beträffande

de blinda går att med utgångspunkt från lytets art göra en avgränsning.

Ej heller kan man enligt pensionsstyrelsens mening draga gränsen vid

viss medicinsk invaliditetsgrad, eftersom invalidförmånerna enligt folkpensioneringslagen

eljest ej är graderade enligt en sådan princip. Pensionsstyrelsen

har i stället utgått från graden av invalidens behov av hjälp och

vård från andra. För rätt till det föreslagna hjälptillägget om 1 000 kr.

per år uppställes den förutsättningen, att invaliden skall för tillsyn och

vård dagligen vara i oundgängligt behov av upprepad personlig hjälp.

1 fråga om det vårdtillägg, vars belopp föreslagits skola utgöra 1 500 kr. om

året, är denna förutsättning skärpt sålunda, att behovet av tillsyn och

vård skall kräva annan persons ständiga närvaro. Beträffande båda tillläggen

skall vidare enligt förslaget såsom villkor gälla, att vederbörande

är berättigad till invalidpension eller ålderspension från folkpensioneringen

samt att hjälplöshetstillståndet inträffat före det han fyllt 60 år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

Emellertid ger förslaget möjlighet till viss dispens från de sålunda uppställda

villkoren för rätt till hjälp- och vårdtillägg. När synnerliga skäl föranleder

därtill, skall nämligen ett med hänsyn till omständigheterna avpassat

hjälp- eller vårdtillägg, dock högst nyss angivna belopp, kunna utgå,

därest behovet av personlig hjälp är betydande även om detsamma icke är

så omfattande som förut sagts. I sådant fall skall tillägg kunna utgivas

också därest rätt till folkpension ej alls föreligger eller om vederbörande

blott är berättigad till sjukbidrag.

I en del remissyttranden — bl. a. i det yttrande som avgivits av socialstyrelsen

— har mot förslaget anmärkts, att förutsättningarna för rätt till

tillägg ej gjorts tillräckligt klara och att de ger rum för en alltför stor

skalighetsprövning. Dessa anmärkningar synes mig befogade. Förslaget är

enligt min mening till sina konsekvenser alltför svåröverskådligt, och jag

anser mig därför böra förorda att reformen får en mera begränsad omfattning

och en mera strikt utformning än pensionsstyrelsen tänkt sig. Enligt

min mening bör villkoren för rätt till den nya hjälpformen vara enhetliga

och bestämmas med utgångspunkt från vad pensionsstyrelsen upptagit

beträffande det av styrelsen föreslagna vårdtillägget, dock med vissa

jämkningar.

Till en början torde böra uppställas det villkoret, att vederbörande äger

rätt till folkpension, d. v. s. att han uppbär invalidpension, sjukbidrag eller

ålderspension. Att låta de sjukbidragsberättigades rätt till ifrågavarande

tillägg bli beroende av dispens, såsom föreslagits, anser jag ej böra komma

i fråga. I övrigt synes det riktigt, att personkretsen bestämmes med hänsyn

till vård- och hjälpbehovet, därvid för rätt till tillägg synes böra fordras,

att den person det gäller skall vara ur stånd att reda sig själv. Kravet

härpå innebär, att invaliden skall vara i behov av hjälp från andra för

vården om sin person och den dagliga livsföringen. Invaliditeten bör emellertid

vara av kvalificerad art, och vederbörande bör i enlighet härmed

vara i behov av ständig tillsyn och vård. Enbart den omständigheten att

vederbörande tarvar hjälp vid av- och påklädning, vid måltider eller vissa

förflyttningar kan icke anses fylla här uppställda kvalifikationsgrunder.

Invaliditeten bör vara så svårartad, att den nödvändiggör mera fortlöpande

tillsyn och vård, vilket dock icke bör tolkas så strängt att behov skall föreligga

av annan persons oavbrutna närvaro. Förutsättningarna för rätt till

tillägg bör anses uppfyllda även i de fall, då den vårdade för kortare stunder

och tillfälligtvis kan lämnas utan tillsyn. Ej heller bör såsom en ovillkorlig

förutsättning uppställas, att vederbörandes tillstånd kräver ständigt

sängläge.

Enligt pensionsstyrelsens förslag skall — i likhet med vad som nu gäller

beträffande såväl blindtillägget som förmånen enligt 9 § folkpensioneringslagen

— krävas, att hjälplöshetstillståndet inträtt före det vederbörande

fyllt 60 år. Förslaget har i denna del tillstyrkts eller lämnats utan erinran

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

i de flesta remissyttrandena. I några yttranden har dock ifrågasatts, om

ej åldersgränsen borde helt slopas eller också höjas till 67 år. I denna del

anser jag mig emellertid, icke minst ur statsfinansiella synpunkter, böra

godtaga pensionsstyrelsens förslag.

