Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dels en allmän översyn av gällande bestämmelser om fridlysning och jakttider, dels ock vissa ändringar av gällande fridlysningsbeståmmelser. Tredje lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom andra kammaren nr 27 av herr Levin samt nr 455 av fröken Elmén och herr Widén.

1954-03-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dels en allmän översyn av gällande bestämmelser om fridlysning och jakttider, dels ock vissa ändringar av gällande fridlysningsbeståmmelser. Tredje lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom andra kammaren nr 27 av herr Levin samt nr 455 av fröken Elmén och herr Widén.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående dels en

allmän översyn av gällande bestämmelser om fridlysning

och jakttider, dels ock vissa ändringar av

gällande fridlysningsbeståmmelser.

Tredje lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom andra kammaren nr

27 av herr Levin samt nr 455 av fröken Elmén och herr Widén.

I motionen II: 27 hävdas, att man borde eftersträva att få till stånd i möjligaste

mån enhetliga jakttider för olika slag av jakttillåtet vilt inom samma

län eller andra lämpliga områden och att om möjligt förlägga jakten

till en relativt kort tid under de senare höstmånaderna. Vidare borde enligt

motionären undersökas, om icke skäl föreligger att tillgripa totalfridlysning

av en del arter av nu jakttillåtet vilt. Motionen utmynnar i en hemställan

att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj :t om en allmän översyn av gällande

bestämmelser om fridlysning och jakttider.

I motionen 11:455 hemställes, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t föreslå
dels

sådan ändring av gällande fridlysningslagstiftning, att bestämmelserna

om fredande, åtminstone vad däggdjur och fåglar beträffar, vilka nu

är konstruerade såsom undantag från en underförstådd allmän regel om rätt

att döda etc., i stället gåves formen av en allmän skyddsregel, från vilken

stadgades undantag för de arter, som må jagas,

dels väsentlig begränsning av den nu vissa lärare m. fl. medgivna rätten

att utan hinder av gällande fridlysningsbestämmelser döda eller för ringmärkning

eller eljest fånga djur eller taga fåglars ägg och bon».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i utlåtandet, hänvisa

till motionerna.

Över dessa har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från domänstyrelsen. På begäran av utskottet har

därjämte yttranden avgivits av Svenska naturskyddsföreningen, Svenska

jägareförbundet och Jägarnas riksförbund.

Gällande bestämmelser.

I 1 § lagen den 3 juni 1933 (nr 274) om rätt till jakt stadgas, att den som

har rätt till jakt äger att, med de undantag och inskränkningar som meddelas

i samma lag eller annan författning, å det område jakträtten omfattar

1 Dihang till riksdagens protokoll 195b. 9 samt. 3 avd. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

utan intrång av annan jaga samt döda eller fånga vilda däggdjur och fåglar

samt deras ungar ävensom tillägna sig sådana fåglars bon och ägg.

Till de viktigaste undantagen och inskränkningarna i jakträtten hör bestämmelserna

om fridlysning av djur.

Gällande fridlysningsbestämmelser finnes huvudsakligen upptagna i tre

olika författningar, nämligen jaktstadgan, en av Kungl. Maj :t för varje

jaktår utfärdad kungörelse om fridlysning av vissa djurarter och en kungörelse

den 21 december 1951 angående skydd för djurlivet å vissa platser.

Av jaktstadgans fridlysningsbestämmelser, som återfinnes i 11—27 §§

under rubriken »Om fridlysta djurslag», är i förevarande sammanhang följande

av särskilt intresse.

11 § innehåller en erinran, dels att Konungen för varje jaktår meddelar

bestämmelser angående fridlysning av vissa djurarter, dels ock att

beträffande fridlysning av val samt om skydd för djurlivet å vissa platser

gäller vad särskilt stadgas.

I 12 § gives i fråga om fåglar en generell skyddsregel av innebörd, att

fåglar, som icke uppräknas i den årligen utfärdade fridlysningskungörelsen,

under tiden den 1 mars—den 31 augusti icke någonstädes får jagas, dödas

eller fångas, såvida icke Konungen föreskriver annat i sistnämnda kungörelse.

14 § avser också endast fåglar. Däri stadgas nämligen, att under tid, då

jakt efter fågel av viss art är förbjuden, det jämväl är förbjudet att taga

eller förstöra sådan fågels ägg och bo.

