Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värn pliktslagen in. in.
1954-04-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1954:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värn pliktslagen in. in.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
1
Nr 20.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i värn pliktslagen in. in.
Genom eu den 5 februari 1954 dagtecknad proposition, nr 92, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen
den 30 december 1941 (nr 967);
dels ock besluta att enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t utfärdar
värnpliktiga skall vara skyldiga påbörja värnpliktstjänstgöringen
det år de fyller nitton år.
I fråga om lydelsen av förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen får
utskottet hänvisa till propositionen s. 2—3.
Jämväl .beträffande de skäl, som ligger till grund för de i propositionen
framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
i det följande, hänvisa till propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Med anledning av en väntad successiv ökning av värnpliktskontingentens
storlek under det närmaste årtiondet föreslås bestämmelser som möjliggör
en utjämning åldersklasserna emellan. I detta syfte föreslås ändringar
i värnpliktslagen innebärande att tiden för inträdet i värnpliktsåldern
och inskrivningsskyldighetens fullgörande framflyttas ett år, d. v. s.
till det år under vilket vederbörande fyller 18 år. Under ettvart av de
närmaste tio åren avses ett antal värnpliktiga skola inrycka till värnpliktstjänstgöringen
året efter inskrivningen, d. v. s. det år varunder de fyller
19 år.
Inledning.
Enligt 1941 års värnpliktslag i dess ursprungliga lydelse skulle de värnpliktiga
inskrivas det år de fyllde 20 år. Inskrivningen ägde rum på våren.
Huvuddelen av de värnpliktiga påbörjade tjänstgöringen nästföljande år;
de värnpliktiga vid flygvapnet och eu stor del av flottans värnpliktiga
började emellertid sin tjänstgöring redan inskrivningsåret, d. v. s. vid 20
års ålder.
674 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 2 avd. Nr 20.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
Sedermera uttalade sig såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté
för att värnpliktstjänstgöringen i allmänhet skulle påbörjas redan
vid 20 års ålder. Härvid betonades att en dylik anordning skulle motverka
minskningen i den totala tillgången på värnpliktiga samt medföra sociala
fördelar för samhället och den enskilde. Både överbefälhavaren och försvarskommittén
räknade med att övergången till det nya systemet skulle
ske successivt under 1950-talet. 19)8 års värnpUktskommitté förutsatte att
övergången skulle ske under en tioårsperiod åren 1950—1960.
På förslag av Kungl. Maj:t (prop. nr 194) beslöt 19)9 års riksdag (skr.
nr 371) att särskilda inskrivningsförrättningar skulle anordnas år 1949
med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas år 1950 (d. v. s. med
dem som år 1949 fyllde 19 år) samt att övergång till värnpliktstjänstgöring
redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skulle ske
successivt i den takt Kungl. Maj :t bestämde.
Följande år skedde den definitiva övergången till inskrivning av 19- åringar under hösten. I samband härmed infördes uttrycklig bestämmelse
att svensk man skulle vara värnpliktig från och med det kalenderår under
vilket han fyllde 19 år (SFS 1950:225).
Arméchefens förslag in. in.
I »Militärorganisatoriskt underlag för budgetåret 1954/55» har chefen
för armén anfört följande:
Genom beslut av 1950 års riksdag sänktes tidpunkten för inträdet i
värnpliktsåldern från tjugonde till nittonde levnadsåret. Första tjänstgöring
påbörjas i regel året efter inskrivningen, övergång från första tjänstgöring
vid tjugoett till tjugo års ålder sker för närvarande successivt. Såvitt
nu kan bedömas, torde denna övergång vara genomförd vid påbörjandet
av utbildningsåret 1956/57, d. v. s. något tidigare än vad 1948 års värnpliktskommitté
beräknat. Om de värnpliktiga även under 1960-talet inkallas
till första tjänstgöring det år de fyller tjugo år, kommer utbildningskontingenten
att öka avsevärt. Vissa år kommer den att bli i det närmaste
dubbelt så stor som f. n. Det är icke möjligt att avväga arméns fredsorganisation
så, att denna år från år är dimensionerad för väsentligt ökat eller
minskat antal tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga. Främst i fråga om omfattningen
av utbildningsbefäl men även i fråga om kasernutrymme måste
en jämn fördelning eftersträvas. Den utbyggnad av fredsorganisationen,
som erfordras med anledning av 1960-talets stora åldersklasser, måste därför
påbörjas redan under 1950-talet. Det synes då lämpligt att redan i takt
härmed öka de årliga utbildningskontingenterna genom att i större omfattning
än nu inkalla yngre värnpliktiga. Härigenom utjämnas de stora utbildningskontingenterna
under 1960-talet och undvikes de avsevärda merkostnader,
som eljest skulle uppkomma.