Däremot kan jag icke ansluta mig till pensionsstyrelsens förslag att från

rätten till tillägg undantaga sådana fall, där hjälp kan lämnas av familjemedlem,

som ej därigenom tvingas åsidosätta förvärvsarbete. En bestämmelse

härom synes bli alltför svårtillämplig och kunna medföra ej avsedda

konsekvenser. I likhet med vad pensionsstyrelsen föreslagit bör de varaktigt

anstaltsvårdade undantagas från rätt till tillägg, när vården meddelas

å statliga, statsunderstödda eller kommunala anstalter. I sådant fall

bör nämligen den erforderliga vården erbjudas genom anstaltens försorg

och ej göras beroende av den intagnes möjlighet att själv genom särskilda

bidrag bekosta densamma.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att jag funnit mig böra godtaga

pensionsstyrelsens förslag att utforma den nya hjälpformen för andra

svårt invalidiserade än blinda såsom ett från blindtillägget fristående tilllägg.

Jag har sålunda ej ansett mig kunna biträda ett i ett par remissyttranden

väckt förslag om en enda gemensam hjälpform avseende alla

kategorier av svårt invalidiserade. Anledningen härtill är dels att rätten

till blindtillägget kan avgränsas på ett annat och mera konkret sätt än

som är möjligt i fråga om det nya tillägget och dels att jag — på sätt

närmare framgår av det följande -—• anser att den nya förmånen ej bör

finansieras på samma sätt som blindtillägget.

Den nu ifrågavarande nya pensionsförmånen, som lämpligen synes böra

benämnas v å r d t i 11 ä g g, bör enligt min mening fastställas till samma

belopp som blindtillägget d. v. s. 1 000 kr. per år. I likhet med blindtillägget

bör, såsom pensionsstyrelsen föreslagit, vårdtillägget ej vara indexreglerat

eller inkomstprövat. Ej heller bör det räknas såsom inkomst vid inkomstprövningen

av folkpensionerna.

Med hänsyn till det sätt, varpå det av mig förordade vårdtillägget utformats,

och för undvikande av en samtidig försämring av hjälpen enligt

gällande folkpensioneringslag torde den nuvarande förmånen enligt lagens

9 § böra lämnas orubbad.

Förmån enligt 9 § synes böra ersättas med vårdtillägg, när förutsättningarna

för sådant tillägg föreligger. I särskilda fall kan det emellertid ställa

sig något förmånligare för folkpensionären att åtnjuta förmån enligt 9 §,

nämligen om denna utgår med maximalt belopp, d. v. s. 1 150 kr. per år.

Dessa fall torde dock kunna uppmärksammas så att frågan löses på det

för vederbörande gynnsammaste sättet.

Pensionsstyrelsen har i sitt förslag ej närmare behandlat frågan om rätt

till hjälplöshetstil lägg från såväl olycksfallsförsäkringen (yrkesskadeför
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

säkringen) som folkpensioneringen. Av vad jag anfört i det föregående

framgår, att den som på grund av olycksfall i arbete skadats så svårt att

han blivit i behov av särskild vård f. n. kan få livräntan höjd genom ett

— efter graden av hjälplöshet beräknat — särskilt vårdbidrag om högst

1 800 kr. om året. I praktiken brukar den tid, för vilken sådant bidrag

utgår, som regel ej omfatta den skadades återstående livstid utan endast

avse viss skälig tid, intill dess vederbörande kunnat vänja sig vid skadan.

Beträffande blinda brukar sålunda vårdbidrag utgå under högst tre år.

Enligt det förslag till lag om yrkesskadeförsäkring, som den 13 november

1953 remitterats till lagrådet, skall försäkrad, som till följd av yrkesskada

under längre tid blir ur stånd att reda sig själv, kunna — utöver sjukpenning

och livränta — få ett vårdbidrag om högst 5 kr. per dag, därest

den skadade uppbär sjukpenning, och 1 800 kr. per år, om han uppbär

livränta. I förslaget har vidare intagits ett stadgande, att vid bidragets

bestämmande hänsyn skall tagas till förmån, som den skadade för motsvarande

ändamål åtnjuter jämlikt lagen om folkpensionering. Till detta

stadgande saknas motsvarighet i den nuvarande olycksfallsförsäkringslagstiftningen.

