Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 januari 1947

1954-05-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 januari 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr il.

1

Nr 41.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 3 januari 1947

(nr 1) om allmän sjukförsäkring.

Genom en den 27 mars 1954 dagtecknad proposition, nr 195, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag

till lag angående ändring i lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän

sjukförsäkring.

I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas

följande.

I propositionen föreslås — i anslutning till förslag till debitering och

uppbörd av sjukförsäkringsavgifter, som framlagts i propositionen nr 189

— vissa ändringar i lagen om allmän sjukförsäkring. Ändringarna avser

främst att avräkningen mellan de sjukförsäkringsavgifter, som debiteras

för sjukkassornas räkning, och de förskott, som av statsmedel utbetalas

till sjukkassorna, skall grunda sig enbart på debiteringslängderna för slutlig

skatt, i följd varav ändringar av de i samband med den slutliga skatten

debiterade avgifterna ej skall påverka avräkningsförfarandet eller statsbidragens

storlek. Skattebefrielse för dödsbo föreslås kunna omfatta även

sjukförsäkringsavgift.

Vidare föreslås att tilläggssjukpenning, som utgår på grund av frivillig

försäkring, skall, när den försäkrade åtnjuter sjukhusvård, nedsättas enligt

samma regler som gäller för den obligatoriska tilläggssjukpenningförsäkringen

samt att — i likhet med vad som gäller vid obligatorisk försäkring

— frivilligt försäkrad som fullgör tjänstgöring såsom värnpliktig må kunna

befrias från avgift för försäkring för tilläggssjukpenning.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 sand. 2 avd. Nr 41.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr it.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring.

Härigenom förordnas, att 35, 36, 37, 43, 44 och 54 §§ lagen den 3 januari

1947 om allmän sjukförsäkring1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Föreslagen lydelse:)

(Nuvarande lydelse:)

35 §.

Överstiger medlems sammanlagda

avgift för sjukvårdsförsäkringen och

försäkringen för grundsjukpenning

två procent av hans vid taxering till

statlig inkomstskatt året näst efter

det år avgiften avser taxerade inkomst,

skall avgiften nedsättas till

två procent av nämnda inkomst. Är

medlem taxerad enligt för gift skattskyldig

gällande bestämmelser, skall

härvid å vardera maken anses belöpa

hälften av makarnas sammanlagda

taxerade inkomst. År den försäkrade

medlem i såväl lokal- som

centralsjukkassa, skall nedsättning

i första hand avse avgift till centralsjukkassan.

Inom en och samma

kassa skall nedsättning i första hand

avse avgift för sjukvårdsförsäkringen.

Därest vad

35 §.

överstiger medlems sammanlagda

avgift för sjukvårdsförsäkringen och

försäkringen för grundsjukpenning

två procent av hans vid taxering till

statlig inkomstskatt året näst efter

det år avgiften avser taxerade inkomst,

skall avgiften nedsättas till

två procent av nämnda inkomst. Är

medlem taxerad enligt för gift skattskyldig

gällande bestämmelser, skall

härvid å vardera maken anses belöpa

hälften av makarnas sammanlagda

taxerade inkomst. Nedsättning skall

i första hand avse avgift för sjukvårdsförsäkringen.

Vid nedsättning

uppkommande öretal skall, om det

uppgår till högst femtio, bortfalla

och, om det överstiger femtio, höjas

till närmaste hela krontal.

påföras honom.

36 §.

Om debitering-------i uppbördsförordningen.

Har medlem, som är pliktig att

erlägga sjukförsäkringsavgift, avlidit

och efterlämnat dödsbodelägare,

som vid hans frånfälle var beroende

1 Se SFS 1953: 569.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr il.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

37

Allmän sjukkassa äger i den ordning

Konungen bestämmer av statsverket

uppbära liela beloppet av de

sjukförsäkringsavgifter, som debiterats

för kassans räkning. I

I avräkning å de sjukförsäkringsavgifter,

som komma att debiteras

för visst kalenderår, äger allmän

sjukkassa av statsvei''ket erhålla förskott

enligt de föreskrifter Konungen

utfärdar.

av honom för sin försörjning, och

har dödsboet att erlägga kvarstående

eller tillkommande skatt, vari ingår

sjukförsäkringsavgift, under uppbördstermin,

som äger rum eller avslutas

efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd,

dår ömmande omständigheter

äro för handen, att efter

framställning från dödsboet medgiva

befrielse från erläggande helt eller

delvis av sjukförsäkringsavgiften.

