Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 2 § 1 mom. lagen den lb juni 1928

1954-03-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad hjdelse av 2 § 1 mom. lagen den lb juni 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad hjdelse av 2 § 1 mom. lagen

den lb juni 1928 (nr 289) angående handel med utsädesvaror.

Genom en den 5 februari 1954 dagtecknad proposition, nr 65, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. lagen den 14 juni 1928 (nr 289)

angående handel med utsädesvaror.

Härigenom förordnas att 2 § 1 mom. lagen den 14 juni 1928 angående

handel med utsädesvaror1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

2 §•

1 mom. Säljaren är, evad det av

köparen påfordras eller icke, pliktig

att, senast då varan avlämnas, skriftligen

för köparen uppgiva:

a) säljarens namn och adress;

b) fröets slag samt i fråga om frö

av stråsäd, trindsäd och rotfrukter

ävensom, där så kan ske, beträffande

annat frö fröets sort;

c) för frö av rödklöver: fröets typ

(sen, medelsen eller tidig);

d) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets renhetsgrad, uttryckt i viktprocent

rent frö;

e) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets ogräshalt, uttryckt i antal

ogräsfrön på varje kilogram frö med

särskilt angivande av sammanlagda

antalet frön av sådana ogräs, som enligt

de för statens centrala frökontrollanstalt

gällande bestämmelser

äro att anse såsom svårare;

(Föreslagen lydelse)

2 §.

1 mom. Säljaren är, evad det av

köparen påfordras eller icke, pliktig

att, senast då varan avlämnas, skriftligen

för köparen uppgiva:

a) säljarens namn och adress;

b) fröets slag och sort;

c) för frö av rödklöver: fröets typ

(sen, medelsen eller tidig);

d) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets renhetsgrad, uttryckt i viktprocent

rent frö;

e) för annat frö än köksväxtfrö:

fröets ogräshalt, uttryckt i antal

ogräsfrön på varje kilogram frö med

särskilt angivande av sammanlagda

antalet frön av sådana ogräs, som enligt

de för statens centrala frökontrollanstalt

gällande bestämmelser

äro att anse såsom svårare;

f) fröets grobarhet, uttryckt i antalsprocent

grobart frö av det rena

fröet i enlighet med gällande bestäm
-

1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se SFS 1950: 200.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 9 samt. 3 avd. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

f) fröets grobarhet, uttryckt i antalsprocent

grobart frö av det rena

fröet i enlighet med gällande bestämmelser

angående statsplombering av

frövara.

melser angående statsplombering av

frövara.

Lantbruksstyrelsen uger medgiva

undantag från skyldigheten att uppgiva

fröets sort samt, såvitt angår frö

av rödklöver som ingår i frövara vilken

uppgives bestå av olika fröslag,

från skyldigheten att uppgiva fröets

typ
-

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1954.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Enligt lagen den 14 juni 1928 angående handel med utsädesvaror (frölagen)

åligger det säljare bl. a. att i fråga om frö av stråsäd, trindsäd och

rotfrukter ävensom, där så kan ske, beträffande annat frö skriftligen för

köparen uppgiva fröets sort.

I propositionen föreslås, att skyldigheten för säljare att lämna sortuppgift

i princip skall gälla alla frövaror, varå lagen är tillämplig, men att lantbruksstyrelsen

skall äga medgiva undantag från denna skyldighet.

Vidare föreslås, att dispensrätt för lantbruksstyrelsen skall föreligga även

beträffande skyldighet för säljare att för frö av rödklöver uppgiva fröets typ

(sen, medelsen eller tidig). Denna dispensrätt skall dock gälla endast i fråga

om rödklöver, som ingår i biandfrö.

De nya bestämmelserna avses skola träda i kraft den 1 juli 1954.

Gällande bestämmelser.

Frölagen har till syfte att förebygga försäljningar av mindervärdigt utsäde.

