Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning i vissa fall till värnpliktig arbetstagare.

1954-11-16 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:48, Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning i vissa fall till värnpliktig arbetstagare.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr i8.

i)

Nr 48.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ersättning i vissa fall

till värnpliktig arbetstagare.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 296,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Nihlfors in. fl. anhållit

»att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam

utredning i syfte att gällande författningsföreskrifter så ändras att värnpliktig,

som till följd av omständigheterna inom yrket alltför långt i förtid

måste lämna sin tjänst för att kunna inställa sig till anbefalld militärtjänstgöring

beredes skälig ersättning för den förlust han därigenom lider».

Motionärerna framhåller till en början, att lagen den 14 oktober 1939 om

förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring

m. m. har stor betydelse för de värnpliktigas och reservpersonalens

anställningstrygghet vid fullgörandet av dem åliggande repetitionsövningar.

Emellertid kan, fortsätter motionärerna, till krigsmakten inkallad personals,

särskilt sjömäns, anställningstrygghet äventyras även på annat sätt

än vad som förutsetts vid denna lagstiftnings tillkomst. Allt som oftast inträffade

det nämligen, att sjömän måste lämna sitt arbete så lång tid före

militärtjänstgöringens början, att de därigenom tillfogades avsevärd ekonomisk

förlust. I regel vore ett sådant förhållande beroende på att det fartyg

ombord å vilket vederbörande värnpliktig tjänstgjorde begåve sig på en så

lång resa, att den värnpliktige icke skulle kunna infinna sig i tid till den

beordrade militärtjänstgöringen och därför måste lämna fartyget. Oftast

läte det sig i dylika fall inte göra för sjömannen att få någon tillfällig anställning

till sjöss, varför han nödgades att utan löneförmåner avvakta datum

för sin inställelse vid krigsmakten.

Genom sitt yrkes egenart, anföres vidare i motionen, tillfogades sjömännen

på grund av nämnda omständigheter inkomstbortfall, som stundom

för den värnpliktige kunde vara mycket kännbart, särskilt om han vore

familjeförsörjare, såsom icke sällan vore fallet med reservofficerarc och

annan reservpersonal. Att en liten grupp medborgare skulle utsättas för

dylik ekonomisk förlust i samband med fullgörandet av en medborgerlig

skyldighet, som det ålåge den att utföra åt det allmänna, vore mycket otillfredsställande.

Beträffande de skäl motionärerna i övrigt anfört till stöd för sitt yrkande

får utskottet hänvisa till motionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

Värnpliktig erhåller enligt 10 § kungl. kungörelsen den 21 december 1945

ang. avlöning m. in. till värnpliktiga (kungörelse om värnpliktsavlöning)

under tiden för anbefalld tjänstgöring penningbidrag samt övriga förmåner

enligt särskilda i kungörelsen givna bestämmelser. Däremot utgår icke

några förmåner till den värnpliktige för tid före tjänstgöringen i annan mån

än att han enligt 8 § 2 mom. i kungörelsen, därest han anländer till tjänstgöringsplatsen

före fastställd inryckningsdag, må därstädes åtnjuta förplägnad,

inkvartering och sjukvård.

Fri resa eller resekostnadsersättning vid inryckning till tjänstgöring utgår

enligt 6 § kungörelsen om värnpliktsavlöning i regel vid resa från hemvistet

i kyrkobokföringsorten till anbefalld tjänstgöringsplats. Uppehåller

sig värnpliktig vid tiden för inryckning å annan plats inom riket än hemvistet

i kyrkohokföringsorten, må dock, därest genom intyg av offentlig

myndighet eller på annat sätt styrkes, att vistelsen å sådan plats föranledes

av t. ex. hans avmönstring från fartyg, för bestämmande av fri resa eller

resekostnadsersättning ävensom av andra förmåner vid inryckning uppehållsplatsen

likställas med hemvistet i kyrkobokföringsorten. Värnpliktig,

som vid tiden för inryckning är bosatt eller t. ex. på grund av sin verksamhet

eller avmönstring från fartyg vistas utom riket, må åtnjuta fri resa

eller ersättning för resa från den plats inom riket, till vilken han vid resan

först anländer, till anbefalld tjänstgöringsplats. Resa utom riket i samband

med inryckning ersättes däremot icke.

