Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrad lydelse av 2 § 2:o lagen den 26 maj 1909

1954-11-24 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1954:49, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrad lydelse av 2 § 2:o lagen den 26 maj 1909

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49.

1

Nr 49.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändrad lydelse

av 2 § 2:o lagen den 26 maj 1909 (nr 38) om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt m. m.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

155, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herrar Dahlén och Håstad

hemställt

»att riksdagen måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2:o lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

2:o) mål om beslut---angående skolväsendets anordnande;

mål angående folkpensionering;

mål angående bidrag till änkor och änklingar med barn;

mål angående barnbidrag;

mål angående bidragsförskott — — -— till barn;

Denna lag träder i kraft omedelbart.»

Motionärernas förslag innebär, att besvär i mål angående folkpensionering,

bidrag till änkor och änklingar med barn samt barnbidrag skall, i

den mån besvär i dessa mål må fullföljas till Kungl. Maj:t, avgöras av

regeringsrätten i stället för, såsom nu är fallet, av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Gällande rätt.

Konungens rätt alt pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen, skall — enligt § 18

regeringsformen — i den omfattning som bestämmes i särskild lag handhavas

av regeringsrätten.

Regeringsrättens kompetens regleras närmare i lagen den 26 maj 1909

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt. 1 2 § nämnda lag sker eu uppräkning av

de grupper av besvärsmål, som tillhör regeringsrättens upptagande och

avgörande. Övriga till Kungl. Maj:t i statsdepartementen fullföljda besvärsmål

avgöres av Kungl. Maj :t i statsrådet, i vissa fall etter utlåtande

av regeringsrätten. I stort sett bar vid uppdelningen av besvärsmålen melllihang

till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 2 avd. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 49.

lan Konungen i statsrådet och regeringsrätten den principen följts, att mål

som gäller rättstillämpning — i motsats till frågor som framför allt gäller

lämpligheten eller ändamålsenligheten av det överklagade beslutet — överlämnas

åt regeringsrätten.

De med motionen avsedda målen — mål angående folkpensionering,

bidrag till änkor och änklingar med barn samt barnbidrag — är icke

uppräknade i 2 § regeringsrättslagen i dess gällande lydelse och prövas

alltså, i den mån de kan fullföljas till Kungl. Maj:t, icke av regeringsrätten

utan av Kungl. Maj:t i statsrådet.

Historik.

Regeringsrätten inrättades år 1909 som en självständig högsta domstol

i förvaltningstvister. Dessförinnan avgjordes alla hos Konungen fullföljda

administrativa besvär i statsrådet.

Med inrättandet av regeringsrätten åsyftade man, enligt ett uttalande i

förarbetena, dels att regeringens arbetsbörda skulle minskas, dels att ökade

garantier skulle vinnas för rättssäkerheten.

Beträffande fördelningen av besvärsmålen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet

och regeringsrätten yttrade vid remissen av förslag till lag om Kungl.

Maj :ts regeringsrätt till högsta domstolen den 7 februari 1908 föredragande

departementschefen bl. a., att det icke kunde eller borde ifrågakomma att

åt regeringsrätten uppdraga allenast rättstillämpningsfrågor och hos regeringen

kvarhålla alla frågor, som kunde anses bero på bedömande av besluts

eller åtgärds lämplighet, men att utskiftningen av mål mellan regeringen

och regeringsrätten dock måste verkställas med ständig hänsyn till

att mål av huvudsakligen rättslig karaktär borde komma under den administrativa

domstolens prövning. Å andra sidan borde uppenbarligen de mål

bedömas av regeringen, i vilka avgörandet hade den vikt för det allmänna,

att deras överflyttning, tvärt emot syftet med reformen, kunde sägas innebära

ett försvagande av regeringsmakten. Men jämte dessa två ledande

grundsatser vore även andra omständigheter förtjänta av beaktande och

gjorde sig med växlande styrka gällande i fråga om olika slag av mål.

Intill den 1 januari 1948 hörde till regeringsrättens prövning bl. a. mål

angående folkpensionering, invalidunderstöd och barnbidrag. Genom vissa

vid 1947 års riksdag beslutade ändringar i lagen om regeringsrätten uteslöts

nämnda mål ur uppräkningen av mål i lagens andra paragraf och undantogs

därigenom från regeringsrättens prövning.