Den avsåg ursprungligen i stort sett endast frö av vallväxter, rotfruktsväxter

och köksväxter. Genom lagändring den 26 maj 1950 (nr 200) har

tillämpningsområdet emellertid utökats så att lagen numera är tillämplig

även på stråsäd och trindsäd. Till stråsäd hänföres enligt vedertagen terminologi

havre, korn, råg och vete. Med trindsäd avses hästböna, fodervicker,

foderärt och kokärt. Lagen bygger i första hand på den grundsatsen, att köpare

av frövara skall erhålla tillgång till sådana upplysningar angående varans

beskaffenhet, att han kan bedöma dess värde som utsäde. I enlighet

härmed stadgas i 2 §, att säljaren är pliktig att, vare sig köparen påfordrar

det eller icke, skriftligen lämna köparen vissa uppgifter. Dessa uppgifter

skall enligt 1 mom. meddelas senast då varan avlämnas till köparen. De

uppgifter som skall lämnas har förtecknats under a)—f) i 1 mom. Enligt

b) skall uppgift lämnas om fröets slag samt i fråga om frö av stråsäd, trindsäd

och rotfrukter ävensom, där så kan ske, beträffande annat frö fröets

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

sort. För frö av rödklöver stadgas vidare under c) att säljaren skall uppgiva

fröets typ (sen, medelsen eller tidig).

Enligt 2 § 2 mom. skall, om frövara uppgives bestå av olika fröslag och

frö av visst slag ingår i blandningen till mer än 5 % av varans vikt, säljaren

jämväl vara skyldig att för det slaget uppgiva procenttalet och grobarheten.

I 7 § stadgas att frövara ej får saluhållas till utsäde om den i fråga om

renhetsgrad, ogräshalt eller grobarhet ej uppfyller av lantbruksstyrelsen

fastställda fordringar.

Framställning om lagändring.

Sedan Fröintressentföreningen u. p. a. i skrivelse den 21 maj 1951 till

lantbruksstyrelsen anhållit, att styrelsen skulle vidtaga åtgärder för lindring

i säljarens skyldighet att i fråga om frö av trindsäd uppgiva fröets

sort, samt statens centrala frökontrollanstalt och Sveriges fröodlareförbund

avgivit yttranden över framställningen, har lantbruksstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 25 november 1952 hemställt, att i 2 § frölagen måtte

införas en bestämmelse av följande lydelse:

»Lantbruksstyrelsen må medgiva undantag från skyldigheten att lämna

uppgift om fröets sort samt huruvida den rödklöver, vilken ingår i frövara

som uppgives bestå av olika fröslag, är av typen sen, medelsen eller

tidig.»

Över lantbruksstyrelsens hemställan har efter remiss utlåtanden avgivits

av kommerskollegium, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

folk, Sveriges utsädesförening, Fröintressentföreningen u. p. a., Sveriges

fröengrossistförening, Sveriges centrala fröråd, Svenska trädgårdsfröfirmors

förening, Weibullsholms växtförädlingsanstalt och Sveriges fröhandlareförening.

Kommerskollegium har jämväl överlämnat yttranden från sex

handelskammare och Sveriges grossistförbund.

Samtliga remissinstanser vits.ordar behovet och lämpligheten av den

ifrågasatta lagändringen och tillstyrker lantbruksstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anförde vid lagrådsremissen

bland annat följande:

»Lantbruksstyrelsens förslag innebär, att styrelsen skall erhålla rätt att

medge undantag från de i frölagen givna bestämmelserna i två fall. Det

ena gäller skyldigheten för säljare att enligt 2 § 1 mom. b) lämna uppgift

om fröets sort. Det andra avser skyldigheten att i biandfrö, vari rödklöver

ingår, lämna uppgift om rödklöverns typ (2 § 2 mom. jämfört med 2 § 1

mom. c).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

1928 års frölag ägde ursprungligen tillämpning på frö, som var avsett till

utsäde, med undantag av dels utsäde av stråsäd och trindsäd dels skogsfrö

och frö av prydnadsväxter. Beträffande frågan om skyldighet för säljare att

lämna uppgift om fröets sort har delade meningar rått såväl vid tillkomsten

av frölagen år 1928 som vid den lagändring som gjordes år 1950. Såsom

framgår av proposition nr 77 till 1928 års riksdag föreslog lantbruksstyrelsen

ursprungligen, att säljaren skulle vara skyldig lämna uppgift om fröets

sort eller stam endast om han ägde kännedom därom. Som motiv härför anfördes,

att sort och stam i allmänhet icke kunde utrönas genom laboratorieanalys

utan först genom odling. I remissyttranden över detta förslag uttalades,

att det föreslagna stadgandet borde skärpas. I ett senare förslag omformulerade

styrelsen stadgandet så att säljaren, där så kunde ske, skulle

lämna uppgift om sort och stam. I remissen till lagrådet föreslog departementschefen

ett stadgande av innebörd att, där så kunde ske, uppgift skulle

lämnas om fröets sort samt i fråga om rotfruktsfrö och köksväxtfrö jämväl

om stam. Tre av lagrådets ledamöter uttalade betänkligheter mot att införa

en skyldighet för säljare att »där så ske kan» lämna vissa uppgifter vid

äventyr att straffansvar eljest inträdde. Stadgandet bibehölls emellertid i det

slutliga departementsförslaget.

Sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet anförde (utlåtande nr

1/1928), att fröets sort i de flesta fall var av en avgörande betydelse för

fröets värde. Genom olämpligt sortval kunde erhållas ett med hänsyn till

klimatiska och övriga odlingsförhållanden mindervärdigt utsäde. Det måste

därför framstå såsom synnerligen viktigt, att köparen erhöll riktiga uppgifter

om fröets sort. Beträffande sådana fröslag, där specialiserade och utbildade

sorter förelåg, vilket var fallet beträffande rotfruktsfrö och köksväxttrö,

syntes det därför utskottet lämpligt, att uppgiftsskyldigheten om sort

gjordes obligatorisk. För säljare av sådant frö torde några svårigheter att

lämna uppgift om sorten icke behöva uppstå. I stor utsträckning verkställdes

av köpmännen inköpen av dylikt frö av kontrollerade grödor, till vilka

köparen, därest han icke själv verkställde odlingen, utlämnade stamfröet.

I den mån så ej var fallet torde helt visst förhållandena komma att utveckla

sig så, att en odlare för att kunna avyttra ett rotfruktsfrö eller köksväxtfrö

till affärsmannen blev nödsakad att lämna sortuppgift. Utskottet hemställde

därför, att uppgiftsskyldigheten rörande sort gjordes obligatorisk beträffande

rotfruktsfrö och köksväxtfrö medan i fråga om annat frö skyldigheten

borde bli villkorlig. Vidare föreslog utskottet i anledning av motioner att

skyldigheten att lämna uppgift om fröets stam skulle utgå. Riksdagen beslöt

i enlighet med utskottets hemställan.

Genom 1950 års lagändring utvidgades frölagens tillämpningsområde i flera

avseenden. Bland annat inordnades under lagen utsäde av trindsäd och

stråsäd samt stadgades skyldighet för säljare att i fråga om frö av rödklöver

lämna uppgift om fröets typ (sen, medelsen eller tidig). Den obligatoriska

skyldigheten att lämna uppgift om fröets sort utvidgades till att avse även

stråsäd och trindsäd. Däremot överfördes köksväxtfrö till sådana utsädes
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

5

slag, för vilka skyldigheten blott var villkorlig. Av motiven till dessa ändringar

(proposition nr 206 till 1950 års riksdag och tredje lagutskottets utlåtande

nr 19) framgår bl. a. följande.

Ändringarna i fråga om uppgift rörande frövaras sort samt typ av rödklöverfrö

tillkom på förslag av statens centrala frökontrollanstalt. Mot detta

förslag gjordes erinran endast av Stockholms handelskammare. Departementschefen

biträdde anstaltens förslag och anförde att det i praktiken torde

ha visat sig omöjligt att beträffande vissa köksväxter genomföra en uppdelning

i sorter med tydligt skilda egenskaper. Föreskriften att sortuppgift alltid

skall lämnas för köksväxtfrö borde därför ej lämpligen bibehållas. I

fråga om sädesväxterna förelåg däremot sedan länge väl utbildade och kännetecknade

sorter. Från denna synpunkt behövde det följaktligen icke möta

några betänkligheter mot att sortangivning gjordes obligatorisk för stråsäd

och trindsäd. Ej heller torde i allmänhet några svårigheter föreligga att

med avseende å rödklöver uppgiva, huruvida den är av sen, medelsen eller tidig

typ. Med anledning av vad som anförts av Stockholms handelskammare

framhöll departementschefen, att även utsäde av god kvalitet kunde vara så

gott som värdelöst i det enskilda fallet, om det var fråga om en sort eller

en typ som ej var lämplig för klimatet och odlingsförhållandena i övrigt.

Från jordbrukspx-oduktionens synpunkt var det alltså önskvärt att köp av

utsäde utan kännedom om sort eller typ så långt möjligt förhindrades.

I en motion II: 589 hemställdes, att frölagen icke skulle utsträckas till att

omfatta stråsäd och trindsäd. Motionärerna vände sig främst mot förslaget

att för utsäde av nämnda slag uppgiftsskyldighet skulle föreligga beträffande

sortrenhet.

Tredje lagutskottet anförde, att det visserligen var tveksamt huruvida

uppgiftsskyldigheten i fråga om utsäde av stråsäd och trindsäd beträffande

sortangivningen borde vara obligatorisk. Fördelarna med stadgande härom

syntes dock väga tyngre än de olägenheter, som var förknippade med bestämmelsen.

