Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om krigsförsäkring för sjömän in. fl., m. m.

1954-04-13 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om krigsförsäkring för sjömän in. fl., m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

3

Nr 24.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om krigsförsäkring för sjömän in. fl., m. m.

Genom en den 19 februari 1954 dagtecknad proposition, nr 90, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga vid propositionen fogat förslag

till lag om krigsförsäkring för sjömän m. fl.;

dels ock antaga vid propositionen fogade förslag till

förordning om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av

krigsåtgärd drabba sjömän m. fl.; samt

förordning om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av

krigsåtgärd drabba fiskare.

I propositionen föreslås att lagen den It juni 1937 (nr 348) om krigsförsäkring

för ombord å fartyg tjänstgörande personer den 1 januari 1955

avlöses av en ny lag, betecknad lag om krigsförsäkring för sjömän m. fl.

och utformad i anslutning till den lag om yrkesskadeförsäkring, som genom

propositionen nr 60 förelagts riksdagen. Jämväl i fortsättningen skola således

de ombordanställda, såvitt gäller olycksfall till följd av krigsåtgärd,

vara försäkrade även för olycksfall utom arbetet samt de och deras efterlevande

vara berättigade till, utöver livränta, engångsersättning om högst

13 000 kr. om olycksfallet medfört invaliditet. Vid samma tidpunkt, d. v. s.

den 1 januari 1955, föreslås förordningen den 13 april 1940 (nr 213)

om ersättning av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsåtgärd, ersatt av en ny motsvarande förordning,

upprättad i anslutning till förenämnda lagförslag. Slutligen föreslås att

kungörelsen den 30 april 1942 (nr 218) om höjning av vissa ersättningar

enligt förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för

fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall den 1 januari

1955 — dä fiskarförsäkringsförordningen enligt propositionen nr 60 föreslagits

skola upphöra att gälla — skall ersättas av en förordning om ersättning

av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba

fiskare. Enligt sistnämnda förordning garanteras fiskarena och, om olycksfallet

skulle medföra döden, deras efterlevande av statsmedel samma en
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 2''r.

gångsbelopp, som enligt krigsförsäkringslagen tillkommer de ombordanställda

och deras efterlevande.

De vid propositionen fogade författningsförslagen har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om krigsförsäkring för sjömän m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §.

Där inom område och under tid, som Konungen äger bestämma, ombord

å svenskt fartyg tjänstgörande person, som är obligatoriskt försäkrad enligt

lagen om yrkesskadeförsäkring, till följd av krigsåtgärd drabbas av olycksfall,

skall den därav föranledda skadan anses såsom yrkesskada, ändå att

olycksfallet inträffat utom arbetet; och skola — vare sig olycksfallet skett

i eller utom arbetet — under tillämpning i övrigt av vad i nämnda lag är

stadgat rörande obligatorisk försäkring nedan angivna särskilda bestämmelser

gälla.

Vad i första stycket sägs om person, som tjänstgör ombord å svenskt fartyg-

skall äga motsvarande tillämpning å statlig befattningshavare, som

under utövande av sin befattning tjänstgör ombord å utländskt fartyg.

Har inom område och under tid, som i första stycket avses, person som

angives i första eller andra stycket blivit borta, skall han anses hava omkommit

genom olycksfall till följd av krigsåtgärd, där ej med hänsyn till

antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra omständigheter finnes

sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat. I fall, varom nu är

fråga, skall begravningshjälp icke utgå.

2 §•

Den skadades årliga arbetsförtjänst må icke beräknas till lägre belopp

än femtusen kronor.

3 §•

Har olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av densamma med minst

en tiondel, vilken förlust eller nedsättning kan antagas bliva för framtiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

bestående, skall, utöver livränta, till den skadade utgivas vid förlust av

arbetsförmågan, om den skadade var befälhavare, maskinchef, styrman,

maskinist, föreståndare för ekonomiavdelning eller radiotelegrafist, ett belopp,

motsvarande ett års lön, beräknad till tolv gånger den kontanta

månadslön, som den skadade åtnjöt vid tiden för olycksfallet, dock lägst

niotusen och högst trettontusen kronor, och eljest ett belopp av niotusen

kronor samt vid nedsättning av arbetsförmågan det lägre belopp, som svarar

mot nedsättningen.