Den värnpliktiges rätt att erhålla familjebidrag regleras i kungl. förordningen

den 29 mars 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. in. (familjebidragsförordning)

samt kungl. kungörelsen samma dag med närmare bestämmelser

ang. tillämpning av familjebidragsförordningen den 29 mars

1946 (familjebidragskungörelse). Enligt 13 § 1 mom. första stycket familjebidragsförordningen

kan familjepenning utgå under tjänstgöringstiden.

Bostadsbidrag kan enligt samma moment andra och tredje styckena utgå

under tjänstgöringstiden och för flyttning, som verkställts inom tjänstgöringstiden.

Om särskilda skäl därtill föranleder må enligt 13 § 2 mom.

bostadsbidrag utgå för viss kortare tid efter avslutandet av värnpliktstjänstgöring,

dock ej efter repetitions- eller befälsövning. Familjepenning kan

däremot i princip icke ifrågakomma för tid efter avslutandet av fredstida

värnpliktstjänstgöring. För tid före tjänstgöringens början kan familjebidrag

icke utgå.

Den värnpliktiges möjligheter att bemästra de i motionen berörda svårigheterna

beror bl. a. av hur lång tid i förväg han erhåller inkallelseorder

och av hans möjligheter till anstånd med anbefalld tjänstgöring.

I kungl. förordningen den 30 december 1941 angående inskrivning och

redovisning av värnpliktiga samt deras tjänstgöring m. m. (inskrivningsförordning)

ges i 110 § 1 mom. andra stycket den bestämmelsen, att inkal
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

11

lelseorder skall utfärdas i god tid före tjänstgöringens början och senast

en månad före avsedd inryckningsdag. Inkallelse med kortare tidsfrist må

äga rum endast med den värnpliktiges eget medgivande eller enligt bestämmelser,

som meddelas i kommandoväg.

Regler om anstånd med första tjänstgöring ges i 29 § värnpliktslagen den

110 december 1941. Anstånd till nästföljande år med påbörjande av föreskriven

första tjänstgöring må i den ordning Konungen bestämmer medgivas

bl. a. å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är å handelsfartyg inmönstrad för utrikes sjöfart

och som till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan

varar, inställa sig. Fortfar anledning till anstånd med tjänstgöringen, må

förlängt anstånd, varje gång för ett år, beviljas den värnpliktige. Tjänstgöringen

skall dock taga sin början senast under det år, under vilket den

värnpliktige fyller tjugufyra år, där ej Konungen finner synnerliga skäl föranleda

längre anstånd. Anstånd med annan i värnpliktslagen föreskriven

tjänstgöring än första tjänstgöring må beviljas i den ordning och utsträckning

Konungen bestämmer.

För de av motionärerna berörda värnpliktiga är av betydelse jämväl hur

ofta de har att påräkna inkallelse till militär tjänstgöring.

I fråga om de värnpliktigas utbildningstid gäller enligt 27 § 1. A.b) värnpliktslagen,

att värnpliktig tilldelad flottan är skyldig tjänstgöra 394 dagar,

vilken tjänstgöring — i motsats till vad som gäller om värnpliktiga tilldelade

armén, kustartilleriet och flygvapnet — skall fullgöras i en följd.

För sådana värnpliktiga tilldelade flottan, som skall fullgöra underbefäls-,

underofficers- eller officersutbildning, kan dock vid den utökade tjänstgöringen

förekomma avbrott enligt de närmare bestämmelser om utbildningstidens

längd och anordning som ges i 27 § värnpliktslagen och med

stöd därav i av Konungen utfärdade bestämmelser.