I remissyttrandena i förevarande ärende har försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten

behandlat spörsmålet om förebyggande av dubbelkompensation

i dessa hjälplöshetsfall. Försäkringsrådet har föreslagit en

lösning i linje med den som följts i nyssnämnda lagförslag, under det att

riksförsäkringsanstalten förordat en reglering av frågan i folkpensioneringslagen.

Jag har i detta ärende förordat, att folkpensioneringens blindoch

vårdtillägg skall utgå med fixt belopp, under det att enligt den föreslagna

yrkesskadeförsäkringslagen vårdbidraget kan till beloppet variera.

Härav följer att enligt min mening frågan om dubbelkompensation i förevarande

hänseende måste lösas så, att erforderlig jämkning i förekommande

fall sker beträffande vårdbidraget. De nu föreslagna förbättringarna

av folkpensionsförmånerna synes böra träda i kraft den 1 juli 1954,

d. v. s. ett halvt år före den nya yrkesskadeförsäkringslagens genomförande.

Att för nämnda halvår införa en motsvarande regel i den nuvarande olycksfallsförsäkringslagstiftningen

anser jag icke erforderligt.

Emellertid är den nya yrkesskadeförsäkringslagen ej avsedd att äga tilllämpning

på skador, som inträffat före lagens ikraftträdande. Beträffande

sådana skador blir sålunda den föreslagna avräkningsregeln ej tillämplig.

Med hänsyn till det tämligen ringa antalet av dessa vårdbidragsfall — det

rör sig ej mer än om något 100-tal fall — och den regelmässigt gjorda

tidsbegränsningen av rätten till sådant bidrag synes det knappast vara

nödvändigt med en speciell regel till förhindrande av överkompensation i

dessa fall.

I detta sammanhang vill jag erinra om att jag i årets statsverksproposition

under anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13. 17

(femte huvudtiteln punkt 55) med anledning av gjorda framställningar

förordat, att vid bestämmande av utbildningsbidrag till partiellt arbetsföra

in. fl. hänsyn ej skall tagas till blind- och vårdtilläggen.

Innan jag härefter övergår till kostnadsfrågan vill jag nämna, att pensionsstyrelsen

liksom några remissorgan berört frågan om eu höjning jämväl

av grundpensionen ävensom spörsmålet om utvidgad bidragsverksamhet

till mekaniska hjälpmedel åt svårt invalidiserade. 1 ill dessa frågor är jag

emellertid ej beredd att taga ställning i detta sammanhang.

Kostnadsökningen till följd av den föreslagna privilegieringen

av blindtillägget i inkomstprövningshänseende har pensionsstyrelsen beräknat

till omkring 400 000 kr. om året. Den ökning av inkomstprövade

folkpensionsförmåner, som blir följden av denna privilegiering, bör givetvis

bestridas på samma sätt som kostnaderna för inkomstprövade pensionsförmåner

i övrigt, d. v. s. av staten och kommunerna enligt de i kommunbidragslagen

angivna grunderna. Att, såsom ifrågasatts i ett par remissyttranden,

verkställa en omprövning av dessa grunder torde i detta sammanhang

icke kunna komma i fråga. Härav följer att staten får svara för

omkring ®/io av nämnda merutgift eller ca 240 000 kr., under det att kommunerna

får svara för */«> eller ca 160 000 kr., allt per år.

Höjningen av blindtilläggen beräknas medföra en årlig merutgift av

omkring 1 100 000 kr. Eftersom staten nu helt bekostar blindtilläggen, bör

staten även svara för hela kostnaden för höjningen av dessa tillägg.

Kostnaderna för de nya vårdtilläggen är betydligt vanskligare att beräkna.

Pensionsstyrelsen har med ledning av antalet personer, soin är berättigade

till förmåner enligt 9 § folkpensioneringslagen, samt erfarenheterna

från motsvarande danska hjälpformer gjort den uppskattningen,

att ca 4 000 personer skulle bli berättigade till de av pensionsstyrelsen

föreslagna hjälptilläggen samt ca 1 000 personer berättigade till vårdtilllägg.

