Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 17

1954-11-16 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:47, Andra lagutskottets utlåtande nr 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

iVr 47—t8.

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 47.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående familjebidragen

till de värnpliktiga.

Andra lagutskottet har behandlat fyra inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nämligen dels de likalydande motionerna

nr 120 i första kammaren av herr Eliasson m. fl. och nr 149 i andra kammaren

av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., dels de likalydande motionerna

nr 35 i första kammaren av herrar Bengtson och Heuman samt nr 49 i

andra kammaren av fru Johansson i Norrköping in. fl.

I motionerna 1:120 och 11:149 hemställes, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan om ett slopande av nuvarande

s. k. normerad behovsprövning av familjebidragen till de värnpliktiga

göres till föremål för skyndsamt övervägande samt att förslag i ärendet

förelägges 1955 års riksdag.

I motionerna 1:35 och 11:49 hemställes, att riksdagen måtte besluta, att

13 § förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) om familjebidrag åt värnpliktiga

m. m. (familjebidragsförordningen) skall erhålla ändrad lydelse enligt

följande

Förslag

till

Förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars

1946 (nr 99).

13 §.

Nuvarande lydelse:

1 mom. Familjepenning utgår under

tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen

varat minst trettio dagar,

skall familjepenning utgå för ytterligare

fem dagar; dock ej efter

tjänstgöring jämlikt 27 § I mom.

värnpliktslagen.

Hostadshidrag enligl 9 §, It) g och

ll § 2 mom. utgår, beräknat för

t jänslgöringsdag, under tjänstgöringstiden.

Föreslagen lydelse :

1 mom. Familjepenning utgår —

--verkställes under tjängörings
tiden.

Hihann till riksdagens protokoll 19ö''i. 9 sand. 2 avd. Nr ''/ 7 iS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 inom.

utgår för kostnader för flyttning,

som verkställes under tjänstgöringstiden.

2 mom. Om särskilda skäl därtill

föranleda, må familjepenning utgå

för högst tjugu dagar och bostadsbidrag

enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom.

för högst trettio dagar utöver de i

1 mom. angivna tiderna.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.

må, om särskilda skäl därtill äro,

utgå jämväl för kostnader för flyttning,

som verkställts inom trettio dagar

efter tjänstgöringstidens slut.

Vad ovan i detta moment stadgats

om familjepenning skall i fråga om

värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring

jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,

äga tillämpning allenast därest

tjänstgöringen upphört tidigare

än som vid tjänstgöringens början

kunde förutsättas.

Bestämmelserna om bostadsbidrag

i detta moment skola icke gälla såvitt

angår värnpliktig, som fullgjort

allenast repetitions- eller befälsövning

eller sådana övningar i förening.

Storleken av familjepenning och

bostadsbidrag, som i detta moment

avses, bestämmes med hänsyn till

föreliggande behov.

3 mom. Beträffande vad som avses

med tjänstgöringstid meddelar

Konungen närmare föreskrifter.

2 mom. Om särskilda skäl--

— 1 mom. angivna tiderna.

Bostadsbidrag enligt It § 1 mom.

— — —- efter tjänstgöringstidens

slut.

Vad ovan i detta moment stadgats

om familjepenning och bostadsbidrag

skall, såvitt angår värnpliktig

som fullgjort allenast repetitionseller

befälsövning eller sådana övningar

i förening, gälla endast för

det fall tjänstgöringen upphört tidigare

än som vid tjänstgöringens början

kunde förutsättas.

Storleken av familjepenning---

— hänsyn till föreliggande behov.

3 mom. Beträffande vad som —

— — närmare föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1954.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna 1:120 och 11:49.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr hl. I!

Allmänt om familjebidragsförfattningarna.

Bestämmelser om familjebidrag till värnpliktiga finnes i förordningen

den 29 mars 19h6 om familjebidrag till värnpliktiga in. m. (familjebidragsförordningen)

(SFS 1946:99 med ändringar 1947:237, 1950:188, 1951:117,

1952:28, 1953:38 och 1954:364) och familjebidragskungörelscn samma dag

(SFS 1946:101 med ändringar 1947:711, 1951:118, 1952:58 och 1953:39).

