Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värn pliktslagen in. in.

1954-04-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värn pliktslagen in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

1

Nr 20.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändring i värn pliktslagen in. in.

Genom eu den 5 februari 1954 dagtecknad proposition, nr 92, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen

den 30 december 1941 (nr 967);

dels ock besluta att enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t utfärdar

värnpliktiga skall vara skyldiga påbörja värnpliktstjänstgöringen

det år de fyller nitton år.

I fråga om lydelsen av förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen får

utskottet hänvisa till propositionen s. 2—3.

Jämväl .beträffande de skäl, som ligger till grund för de i propositionen

framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

i det följande, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Med anledning av en väntad successiv ökning av värnpliktskontingentens

storlek under det närmaste årtiondet föreslås bestämmelser som möjliggör

en utjämning åldersklasserna emellan. I detta syfte föreslås ändringar

i värnpliktslagen innebärande att tiden för inträdet i värnpliktsåldern

och inskrivningsskyldighetens fullgörande framflyttas ett år, d. v. s.

till det år under vilket vederbörande fyller 18 år. Under ettvart av de

närmaste tio åren avses ett antal värnpliktiga skola inrycka till värnpliktstjänstgöringen

året efter inskrivningen, d. v. s. det år varunder de fyller

19 år.

Inledning.

Enligt 1941 års värnpliktslag i dess ursprungliga lydelse skulle de värnpliktiga

inskrivas det år de fyllde 20 år. Inskrivningen ägde rum på våren.

Huvuddelen av de värnpliktiga påbörjade tjänstgöringen nästföljande år;

de värnpliktiga vid flygvapnet och eu stor del av flottans värnpliktiga

började emellertid sin tjänstgöring redan inskrivningsåret, d. v. s. vid 20

års ålder.

674 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 2 avd. Nr 20.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

Sedermera uttalade sig såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté

för att värnpliktstjänstgöringen i allmänhet skulle påbörjas redan

vid 20 års ålder. Härvid betonades att en dylik anordning skulle motverka

minskningen i den totala tillgången på värnpliktiga samt medföra sociala

fördelar för samhället och den enskilde. Både överbefälhavaren och försvarskommittén

räknade med att övergången till det nya systemet skulle

ske successivt under 1950-talet. 19)8 års värnpUktskommitté förutsatte att

övergången skulle ske under en tioårsperiod åren 1950—1960.

På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 194) beslöt 19)9 års riksdag (skr.

nr 371) att särskilda inskrivningsförrättningar skulle anordnas år 1949

med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas år 1950 (d. v. s. med

dem som år 1949 fyllde 19 år) samt att övergång till värnpliktstjänstgöring

redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skulle ske

successivt i den takt Kungl. Maj :t bestämde.

Följande år skedde den definitiva övergången till inskrivning av 19- åringar under hösten. I samband härmed infördes uttrycklig bestämmelse

att svensk man skulle vara värnpliktig från och med det kalenderår under

vilket han fyllde 19 år (SFS 1950:225).

Arméchefens förslag in. in.

I »Militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1954/55» har chefen

för armén anfört följande:

Genom beslut av 1950 års riksdag sänktes tidpunkten för inträdet i

värnpliktsåldern från tjugonde till nittonde levnadsåret. Första tjänstgöring

påbörjas i regel året efter inskrivningen, övergång från första tjänstgöring

vid tjugoett till tjugo års ålder sker för närvarande successivt. Såvitt

nu kan bedömas, torde denna övergång vara genomförd vid påbörjandet

av utbildningsåret 1956/57, d. v. s. något tidigare än vad 1948 års värnpliktskommitté

beräknat. Om de värnpliktiga även under 1960-talet inkallas

till första tjänstgöring det år de fyller tjugo år, kommer utbildningskontingenten

att öka avsevärt. Vissa år kommer den att bli i det närmaste

dubbelt så stor som f. n. Det är icke möjligt att avväga arméns fredsorganisation

så, att denna år från år är dimensionerad för väsentligt ökat eller

minskat antal tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga. Främst i fråga om omfattningen