Undergår, sedan ersättning, varom i denna paragraf sägs, blivit för den

skadade genom beslut av försäkringsinrättningen bestämd, den skadades

tillstånd väsentlig försämring i förhållande till vad som vid beslutets fattande

antagits, må jämkning i ersättningen äga rum.

4 §.

Har olycksfallet medfört döden, skall, utöver livränta, till den avlidnes

efterlevande utgivas ett belopp motsvarande det, som enligt 3 § skall utgå

vid förlust av axbetsförmågan, dock med avdrag av dels begravningshjälp

dels ock vad som må hava utgivits jämlikt 3 §.

Med efterlevande avses i denna paragraf allenast make, barn, som äger

rätt till arv efter den avlidne, och adoptivbarn jämte deras avkomlingar

samt föräldrar och adoptivföräldrar. Finnes ej annan efterlevande än make,

tillfaller hela det enligt första stycket utgående beloppet maken. Finnas

jämte make andra efterlevande, tillfaller halva beloppet maken. Belopp,

som utgår till andra efterlevande än make, fördelas dem emellan enligt de

regler, som gälla för föi’delning av arvfallen egendom.’

5 §•

I fall, som i denna lag avses, skall vad i 30 § första stycket andra punkten

samt andra stycket lagen om yrkesskadeförsäkring finnes stadgat icke

äga tillämpning.

6 §•

Arbetsgivare är pliktig att till den försäkringsinrättning, i vilken hos

honom anställda äro obligatoriskt försäkrade jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring,

erlägga det tillägg till tidigare bestämd försäkringsavgift, som

må föranledas av tillämpningen av denna lag.

Å tillägg till försäkringsavgift, varom i första stycket sägs, skall tilläggsavgift

eller bidrag enligt 39 § lagen om yrkesskadeförsäkring icke erläggas.

7 §•

Bestämmelserna i denna lag avse ej personer, som tjänstgöra ombord å

krigsfartyg, och äga ej heller tillämpning i fråga om skada, som orsakats

av krigsåtgärd under krig vari riket befinner sig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955, då lagen den 11 juni 1937

(nr 348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer

skall upphöra att gälla. Ersättningsanspråk på grund av olycksfall, som inträffat

före den 1 januari 1955, skola dock alltjämt bedömas enligt den

äldre lagen.

Förslag

till

Förordning

om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba

sjömän m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Går svenskt fartyg genom sjöolycka utom riket förlorat eller förklaras

det efter sådan sjöolycka icke vara iståndsättligt och drabbas person, som

tjänstgjort ombord å fartyget och som å annat fartyg företager hemresa till

Sverige, inom sådant område och under sådan tid, att lagen om krigsförsäkring

för sjömän m. »fl. är gällande, av olycksfall till följd av krigsåtgärd,

skall, där nämnda lag icke är tillämplig å olycksfallet, ersättning utgivas av

statsmedel.

2 §.

Ersättning i anledning av olycksfall, som avses i 1 §, bestämmes av riksförsäkringsanstalten,

och skola i fråga om sådant olycksfall stadgandena i

förutnämnda lag i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3 §•

Drabbas person, som tjänstgjort ombord å svenskt fartyg, i annat fall

än som avses i 1 § under hemresa till Sverige av olycksfall till följd av

krigsåtgärd, äger Konungen, om skäl äro därtill, besluta att ersättning i

anledning av olycksfallet skall med tillämpning av vad i 2 § stadgats utgivas

av statsmedel.

4 §.

Har person, som avses i 1 eller 3 §, blivit borta inom sådant område och

under sådan tid, att lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl. är gällande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

skall han anses hava omkommit genom olycksfall till följd av krigsåtgärd,

där ej med hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra

omständigheter finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955, då förordningen den

13 april 1940 (nr 213) om ersättning av statsmedel i vissa fall för skada

till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd, skall upphöra att

gälla. Ersättningsanspråk på grund av olycksfall, som inträffat före den

1 januari 1955, skola dock alltjämt bedömas enligt äldre bestämmelser.

Förslag

till

Förordning

om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba

fiskare.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Drabbas någon, som idkar fiske såsom yrke eller eljest för sin utkomst,

under fiske eller vid försök att rädda människoliv ur sjönöd eller vid användning

av fiskebåt utan att fiske därvid bedrives av olycksfall till följd

av krigsåtgärd, skall, såframt den därav föranledda skadan ej omfattas av

försäkring enligt lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl., utgivas ersättning

av statsmedel enligt de grunder, som angivas i 3 och 4 §§ nämnda

lag. Ersättning skall dock ej utgå, därest skadan uppkommit vid användning

av utländsk fiskebåt.