Familjebidragsförordningen trädde i kraft den 1 april 1946. De tidigare

bestämmelserna fanns i två den 30 juni 1942 utfärdade förordningar, nämligen

krigsfamiljebidragsförordningen och fredsfamiljebidragsförordningen

jämte därtill anslutna författningar.

Förmånerna enligt familjebidragsförfattningarna är familjebidrag och

hemortslön. För tillämpning av bestämmelserna om hemortslön kräves dock

särskilt förordnande av Kungl. Maj:t, och dylikt förordnande har ej meddelats.

Familjebidragsförmånerna fastställes och utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.

Försvarets socialbyrå är tillsynsmyndighet enligt

familjebidragsförfattningarna.

Familjebidrag kan utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag.

Kostnaderna för familjebidrag bestrides i huvudsak av statsmedel och

till återstående del av kommunala medel. Kommunernas andel i kostnaderna

är olika för olika former av familjebidrag och i viss mån även för bidrag

till olika kategorier av familjemedlemmar. Sålunda svarar staten helt för

kostnaderna för familjepenning till hustru, med vilken den värnpliktige

sammanlever, och barn under 16 år, som står under hans vårdnad, samt för

kostnaderna för begravningsbidrag, medan kommunerna bidrager till koslnaderna

för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse med fem procent,

för bostadsbidrag med tio procent samt för familjepenning i annat fall än

ovan sagts, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjukbidrag med tjugo

procent.

Till kostnaderna för familjebidrag har för budgetåret 1954/55 anvisats

förslagsanslag å 20 GOD 000 kr. för armén, 2 200 000 kr för marinen och

2 000 000 kr. för flygvapnet.

Behovsprövningen av familjebidragen.

Familjebidragen är behovsprövade. En allmän bestämmelse härom finnes

i 2 8 1 mom. familjebidragsförordningen. Till denna ansluter sig ytterligare

föreskrifter i familjebidragsförordningen och familjebidragslumgörelsen.

Vissa av dessa utgör direkta föreskrifter för behovspröva ingen, medan

andra hänvisar till föreskrifter, som utfärdats av Konungen. Direktiv för be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

hovsprövningen meddelas även i anvisningar, som utfärdats av tillsynsmyndigheten,

d. v. s. försvarets socialbyrå.

Behovsprövningen är antingen fri eller normerad. Den normerade behovsprövningen

innebär, att detaljerade föreskrifter anger, huru civila inkomster

av olika art och storlek skall påverka familjebidragsbeloppet.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, då fråga är om familjepenning

och bostadsbidrag för den värnpliktiges familj i trängre mening, d. v. s.

den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som står under hans vårdnad. Bestämmelserna

härom finns i första hand i 14 § familjebidragskungörelsen. Dessa

innebär, att, beräknat för månad, familjepenningens maximibelopp och bostadskostnaden

sammanräknas, varefter från summan av dessa kostnader

avdrag efter vissa regler göres för den värnpliktiges och hans familjemedlemmars

inkomster. Äger sålunda den värnpliktige under tjänstgöringen

bibehålla inkomst av civil anställning, skall hänsyn icke tagas till ett belopp,

som uppgår till en fjärdedel av den värnpliktiges avlöning eller motsvarande

arbetsinkomst vid tiden omedelbart före inkallelsen, medan återstoden

avdrages med hela sitt belopp. Har hustrun arbetsinkomst är en fjärdedel

av denna — dock alltid minst 200 kronor -— avdragsfri, medan återstoden

avdrages med hälften. Särskilda föreskrifter meddelas vidare beträffande

inkomst av kapital. Beträffande inkomster i övrigt — d. v. s. främst inkomst

av näring eller rörelse — stadgas, att skälig hänsyn till dylika inkomster

skall tagas enligt anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

Anvisningarna har beträffande närings- och rörelseinkomst huvudsakligen

formen av vägledande synpunkter för bestämmande av familjepenning

och bostadsbidrag. De innebär i huvudsak, att en värnpliktig, som är närings-

eller rörelseidkare må av överskott av avkastningen avdragsfritt behålla

100 kronor för månad. Detta avdragsfria belopp må dock höjas,

därest den värnpliktiges familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov,