av utbildningsbefäl men även i fråga om kasernutrymme måste

en jämn fördelning eftersträvas. Den utbyggnad av fredsorganisationen,

som erfordras med anledning av 1960-talets stora åldersklasser, måste därför

påbörjas redan under 1950-talet. Det synes då lämpligt att redan i takt

härmed öka de årliga utbildningskontingenterna genom att i större omfattning

än nu inkalla yngre värnpliktiga. Härigenom utjämnas de stora utbildningskontingenterna

under 1960-talet och undvikes de avsevärda merkostnader,

som eljest skulle uppkomma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20. 3

Arméchefen lämnar i anslutning till det anförda en sammanställning å

det antal värnpliktiga som — förutsatt att de nuvarande kontingenterna

till marinen och flygvapnet blir oförändrade — kan beräknas bli tilldelat

armén vid de kommande inskrivningarna. Enligt sammanställningen kommer

antalet värnpliktiga vid armén att stiga från omkring 27 000 år 1954

till över 50 000 år 1965, varefter antalet successivt nedgår under senare

hälften av 1960-talet.

På grundval av denna sammanställning har arméchefen utarbetat en

plan för utbildningskontingentens sammansättning av arméns värnpliktiga

ur olika åldersklasser vid föreslagen successiv ökning.

Planens innehåll framgår av följande uppställning.

Utbildningsår

Inryckning av värnpliktiga

i ålder av

Vp].- kontingentens

föreslagna storlek

19 år

20 år

21 år

(och äldre)

1954/55

25 100

7 700

32 800

1955/56

5 100

26 900

800

32 800

1956/57

11 400

22 300

33 700

1957/58

17 700

16 900

34 600

1958/59

22 500

12 100

34 600

1959/60

25 300

10 200

35 500

1960/61

28 600

7 900

36 500

1961/62

31 000

5 500

36 500

1962/63

30 100

9 300

39 400

1963/64

24 400

15 000

39 400

1964/65

14 400

25 000

39 400

1965/66

3 900

35 500

39 400

1966/67

39 400

39 400

Anm. 5 000 värnpliktiga

av den åldersklass som enligt planen skall rycka

1 in år 1966 beräknas kvarstå till följande utbildningsår och kommer alltså

| att inrycka år 1967 vid 21 års ålder.

I anslutning till planen anför arméchefen vidare: Utjämningen av de

årliga utbildningskontingenterna åstadkommes under 1950-talet och början

av 1960-talet genom en successiv övergång till första tjänstgöring vid 19

års ålder. Under 1960-talets senare del kan inryckningstiden åter senareIäggas.

Den årliga ökningen i förhållande till nuvarande utbildningskontingent

begränsas under 1960-talet till endast ca 6 600 värnpliktiga, d. v. s.

omkring en tredjedel av den ökning, som eljest skulle inträffa under åren

1965_1967. Detta medför att det ökade behovet av ulbildningsbefäl, kasern
utrymmen

in. in. kan begränsas i motsvarande omfattning.

Sedermera har chefen för centrala värnpliktsbijrån i underdånig skrivelse

den 21 november 1953 anfört bl. a. följande: I arméchefens framställning

föreslås alt två inskrivningsförrättningar skulle äga rum budgetåret

1954/55, varvid åldersklass 1955 skulle inskrivas i vanlig ordning hösten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

1954 och åldersklass 1956 under januari—mars 1955. Under våren 1953

har emellertid ett förslag till ny inskrivningsinstruklion utarbetats, vilket

försöksvis tillämpas under nu pågående inskrivningsförrättningar. I detta

förslag har övergång skett till kortsystem med särskilt längdkort för varje

man. Härigenom har de tekniska förutsättningarna skapats för att anordna

en gemensam inskrivnings förrättning för åldersklasserna 1955 och 1956 förslagsvis

under ungefärliga tiden oktober 1954—januari 1955 med ett uppehåll

på omkring tre veckor under jul- och nyårshelgen. Fördelarna med en

sådan gemensam inskrivningsförrättning är påtagliga.