Befrielse må dock icke avse avgift,

som påförts i anledning av eftertaxering

till statlig inkomstskatt och

som rätteligen skolat erläggas under

uppbördstermin, vilken ägt rum

före dödsfallet.

Framställning, som i andra stycket

avses, skall göras före utgången

av andra kalenderåret efter det år,

varunder medlemmen avlidit.

I fråga om besvär över beskattningsnämnds

beslut i ärende, som

i andra stycket avses, skall vad som

gäller beträffande besvär över beslut

enligt 15 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt äga motsvarande

tillämpning.

§•

Allmän sjukkassa äger i den ordning

Konungen bestämmer av statsverket

uppbära hela beloppet av de

sjukförsäkringsavgifter, som vid debitering

av slutlig skatt debiterats

för kassans räkning.

I avräkning å de sjukförsäkringsavgifter,

som komma att vid debitering

av slutlig skatt debiteras för

visst kalenderår, äger allmän sjukkassa

av statsverket erhålla förskott

enligt de föreskrifter Konungen utfärdar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 41.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

43

Av giftslindrings b idrag

utgår med belopp, varmed sjukförsäkringsavgift

nedsatts till följd av

vad i 35 § första stycket stadgats.

44

Avgiftsersättningsbidrag

utgår till sjukkassa med tio kronor

för varje medlem som, till följd

av vad i 33 § andra stycket är stadgat,

icke är skyldig erlägga avgift

för sjukvårdsförsäkringen.

54

Beträffande den frivilliga försäkringen

skall i övrigt vad i 6, 8, 21—

23, 26, 27, 29—32, 45 och 46 §§

stadgas i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

§•

Avgiftslindringsbidrag

utgår med belopp, varmed sjukförsäkringsavgift

vid debitering av slutlig

skatt nedsatts till följd av vad i

35 § första stycket stadgats.

Avgiftsersättningsbidrag

utgår till sjukkassa med tio kronor

för varje medlem som, till följd av

vad i 33 § andra stycket är stadgat,

vid debitering av slutlig skatt icke

påförts avgift för sjukvårdsförsäkringen.

§•

Beträffande den frivilliga försäkringen

skall i övrigt vad i 6, 8, 21—- 23, 25—27 och 29—32 §§, 33 § fjärde

stgcket andra punkten samt 45 och

46 §§ stadgas i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

Denna lag träder i kraf t den 1 januari

1955.

Beträffande de skäl, som ligger till grund för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

De genom förevarande proposition föreslagna ändringarna i 35—37 samt

43 och 44 §§ sjukförsäkringslagen står i nära samband med det förslag

till debitering och uppbörd av sjukförsäkringsavgifter som framlagts genom

propositionen nr 189 till innevarande års riksdag. Beträffande detta förslag

samt till grund för detsamma liggande utredning jämte remissbehandling

därav får utskottet inledningsvis hänvisa till propositionen nr 189 s. 22—24.

Ändringarna i 54 § sjukförsäkringslagen har föranletts av skrivelse från

riksförsäkringsanstalten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr il.

5

Propositionen.

Avgiftsnedsättning på grund av tvåprocentsregeln (35 §).

Överstiger medlems sammanlagda avgift för sjukvårdsförsäkringen och

försäkringen för grundsjukpenning två procent av hans taxerade inkomst

vid taxering till statlig inkomstskatt året efter det avgiften avser, skall

enligt 35 § första stycket avgiften nedsättas till två procent av nämnda

inkomst. Av vad som i nämnda lagrum stadgas rörande avgiftsnedsättning

på grund av tvåprocentsregeln framgår att man skall reducera i första

hand den sjukvårdsförsäkringsavgift, som belöper på centralsjukkassan,

i andra hand centralsjukkassans avgift för grundsjukpenning, i tredje

hand lokalsjukkassans sjukvårdsförsäkringsavgift och i sista hand lokalsjukkassans

avgift för grundsjukpenning.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, anför härom:

Gjorda undersökningar har visat att ett dylikt system för nedsättningen

vållar visst besvär vid debiteringsarbetet. Att märka är vidare att för sjukkassornas

vidkommande det är utan betydelse i vilken ordning avgifterna

reduceras, då sjukkassorna genom avgiftslindringsbidraget av statsverket

får full ersättning för de belopp, som bortfaller till följd av tvåprocentsregeln.