som föranledes av den värnpliktiges bortovaro och som eljest måst tillgodoses

genom anställande av avlönad arbetskraft. Återstoden av överskottet

reducerar i sin helhet familjebidraget. — Vid beräkningen av överskottet av

näring eller rörelse avdrages i förekommande fall kostnad för en såsom

nödvändig ansedd ersättare.

Förlängt familjebidrag.

I 10 § familjebidragsförordningen ges bestämmelser om de tidrymder varunder

familjebidrag i dess vanliga former må utgå. Bestämmelserna är så

utformade, atl bidrag i vissa fall kan utgå för någon tid utöver den värnpliktiges

tjänstgöring, s. k. förlängt familjebidrag. Från denna förmån undantages

dock i viss utsträckning värnpliktiga, som fullgör tjänstgöring

enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, d. v. s. fredstida värnpliktstjänstgöring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

o

För dessa kan nämligen förlängt familjebidrag i princip ifrågakomma allenast

i form av bostadsbidrag, och då endast efter tjänstgöring av längre

varaktighet. Den gällande lydelsen av 13 § i förordningen framgår av det

ovan återgivna yrkandet i motionerna I: 35 och II: 49.

Enligt 1942 års fredsfamiljebidragsförordning gällde, alt familjebidrag

till värnpliktiga under fredstjänstgöring utgick endast för lid, varunder

tjänstgöring fullgjordes. Vid den år 1946 verkställda översynen av familjebidragsbestämmelserna

ansågs det motiverat att för ifrågavarande värnpliktiga

bibehålla restriktiva bestämmelser rörande rätt till förlängt familjebidrag,

och enligt förordningens ursprungliga lydelse kunde dessa värnpliktiga

i princip icke erhålla förlängt familjebidrag vare sig i form av bostadsbidrag

eller familjepenning.

Till belysning av reglerna om inskränkningar i möjligheterna för värnpliktiga,

som fullgjort tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen alt

erhålla förlängt familjebidrag må här återgivas departementschefens uttalande

därom i propositionen 1946:73, genom vilken förslaget till familjebidragsförordningen

framlades för riksdagen:

För värnpliktig, som fullgör fredstjänstgöring enligt 27 § 1 inom. värnpliktslagen,

är dagen för tjänstgöringens början och för dess slut på förhand

bestämd. Med hänsyn härtill föreslås, att den vid beredskaps- och

krigstjänstgöring gällande rätten alt bibehålla familjepenning under fem

dagar efter tjänstgöringens avslutande, därest tjänstgöringstiden uppgått

till minst 30 dagar, icke skall gälla för ifrågavarande värnpliktiga. Skäl för

att familjebidrag skulle utgå under nämnda fem dagar var, när bestämmelsen

härom genomfördes, att den värnpliktige därigenom skulle beredas ersättning

för eventuella resdagar i samband med tjänstgöringens början och

avslutande, och därjämte, att man ville säkerställa alt fainiljebidragsnämnderna

hunne bliva underrättade om tjänstgöringens upphörande före nästa

utbetalningstillfälle. Dessa skäl föreligga icke beträffande fredstjänstgörande

värnpliktiga i vidare mån än då resan till respektive från tjänstgöringsorten

tager i anspråk längre tid än inrycknings- respektive utryckningsdagen.

Endast i sådant fall bör familjepenning få utgå utöver tjänstgöringstiden

jämte in- och utryckningsdagarna. Detta har tillgodosetts genom den

föreslagna nya lydelsen av 1 momentets första stycke.

