Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av gällande inskränkning i rätten till beställningstrafik för godsbefordran inom stads område. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 237 i första kammaren av herr Nilzon, Ivar, samt nr 295 i andra kammaren av herrar Johansson i Mysinge och Hansson i Skegrie.

1954-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av gällande inskränkning i rätten till beställningstrafik för godsbefordran inom stads område. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 237 i första kammaren av herr Nilzon, Ivar, samt nr 295 i andra kammaren av herrar Johansson i Mysinge och Hansson i Skegrie.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

1

Nr 15.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av

gällande inskränkning i rätten till beställningstrafik

för godsbefordran inom stads område.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 237 i första kammaren av

herr Nilzon, Ivar, samt nr 295 i andra kammaren av herrar Johansson i

Mysinge och Hansson i Skegrie.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta upphäva de i förordningen av den 25 oktober

1940 ang. yrkesmässig biltrafik m. m. 22 § 2 mom. intagna bestämmelserna

om inskränkning i rätten till beställningstrafik för godsbefordran inom

stads område samt hos Kungl. Maj :t begära, att härför erforderliga författningsändringar

måtte vidtagas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för yrkandena, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser.

Grunden till våra första bestämmelser om yrkesmässig biltrafik — vilka

intogs i 1906 års förordning om biltrafik — var, att man i allmänhetens

intresse ville pröva lämpligheten av såväl befordringsmedlet självt som de

kommunikationsleder, där det användes. Allteftersom trafikväsendet utvecklades

fann man behov av att reglera också förhållandet mellan de olika

trafikmedlen och mellan olika trafikföretag. Denna trafikmässiga behovsprövning

är nu det centrala i regleringen av den yrkesmässiga biltrafiken.

Gällande bestämmelser om denna trafik återfinnes i förordningen den

25 oktober 1940 ang. yrkesmässig automobiltrafik in. m.

I 1940 års förordning definieras yrkesmässig trafik såsom trafik, i vilken

automobil jämte förare mot ersättning tillhandahalles allmänheten för

person- eller godsbefordran.

Den yrkesmässiga trafiken uppdelas i linjetrafik och beställningstrafik.

Med linjetrafik förstås yrkesmässig trafik för regelbunden befordran av

passagerare eller gods å viss vägsträcka eller mellan vissa orter under sådana

omständigheter, att bestämmanderätt i fråga om automobilens utnyttjande

icke tillkommer viss trafikant eller vissa trafikanter gemensamt,

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 9 samt. 2 avd. Nr 15.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

beställningstrafik är sådan yrkesmässig trafik, som icke är att hänföra till

linjetrafik.

För bedrivande av yrkesmässig biltrafik fordras särskilt tillstånd, trafiktillstånd.

Vid meddelande av tillstånd till beställningstrafik skall bestämmas ort,

å vilken automobil, som brukas i trafiken, skall vara stationerad (stationsort).

I fråga om beställningstrafik för godsbefordran skall tillika angivas

ett lokalområde för trafiken. Lokalområde skall utgöras av län eller sammanhängande

delar av ett eller flera län.

Beställningstrafik för godsbefordran må, där ej med trafiktillståndet förenade

villkor och bestämmelser annat föranleda, bedrivas inom lokalområdet.

Enligt särskilda bestämmelser i förordningen må sådan trafik i

viss begränsad omfattning bedrivas jämväl utom lokalområdet. Å andra

sidan göres viss inskränkning av traiiken inom lokalområdet genom den

bestämmelse, som avses i nu förevarande motioner. Enligt 22 § 2 mom. må

nämligen för godsbefordran uteslutande inom viss stad icke användas automobil

med stationsort utom staden, där ej länsstyrelse sådant medgiver.

Länsstyrelse må ock, när skäl därtill är, förordna, att sådan inskränkningskall

tillämpas inom annat samhälle än stad eller beträffande visst område

inom länet. Därest det för tillgodoseende av tillfälligt behov av beställningstrafik

för godsbefordran inom visst område erfordras, äger länsstyrelse

medgiva befrielse från skyldigheten att iakttaga den i 22 § 2 mom. givna

inskränkningen.

Tillkomsten av den i motionerna avsedda inskränkningen.

1940 års förordning ang. yrkesmässig automobiltrafik trädde i kraft den

1 juli 1941. Dessförinnan utgjorde städerna särskilda trafikområden för

godstrafiken. Denna ordning föreslogs avskaffad av 193(1 års trafikutredning,

som utarbetade förslaget till 1940 års förordning. Emellertid ansåg

utredningen det nödvändigt, att i stället vissa föreskrifter lämnades till

förebyggande a\ eu osund konkurrens inom städerna och, om länsstyrelsen

därom förordnade, även inom andra samhällen eller områden med sammanträngd

befolkning. Vid remissbehandlingen av förslaget påtalades av

Svenska järnvagsföreningen, att konkurrensen mellan trafikutövare i städer

och på landsbygden i icke ringa grad utvidgades genom förslaget. Föreningen

ansåg, att det dåvarande stadstrafikbegreppet borde bibehållas för

alt en lämplig uppdelning av transporterna därmed skulle åvägabringas. I

proposition nr Ilo till 1940 års riksdag fann departementschefen vad föreningen

anfört icke böra föranleda ändring i utredningens förslag. Ej heller

andra lagutskottet fann i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 anledning

till erinran mot ifrågavarande stadgande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

Framställningar om översyn av gällande bestämmelser.