Chefen för centrala värnpliktsbyrån hemställde, att Kungl. Maj:t måtte

föranstalta om de ändringar av värnpliktslagen som betingades av arméchefens

förslag. Vad angår erforderliga ändringar i inskrivningsförordningen

komme chefen för värnpliktsbyrån att framdeles ingiva förslag

härom.

I anslutning till arméchefens och chefens för centrala värnpliktsbyrån

förslag har inom försvarsdepartementet upprättats en den 22 december

1953 dagtecknad promemoria, vari redogörelse lämnats för gällande bestämmelser

i ämnet och deras tillkomst samt för de båda förslagen. Härutinnan

torde få hänvisas till vad i det föregående anförts. I promemorian uttalas

vidare:

Ändringar bleve sannolikt nödvändiga även i inskrivningsförordningen

och vissa andra i administrativ ordning utfärdade författningar, men dessa

ändringar kunde ske utan riksdagens medverkan. Det syntes erforderligt

att, innan proposition i lagfrågan förelädes 1954 års riksdag, yttranden

från vederbörande myndigheter inhämtades beträffande: 1) de medicinska

synpunkterna i frågan; 2) frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen

kunde menligt påverka arbetsmarknaden; samt 3) frågan om

de värnpliktigas civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning

som en tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

Remissyttranden.

Över den förut nämnda promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits

av överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse efter hörande av medicinalstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i

Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk och styrelsen för Sveriges förenade studentkårer.

I samtliga yttranden har arméchefens förslag — med den därtill av chefen

för centrala värnpliktsbyrån förordade kompletteringen — i princip lämnats

utan erinran. Flertalet remissinstanser har dock såsom förutsättning för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

sin anslutning till förslaget uppställt att vissa särskilda synpunkter beaktas

vid dess genomförande.

överbefälhavaren framhåller att beträffande viss teknisk personal —

huvudsakligen vid marinen och flygvapnet -— anstånd kan erfordras för

att de värnpliktiga före inryckningen till första tjänstgöring skall hinna

skaffa sig erforderlig verkstadsutbildning och praktik.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har inhämtat yttranden från medlemmarna

av styrelsens vetenskapliga råd professorn i praktisk medicin vid Lunds

universitet H. Malmros, professorn i rättspsykiatri vid karolinska institutet

Gösta Rylander och professorn i ortopedi vid samma institut Sten Friberg.

Professorn Malmros framhåller att icke alla ynglingar vid 18 års ålder

har nått den kroppsliga och psykiska mognad, som är önskvärd vid fullgörandet

av militärtjänst. I flertalet fall torde emellertid mognadsgraden

vara sådan, att den föreslagna tidiga värnpliktstjänstgöringen knappast

kunde medföra någon större risk. En ofrånkomlig förutsättning för denna

framflyttning av värnplikten vore emellertid en noggrann undersökning

och sakkunnig bedömning av såväl den kroppsliga som den psykiska utvecklingsgraden

vid inskrivningen. Endast de värnpliktiga, som vore väl

utvecklade, borde inkallas till tidig värnpliktstjänstgöring.

Professorn Rylander förklarar att ur militärpsykiatrisk synpunkt i princip

intet finnes att invända mot förslaget. Den manliga ungdomen av i

dag hade genom ändrade sociala förhållanden utan tvivel i regel fått sin

psykiska utveckling och mognad påskyndad jämfört med tidigare. En del

ynglingar mognade dock senare än andra i psykiskt hänseende. Det syntes

därför vara av betydelse att vid inskrivningen av 18-åringar sådana värnpliktiga

frånskildes som förefallit psykiskt sett mindre utvecklade, blyga

och osäkra med psylcoinfantila drag. Möjligheterna härtill hade väsentligt

förbättrats genom de psykologiska urvalsprövningarna i samband med inskrivningsförrättningarna.