I 1 mom. tredje stycket har intagits ett stadgande, att förlängd fainiljcpenning

och förlängt bostadsbidrag, som efter särskild prövning må beviljas

efter krigs- och beredskapstjänstgörings upphörande, icke må beviljas efter

fredstjänstgöring enligt 27 § 1 inom. värnpliktslagen i andra fall än dä

tjänstgöringen kommit att upphöra tidigare än som ursprungligen kunnat

förutsättas, d. v. s. vid hemförlovning i anledning av sjukdom eller av annan

särskild orsak.

194:i års försvarskommitté berörde i betänkande den 25 november 1947

angående försvarets organisation (SOU 1947: 72) cn i anledning av motion

vid 1946 års riksdag behandlad fråga om införande av cn särskild utrycka

ningspremie om minst 100 kronor, avsedd alt tilldelas den värnpliktige vid

rekrytutbildningens slut. Kommittén avstyrkte förslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

Försvarets socialbyrå, som erhöll uppdrag att överväga de synpunkter,

som framkommit vid remissbehandlingen av kommitténs förslag, förklarade

sig hysa den uppfattningen, att förlängt familjebidrag borde beredas i

stället för en till alla värnpliktiga utgående, lika stor utryckningsförmån,

och föreslog, att de inskränkande bestämmelserna rörande förlängt familjebidrag

i samband med fredstjänstgöring måtte upphävas. Som motivering

härför anförde byrån:

Även om vid tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen in- och ulryckningsdagarna

må vara på förhand kända, föreligga enligt byråns förmenande

i vissa fall behov av s. k. förlängt familjebidrag. Utryckningsdagen

har nämligen i vissa fall infallit så, att den värnpliktige på grund av helger

och liknande omständigheter — även om han återgått till före militärtjänstgöringens

påbörjande innehavd anställning — varit förhindrad att för viss

relativt lång tid förskaffa sig arbetsinkomst. I andra fall ha svårigheter

uppkommit på grund av att avlöning i civilt arbete utbetalats i efterskott.

För den värnpliktige måste det i dylika fall framstå såsom obilligt, att familjebidrag

icke må utgå under viss tid efter militärtjänstgöringens slut.

Socialbyråns förslag upptogs till bedömning i proposition 1951:17. Föredragande

departementschefen ansåg vad som förekommit i frågan sedan

familjebidragsförordningens tillkomst icke ha givit övertygande skäl för

frångående av den ståndpunkt, som då intogs. Man förklarade sig icke vara

beredd att förorda socialbyråns förslag och ansåg sig icke heller kunna biträda

förslaget om särskild utryckningspremie. Uttalandet föranledde icke

någon erinran av riksdagen (andra lagutskottets utlåtande nr 14, riksdagsskrivelse

nr 60).

Vid 1952 års riksdag begärdes i motioner, att en utredning angående bl. a.

förlängt familjebidrag för värnpliktiga, som fullgjorde första tjänstgöring,

skulle komma till stånd. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 3 bifall till motionerna under hänvisning till del

tidigare ställningstagandet i frågan. Utskottet framhöll därvid även att ett

genomförande av förslaget om förlängt familjebidrag torde bliva förenat

med ganska stora kostnadsökningar.

Försvarets socialbyrå hemställde i skrivelse den 28 oktober 1952 ånyo,

att de i familjebidragsförordningen stadgade restriktionerna i fråga om förlängt

familjebidrag efter fredstjänstgöring skulle upphävas. Frågan härom,

anförde byrån, måste ses i samband med ett av byrån samtidigt framlagt

lörslag om ändrad tidsberäkning för bostadsbidrag. Detta förslag innebar,

alt bostadsbidragen skulle utgå med vad som belöpte på tjänstgöringstiden

i stället för att såsom enligt de ursprungliga familjebidragsbestämmelserna

beräknas efter hyresförfallodagar.

Förslaget om ändrad tidsberäkning av bostadsbidragen genomfördes vid

1953 års riksdag, och i samband därmed infördes även den möjlighet att

erhålla förlängt bostadsbidrag efter avslutad fredstjänstgöring, varom nu

stadgas i 13 § familjebidragsförordningen. Däremot avvisade statsmakterna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 47.