Denna uppskattning är — såsom pensionsstyrelsen även framhåller

—- mycket osäker. Med den konstruktion jag förordat beträffande vårdtillägget

har jag ansett mig böra uppskattningsvis räkna med allra högst

3 000 vårdtilläggsberättigade personer och följaktligen eu årskostnad för

vårdtilläggen av högst 3 000 000 kr. Av de enligt 9 § folkpensioneringslagen

utgående förmånerna, vilka f. n. kostar ca 1 000 000 kr. om året,

torde omkring hälften komma att ersättas av vårdtillägg; och sålunda

kan den av vårdlilläggen föranledda kostnadsökningen för det allmänna

beräknas till (3 000 000 — 500 000 =) ca 2 500 000 kr. om året.

I överensstämmelse med vad pensionsstyrelsen föreslagit förordar jag, att

kostnaderna för vårdtilläggen fördelas mellan staten och kommunerna enligt

grunderna i kommunbidragslagen. De skäl, som huvudsakligen anförts

för kommunernas deltagande i finansieringen av vissa pensionsförmåner,

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1954. 9 sand. 2 and. Nr /•<’.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

nämligen att därigenom befordras en noggrann och effektiv prövning inom

pensionsnämnderna av de på förmånernas storlek inverkande omständigheterna,

synes nämligen äga särskild giltighet i fråga om vårdtilläggen.

Här blir det av synnerlig vikt med prövning av förhållandena i varje särskilt

fall. Av den nyss angivna kostnaden för vårdtilläggen skulle sålunda

6/io eller ca 1 500 000 kr. komma på staten och ca 4/i» eller ca 1 000 000 kr.

på kommunerna.

Den sammanlagda årliga kostnadsökningen för blind- och vårdtilläggen

skulle med utgångspunkt från det anförda för statens del bli (240 000 +

1 100 000 + 1 500 000 = ) ca 2 840 000 kr., eller avrundat uppåt omkring 3

milj. kr. samt för kommunernas vidkommande (160 000+ 1 000 000 =)

1 160 000 kr.

Reformen avses som förut nämnts att träda i kraft den 1 juli 1954. Någon

eftersläpning av kostnaderna under det första året torde man ej böra räkna

med. I övergångsbestämmelserna föreslås nämligen ett stadgande, att pensionsstyrelsen

utan särskild ansökan därom skall omräkna vid ikraftträdandet

utgående folkpensioner enligt de nya bestämmelserna. Dröjsmål med

att ansöka om det nya vårdtillägget uppväges till stor del därav, att förmånen

enligt 38 § 1 mom. folkpensioneringslagen utgives retroaktivt under

tre månader före ansökningen, därest rätt till förmån förelegat under

denna tid.»

Utskottet.

Det framstår för utskottet som angeläget att en förbättring av blindtilllägget

kommer till stånd samt att en motsvarande hjälpform, avsedd för

andra svårt invalidiserade än blinda, införes. Utskottet hälsar därför med

tillfredsställelse att förslag härom framlagts.

Blindtilläggets belopp fastställdes vid den nya folkpensioneringslagens

tillkomst 1946 till 700 kronor för år och har därefter ej höjts. Enligt propositionens

förslag skall tillägget från den 1 juli 1954 utgå med 1 000 kronor.

Därjämte föreslås den ändringen i gällande bestämmelser, att tillägget

icke längre skall räknas som inkomst vid bestämmande av inkomstprövade

folkpensionsförmåner. Privilegieringen av blindtillägget i inkomstprövningshänseende

innebär, såsom departementschefen utvecklar, att

förbättringen kan — beroende på den blindes inkomstförhållanden i övrigt

— avsevärt överstiga det belopp å 300 kronor, varmed tillägget föreslås höjt.

Utskottet tillstyrker den föreslagna höjningen.

Blindtillägget är för närvarande den enda folkpensionsförmån, som betraktas

såsom inkomst enligt folkpensioneringslagen och som därigenom

kan verka reducerande på de inkomstprövade pensionsförmånerna. Den

nu gällande bestämmelsen härom kan befaras inverka menligt på de blindas

intresse av att skaffa sig arbetsinkomst. Bl. a. med hänsyn härtill finner

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

utskottet det motiverat att såsom föreslagits likställa blindtillägget med

övriga folkpensionsförmåner vid inkomstprövningen.

Vad beträffar hjälp åt andra svårt invalidiserade än blinda innebär propositionens

förslag, att ett för dessa avsett vårdtillägg å 1 000 kronor tillskapas

inom folkpensioneringens ram. För rätt till detta tillägg förutsättes

enligt förslaget bl. a., att den person det gäller är ur stånd att reda sig

själv och på grund härav är i behov av ständig tillsyn och vård.