Med fiske förstås i denna förordning jämväl fångst av säl.

2 §•

Har person, som avses i 1 §, blivit borta inom sådant område och under

sådan tid, att lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl. är gällande, skall

han anses hava omkommit genom olycksfall till följd av krigsåtgärd, där ej

med hänsyn till antaglig tid och plats för försvinnandet eller andra omständigheter

finnes sannolikt, att annan orsak till försvinnandet förelegat.

3 §•

Ersättning enligt denna förordning bestämmes och utgives av riksförsäkringsanstallen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 2b.

Vad som finnes stadgat i 44 § lagen om yrkesskadeförsäkring skall gälla

även i fråga om ärende rörande ersättning enligt denna förordning. Beträffande

försäkringsrådets behandling av sådant ärende skola bestämmelserna

i 6 § lagen om försäkringsrådet äga motsvarande tillämpning.

4 §•

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av

denna förordning, meddelas av Konungen eller av myndighet, som Konungen

bestämmer.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955, då kungörelsen den

30 april 1942 (nr 218) om höjning av vissa ersättningar enligt förordningen

den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd

försäkring mot skada till följd av olycksfall skall upphöra att gälla. Ersättningsanspråk

på grund av olycksfall, som inträffat före den 1 januari

1955, skola dock alltjämt bedömas enligt äldre bestämmelser.

Propositionen.

Genom propositionen nr 60 till innevarande års riksdag har framlagts

förslag till lag om yrkesskadeförsäkring, avsedd att från och med den

1 januari 1955 avlösa bl. a. 1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete

samt 1918 års fisltarförsäkringsförordning. Till de nuvarande olycksfallsförsäkringsreglerna

är anknutna vissa särskilda ersättningsbestämmelser

avseende olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar sjömän och

fiskare. Dessa bestämmelser kan ej bibehållas oförändrade sedan yrkesskadeförsäkringslagen

trätt i kraft utan måste anpassas till den nya lagstiftningen.

I förevarande proposition behandlas med anledning därav frågan

om en översyn av nämnda bestämmelser. Föredragande departementschefen,

statsrådet Sträng, yttrar härom bl. a. följande.

»Enligt den nu gällande lagen om försäkring för olycksfall i arbete är —

med vissa undantag som saknar intresse i detta sammanhang — samtliga

arbetstagare obligatoriskt försäkrade för skada till följd av olycksfall i

arbetet. Försäkringen omfattar även sådana olycksfall, som orsakats av

krigsåtgärd, dock ej av krigsåtgärd under krig vari Sverige är indraget.

Det förslag till lag om yrkesskadeförsäkring, som genom propositionen

nr 60 underställts riksdagen, innebär i de hänseenden som nu berörts ej

någon principiell ändring i vad som f. n. gäller.---

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 2t.

Med hänsyn till de särskilda risker för krigsolycksfall, för vilka de ombordanställda

är nlsatta, har statsmakterna funnit det erforderligt att

komplettera den nuvarande olycksfallförsäkringslagen med en särskild lagstiftning

i detta hänseende. Bestämmelserna härom är upptagna i lagen

den It juni 1937 (nr 348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande

personer. Denna lag, vilken liksom huvudlagstiftningen ej gäller

skador till följd av att Sverige indragits i krig, har karaktär av fullmaktslag,

i det att densamma äger tillämpning endast inom område och under

tid, som Konungen äger bestämma. Genom kungörelse den 28 juni 1941

(nr 541) har förordnats, att lagen skall äga tillämpning tills vidare inom

samtliga farvatten samt, vid vistelse i land, inom utrikes ort där fartyget

befinner sig.