Professorn Friberg finner afl ur de synpunkter han har att företräda

skäl till erinran mot förslaget ej synes föreligga samt framhåller att tillväxten

är väsentligen avslutad i 18-årsåldern och att ynglingarna då passerat

den ålder då tungt kroppsarbete och starkare sporlprestationer har

någon ogynnsam inverkan på ben- och ledsystem.

Medicinalstyrelsen, vars yttrande inhämtats av sjukvårdsstyrelsen, har

ur medicinsk synpunkt intet all erinra mot att värnpliktstjänstgöringen

påbörjas det år den värnpliktige fyller 19 år, under förutsättning att de

värnpliktigas utvecklingsstadium i samband med uttagningen ägnas skärpt

uppmärksamhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför bl. a :

Några ogynnsamma erfarenheter av del genomförda tidigareläggandet av

ilen första tjänstgöringen från 2! till 20 års ålder föreligger veterligen icke.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

Mångåriga iakttagelser beträffande studenter och likställda, vilka blivit inskrivna

såsom underåriga, ävensom beträffande fast anställt manskap, som

påbörjat sin anställning vid krigsmakten vid den i detta sammanhang

aktuella åldern eller mången gång ännu tidigare, talar i samma riktning.

Mot det nu föreliggande förslaget om en ytterligare sänkning av värnpliktsåldern

med ett år har sjukvårdsstyrelsen ur militärmedicinsk synpunkt

i princip intet att erinra. Styrelsen anför emellertid, att den med

skärpa vill understryka betydelsen av att de värnpliktigas förutsättningar,

de fysiska såväl som de psykiska, göres till föremål för omsorgsfull prövning

ävensom att avsedd tjänstgöring inom skäliga gränser anpassas i

relation härtill. Styrelsen framhåller vikten av att inkallelse till första

tjänstgöring icke sker tidigare än vad som i det enskilda fallet lämpligen

bedömes kunna ske samt att sådan inkallelse vid minsta tvekan beträffande

den inskrivningsskyldiges förmåga att i medicinskt avseende motsvara

militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för att upptagas till omprövning

under ett nästföljande år.

Vad härefter angår arbetsmarknadssynpunkterna förklarar arbetsmarknadsstyrelsen

att den föreslagna tidigareläggningen av värnpliktstjänstgöringen

icke torde komma att inverka menligt på arbetsmarknaden. Landsorganisationen,

Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges lantbruksförbund

gör motsvarande uttalanden.

Frågan om den civila yrkesutbildning en och den inverkan på densamma

som en tidigareläggning av värnpliktstjänstgöringen kan innebära har upptagits

till behandling i ett flertal yttranden. Det framhålles att utbildningen

vid läroverk och yrkesskolor och annan motsvarande utbildning i ett betydande

antal fall ej avslutats i 19-årsåldern. Därest förslaget genomfördes

borde anstånd med värnpliktstjänstgöringen för avslutande av sådan utbildning

beviljas 19-åringarna liksom hittills tillämpats beträffande 20- åringarna. Att så sker uppställes av några remissinstanser som uttrycklig

förutsättning för deras anslutning till förslaget.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Torsten Nilsson, anför

bl. a. följande.

Innan jag går in på ett slutligt ställningstagande till förslaget torde jag

få erinra om vad jag i samband med framläggandet av årets statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, sid. 10 och 11) yttrade i frågan. Jag anförde

därvid följande. En betydande ökning av antalet män i värnpliktsåldern

koinrne att inträda under de närmaste tio åren. Därest samtliga dessa män

skulle militärutbildas enligt nu gällande grunder, måste krigsmaktens

organisation i fråga om förläggningslokaler, utbildningspersonal m. in. förstärkas.