Givetvis finns det bland invaliderna ett avsevärt behov av ekonomisk

hjälp för tillsyn och vård även utanför den förhållandevis snäva kretsen

av dem, som enligt förslaget skall kunna erhålla tillägg. Det hade därför

enligt utskottets mening varit önskvärt, att hjälpen kunnat få eu vidare

omfattning. Svårigheterna att då finna en tillfredsställande gränsdragning

är emellertid uppenbara. Man har här icke som beträffande de blinda att

göra med en relativt klart avgränsad och efter medicinska grunder fastställbar

grupp utan är för gränsdragningen hänvisad till bedömningsgrunder,

vilka i långt högre grad kan ge rum för olika uppfattningar. Att lagen

lämnar tydlig vägledning är därför särskilt viktigt. Det bör även beaktas,

att man inför en ny hjälp form, vars omfattning endast högst ungefärligt

kan beräknas i förväg, och som ställer pensionsnämnderna inför delvis nya

problem. Med hänsyn härtill synes det utskottet vara att anbefalla, att

reformen från början begränsas på sätt föreslagits i propositionen.

Enligt förslaget skall vårdtillägget förbehållas dem, vilkas vårdbehov

uppkommit innan de fyllt 60 år. En motsvarande föreskrift gäller nu med

avseende å rätt till blindtillägg och förmån enligt 9 § folkpensioneringslagen.

I en del remissyttranden har förordats att den för rätt till vårdtillägg

föreslagna åldersgränsen slopas eller i vart fall höjes till 67 år.

Att slopa åldersgränsen synes utskottet ej vara lämpligt. Behov av hjälp

för personlig vård uppkommer förhållandevis ofta i de högre åldersgrupperna,

och ett vårdtillägg för äldre skulle för många komma att framstå

som eu förhöjd ålderspension. Spörsmålet om vilka hjälpformer, som bör

komma i fråga vid de under högre ålder inträffande hjälplöshetstillstånden,

hör nära samman med åldrings- och kronikervårdfrågan över huvud taget

och kan icke lösas vid förevarande mera begränsade reform. Var gränsen

för rätt till tillägg bör sättas är en avvägningsfråga, om vilken olika meningar

kan göra sig gällande. Utskottet har funnit sig kunna godtaga propositionens

förslag men vill framhålla, att en omprövning kan ifrågakomma,

sedan erfarenhet av reformens verkningar vunnits.

Utskottet godtager den avvägning av tilläggets belopp, som skelt i propositionen.

De föreslagna reformerna beräknas medföra en årlig kostnadsökning på

omkring fyra miljoner kronor. Härav skulle staten helt svara för den

kostnad, som höjningen av blindtilläggen föranleder, vilken beräknas till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 1,1.

1 100 000 kronor om året, medan återstoden skulle fördelas mellan staten

och kommunerna enligt grunderna i kommunbidragslagen.

Kostnaderna för blindtilläggen bör såsom hittills helt bestridas av statsmedel.

Vad beträffar kostnaderna för vårdtilläggen finner utskottet i likhet

med departementschefen, att samma skäl, som varit avgörande för

kommunernas deltagande i kostnaden för vissa andra folkpensionsförmåner,

äger giltighet även i fråga om vårdtilläggen. Utskottet kan därför icke biträda

det i motionerna I: 401 och II: 514, under 1, gjorda yrkandet, att kostnaderna

för vårdtilläggen helt skall bestridas av statsmedel, utan tillstyrker,

att dessa kostnader fördelas mellan staten och kommunerna enligt grunderna

i kommunbidragslagen.

Såsom ovan angivits avser utskottet att i annat sammanhang behandla

det i motionerna I: 401 och II: 514, under 2, gjorda yrkandet angående en

omprövning av fördelningen av folkpensionskostnaderna.

Propositionen föranleder i övrigt ingen erinran eller särskilt uttalande

från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag å motionerna I: 401 och II: 514,

såvitt avser kostnaderna för vårdtillägget, måtte bifalla

förevarande proposition.

Stockholm den 16 mars 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne*, Nils Elowsson*, fru

Svenson*, herrar Axel E. Svensson, Lundgren, Grönkvist och Kronstrand;

från andra kammaren: herrar Nilsson i Göteborg*, Hagård, Lundberg,

Carlsson i Bakeröd*, fröken Höjer, herr Svensson i Göteborg, fröken Sandell

och herr Königson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I DUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 34

403737

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:149 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till Befrämjande arv fröodlingen m. m.: Särskilt bidra s. 3 i texten