Genom krigsförsäkringslagen har det försäkringsskydd, som genom

olycksfallsförsäkringslagen beredes vid skada till följd av olycksfall i arbetet,

utsträckts att avse även sådana utom arbetet ådragna olycksfall, som

orsakats av krigsåtgärd. Vidare har olycksfallsförsäkringslagens ersättningsregler

kompletterats med vissa särskilda bestämmelser, som gör att

försäkringsskyddet enligt krigsförsäkringslagen blir mer omfattande än

enligt olycksfallsförsäkringslagen.------

Uppenbarligen föreligger det även efter det lagen om yrkesskadeförsäkring

trätt i kraft behov av en kompletterande lagstiftning avseende

ersättning vid krigsolycksfall, som drabbar dem som tjänstgör ombord å

fartyg; och denna lagstiftning synes även i fortsättningen böra ha karaktär

av fullmaktslag.

Vad i övrigt angår en lagstiftning av detta slag vill jag erinra om att den

nya yrkesskadeförsäkringen är avsedd att samordnas med den allmänna

sjukförsäkringen, vilken enligt statsmakternas beslut skall genomföl as

fr. o. in. den 1 januari 1955. Samordningen innebär, att personer, som är

både sjukförsäkrade och obligatoriskt yrkesskadeförsäkrade, vid yrkesskada

skall få ersättning från yrkesskadeförsäkringen först sedan viss tid,

den s. k. samordningtiden, gått till ända. Under samordningstiden skall

sjukhjälp utgå från allmän sjukkassa enligt sjukförsäkringslagens reglei

på samma sätt som vid sjukdom i allmänhet.-------

Givetvis kan det ifrågasättas, huruvida de samordningsregler, för vilka

nu redogjorts, hör gälla även vid olycksfall, som föranletts av krigsåtgäid,

och om - med hänsyn till det speciella slag av risker varom det här är

fråga ersättningen vid krigsolycksfall över huvud hör belasta sjukkassorna.

I detta hänseende är att uppmärksamma, att enligt den av statsmakterna

antagna lagen om allmän sjukförsäkring de ombordanställda är

omfattade av den allmänna sjukförsäkringen på samma sätt som andra

yrkeskategorier och alt i lagen ej stadgats nagra undantag för särskilda

risker. I)et förhåller sig dock så, att sjukförsäkringslagens regler angående

försäkrads rätt till ersättning för läkarvård och sjukhusvård ävensom i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I11 Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

band därmed företagna resor endast tager sikte på vård som meddelas

inom riket. Jämlikt 20 § i lagen äger emellertid Kungl. Maj:t utfärda särskilda

föreskrifter om törsäkrads rätt till ersättning för sjukvård utom

riket: och det är min avsikt att taga initiativ till att dylika föreskrifter blir

utfärdade före den allmänna sjukförsäkringens genomförande.

Emellertid har frågan om en omprövning av sjömännens ställning i

sjukförsäkringshänseende blivit aktuell, sedan 1946 års sjömanskommitté

— efter att den 14 december 1951 ha avgivit ett betänkande (SOU 1952: 10)

angående sjukförsäkring för sjömän — den 14 innevarande januari avlämnat

ett tilläggsbetänkande (stencilerat) i ämnet, utmynnande i att det

införes en särskild obligatorisk sjukförsäkring för sjömän i utrikes fart.

liden torde icke medge att något på grundval av sistnämnda betänkande

upprättat förslag underställes årets riksdag. I avbidan på den revision av

bestämmelserna rörande sjömännens sjukförsäkring, som kan bli en följd

av sjömanskommitténs förslag, synes det lämpligast att inte i det hänseende

det nu gäller införa någon särreglering; krigsolycksfallen bör alltså

tills vidare behandlas på samma sätt som andra olycksfall i arbetet.

Den nuvarande krigsförsäkringslagen avser olycksfall såväl i som utom

arbetet. Uppenbart är att även fortsättningsvis obligatoriskt försäkringsskydd

bör gälla ej blott för krigsolycksfall i utan även för dylika olycksfall

utom arbetet. Frågan härom anser jag lämpligen böra lösas så, att

skada till följd av krigsolycksfall — vare sig detta skett i eller utom arbetet

-- skall anses utgöra yrkesskada i den bemärkelse detta begrepp har

i förslaget till lag om yrkesskadeförsäkring. Härigenom vinnes den fördelen,

att alla här aktuella krigsolycksfall, som inträffar efter den 111

december 1954, kommer att i samordningshänseende behandlas lika. Reglerna

i 31 §'' första stycket sjukförsäkringslagen — enligt vilka sjukhjälp

enligt sjukförsäkringslagen ej må efter samordningstidens utgång utgivas

för skada, för vilken någon är obligatoriskt försäkrad enligt yrkesskadeförsäkringslagen