Ändringarna i regeringsrättslagen stod i samband med vissa år 1946 och

1947 beslutade lagändringar, vilka liksom ändringarna i regeringsrättslagen

trädde i kraft den 1 januari 1948. Lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering

och förordningen samma dag om invalidunderstöd ersattes efter be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49.

slut ur 1946 av lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering. Vid 1947 års

riksdag genomfördes vissa ändringar i den nya folkpcnsioncringslagen, vilka

bland annat innebar en utvidgning av rätten att hos Konungen anföra besvär

över pensionsstyrelsens beslut i ärende rörande folkpension. \ id 1947

års riksdag antogs vidare lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor och

änklingar med barn samt lagen samma dag om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders in. fl. barn. I fråga om besvär hänvisar dessa lag.u

till folkpensioneringslagens bestämmelser.

I proposition nr 50 till 1047 års riksdag, varigenom förslaget till ändringarna

i folkpensioneringslagens besvärsbestämmelser förelädes riksdagen,

hänvisade föredragande departementschef en, statsrådet Möller, till att i den

nya lagen om allmän sjukförsäkring införts möjlighet att i viss omfattning

hos Kungl. Maj :t överklaga tillsynsmyndighetens beslut och att han darvul

som ett skäl att förlägga prövningen av besvärsärendena till Kungl. Maj:t

i statsrådet anfört, att det särskilt under de första åren efter den nya lagens

ikraftträdande kunde vara av vikt att chefen för socialdepartementet bleve

i tillfälle att följa tillämpningen av lagen. Vad sålunda anförts, yttrat.c

departementschefen vidare, syntes honom i allt väsentligt äga motsvarande

tillämpning i ärenden angående folkpension.

I proposition nr 317 till 1947 års riksdag föreslogs sedei mera bl. a., att

mål angående folkpensionering, invalidunderstöd och barnbidrag skulle uteslutas

ur uppräkningen i 2 § regeringsrättslagen och sålunda icke längie

tillhöra regeringsrättens prövning. I propositionen hänvisade föredragande

departementschefen, statsrådet Zetterberg, till att chefen för socialdepartementet

vid behandlingen i statsrådet av ändringarna i folkpensioneringslagen

och av lagen om särskilda barnbidrag ansett, alt besvär över pensionsstyrelsens

beslut i ärenden angående folkpension och särskilda barnbidrag

borde prövas av Konungen i statsrådet, samt uttalade, ait han anslutit

sig till denna uppfattning.

Propositionen nr 317 behandlades av andra lagutskottet i dess utlåtande

nr 48. I utlåtandet behandlades jämväl två i anledning av propositionen

väckta likalydande motioner, I: 363 av herr Herlitz och II: 521 av herrar

Håstad och Larsson i Stockholm, i vilka hemställts om sådan ändring i det

genom propositionen framlagda lagförslaget, att besvär i mål angående

folkpensionering, särskilda barnbidrag och bidrag till änklingar och änkor

med barn koinme att upptagas och prövas av regeringsrätten, t Mskottets

majoritet föreslog, med avstyrkande av propositionen i nu ifrågavarande

del, att mål angående folkpensionering, bidrag till änkor och änklingar med

barn och barnbidrag skulle tillhöra regeringsrättens prövning, samt anförde

bl. a.:

Enligt utskottets mening ha tillräckliga skäl icke anförts för avsteg Iran

de hittills tillämpade principerna för fördelning av besvärsmål mellan

Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten. Hänsyn till regeringsrättens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr W.

arbetsbörda och önskvärdheten av att mål angående folkpensionering, barnbidrag

och bidrag till änkor och änklingar med barn snabbt avgöras kunna

måhända dock motivera att målens prövning flyttas från regeringsrätten till

Kungl. Maj :t i statsrådet. Härom kräves närmare utredning. Måhända

skulle emellertid den lämpligaste lösningen av frågan vara inrättandet av eu

socialförsäkringsöverdomstol, som då skulle kunna vara högsta instans även

för de mål, varom här är fråga.