Enligt 17 § kan i vissa fall Konungen och i andra fall länsstyrelsen, då

någon fridlyst djurart orsakat skada eller i högre grad är till hinder för

andra djurarters utveckling, medge undantag från gällande fridlysningsbestämmelser.

Vidare innehåller lagrummet särskilda föreskrifter till skydd

mot angrepp eller annat synnerligt obehag av björn och lo.

Även i 19 § stadgas undantag från fridlysningsbestämmelserna till förekommande

av skadegörelse från fridlysta djur. Skyddet är i detta fall begränsat

till vissa inägor.

I 24 § återfinnes de till förmån för vissa personer meddelade undantagsbestämmelser,

som åsyftas i motionen 11:455. Enligt lagrummets 1 mom.

må domänstyrelsen för vetenskapligt eller annat nyttigt ändamål i särskilda

fall medge undantag från fridlysningsbestämmelserna. Lärare i naturvetenskapliga

ämnen vid rikets högskolor, huvudlärare i biologi vid rikets allmänna

läroverk och statsseminarier samt föreståndare för naturvetenskapliga

museer och zoologiska trädgårdar i riket må enligt 2 mom. utan särskilt

tillstånd fånga eller döda enligt 12 § fridlysta fåglar samt insamla dylika

fåglars ägg och bon, dock ej i större utsträckning än som erfordras för

verksamheten vid vederbörande läroanstalt eller institution, för bedrivande

av egna vetenskapliga forskningar eller för fullständigande av de vetenskapliga

samlingar som är under deras vård. Sådan rätt må av länsstyrelsen

medges även annan känd vetenskapsman. Länsstyrelsen kan vidare på framställning

av sådan lärare eller föreståndare som nyss sagts meddela tillstånd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

3

för annan i natur- och jaktvård kunnig person att för lärarens eller föreståndarens

räkning fånga eller döda nämnda fåglar samt insamla sådana

fåglars ägg och bon. Länsstyrelsens tillstånd kan endast avse länet eller del

därav och är begränsat till viss tid, högst ett år. I tillståndsbeviset skall anges

den eller de fågelarter samt det antal individer av varje art ävensom det

antal ägg eller kullar av ägg samt bon som får tagas.

I 27 § slutligen stadgas rätt i vissa fall till ersättning för skada i följd av

angrepp av björn, lo eller örn.

Den årligen återkommande fridlysningskungärelsen inledes med en uppräkning

av de djurarter, beträffande vilka jakt är förbjuden hela året.

I 2 § anges för olika djurarter de tider, under vilka jakt är tillåten i skilda

delar av landet.

3 § upptar den kompletterande bestämmelse, vartill hänvisas i 12 § jaktstadgan.

I fråga om fåglar, som icke nämnts i 1 eller 2 §§ i kungörelsen,

meddelas nämligen uppgift om när jakt är tillåten och för vilka fåglar den

generella fridlysningen icke gäller.

1951 års kungörelse angående skydd för djurlivet å vissa platser innehåller

förbud att idka jakt efter i huvudsak fågel å vissa särskilt angivna

platser eller områden, förbud att beträda, med farkost angöra eller uppehålla

sig å angivna platser samt förbud att hålla båt och utöva fiske i viss

sjö. Kungörelsen upptar därjämte hänvisningar till bland annat 14, 17 och

19 §§ jaktstadgan ävensom en bestämmelse om rätt för domänstyrelsen

att för vetenskapligt eller annat nyttigt ändamål i särskilda fall medge

undantag från de i kungörelsen meddelade skyddsbestämmelserna.

Yttrandena.

Motionen 11: 455, som har den större principiella räckvidden, har tillstyrkts

av samtliga remissinstanser. Skälen härtill har särskilt utvecklats

i Svenska naturskyddsföreningens yttrande men även något berörts av domänstyrelsen

och Jägarnas riksförbund.

Domänstgrelsen anför sålunda:

Till den grupp av fåglar och däggdjur, som är fridlysta under hela året,

har med tiden hänförts ett flertal olika arter, som blivit allt sällsyntare och

därför ansetts böra skyddas. Detta kan dock icke, som motionärerna anför,

utgöra skydd för ny djurart, som inkommer i landet, innan bestämmelse

om dess fridlysning hunnit utfärdas. Ett sätt att giva sådana djur skydd

vore bestämmelse om totalfridlysning av alla djur med undantagsbestämmelser

och fastställda jakttider för de djurslag, som anses böra vara föremål

för jakt eller eljest anses böra dödas. Styrelsen tillstyrker därför motionärernas

förslag i detta avseende och biträder även förslaget om begränsning

av vissa lärare in. fl. medgiven rätt att, utan hinder av gällande

fridlysningsbestämmelser, döda och fånga djur samt att taga fridlysta fåglars

ägg och hon.