— blir således tillämpliga vare sig det gäller krigsolycksfall

i eller utom arbetet. På sätt närmare utvecklats vid remissen till lagrådet

av förslaget till lag om yrkesskadeförsäkring blir däremot äldre krigsolycksfall

i samordningshänseende omfattade av bestämmelserna i tredje

stycket av 31 § sjukförsäkringslagen, vilket innebär, att sjukhjälp från

sjukförsäkringen utgår endast i den mån denna sjukhjälp må överstiga

vad som utgår enligt olycksfallsförsäkringslagen och den nu gällande

krigsförsäkringslagen.

Del torde — eftersom här är fråga om en teknisk översyn av 1937

ars krigsförsäkringslag — ej finnas anledning att i detta sammanhang

trångå de grunder på vilka den nuvarande lagen är uppbyggd. Systemet

med högre minimibelopp för den årliga arbetsförtjänstens beräkning samt

engångsbelopp utöver livräntan bör därför bibehållas. Jag är ej heller

beredd att nu föreslå annan ändring i de bestämmelser i detta hänseende

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

som nu gäller än att jag, av skäl som jag i det följande skall ange, förordar

att minimibeloppet för den årliga arbetsförtjänsten höjes från 3 600

kr. till 5 000 kr.

I 2 § har det nuvarande minimibeloppet för den årliga arbetsförtjänstens

beräkning höjts från 3 600 kr. till 5 000 kr. Enligt 9 § andra stycket

militärersättningsförordningen den 2 juni 1950 (nr 261) i dess ursprungliga

lydelse fick den årliga arbetsförtjänsten för den som ådragit sig skada

under värnpliktstjänstgöring ej beräknas till lägre belopp än 3 600 kr.

Under åberopande av löneutvecklingen höjdes genom beslut vid 1953 års

riksdag nämnda belopp till 4 800 kr. Samtidigt vidtogs motsvarande höjning

av de maximibelopp för den årliga arbetsförtjänsten, som fastställts i förordningarna

den 24 mars 1938 (nr 102 och 103) om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning

åt tvångsarbetare och fångar m. fl.

En höjning av ifrågavarande belopp i krigsförsäkringslagen till 4 800 kr.

framstår därför utan vidare såsom motiverad. Emellertid är att märka, att

enligt gällande sjukpenningskala inom olycksfallsförsäkringen hel sjukpenning

i inkomstintervallet 4 335—4 845 kr. utgör 9 kr., under det att

enligt den för den allmänna sjukförsäkringen fastställda och för yrkesskadeförsäkringen

föreslagna sjukpenningskalan för en sjukpenning av

9 kr. fordras en årsinkomst av minst 5 000 kr. I enlighet härmed bör, såvitt

nu är i fråga, minimibeloppet för årsinkomstens beräkning höjas till sistnämnda

belopp.

Till 1937 års lag om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande

personer ansluter sig f. n. förordningen den 13 april 1940 (nr 213) om ersättning

av statsmedel i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som

förorsakats av krigsåtgärd. Enligt denna förordning utgår ersättning av

statsmedel, därest ett svenskt fartyg genom sjöolycka utom riket går förlorat

eller förklaras efter sådan sjöolycka icke vara iståndsättligt och person,

som tjänstgjort ombord å fartyget och som å annat fartyg företager

hemresa till Sverige, drabbas av olycksfall till följd av krigsåtgärd inom

sådant område och under sådan tid att krigsförsäkringslagen gäller. Ersättningen

bestämmes av riksförsäkringsanstalten och utges efter samma

grunder som fastställts i krigsförsäkringslagen.

Som eif följd av att den nuvarande krigsförsäkringslagen ersättes av en

ny lag i ämnet bör nyssnämnda förordning avlösas av eu ny motsvarande

förordning, som ansluter sig till den nya krigsförsäkringslagstiftningen.

Ett förslag Lill förordning i detta hänseende — rubricerad förordning om

ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba

sjömän in. fl. har upprättats inom socialdepartementet. Beträffande detta

förslag må endast framhållas att, i likhet med vad i propositionen nr 60

föreslagits i fråga om specialförfattningar rörande olycksfallsersättning av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

statsmedel, ersättningsfall enligt förordningen omfattas av bestämmelserna

i 31 § tredje stycket sjukförsäkringslagen.