Andra lagutskottets utlåtande nr 20. 3
Arméchefen lämnar i anslutning till det anförda en sammanställning å
det antal värnpliktiga som — förutsatt att de nuvarande kontingenterna
till marinen och flygvapnet blir oförändrade — kan beräknas bli tilldelat
armén vid de kommande inskrivningarna. Enligt sammanställningen kommer
antalet värnpliktiga vid armén att stiga från omkring 27 000 år 1954
till över 50 000 år 1965, varefter antalet successivt nedgår under senare
hälften av 1960-talet.
På grundval av denna sammanställning har arméchefen utarbetat en
plan för utbildningskontingentens sammansättning av arméns värnpliktiga
ur olika åldersklasser vid föreslagen successiv ökning.
Planens innehåll framgår av följande uppställning.
Utbildningsår
Inryckning av värnpliktiga
i ålder av
Vp].- kontingentens
föreslagna storlek
19 år
20 år
21 år
(och äldre)
1954/55
25 100
7 700
32 800
1955/56
5 100
26 900
800
32 800
1956/57
11 400
22 300
33 700
1957/58
17 700
16 900
34 600
1958/59
22 500
12 100
34 600
1959/60
25 300
10 200
35 500
1960/61
28 600
7 900
36 500
1961/62
31 000
5 500
36 500
1962/63
30 100
9 300
39 400
1963/64
24 400
15 000
39 400
1964/65
14 400
25 000
39 400
1965/66
3 900
35 500
39 400
1966/67
39 400
39 400
Anm. 5 000 värnpliktiga
av den åldersklass som enligt planen skall rycka
1 in år 1966 beräknas kvarstå till följande utbildningsår och kommer alltså
| att inrycka år 1967 vid 21 års ålder.
I anslutning till planen anför arméchefen vidare: Utjämningen av de
årliga utbildningskontingenterna åstadkommes under 1950-talet och början
av 1960-talet genom en successiv övergång till första tjänstgöring vid 19
års ålder. Under 1960-talets senare del kan inryckningstiden åter senareIäggas.
Den årliga ökningen i förhållande till nuvarande utbildningskontingent
begränsas under 1960-talet till endast ca 6 600 värnpliktiga, d. v. s.
omkring en tredjedel av den ökning, som eljest skulle inträffa under åren
1965_1967. Detta medför att det ökade behovet av ulbildningsbefäl, kasern
utrymmen
in. in. kan begränsas i motsvarande omfattning.
Sedermera har chefen för centrala värnpliktsbijrån i underdånig skrivelse
den 21 november 1953 anfört bl. a. följande: I arméchefens framställning
föreslås alt två inskrivningsförrättningar skulle äga rum budgetåret
1954/55, varvid åldersklass 1955 skulle inskrivas i vanlig ordning hösten
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
1954 och åldersklass 1956 under januari—mars 1955. Under våren 1953
har emellertid ett förslag till ny inskrivningsinstruklion utarbetats, vilket
försöksvis tillämpas under nu pågående inskrivningsförrättningar. I detta
förslag har övergång skett till kortsystem med särskilt längdkort för varje
man. Härigenom har de tekniska förutsättningarna skapats för att anordna
en gemensam inskrivnings förrättning för åldersklasserna 1955 och 1956 förslagsvis
under ungefärliga tiden oktober 1954—januari 1955 med ett uppehåll
på omkring tre veckor under jul- och nyårshelgen. Fördelarna med en
sådan gemensam inskrivningsförrättning är påtagliga.