Enär emellertid en omläggning av ifrågavarande bestämmelser enligt

motionärernas förslag kräver rätt ingående överväganden, anser styrelsen,

att frågan bör göras till föremål för närmare utredning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

Svenska naturskyddsföreningen yttrar bland annat följande:

Första ledet i motionärernas förslag — eller att man radikalt skall ändra

om jaktlagens och jaktstadgans fridlysningsbestämmelser på sådant sätt,

att i princip alla däggdjur och fåglar skall vara fridlysta samt att från denna

regel undantag må göras för vissa jaktbara eller skadegörande arter —

finner föreningen principiellt välgrundat. Föreningen har sedan ett par år

tillbaka arbetat på ett förslag av liknande innebörd. Den slutliga utformningen

av förslaget har dock på grund av mycket begränsade personella

resurser fördröjts, men föreningen kommer i dagarna att expediera ett förslag

i ämnet att övervägas vid förberedandet av det förslag till jakt- och

fridlysningstider för jaktåret 1954/55 som domänstyrelsen har att ingiva

till Ivungl. Maj :t. En inom föreningen tillsatt expertkommitté med representanter

för zoologisk och fiskeribiologisk sakkunskap har vidare utarbetat

ett fullständigt förslag rörande de jakttider som av bl. a. biologiska skäl

anses lämpliga för respektive arter. Så snart förhållandena medgiver det

kommer föreningen att göra vederbörlig framställning i ämnet.

Även beträffande motionärernas andra delförslag — om begränsning av

den rätt som enligt 24 § jaktstadgan tillkommer bl. a. vissa lärare att utan

hinder av 12 och 14 §§ jaktstadgan fånga eller döda fridlysta fåglar samt

insamla dylika fåglars ägg och bon — delar föreningen motionärernas uppfattning.

Föreningen vill nämna, att den sedan en tid tillbaka tillsammans

med Sveriges ornitologiska förening utreder frågan. Avsikten är att under

innevarande år ingiva förslag i ämnet till Kungl. Maj :t med anhållan om

ändring i jaktlagstiftningen på dessa områden.

Motionärerna har slutligen framhållit önskvärdheten av att begränsa

ringmärkningen. Föreningen vill varna för att man här går alltför hårt

fram. Väl kan vissa mindre omdömesgilla personer åsamka en del fåglar

skador, men dessa arbeten bär dock — rätt bedrivna — ett betydande vetenskapligt

värde och kan kanske även tjäna till att i viss mån avlänka

intresset från okynnesjakt på fågel till förmån för ett intresserat och resultatrikt

amatörstudium av vår fågelfauna. Utöver den vetenskapligt bedrivna

ringmärkningen vid Sveriges ornitologiska förenings fågelstationer,

där någon närmare kontroll än den som utövas av sagda förening icke torde

vara påkallad, skulle man möjligen kunna tänka sig, att de institutioner

som tillhandahåller ringar — naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs

museum — efter företagna kompetensprov kunde utfärda någon form av

licens.

Av vad föreningen sålunda anfört lärer framgå, att de av motionärerna

framförda yrkandena avser frågor som befinner sig under utredning inom

Svenska naturskyddsföreningen och i vissa avseenden även passerat utredningsstadiet.

Därmed är emellertid förslagens framgång ingalunda säkrad,

och föreningen får fördenskull hemställa att riksdagen måtte hemställa,

att Kungl. Maj :t ville — eventuellt efter den ytterligare utredning, som må

befinnas erforderlig — vid utfärdandet av jakt- och fridlysningsbestämmelser

utforma dessa i principiell överensstämmelse med motionärernas

här ovan såsom första och andra delförslag betecknade yrkanden.

Jägarnas riksförbund betonar särskilt nödvändigheten av en restriktivare

tillämpning av rätten för lärare m. fl. att fånga djur eller insamla

fåglars ägg och bon, emedan missbruk av denna rätt förekommit.