I remissyttrande den 6 februari 1952 över nyetableringssakkunnigas betänkande

(SOU 1951:27—28) hemställde kommerskollegium, att gällande

regleringsbestämmelser beträffande bl. a. transportmarknaden gjordes till

föremål för översyn. Beträffande den yrkesmässiga trafiken anförde kollegium

därvid bl. a.:

»---ifrågavarande näring regleras av en i statlig regi genomförd och

med åklagarmaktens stöd upprätthållen nyetableringskontroll, som torde

vara i flera avseenden mera effektiv än den privata nyetableringskontrollen.

Härtill kommer att företagarna i branschen sammanslutit sig i kartellartade

organisationer med uppgift att i vissa fall ytterligare begränsa konkurrensen.

----—»

Priskontrollnämnden yttrade i skrivelse den 1 augusti 1952 till Konungen,

att 1940 års förordning avsåg att råda bot mot vissa missförhållanden, som

uppkommit under den tidigare förekommande hårda konkurrensen på området.

Under det senaste årtiondet hade emellertid en utveckling ägt rum,

som i avgörande hänseenden ändrat förutsättningarna för regleringssystemet.

Ett flertal omständigheter, bland vilka kunde nämnas trafikutövarnas

sammanslutningssträvanden och en restriktiv tillståndsgivning, hade i betydande

grad begränsat konkurrensen. Nämnden ansåg därför, att biltrafikförordningens

bestämmelser borde överses, varvid det borde tillses, att

sådan konkurrensbegränsning, som tillkommit med statsmakternas medverkan,

antingen undanröjdes eller avsevärt uppmjukades.

I anledning av motioner i ämnet vid 1953 års riksdag uttalade andra lagutskottet

i utlåtande nr 15 sin anslutning till framställda förslag om en allmän

översyn av 1940 års förordning. I skrivelse till Konungen den 11 april

1953 nr 127 anmälde riksdagen att riksdagen anslutit sig till utskottets

uppfattning.

1953 års trafikutredning.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, har med

stöd av bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallat utredningsmän för att verkställa

en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken.

I direktiven för utredningen anför statsrådet Andersson bl. a.:

Sedan 1940 års förordning trädde i kraft har situationen på transportmarknaden

i landet undergått vissa icke oväsentliga förändringar, vilka

synes ge anledning att nu företaga en omprövning av den statliga trafikpolitiken.

Utvecklingen kännetecknas bl. a. av en stark ökning av antalet personoch

lastbilar i icke yrkesmässig trafik. Därjämte har i samband med jordbruksrationaliseringen

tillkommit ett stort antal traktorer, som i viss utsträckning

kan användas även för vägtransporter. Den förbättring av landets

transportförsörjning, som härigenom uppstått, är en omständighet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

som icke bör förbises nar det gäller att bedöma i vilken utsträckning behov

föreligger att genom konkurrensskydd åt den yrkesmässiga biltrafiken

trygga tillgången på transportmedel i landets olika delar. Yrkanden har

också framställts från olika håll om uppmjukning av regleringsbestämmelserna

för den yrkesmässiga trafiken.

Det allmänna målet för de trafikpolitiska lösningar utredningen skall

söka anvisa bör vara att för landets olika delar trygga en tillfredsställande

transportförsörjning till lägsta möjliga kostnader och under former, som

medger företagsmässig effektivitet och sund utveckling av transportapparaten.

Vid prövningen av de huvudspörsmål som i direktiven angivits borde utredningen

jämväl upptaga och överväga de särskilda förslag och yrkanden

beträffande delfrågor på det trafikpolitiska området, som från skilda håll

framförts. Det borde, anfördes slutligen i direktiven, vara utredningen

obetaget att upptaga även andra frågor av betydelse för utredningsuppdraget.

Utredningen, som bedriver sitt arbete under namnet 1953 års trafikutredning,

beräknar, att arbetet skall fortgå under år 1954.

Utskottet.

Den yrkesmässiga biltrafiken har sedan länge varit föremål för ingripande

regleringsåtgärder. På senare tid har från skilda håll ifrågasatts en

uppmjukning i olika avseenden särskilt av de i trafikutövarnas intresse

givna konkurrensbegränsande bestämmelserna. Härvid har framhållits

bl. a., att förhållandena väsentligt ändrats, sedan bestämmelserna tillkom.

Andra lagutskottet uttalade sig vid fjolårets riksdag för att en utredning

måtte komma till stånd för behandling av spörsmål rörande den yrkesmässiga

lastbilstrafiken. Chefen för kommunikationsdepartementet har därefter

tillkallat utredningsmän — 1953 års trafikutredning — med uppgift bl. a.

att allsidigt utreda den offentliga regleringen av den yrkesmässiga lastbilstrafiken.

Utredningen kommer enligt vad utskottet inhämtat att till övervägande

upptaga också frågan om den i motionerna berörda inskränkningen

i beställningstrafiken för godsbefordran inom stad. Vid sådant förhållande

anser utskottet, att riksdagens ställningstagande lämpligen bör

anstå i avvaktan på utredningens resultat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:237 och 11:295, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

• Andra lagutskottets utlåtande nr 15.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson*

son*, herrar Axel E. Svensson, Lundgren, Anders E. Johansson''

och Kronstrand;

från a ndra kammaren: herrar Hagård, Carlsson i Bakeröd*,

jer, herr Svensson i Göteborg, fröken Sandell, herrar Johansson i

Fredriksson och fru Eriksson i Ängelholm.

, fru Sven,

Grönkvist

fröken Höi

Södertälje,

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.