Med hänsyn härtill och då det ur debiteringssynpunkt är behövligt

att veta, huruvida avgiftsnedsättning skall i första hand avse sjukvårdsförsäkringsavgiften

eller grundsjukpenningavgiften, förordar jag, att de

i 35 § upptagna bestämmelserna om turordning vid avgiftsnedsättning

ersättes med en föreskrift att nedsättning i första hand skall avse avgift

för sjukvårdsförsäkringen.

Avrundning till helt krontal (35 §).

Genom den hänvisning, som i 36 § sjukförsäkringslagen beträffande uppbörd

av sjukförsäkringsavgifterna gjorts till uppbördsförordningen, har

fastställts, att uppbörden av dessa avgifter skall anknytas till skatteuppbörden.

Därvid har förutsatts att sjukförsäkringsavgifterna skall ingå i

slutlig skatt och förskottsvis erläggas i samband med preliminär skatt.

Enligt uppbördsförordningen påföres i slutlig skatt ingående belopp i hela

krontal. Vid tilllämpning av den förut berörda tvåprocentsregeln kan emellertid

brutet krontal uppkomma. Till undvikande av denna konsekvens

föreslås, att i 35 § upptages eu avrundningsregel av innehåll att vid nedsättning

av sjukförsäkringsavgift uppkommande öretal skall, om det uppgår

till högst 50, bortfalla och, därest det överstiger 50, höjas till närmaste

hela krontal.

Befrielse för dödsbo alt erlägga sjukförsäkringsavgift (36 §).

Utskottet får i denna del hänvisa till propositionen nr 189 s. 63—64 beträffande

vad som av särskilda utredningsmän anförts och s. 66 beträf
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 41.

fande vad som i remissyttranden över utredningsmännens förslag framkommit.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, hänför sig i förevarande

proposition, nr 195, i denna fråga till skäl som av chefen för finansdepartementet

närmare utvecklats i propositionen nr 189.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, har i propositionen

nr 189 s. 69—70 anfört följande.

Vidkommande frågan om befrielse för dödsbo att erlägga i kvarstående

eller tillkommande skatt ingående sjukförsäkringsavgift erinrar utredningsmännen

om att möjlighet till sådan befrielse, såvitt gäller folkpensionsavgift,

infördes genom beslut av föregående års riksdag. Därvid ansågs av

skilda skäl pensionsavgift böra i förevarande hänseende jämställas med

skatt. Enligt utredningsmännens mening bör emellertid skattebefrielse för

dödsbo icke omfatta sjukförsäkringsavgift. Sistnämnda avgift hade nämligen

en annan karaktär än pensionsavgiften. Sålunda hade en sjukkassemedlem

faktiskt varit tillförsäkrad och ofta även kommit i åtnjutande av

de förmåner hans försäkring avsett att bereda.

Samma skäl som utredningsmännen anfört mot avgiftsbefrielse skulle

kunna anföras även mot skattebefrielse över huvud taget. Jag kan ej heller

finna någon anledning föreligga för att sjukförsäkringsavgifterna, såvitt

här är fråga, skulle intaga någon särställning i förhållande till skatt. En

annan ståndpunkt måste från de skattskyldigas sida te sig svårförståelig.

Ytterligare ett skäl för avgiftsbefrielse är att verkställigheten av beslut om

skattebefrielse kommer att avsevärt förenklas. Jag förordar således att beskattningsnämnd

skall under motsvarande förutsättningar, som beträffande

befrielse från statlig inkomstskatt angives i 15 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, äga befria dödsbo även från i kvarstående och tillkommande

skatt ingående sjukförsäkringsavgift. Den minskade avgiftsintäkt,

som föranledes av medgiven befrielse, bör icke medföra nedsättning av

vederbörande sjukkassas fordran på debiterade avgifter. Förlusten bör med

andra ord stanna på statsverket i likhet med vad som gäller, när ogulden

avgift icke kan indrivas.

Avräkningsförfarandet m. m. (37, 43 och 44 §§).

Av de nuvarande bestämmelserna i 37, 43 och 44 §§ i sjukförsäkringslagen

följer bl. a. att alla ändringar av sjukförsäkringsavgifterna, som

göres efter det arbetet med debiteringen av den slutliga skatten slutförts,

skall beaktas vid regleringen av sjukkassornas fordringar på debiterade

avgifter och i förekommande fall även på avgiftslindrings- och avgiftsersättningsbidragen.