Chefen för centrala värnpliktsbyrån hemställde, att Kungl. Maj:t måtte
föranstalta om de ändringar av värnpliktslagen som betingades av arméchefens
förslag. Vad angår erforderliga ändringar i inskrivningsförordningen
komme chefen för värnpliktsbyrån att framdeles ingiva förslag
härom.
I anslutning till arméchefens och chefens för centrala värnpliktsbyrån
förslag har inom försvarsdepartementet upprättats en den 22 december
1953 dagtecknad promemoria, vari redogörelse lämnats för gällande bestämmelser
i ämnet och deras tillkomst samt för de båda förslagen. Härutinnan
torde få hänvisas till vad i det föregående anförts. I promemorian uttalas
vidare:
Ändringar bleve sannolikt nödvändiga även i inskrivningsförordningen
och vissa andra i administrativ ordning utfärdade författningar, men dessa
ändringar kunde ske utan riksdagens medverkan. Det syntes erforderligt
att, innan proposition i lagfrågan förelädes 1954 års riksdag, yttranden
från vederbörande myndigheter inhämtades beträffande: 1) de medicinska
synpunkterna i frågan; 2) frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen
kunde menligt påverka arbetsmarknaden; samt 3) frågan om
de värnpliktigas civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning
som en tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.
Remissyttranden.
Över den förut nämnda promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits
av överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse efter hörande av medicinalstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för
yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges lantbruksförbund,
Riksförbundet Landsbygdens folk och styrelsen för Sveriges förenade studentkårer.
I samtliga yttranden har arméchefens förslag — med den därtill av chefen
för centrala värnpliktsbyrån förordade kompletteringen — i princip lämnats
utan erinran. Flertalet remissinstanser har dock såsom förutsättning för
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
sin anslutning till förslaget uppställt att vissa särskilda synpunkter beaktas
vid dess genomförande.
överbefälhavaren framhåller att beträffande viss teknisk personal —
huvudsakligen vid marinen och flygvapnet -— anstånd kan erfordras för
att de värnpliktiga före inryckningen till första tjänstgöring skall hinna
skaffa sig erforderlig verkstadsutbildning och praktik.
Försvarets sjukvårdsstyrelse har inhämtat yttranden från medlemmarna
av styrelsens vetenskapliga råd professorn i praktisk medicin vid Lunds
universitet H. Malmros, professorn i rättspsykiatri vid karolinska institutet
Gösta Rylander och professorn i ortopedi vid samma institut Sten Friberg.
Professorn Malmros framhåller att icke alla ynglingar vid 18 års ålder
har nått den kroppsliga och psykiska mognad, som är önskvärd vid fullgörandet
av militärtjänst. I flertalet fall torde emellertid mognadsgraden
vara sådan, att den föreslagna tidiga värnpliktstjänstgöringen knappast
kunde medföra någon större risk. En ofrånkomlig förutsättning för denna
framflyttning av värnplikten vore emellertid en noggrann undersökning
och sakkunnig bedömning av såväl den kroppsliga som den psykiska utvecklingsgraden
vid inskrivningen. Endast de värnpliktiga, som vore väl
utvecklade, borde inkallas till tidig värnpliktstjänstgöring.
Professorn Rylander förklarar att ur militärpsykiatrisk synpunkt i princip
intet finnes att invända mot förslaget. Den manliga ungdomen av i
dag hade genom ändrade sociala förhållanden utan tvivel i regel fått sin
psykiska utveckling och mognad påskyndad jämfört med tidigare. En del
ynglingar mognade dock senare än andra i psykiskt hänseende. Det syntes
därför vara av betydelse att vid inskrivningen av 18-åringar sådana värnpliktiga
frånskildes som förefallit psykiskt sett mindre utvecklade, blyga
och osäkra med psylcoinfantila drag. Möjligheterna härtill hade väsentligt
förbättrats genom de psykologiska urvalsprövningarna i samband med inskrivningsförrättningarna.
