Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen om semester. Andra lagutskottet har behandlat en i första kammaren väckt motion, nr 243, av herr Norling.

1954-11-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:45, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen om semester. Andra lagutskottet har behandlat en i första kammaren väckt motion, nr 243, av herr Norling.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

23

Nr 45.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring

i lagen om semester.

Andra lagutskottet har behandlat en i första kammaren väckt motion,

nr 243, av herr Norling.

I motionen yrkas, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om förslag till sådan ändring av lagen om semester, att all arbetsledighet

i anledning av semester må betraktas som kvalifikation för semester».

Motionären påpekar, att vissa företag årligen under tre veckor inställer

driften för att bereda de anställda semester. Härvid erhåller alla anställda

ledighet, men för nyanställda arbetstagare utgör ledigheten icke semester,

utan dessa permitteras under driftsstoppet. De får därför icke räkna denna

tid som kvalifikationstid för påföljande års semester. Genom att arbetstillgången

hos en del företag minskar, anför motionären vidare, kommer

troligen arbetarna i allt större omfattning att få byta arbetsplats, varvid de

i de flesta fall får semesterbetingelserna försämrade.

Beträffande de skäl motionären i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 3 § lagen den 29 juni 1945 om semester äger arbetstagare på grund

av det arbete, som han under ett kalenderår (kvalifikationsår) utfört för arbetsgivarens

räkning, rätt att av denne erhålla semester. Denna skall utgå

under nästföljande år, dock att parterna äger överenskomma om att semestern

helt eller delvis må åtnjutas tidigare.

Bestämmelser om beräkningen av semesterns längd finnes i 7 §, som har

följande lydelse:

Semester utgår med en och en halv dag för varje kalendermånad av

kvalifikationsåret, under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört

arbete å minst sexton dagar. Uppstår vid beräkningen av semesterns

längd brutet dagantal, skall semestern utgå med närmast högre antal dagar.

Med dag, å vilken arbete utförts, jämställes dag, varunder arbetstagaren

under pågående anställning

a) åtnjutit semester;

b) varit oförmögen till arbetet på grund av däri inträffat olycksfall eller

sådan däri ådragen sjukdom, som avses i lagen om försäkring för vissa

yrkessj ukdomar;

c) i samband med havandeskap eller barnsbörd avhållit sig från arbetet,

i den mån bortovaron icke överstigit tolv veckor; eller

d) fullgjort sådan i 27 § värnpliktslagen eller med stöd därav föreskriven

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

militärövning om högst sextio dagar, som ej är beredskapsövning eller direkt

ansluter sig till första tjänstgöring, dock att av tid för militärövning högst

sextio dagar under varje kvalifikationsår må räknas arbetstagaren till godo.

Dag, under vilken arbetstagaren varit frånvarande från arbetet av anledning,

som i andra stycket bl-— d) sägs, skall icke jämställas med dag å

vilken arbete utförts, därest arbete eljest uppenbarligen icke kunnat beredas

arbetstagaren å sådan dag.

Om förlängd semester för vissa arbetstagare med hälsofarligt arbete

stadgas i särskild lag.

Enligt ett till årets riksdag genom proposition nr 46 framlagt förslag,

vilket utskottet tidigare denna dag tillstyrkt, skall den i 7 § b) omnämnda

privilegieringsgrunden utsträckas till att i viss omfattning avse även andra

sjukdomar än sådana, som föranletts av yrkesskada.

Tid varunder arbetstagare är permitterad från arbetet hör icke till sådan

frånvarotid, som vid beräkning av semester jämställes med arbetad tid.

I detta hänseende överensstämmer den gällande semesterlagen med vår

första, år 1938 utfärdade semesterlag. Frågan om inverkan av permitteringstid

pa semesterrätten behandlades av 1936 års semestersakkunniga i

deras betänkande med förslag till lag om semester (SOU 1937: 49), vilket

förslag låg till grund för 1938 års semesterlag. De sakkunniga hänvisade

därvid till en början till att det måste anses vara till fördel för båda parter,

att arbetsgivare vid en arbetsinskränkning icke definitivt uppsade de berörda

arbetarna utan permitterade dem. Permitteringen innebar nämligen bl. a.

en tyst förpliktelse för arbetsgivaren att giva arbetaren företräde framför

andra till ateranställning, och arbetsavtalet fortlöpte under permitteringstiden,

i vart fall om denna ej utsträcktes över alltför lång tid. Vid utformandet

av lagregler i skilda hänseenden borde man därför söka undvika

att lämna sadana föreskrifter, som kunde inverka ofördelaktigt på arbetsgivarnas

vilja att permittera och åstadkomma att dessa hellre valde utvägen

att uppsäga arbetarna. I varje fall kunde de sakkunniga ej anse annat

än att den för arbetsgivaren enligt åtminstone de flesta kollektivavtal beträffande

arbetare underförstådda rätten att vid arbetsbrist permittera för

längre eller kortare tid och att under permitteringstiden icke utbetala lön

skulle föranleda till att ej heller semester skulle kunna intjänas under permitteringstiden.

Utskottet.

Utskottet finner den av motionären väckta frågan vara värd att uppmärksammas.

En lagstiftning i ämnet skulle emellertid medföra en från allmänna

synpunkter sett icke önskvärd detaljreglering i semesterlagen och även

innebära risker för ogynnsamma verkningar för arbetstagarna. Utskottet

anser därför frågan vara bäst ägnad att lösas avtalsvägen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 45.

25

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion, I: 243, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 november 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Anders E. Johansson, fru Carlqvist, herrar Magnusson, Kronstrand

och Nils Theodor Larsson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Nilsson i

Göteborg*, Hagård, Lundberg, fröken Höjer, herrar Bengtsson i Varberg,

Königson och Larsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

3 - Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 sand. 2 avd. Nr 4.7—45.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.