Ur kostnadssynpunkt måste betänkligheter resas häremot. Det

torde därför bli nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att hindra att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

utbildningskontingenten ökade i takt med den stigande tillgången på män

i värnplikt såldern. Förslag hade av arméchefen framlagts om att ändra

tidpunkten för inskrivning såsom värnpliktig respektive påbörjande av

första tjänstgöring, varigenom det beräknades bli möjligt att utjämna de

under de kommande åren stora värnpliktskontingenterna och lielt utnyttja

den nuvarande tillgången på förläggningsutrymmen för att militärutbilda

en del av männen. Jag framhöll vidare, att jag senare torde få anmäla

frågan om härav föranledda författningsändringar. Jag räknade emellertid

i förevarande sammanhang med att förslaget genomfördes. Vidare borde

enligt min mening föreskrifterna för läkarbesiktning av värnpliktiga skärpas

så att en del av de värnpliktiga, som enligt nuvarande bestämmelser

skulle hänföras till de lägsta besiktningsgrupperna, komme att förklaras

såsom odugliga till krigstjänst. Det vore möjligt att ytterligare åtgärder

erfordrades för att hindra att ökningen av antalet män i värnpliktsåldern

medförde större kostnadsstegringar under försvarsanslagen. Detta spörsmål

krävde ytterligare överväganden. Det syntes mig lämpligt att prövningen

härav finge ingå som ett led i överbefälhavarens utredning i avvägningsfrågan

vid bestämmandet, inom en förutsatt finansiell ram, av försvarsgrenarnas

storlek och kostnader i förhållande till varandra.

Av vad jag sålunda yttrade torde framgå att jag i detta sammanhang

icke avser alt taga ståndpunkt till frågan om värnpliktsorganisationens

framtida storlek. Det problem som förslaget avser att lösa och som uppstått

till följd av den väntade ökningen av årsklassernas storlek är att i

möjligaste mån söka åstadkomma en utjämning årsklasserna emellan.

Huruvida de sålunda utjämnade kontingenterna helt eller endast delvis

skal! tagas i anspråk kommer att bli beroende på ett bedömande i framtiden.

I princip innebär arméchefens förslag till lösning av nyss angivna problem

att under en tidsperiod den ordinarie årsklassen (20-åringar) årligen

kompletteras med en del av närmast yngre årsklass (19-åringar). Mot

denna lösning synes ur militärorganisatorisk synpunkt intet vara att erinra.

Därest förslaget i princip skulle gillas, torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t alt bestämma under hur lång tidsperiod och i vilken omfattning

årligen värnpliktiga ur den yngre årsklassen skall tagas i anspråk.

Ur arbetsmarknadssynpunkt torde hinder ej möta mot bifall till förslaget.

Beträffande den inverkan på den civila yrkesutbildningen som ett tidigareläggande

av värnpliktstjänstgöringen medför förutsätter jag att all rimlig

hänsyn skall tagas till dem som ej hunnit avsluta utbildning vid läroverk

och yrkesskolor eller annan motsvarande utbildning och att anstånd

med värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.

Den avgörande vikten vid ett bedömande av förslaget bör enligt min

åsikt tillmätas den medicinska sakkunskapens ståndpunkt i frågan. Då

denna sakkunskap enhälligt funnit binder in medicinsk synpunkt ej möta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

mot förslaget och med hänsyn till vad nyss anförts rörande förslaget ur

andra synpunkter är jag beredd tillstyrka bifall till detsamma.

Jag förutsätter härvid att försvarets sjukvårdsstyrelse erhåller uppdrag

att utfärda de medicinska föreskrifter och vidtaga de övriga åtgärder som

betingas av vad styrelsen anfört i sitt yttrande och som faller inom styrelsens

ämbetsområde.

Även andra föreskrifter och åtgärder torde erfordras i anledning av vad

sjukvårdsstyrelsen yttrat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att gå i

författning härom.

Enligt 27 § 1 mom. F. skall första tjänstgöring och tjänstgöring i en

följd taga sin början före utgången av andra året efter inskrivningsåret.

Ehuru det hittills icke övervägts att låta tjänstgöringen hörja senare än i

lagrummet stadgas synes det dock — såsom försvarets civilförvaltning

framhållit — icke uteslutet att omständigheterna kan komma att nödvändiggöra

en dylik anordning. Det synes därför lämpligt att i detta sammanhang

lagrummet ändras därhän att tjänstgöringen i fråga skall börja före

utgången av tredje året efter inskrivningsåret.