Professorn Friberg finner afl ur de synpunkter han har att företräda
skäl till erinran mot förslaget ej synes föreligga samt framhåller att tillväxten
är väsentligen avslutad i 18-årsåldern och att ynglingarna då passerat
den ålder då tungt kroppsarbete och starkare sporlprestationer har
någon ogynnsam inverkan på ben- och ledsystem.
Medicinalstyrelsen, vars yttrande inhämtats av sjukvårdsstyrelsen, har
ur medicinsk synpunkt intet all erinra mot att värnpliktstjänstgöringen
påbörjas det år den värnpliktige fyller 19 år, under förutsättning att de
värnpliktigas utvecklingsstadium i samband med uttagningen ägnas skärpt
uppmärksamhet.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anför bl. a :
Några ogynnsamma erfarenheter av del genomförda tidigareläggandet av
ilen första tjänstgöringen från 2! till 20 års ålder föreligger veterligen icke.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
Mångåriga iakttagelser beträffande studenter och likställda, vilka blivit inskrivna
såsom underåriga, ävensom beträffande fast anställt manskap, som
påbörjat sin anställning vid krigsmakten vid den i detta sammanhang
aktuella åldern eller mången gång ännu tidigare, talar i samma riktning.
Mot det nu föreliggande förslaget om en ytterligare sänkning av värnpliktsåldern
med ett år har sjukvårdsstyrelsen ur militärmedicinsk synpunkt
i princip intet att erinra. Styrelsen anför emellertid, att den med
skärpa vill understryka betydelsen av att de värnpliktigas förutsättningar,
de fysiska såväl som de psykiska, göres till föremål för omsorgsfull prövning
ävensom att avsedd tjänstgöring inom skäliga gränser anpassas i
relation härtill. Styrelsen framhåller vikten av att inkallelse till första
tjänstgöring icke sker tidigare än vad som i det enskilda fallet lämpligen
bedömes kunna ske samt att sådan inkallelse vid minsta tvekan beträffande
den inskrivningsskyldiges förmåga att i medicinskt avseende motsvara
militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för att upptagas till omprövning
under ett nästföljande år.
Vad härefter angår arbetsmarknadssynpunkterna förklarar arbetsmarknadsstyrelsen
att den föreslagna tidigareläggningen av värnpliktstjänstgöringen
icke torde komma att inverka menligt på arbetsmarknaden. Landsorganisationen,
Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges lantbruksförbund
gör motsvarande uttalanden.
Frågan om den civila yrkesutbildning en och den inverkan på densamma
som en tidigareläggning av värnpliktstjänstgöringen kan innebära har upptagits
till behandling i ett flertal yttranden. Det framhålles att utbildningen
vid läroverk och yrkesskolor och annan motsvarande utbildning i ett betydande
antal fall ej avslutats i 19-årsåldern. Därest förslaget genomfördes
borde anstånd med värnpliktstjänstgöringen för avslutande av sådan utbildning
beviljas 19-åringarna liksom hittills tillämpats beträffande 20- åringarna. Att så sker uppställes av några remissinstanser som uttrycklig
förutsättning för deras anslutning till förslaget.
Departementschefen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Torsten Nilsson, anför
bl. a. följande.
Innan jag går in på ett slutligt ställningstagande till förslaget torde jag
få erinra om vad jag i samband med framläggandet av årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, sid. 10 och 11) yttrade i frågan. Jag anförde
därvid följande. En betydande ökning av antalet män i värnpliktsåldern
koinrne att inträda under de närmaste tio åren. Därest samtliga dessa män
skulle militärutbildas enligt nu gällande grunder, måste krigsmaktens
organisation i fråga om förläggningslokaler, utbildningspersonal m. in. förstärkas.