Utskottet tillstyrkte därför förslaget och förutsatte, att särskild

uppmärksamhet skulle ägnas frökontrollverksamheten med hänsyn

till de farhågor, som yppats i förevarande hänseende.

Frölagens bestämmelser om skyldighet att uppgiva fröets sort bör givetvis

i den mån så är möjligt vara utformade så att smidig anpassning kan

ske till utvecklingen inom frökontrollen. Lantbruksstyrelsens nu gjorda

hemställan, vilken grundar sig på erfarenheter som vunnits under den hittillsvarande

tillämpningen av frölagen, synes giva vid handen att säljare

i vissa fall knappast kan iakttaga gällande föreskrifter i detta hänseende.

1 fråga om de fröslag, för vilka obligatorisk skyldighet att lämna sortuppgift

nu föreligger, torde, såsom lantbruksstyrelsen anfört, det vara svårt

att fastställa sort beträffande vårråg, midsommarråg, vicker och hästbönor.

Svårigheter torde vidare föreligga alt avgöra huruvida i fröblandning ingående

rödklöver är av typen sen, mcdelsen eller tidig. Såsom lantbruksstyrelsen

och några remissinstanser framhållit bör man räkna med att svårigheterna

framdeles helt eller delvis kan övervinnas. Å andra sidan kan emel
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

lertid liknande svårigheter uppkomma beträffande nya fröslag. Det synes

ej vara lämpligt att för varje förändring, som inträffar i möjligheterna att

fastställa skilda fröslags sort, frölagen måste ändras. Jag delar därför helt

lanlbruksstyrelsens och remissinstansernas åsikt att styrelsen i tillämpningsföreskrifter

bör kunna medgiva undantag från skyldigheten att uppgiva

fröets sort samt från skyldigheten att beträffande frö av rödklöver,

som ingår i fröblandning, uppgiva om typen är sen, medelsen eller tidig.

Emellertid torde lanlbruksstyrelsens författningsförslag något böra jämkas.

Enligt 2 § 1 mom. b) åligger det säljaren att, beträffande andra fröslag

än stråsäd, trindsäd och rotfrukter, allenast där så kan ske uppgiva fröets

sort. Det ankommer alltså på säljaren att undersöka om möjlighet att lämna

en riktig sortdeklaration finns. Erfarenheten har visat att frökontrollanstalten

stundom haft annan uppfattning än säljare om möjligheten av att för

visst fröslag lämna sortuppgift. Detta har medfört svårigheter vid tillämpningen

av ansvarsbestämmelserna. Om den föreslagna bestämmelsen om dispensrätt

för lantbruksstyrelsen införes, synes därför stadgandet i 2 § 1

mom. b) böra ändras så att uppgiftsskyldigheten beträffande fröets sort

blir obligatorisk för alla fröslag, som avses i lagen, i den mån lantbruksstyrelsen

ej medger undantag. Lantbruksstyrelsen får då bland undantagna

fröslag även upptaga sådana för vilka uppgiftsskyldigheten nu blott är

villkorlig och enligt styrelsens bedömande icke kan fullgöras. Härigenom

vinnes den stora fördelen att såväl säljare som köpare alltid, utan särskild

undersökning, vet om skyldighet att uppgiva sort gäller för ett visst fröslag

eller icke. Någon osäkerhet i fråga om straffpåföljd kan då ej föreligga.

Jag förutsätter att lantbruksstyrelsen noga kommer att följa utvecklingen

inom frökontrollen och icke medger undantag i större utsträckning än som

är påkallat.»

Lagrådet.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda lagförslaget.

Den lagändring förslaget avser innefattar bland annat rätt för lantbruksstyrelsen

att i vissa hänseenden medge undantag från de i frölagen givna

bestämmelserna. Departementschefen har, då han förordat införandet av

denna dispensrätt, uttalat, att han förutsätter, att lantbruksstyrelsen noga

kommer att följa utvecklingen inom frökontrollen och icke medger undantag

i större utsträckning än som är påkallat. Utskottet ansluter sig till

detta uttalande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 10.

7

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 11 mars 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson*, Lindahl,

Grym, Ivar Nilzon, Axel Jansson, Ebbe Ohlsson och Herbert Hermansson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp*,

Nyberg, Persson i Appuna, Andersson i Ryggestad, Carlsson i Stockholm,

Jansson i Benestad och östlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

517225. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:133 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. lagen den 14 juni 1928 a1 i texten