Enligt utskottets mening har det sociala reformarbetet nu fortskridit så

långt, att inrättandet av en för olika socialförsäkringsgrenar gemensam

högsta prövningsinstans bör allvarligt övervägas. En utredning av denna

fråga bör ske snarast möjligt. I avbidan på resultatet av utredningen synes

regeringsrätten fortfarande böra vara högsta instans för här ifrågavarande

mål.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hemställde sex av utskottets

ledamöter om bifall till propositionens förslag, såvitt nu är i fråga, och

anförde hl. a. följande.

Frågan om vilken myndighet som skall vara högsta instans i dessa mål

är av stor betydelse. Skäl kunna anföras både för regeringsrätten och för

Kungl. Maj:t i statsrådet som högsta instans. Ur flera synpunkter skulle

måhända den lämpligaste lösningen av frågan vara inrättandet av en socialförsäkringsöverdomstol,

som då skulle kunna vara högsta instans även för

de mål, varom här är fråga. Enligt utskottets mening har det sociala

reformarbetet nu fortskridit så långt, att inrättandet av eu sådan prövningsinstans

bör allvarligt övervägas. En utredning av denna fråga bör

ske snarast möjligt. I avbidan på resultatet av utredningen synes Kungl.

Maj:t i statsrådet från och med den 1 januari 1948, såsom föreslås i propositionen,

böra vara högsta instans beträffande ifrågavarande mål.

Riksdagen beslöt i enlighet med reservanternas hemställan. Mål angående

folkpensionering, invalidunderstöd och barnbidrag uteslöts alltså ur uppräkningen

i 2 § regeringsrättslagen och skulle i fortsättningen icke prövas

av regeringsrätten.

Frågan om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och

regeringsrätten har under riksdagens vårsession detta år varit föremål för

viss behandling.

I två likalydande motioner, 1:133 av herr Herlitz och 11:315 av herr

Håstad in. fl., hemställdes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj :t anhålla dels om utredning i syfte att besvärsmål, som nu handlägges

av regeringen, måtte i lämplig omfattning hänskjutas till regeringsrätten

antingen för avgörande eller för sådant utlåtande som avses i 3 §

regeringsrättslagen, dels om framläggande för riksdagen av de förslag vartill

dessa utredningar kunde föranleda.

I två andra likalydande motioner vid årets riksdag, 1: 230 av herr Ohlon

m. fl. och II: 308 av herr Ohlin m fl., hemställdes, bl. a., att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t begära en översyn av lagen om Kungl. Maj :ts regeringsrätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr W). ö

i vissa avseenden, bl. a. beträffande besvärsmålens fördelning mellan Kungl.

Maj:t i statsrådet och regeringsrätten.

Nämnda fyra motioner behandlades av sammansatt konstitutions- och

första lagutskott i dess utlåtande nr 4. Utskottet erinrade i utlåtandet om

ett departementschefsuttalande i propositionen nr 205 till innevarande riksdag

med förslag till lag om ändrad lydelse av regeringsrättslagen, att inom

justitiedepartementet påbörjats en undersökning rörande reglerna om kompetensfördelningen

mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten,

samt uttalade, att resultatet av denna undersökning under alla omständigheter

borde avvaktas, innan något initiativ från riksdagens sida kunde

ifrågakomma, och avstyrkte de i motionerna framställda yrkandena.

Riksdagen godkände utlåtandet.

Motionen.

I den nu förevarande motionen, 11:155, uttalas, efter en redogörelse för

frågans behandling vid 1947 års riksdag, att tiden nu syntes vara inne fölen

överflyttning till regeringsrätten av de med motionen avsedda målen.

Härom anföres följande.

Utan att i detta sammanhang beröra den bakom detta spörsmål liggande

principfrågan synes oss nu skäl föreligga att ånyo resa frågan om var dessa

besvär skall anföras, hos Kungl. Maj :t i statsrådet eller hos regeringsrätten.

Den utväg utskottet närmast tänkt sig som den lämpliga, en socialöverdomstol,

har inte kommit till stånd. Den nära kontakt med lagtillämpningen,

som anförts som skäl för propositionens förslag, torde väl nu ha ägt rum, i

vart fall för de större lagstiftningskomplexen, folkpensionslagen och lagen

om barnbidrag. Lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn kan

tänkas undergå förändring, men det torde knappast finnas skäl nog mot en

överflyttning av besvärsmålens handläggning. Enligt vår uppfattning synes

alltså tiden vara inne för en överflyttning av dessa mål.