Ur kostnadssynpunkt måste betänkligheter resas häremot. Det
torde därför bli nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att hindra att
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
utbildningskontingenten ökade i takt med den stigande tillgången på män
i värnplikt såldern. Förslag hade av arméchefen framlagts om att ändra
tidpunkten för inskrivning såsom värnpliktig respektive påbörjande av
första tjänstgöring, varigenom det beräknades bli möjligt att utjämna de
under de kommande åren stora värnpliktskontingenterna och lielt utnyttja
den nuvarande tillgången på förläggningsutrymmen för att militärutbilda
en del av männen. Jag framhöll vidare, att jag senare torde få anmäla
frågan om härav föranledda författningsändringar. Jag räknade emellertid
i förevarande sammanhang med att förslaget genomfördes. Vidare borde
enligt min mening föreskrifterna för läkarbesiktning av värnpliktiga skärpas
så att en del av de värnpliktiga, som enligt nuvarande bestämmelser
skulle hänföras till de lägsta besiktningsgrupperna, komme att förklaras
såsom odugliga till krigstjänst. Det vore möjligt att ytterligare åtgärder
erfordrades för att hindra att ökningen av antalet män i värnpliktsåldern
medförde större kostnadsstegringar under försvarsanslagen. Detta spörsmål
krävde ytterligare överväganden. Det syntes mig lämpligt att prövningen
härav finge ingå som ett led i överbefälhavarens utredning i avvägningsfrågan
vid bestämmandet, inom en förutsatt finansiell ram, av försvarsgrenarnas
storlek och kostnader i förhållande till varandra.
Av vad jag sålunda yttrade torde framgå att jag i detta sammanhang
icke avser alt taga ståndpunkt till frågan om värnpliktsorganisationens
framtida storlek. Det problem som förslaget avser att lösa och som uppstått
till följd av den väntade ökningen av årsklassernas storlek är att i
möjligaste mån söka åstadkomma en utjämning årsklasserna emellan.
Huruvida de sålunda utjämnade kontingenterna helt eller endast delvis
skal! tagas i anspråk kommer att bli beroende på ett bedömande i framtiden.
I princip innebär arméchefens förslag till lösning av nyss angivna problem
att under en tidsperiod den ordinarie årsklassen (20-åringar) årligen
kompletteras med en del av närmast yngre årsklass (19-åringar). Mot
denna lösning synes ur militärorganisatorisk synpunkt intet vara att erinra.
Därest förslaget i princip skulle gillas, torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t alt bestämma under hur lång tidsperiod och i vilken omfattning
årligen värnpliktiga ur den yngre årsklassen skall tagas i anspråk.
Ur arbetsmarknadssynpunkt torde hinder ej möta mot bifall till förslaget.
Beträffande den inverkan på den civila yrkesutbildningen som ett tidigareläggande
av värnpliktstjänstgöringen medför förutsätter jag att all rimlig
hänsyn skall tagas till dem som ej hunnit avsluta utbildning vid läroverk
och yrkesskolor eller annan motsvarande utbildning och att anstånd
med värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.
Den avgörande vikten vid ett bedömande av förslaget bör enligt min
åsikt tillmätas den medicinska sakkunskapens ståndpunkt i frågan. Då
denna sakkunskap enhälligt funnit binder in medicinsk synpunkt ej möta
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
mot förslaget och med hänsyn till vad nyss anförts rörande förslaget ur
andra synpunkter är jag beredd tillstyrka bifall till detsamma.
Jag förutsätter härvid att försvarets sjukvårdsstyrelse erhåller uppdrag
att utfärda de medicinska föreskrifter och vidtaga de övriga åtgärder som
betingas av vad styrelsen anfört i sitt yttrande och som faller inom styrelsens
ämbetsområde.
Även andra föreskrifter och åtgärder torde erfordras i anledning av vad
sjukvårdsstyrelsen yttrat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att gå i
författning härom.
Enligt 27 § 1 mom. F. skall första tjänstgöring och tjänstgöring i en
följd taga sin början före utgången av andra året efter inskrivningsåret.
Ehuru det hittills icke övervägts att låta tjänstgöringen hörja senare än i
lagrummet stadgas synes det dock — såsom försvarets civilförvaltning
framhållit — icke uteslutet att omständigheterna kan komma att nödvändiggöra
en dylik anordning. Det synes därför lämpligt att i detta sammanhang
lagrummet ändras därhän att tjänstgöringen i fråga skall börja före
utgången av tredje året efter inskrivningsåret.