Sänkes avgiften, minskas fordringen på debiterade avgifter

och ökas i förekommande fall statsbidraget; en höjning av avgiften har

motsatt verkan. I

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr it. 7

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, anför bl. a. följande.

Den nu gällande ordningen medför självfallet åtskilligt arbete för såväl

sjukkassorna som de statliga myndigheter, vilka skall handha avräkningsförfarandet.

Även för de lokala skattemyndigheterna uppkommer merarbete.

Eftersom de tillkommande och avgående posterna är förhållandevis

små och därjämte i stort sett torde komma att utjämna varandra, synes

ifrågavarande detaljreglering knappast erforderlig. Mellanhavandena mellan

statsverket och sjukkassorna i berörda hänseenden bör i stället grunda

sig enbart på de uppgifter om debiterade sjukförsäkringsavgifter m. in.,

som återfinnes i debiteringslängderna för slutlig skatt. De ändringar av

sjukförsäkringsavgifterna, som vidtages efter det arbetet med debiteringen

av den slutliga skatten avslutats, bör således icke påverka avräkningsförfarandet.

Vissa ändringarjjeträflfande den frivilliga försäkringen (54 §).

I skrivelse den 5 februari 1954 har riksförsäkringsanstalten föreslagit att

i sjukförsäkringslagen måtte vidtagas vissa i en vid skrivelsen fogad promemoria

ifrågasatta ändringar i sjukförsäkringslagen. I promemorian erinras

om bl. a. att i 23 § stadgas att sjukpenning ej utgår för tid, då försäkrad

fullgör tjänstgöring som värnpliktig, och att bestämmelsen härom

enligt 54 § gäller även frivillig försäkring. Vidare framhålles att i 33 §

fjärde stycket beträffande den obligatoriska försäkringen stadgats att den

som fullgör tjänstgöring såsom värnpliktig må, såframt han senast två

månader efter tjänstgöringens slut gjort framställning därom hos sjukkassan,

befrias från avgift för försäkringen för tilläggssjukpenning för

varje hel månad av tjänstgöringen. De skäl, som föranlett tillkomsten av

sistnämnda stadgande, torde gälla även i fråga om den frivilliga försäkringen.

Med hänsyn härtill borde i 54 § — vari utsädes att vissa särskilda

paragrafer rörande den obligatoriska försäkringen skulle lända till efterrättelse

även beträffande den frivilliga försäkringen — intagas en hänvisning

till 33 § fjärde stycket andra punkten.

I promemorian pekas ytterligare på att 54 § ej innehåller någon hänvisning

till 25 § vari i fråga om den obligatoriska försäkringen stadgas att

för tid, då sjukpenningförsäkrad medlem åtnjuter sjukhusvård, i stället

för sjukpenning skall utges hempenning, som i regel utgör sjukpenningens

belopp minskat med 3 kr., dock med högst hälften av sjukpenningens belopp.

Härigenom torde följden bli, att eu egen företagare, som frivilligt försäkrat

sig för tilläggssjukpenning, vid sjukhusvård endast får vidkännas

minskning med 1: 50 kr. d. v. s. med hälften av grundsjukpenningens belopp.

En frivilligt försäkrad studerande, som ej vore tillförsäkrad grundsjukpenning,

finge ej vidkännas något avdrag, när han åtnjöte sjukhus
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

vård. Anledning att i förevarande hänseende göra skillnad mellan den

obligatoriska och frivilliga försäkringen förelåge ej.

Svenska sjukkasseförbundet har förklarat sig biträda ifrågavarande ändringsförslag.

Föredragande departementschefen har anslutit sig till riksförsäkringsanstaltens

förslag och förordat att i 54 § sjukförsäkringslagen intages hänvisning

även till 33 § fjärde stycket andra punkten och 25 §.

Lagrådet.

Lagrådet har lämnat det genom propositionen framlagdå förslaget utan

erinran.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 18 maj 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvaidt

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson*, fru Svenson,

herrar Axel E. Svensson, Lundgren*, Huss, fru Carlqvist och herr Kronstrand;
från

andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hagård, Lundberg,

Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem*, Rimmerfors, Fredriksson*

och fru Eriksson i Ängelholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 54

406061

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 3 januari 1947 a1 i texten