Pågående utredningar.

Bland arbetsuppgifterna för den kommitté, de s. k. besvärssakkunniga,

som på grundval av ett 1946 avgivet principbetänkande (SOU 1946: 69) har

att verkställa en fortsatt utredning av det administrativa besvärsinstitulet

och därmed sammanhängande frågor, ingår alt från principiella utgångspunkter

närmare ompröva metoderna för kompetensfördelningen mellan

regeringsrätten och regeringen.

Enligt bemyndigande den 22 oktober 1954 har chefen för justitiedepartementet

tillkallat en särskild sakkunnig för att verkställa eu systematisk

översyn av 2 § regcringsrättslagen. 1 direktiven för den sakkunnige erinras

om de besvärssakkunnigas arbetsuppgifter och uttalas, att de besvärssakkunniga

torde komma att begränsa sig till vissa huvudfrågor och icke verkställa

någon detaljundersökning rörande vilka grupper av besvärsmål som

borde handläggas av den ena och den andra instansen. Pbl systematisk

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Andra lagutskottets utlåtande nr 49.

översyn av den i 2 § regeringsrättslagen upptagna katalogen borde emellertid

komma till stånd, varvid nära kontakt borde uppehållas med besvär

ssakkunniga.

Inom justitiedepartementet hade, anföres vidare i direktiven, i början åt

detta år företagits en preliminär undersökning i frågan. Visserligen hadf

därav närmast framgått, att det icke funnes skäl att överflytta några merc

betydande grupper besvärsmål från i-egeringen till regeringsrätten. En närmare

undersökning rörande lämpligheten av en reform på ifrågavarande

område borde emellertid ske, och det torde icke vara uteslutet att därvid

kunde framkomma skäl till en överflyttning i större omfattning.

Beträffande de arbetsuppgifter som skall ankomma på den särskilde ut

redningsmannen anföres i direktiven, att utredningsmannen bör göra »er

noggrann och systematisk översyn av regeringsrättslagen i syfte att undersöka,

dels om de efter regeringsrättens instiftande nytillkomna slagen av

mål, som är av beskaffenhet att böra prövas av regeringsrätten, också förlagts

dit, och dels huruvida den redan från början gjorda uppdelningen

mellan statsrådet och regeringsrätten kan anses till alla delar riktig». Slutligen

uttalas, att vid översynen »bör den ledande principen alltjämt vara, att

mål vari rättsfrågan är huvudsak skall gå till regeringsrätten, medan mål

vari lämplighetsfrågan är avgörande prövas i statsrådet».

Utskottet.

I förevarande motion yrkas sådan ändring i 2 § regeringsrättslagen, att

mål angående folkpensionering, bidrag till änkor och änklingar med barn

samt barnbidrag skall, såvitt besvär i dessa mål må fullföljas till Kungl.

Maj :t, avgöras av regeringsrätten i stället för, såsom nu är fallet, av Kungl.

Maj :t i statsrådet.

Chefen för justitiedepartementet har, efter bemyndigande den 22 oktober

1954, tillkallat en särskild sakkunnig att verkställa en översyn av fördelningen

av besvärsmål mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.

Utskottet förutsätter, att vid denna översyn kommer att förutsättningslöst

prövas huruvida de i motionen avsedda målen bör överflyttas till regeringsrätten.

Med riksdagens ställningstagande till den föreslagna lagändringen

bör därför enligt utskottets mening anstå i avvaktan på utredningens

resultat.

På grund åv det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 155, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1954.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 49. 7

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sunne, Axel E. Svensson,

Lundgren, Huss, fru Carlqvist*, herrar Grönkvist och Nils Theodor Larsson;

från andra kammaren: fru Västberg*, herrar Lundberg, Carlsson i

Bakeröd, Andersson i Alfredshem, fröken Höjer, herr Svensson i Göteborg*,

fru Ewerlöf* och herr Königson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Sunne och fröken Höjer.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTC. STULM 54

411078

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.