På Kungl. Maj :t torde få ankomma att vidtaga de ändringar i inskrivni
n g s fö r o r d ni n ge n och andra i administrativ ordning utfärdade författningar
som må bli erforderliga.
Utskottet.
Enligt beslut vid 1950 års riksdag är svensk man värnpliktig fr. o. m.
det kalenderår, under vilket han fyller 19 år. Samma år är han skyldig
låta inskriva sig som värnpliktig. Huvuddelen av de värnpliktiga påbörjar
sin värnpliktstjänstgöring följande år, d. v. s. det år de fyller 20 år.
Befolkningsstatistiken utvisar att en markant ökning av den årliga värnpliktskontingentens
storlek är att vänta under det kommande årtiondet
med kulmen i mitten av 1960-talet. Enligt beräkningar av chefen för
armén kommer det antal värnpliktiga, som vid inskrivningarna kan väntas
bli tilldelat armén, att stiga från omkring 27 000 år 1954 till omkring
50 000 år 1965, varefter antalet A äntas successivt nedgå.
1 syfte att åstadkomma en utjämning mellan åldersklasserna föreslås i
förevarande proposition, att under ettvart av åren 1955—1965 ett antal
värnpliktiga som under året fyller 19 år skall inkallas till sin första tjänstgöring
tillsammans med sådana värnpliktiga som fyller 20 år.
Utskottet finner det ur ekonomiska och organisatoriska synpunkter nödvändigt,
att de belastningar som ökningen av värnpliktskontingenterna
kommer att innebära för arméns fredsorganisation motverkas genom en
utjämning mellan åldersklasserna av den art som i propositionen föreslås.
För de värnpliktiga medför den föreslagna tidigare värnpliktstjänstgöringen
vissa fördelar i det att tjänstgöringen i större utsträckning blir fullgjord
innan de mera definitivt inpassats i arbetslivet.
Andra lagutskottets utlåtande nr 20.
9
Tidigareläggningen av tjänstgöringen kan emellertid för den enskilde
medföra psykiska påfrestningar av icke önskvärd art. Även med hänsyn
till den fysiska utvecklingsgraden hos 19-åringar kan militär tjänstgöring
vid sådan ålder innebära vissa risker.
I likhet med de remissinstanser som företrätt den medicinska sakkunskapen
anser utskottet dock, att förslaget i princip kan godtagas. Utskottet
vill emellertid understryka vad försvarets sjukvårdsstyrelse i sitt remissyttrande
anfört därom att en oavvislig förutsättning för förslagets genomförande
är, att en ingående och i möjligaste mån betryggande prövning
göres av den enskildes personliga kvalifikationer i hälsohänseende samt
att han placeras i sådan tjänstgöring som med hänsyn härtill är lämplig
och så anpassad att befarade risker så vitt möjligt elimineras. Utskottet
förutsätter, att genom särskilda föreskrifter påkallas skärpt uppmärksamhet
från inskrivningsmyndighetens sida rörande den enskildes lämplighet
fysiskt och psykiskt för tjänstgöring vid 19 års ålder och att vid tvekan
rörande lämpligheten tjänstgöring vid denna ålder icke kommer i fråga.
Utskottet vill därjämte framhålla, att skärpt uppmärksamhet kan behöva
ägnas den värnpliktige även under tjänstgöringens fortgång.
Såsom departementschefen anfört bör vidare all möjlig hänsyn tagas
till dem som ej hunnit avsluta sin utbildning vid läroverk och yrkesskolor
eller annan motsvarande utbildning. Utskottet förutsätter, att anstånd med
värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.
De ändringar i värnpliktslagen, som föreslås i samband med genomförandet
av förslaget om värnpliktstjänstgöring vid 19 års ålder, föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 6 april 1954.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sunne*, Nils Elowsson*, Axel
E. Svensson, Lundgren, Huss*, Grönkvist och Nils Theodor Larsson;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Nilsson i Göteborg,
Lundberg, Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem, Bengtsson i Varberg,
Ericsson i Näs och Cassel*.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
r>74 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 2 avd. Nr 20.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av lagen den 6 juni 1925 a1 i texten