7

förslaget om förlängd familjepenning. Beträffande förlängningen av familjebidragen

yttrade föredragande departementschefen (prop. 1953:21):

I fråga om förlängning av familjepenningen är jag icke beredd att frångå

den ståndpunkt som så nyligen intagits av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Ej heller kan jag biträda ett under remissbehandlingen framlagt förslag

om premier till utryckande värnpliktiga.

Däremot kommer frågan om förlängt bostadsbidrag i ett nytt läge därest

det förslag rörande ändrad tidsberäkning av sådant bidrag som jag i

det föregående förordat vinner bifall. Detta förslag är som nämnts av

den innebörden att bostadsbidragen, vilka nu beräknas efter hyresförfallodagar,

i stället skall utgå med vad som belöper på tjänstgöringstiden. En

följd av förslaget blir att bostadsbidrag i vissa fall kan komma att utgå

för kortare tid än nu är fallet.

Ett exempel — hämtat från utfärdad generalorder — må här anföras.

En kontingent värnpliktiga inrycker den 9 februari 1953 och utrycker

den 3 september samma år. Tjänstgöringstiden omfattar 207 dagar. Denna

tid inrymmer 7 hyresförfallodagar och enligt gällande regler utgår bostadsbidrag

för månaderna mars—september eller för 214 dagar. Enligt

det nu framlagda förslaget utbetalas endast det bostadsbidrag som belöper

på tjänstgöringstiden, d.v. s. på 207 dagar.

Det synes i det anförda exemplet vara av billighetsskäl påkallat att

hyrorna för såväl mars som september i mån av behov förskotteras genom

bostadsbidrag. För att så skall kunna ske efter genomförande av förslaget

om beräkning av bostadsbidrag efter tjänstgöringstid måste emellertid möjlighet

skapas att förlänga bostadsbidraget för, i detta fall, (214—207 =)

7 dagar.

Med tanke på dylika fall finner jag billighet och rättvisa tala för att —

därest förslaget om ändrad tidsberäkning för bostadsbidrag vinner bifall

— möjlighet till förlängning av sådant bidrag efter avslutad fredstjänstgöring

införes.

Förlängt bostadsbidrag bör endast kunna utgå efter mera långvarig

tjänstgöring. I författningstexten torde emellertid icke kunna göras annan

gränsdragning än att undantag göres för repetitions- och befälsövningar.

Utskottet.

1 motionerna 1: 120 och II: 119 behandlas frågan om ett slopande av den

nuvarande s. k. normerade behovsprövningen av familjebidragen. Denna

fråga är av komplicerad beskaffenhet, och en ändring av de nuvarande bestämmelserna

förutsätter noggrant övervägande av bl. a. de ekonomiska

konsekvenserna. Enligt vad utskottet erfarit har chefen för försvarsdepartementet

för avsikt att inom den närmaste framtiden föranstalta om en allmän

översyn av familjebidragsbestämmelserna. Denna översyn kommer att

innefatta även den i motionerna behandlade frågan. Med hänsyn härtill

torde en framställning av riksdagen i ärendet ej vara påkallad.

I motionerna 1:35 och 11.49 framliigges förslag till sådan ändring i

familjebidrags förord ningen, att de värnpliktiga skall kunna i viss utsträck
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

ning erhålla förlängt familjebidrag i form av familjepenning efter avslutandet

av tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, d. v. s. fredstida

värnpliktstjänstgöring. Även denna fråga kommer, enligt vad utskottet inhämtat,

att omfattas av försvarsdepartementets förestående översyn av

familjebidragsbestämmclserna. Med ställningstagandet till den föreslagna

författningsändringen bör därför enligt utskottets mening tills vidare anslå.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

A. att motionerna I: 120 och II: 149 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

B. att motionerna 1:35 och 11:49 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne, Nils Elowsson'', Axel

E. Svensson, Anders E. Johansson, fru Carlqvist, herrar Magnusson och Nils

Theodor Larsson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Hagård,

Lundberg, Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, herr Svensson i Göteborg, fröken

Sandell och herr lvönigson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.