För budgetåret 1954/55 står till försvarets civilförvaltnings förfogande

ett anslag å 60 000 kronor för särskild hjälpverksamhet till förmån för de

värnpliktiga och deras familjer att av ämbetsverket disponeras för utbetalning

till försvarets socialbyrå, som äger använda medlen för därmed avsett

ändamål. I kungl. brev den 30 juni 1946 föreskrives beträffande dessa medel

dels att bidrag må utgivas för att tillgodose sådant av militärtjänstgöring

föranlett särskilt behov, som icke kan tillgodoses inom ramen för gällande

familjehidragsförordning och ej heller finnes skäligen kunna tillgodoses i

annan ordning, dels att till erhållande av bidrag må ifrågakomma värnpliktig

tillhörande armén, marinen och flygvapnet ävensom medlem av

värnpliktigs familj, dels ock att hjälpverksamheten omhänderhaves av försvarets

socialbyrå, som bar att efter hörande av vederbörande familjcbidragsnämnd

besluta i ärende rörande bidrag som här avses.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr i8.

Utskottet.

Värnpliktig som fullgör militärtjänstgöring går i allmänhet miste om åtminstone

huvuddelen av sin civila arbetsinkomst. För dylika förluster åtager

sig staten icke ersättningsskyldighet. Däremot erhåller den värnpliktige

under tiden för tjänstgöringen visst penningbidrag. Han kan därjämte,

i den mån behov därav prövas föreligga, erhålla familjebidrag. I regel utgår

även familjebidraget endast under tjänstgöringstiden. Sålunda kan det

icke utgå för tid före tjänstgöringens början, och möjligheterna att erhålla

bidrag för tiden efter tjänstgöringens slut är starkt begränsade.

I motionen framhålles, att vissa yrkesutövare, främst sjömän, på grund

av sitt yrkes egenart stundom för att kunna inställa sig i tid till militärtjänstgöring

måste lämna sitt arbete långt i förväg och till följd därav går

miste om arbetsinkomst samt att skälig ersättning härför bör kunna beredas

dem.

I lagstiftningen har man tagit hänsyn till sjömännens särskilda förhållanden

bl. a. genom att i värnpliktslagen öppna vissa möjligheter för dem

till anstånd med militärtjänstgöring. Av betydelse för sjömännen är också,

att värnpliktiga tilldelade flottan i allmänhet fullgör sin värnpliktstjänstgöring

i en följd och icke, såsom eljest gäller, i form av en första tjänstgöring

och repetitionsövningar.

Det måste anses vara riktigt, att man i första hand inriktar sig på att

förebygga uppkomsten av sådana situationer som i motionen avses. Man

måste dock räkna med att fall inträffar, då värnpliktig blir tvungen att

sluta cn arbetsanställning längre tid före militärtjänstgöringens början och

till följd därav blir i behov av ekonomisk hjälp. Det synes utskottet vara

rimligt, alt möjlighet då skall finnas att med hänsyn till omständigheterna

i särskilda fall bereda den värnpliktige och hans familj ekonomisk hjälp

genom statens försorg.

I fråga om sättet att tillgodose dylika hjälpbehov vill utskottet peka på

alt under anslaget till familjebidrag upptagits ett anslag om f. n. 60000

kronor för särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och

deras familjer. Detta anslag är avsett för »sådant av militärtjänstgöring

föranlett särskilt behov, som icke kan tillgodoses inom ramen för gällande

familjebidragsförordning och ej heller finnes skäligen kunna tillgodoses i

annan ordning». En möjlighet att beakta hjälpbehovet i de nu ifrågavarande

fallen då en värnpliktig måste lämna sitt arbete i förväg vore, att

medel från ett dylikt anslag ställdes till förfogande för ändamålet. Skulle

denna lösning visa sig mindre tillfredsställande bör andra möjligheter att

beakta ifrågavarande hjälpbehov övervägas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

13

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 296.

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte som sin mening giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 16 november 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne, Nils Elowsson*, Axel

E. Svensson, Anders E. Johansson, fru Carlqvist, herrar Magnusson och

Nils Theodor Larsson;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herrar Hagård.

Lundberg, Carlsson i Bakeröd, fröken Höjer, herr Svensson i Göteborg, fröken

Sandell och herr Königson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:376 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av Jf2 § 1 mom. lagen den 15 juni 1935 a1 i texten