Av den tidigare redogörelsen framgår, att riksförsäkringsanstalten f. n.

enligt förordning den 11 juni 1918 (nr 375) bedriver en särskild statsunderstödd,

frivillig olycksfallsförsäkring för en grupp av självständiga

yrkesutövare, nämligen fiskare. Av skäl som närmare utvecklats i det förutberörda

remissprotokollet den 13 november 1953 har föreslagits, att ifrågavarande

fiskarförsäkring skall slopas fr. o. in. den 1 januari 1955. Avsikten

är alltså, att fiskarena i fortsättningen skall hänvisas till att anlita den

frivilliga försäkring, som genom den nya lagstiftningen står öppen för

övriga företagare.

Emellertid kompletteras fiskarförsäkringsförordningen av kungörelsen

den 30 april 1942 (nr 218) om höjning av vissa ersättningar enligt förordningen.

Därest ett olycksfall, som omfattas av fiskarförsäkringen, orsakats

av krigsåtgärd, utgår till följd av denna kungörelse ett tillägg av

statsmedel, motsvarande 50 procent av ifrågavarande ersättningar.

Denna kungörelse kom till i syfte att — utan ytterligare kostnad för

fiskarena — vid olycksfall till följd av krigsåtgärd bereda fiskare ett större

ekonomiskt skydd än det som tillförsäkras dem enligt fiskarförsäkringsförordningens

regler. Detta skydd är ju också ganska blygsamt. Ersättningens

storlek bestämmes med utgångspunkt från en årlig arbetsförtjänst

av högst 2 400 kr. Högsta sjukpenning utgör 4:40 kr. om dagen, och livräntans

maximibelopp uppgår till 2 200 kr. om året.

Genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen och den med denna

samordnade föreslagna yrkesskadeförsäkringen torde göra, att den ordning,

som nu gäller i fråga om fiskarenas krigsolycksfall, ej längre bör bibehållas.

Liksom övriga medborgare blir fiskare omfattade av den statsunderstödda

obligatoriska sjukförsäkringen med möjlighet till ökat försäkringsskydd

genom den — likaledes statsunderstödda — frivilliga tillläggssjukpenningförsäkringen.

Vidare får fiskare möjlighet att, enskilt

eller kollektivt, teckna frivillig yrkesskadeförsäkring. Det synes emellertid

rimligt, att fiskare — och, om olycksfallet skulle medföra döden, deras

efterlevande i händelse av krigsolycksfall av statsmedel garanteras

samma engångsbelopp som enligt krigsförsäkringslagen tillkommer de ombordanställda

och deras efterlevande. Jag utgår från att fiskarena, som nu

i mycket stor omfattning försäkrat sig enligt fiskarförsäkringsförordningen,

kommer att allmänt ansluta sig till den frivilliga yrkesskadeförsäkringen.

Skulle emellertid i något fall vederbörande ej ha dylik försäkring, synes

likväl i anledning av skadan böra utgå här avsedda engångsbelopp. Naturligen

bör dock ersättning ej utgå, därest skadan omfattas av krigsförsäkringslagen.

Bestämmelserna i detta hänseende har sammanfattats i ett förslag till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 2i.

förordning om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av

krigsåtgärd drabba fiskare. Detta förslag torde ej fordra annan kommentar

än ett påpekande att genom hänvisningen i 3 § till 44 § i förslaget till lag

om yrkesskadeförsäkring besvärsbestämmelserna för yrkesskadeförsäkringen

blir tillämpliga även i förevarande fall.»

Lagrådet.

Lagrådets utlåtande har inhämtats över förslaget till lag om krigsförsäkring

för sjömän in. fl. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet.

De i propositionen framlagda författningsförslagen innebär i huvudsak,

att gällande bestämmelser om krigsförsäkring för sjömän m. fl. samt om

ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar

sjömän och fiskare m. fl., anpassas till den i propositionen nr 60 till årets

riksdag föreslagna nya lagen om yrkesskadeförsäkring. Utskottet, som i

utlåtande nr 22 tillstyrkt propositionen nr 60, har icke funnit anledning

till erinran mot de föreliggande författningsförslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 13 april 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Närvarande: se under utlåtandet nr 23.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om krigsförsäkring för sjömän m. fl., m. m. a1 i texten