På Kungl. Maj :t torde få ankomma att vidtaga de ändringar i inskrivni

n g s fö r o r d ni n ge n och andra i administrativ ordning utfärdade författningar

som må bli erforderliga.

Utskottet.

Enligt beslut vid 1950 års riksdag är svensk man värnpliktig fr. o. m.

det kalenderår, under vilket han fyller 19 år. Samma år är han skyldig

låta inskriva sig som värnpliktig. Huvuddelen av de värnpliktiga påbörjar

sin värnpliktstjänstgöring följande år, d. v. s. det år de fyller 20 år.

Befolkningsstatistiken utvisar att en markant ökning av den årliga värnpliktskontingentens

storlek är att vänta under det kommande årtiondet

med kulmen i mitten av 1960-talet. Enligt beräkningar av chefen för

armén kommer det antal värnpliktiga, som vid inskrivningarna kan väntas

bli tilldelat armén, att stiga från omkring 27 000 år 1954 till omkring

50 000 år 1965, varefter antalet A äntas successivt nedgå.

1 syfte att åstadkomma en utjämning mellan åldersklasserna föreslås i

förevarande proposition, att under ettvart av åren 1955—1965 ett antal

värnpliktiga som under året fyller 19 år skall inkallas till sin första tjänstgöring

tillsammans med sådana värnpliktiga som fyller 20 år.

Utskottet finner det ur ekonomiska och organisatoriska synpunkter nödvändigt,

att de belastningar som ökningen av värnpliktskontingenterna

kommer att innebära för arméns fredsorganisation motverkas genom en

utjämning mellan åldersklasserna av den art som i propositionen föreslås.

För de värnpliktiga medför den föreslagna tidigare värnpliktstjänstgöringen

vissa fördelar i det att tjänstgöringen i större utsträckning blir fullgjord

innan de mera definitivt inpassats i arbetslivet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 20.

9

Tidigareläggningen av tjänstgöringen kan emellertid för den enskilde

medföra psykiska påfrestningar av icke önskvärd art. Även med hänsyn

till den fysiska utvecklingsgraden hos 19-åringar kan militär tjänstgöring

vid sådan ålder innebära vissa risker.

I likhet med de remissinstanser som företrätt den medicinska sakkunskapen

anser utskottet dock, att förslaget i princip kan godtagas. Utskottet

vill emellertid understryka vad försvarets sjukvårdsstyrelse i sitt remissyttrande

anfört därom att en oavvislig förutsättning för förslagets genomförande

är, att en ingående och i möjligaste mån betryggande prövning

göres av den enskildes personliga kvalifikationer i hälsohänseende samt

att han placeras i sådan tjänstgöring som med hänsyn härtill är lämplig

och så anpassad att befarade risker så vitt möjligt elimineras. Utskottet

förutsätter, att genom särskilda föreskrifter påkallas skärpt uppmärksamhet

från inskrivningsmyndighetens sida rörande den enskildes lämplighet

fysiskt och psykiskt för tjänstgöring vid 19 års ålder och att vid tvekan

rörande lämpligheten tjänstgöring vid denna ålder icke kommer i fråga.

Utskottet vill därjämte framhålla, att skärpt uppmärksamhet kan behöva

ägnas den värnpliktige även under tjänstgöringens fortgång.

Såsom departementschefen anfört bör vidare all möjlig hänsyn tagas

till dem som ej hunnit avsluta sin utbildning vid läroverk och yrkesskolor

eller annan motsvarande utbildning. Utskottet förutsätter, att anstånd med

värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.

De ändringar i värnpliktslagen, som föreslås i samband med genomförandet

av förslaget om värnpliktstjänstgöring vid 19 års ålder, föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 6 april 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne*, Nils Elowsson*, Axel

E. Svensson, Lundgren, Huss*, Grönkvist och Nils Theodor Larsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Nilsson i Göteborg,

Lundberg, Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem, Bengtsson i Varberg,

Ericsson i Näs och Cassel*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

r>74 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 2 avd. Nr 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av lagen den 6 juni 1925 a1 i texten