Motionen II: 27 avstyrkes av domänstyrelsen och Svenska jägareförbundet

men tillstyrkes av Jägarnas riksförbund. Svenska naturskyddsföreningen

finner det visserligen önskvärt, att en allmän översyn sker av gällande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

bestämmelser om fridlysning och jakttider, men anser att, då detta önskemål

synes bliva tillgodosett vid ett bifall till motionen 11:455, motionen

11:27 icke behöver föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.

Domänstyrelsen motiverar sitt avstyrkande på följande sätt:

Domänstyrelsen, som jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1939

har i uppdrag att årligen avgiva förslag till ändringar i fridlysningstiderna

för vissa djurarter, har vid avgivande av sådana förslag strävat efter att

införa jakttider, som är gemensamma för så stora delar av riket, som med

hänsyn till förhållandena är möjligt. Gränserna för de olika områdena har

därvid i allmänhet följt länsgränserna. På så vis har för ett visst djurslag

kommit att gälla en och samma jakttid för ett eller flera län, ja kanske en

större del av landet.

Motionärens förslag att införa samma jakttid för olika viltslag åsyftar

att bereda det vilda ostört lugn under så lång tid som möjligt under året.

Ur den synpunkten är förslaget förståeligt. Då emellertid de olika djurslagens

utveckling och tillväxt förlöper efter vitt skilda linjer och tider, är en

gemensam jakttid för alla djurslag icke tänkbar. De jakttider, som nu gäller,

har bestämts i strävan att medgiva jakt under den tid som för varje

djurslag är biologiskt och även ur andra synpunkter riktig.

Med anledning av att i motionen särskilt påtalas, att jakttiden för änder

börjar alltför tidigt, innan ännu de sent födda andkullarna blivit flygfärdiga,

anför styrelsen:

Jakttiden för gräsand m. fl. änder och vadare är för sydligaste delarna

av riket bestämd till 1 augusti—15 november, för mellersta Sverige 11 augusti—15

november och för norra delarna av riket 21 augusti—15 november.

Jakttidens början är bestämd med hänsyn till att änderna utväxer

tidigare i södra Sverige än i Norrland men även med hänsyn till att änderna,

som ofta kläckes i småtjärnar och i sydligaste Sverige även i märgelgravar,

så snart de är flygfärdiga gärna uppsöker större vatten och lämnar de platser,

där de — mången gång under markägarens tillsyn och bevakning —

växt upp. Hänsynen till markägaren och dennes rätt att även beskatta den

vildnad, som vuxit upp på hans mark och under hans vård, torde även ha

varit ett motiv till att börja denna jakttid vid ett så relativt tidigt datum.

En senare jakttid skulle i det anförda fallet medföra, att markägaren aldrig

skulle få tillfälle till jakt efter änder.

Svenska jägareförbundet åberopar till stöd för sitt ställningstagande til)

motionen ett uttalande av förbundets fridlysningskommitté av innehåll,

att de nuvarande jakttiderna i görligaste mån anpassats efter de olika viltarternas

biologiska betingelser samt att möjligheterna att efter behov kunna

reglera jakttiderna med hänsyn till uppgång eller nedgång i viltstammarnas

numerär icke får beskäras.

Under framhållande att frågan om landets uppdelning i ytterligare jaktzoner

med för all vildnad bättre avpassade frednings- och jakttider bör bli

föremål för grundlig undersökning ansluter sig Jägarnas riksförbund till

motionärens hemställan samt anför vidare:

Bland de jägarkretsar, som vårt förbund har kontakt med, har man sedan

länge uttalat sitt missnöje över de nuvarande jakttiderna. I många avseenden

harmonierar dessa icke med de för vårt land existerande klimatiska

och viltbiologiska faktorerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

Framför allt är det andjaktens tidiga början i augusti som mest oroar.

Enligt samstämmiga uttalanden från jägare inom praktiskt taget hela landet

anser man att jakten på gräsänder börjar alldeles för tidigt. Som motionären

mycket riktigt påpekar är i regel de under året utkläckta andkullarna

ännu icke fullt utvecklade och ej ens flygfärdiga när jakten tager sin

början. Av såväl humanitära som viltvårdsfrämjande skäl är detta förhållande

icke försvarligt, och en ändring bör snarast möjligt ske. Förutom

ovan angivna skäl må det starkt betonas att andjaktens tidiga början i

hög grad verkar störande på de för jakt icke lovliga viltarternas trivsel,

vilket ur viltvårdssynpunkt är förkastligt. Därtill kommer att många

anvarslösa jägare frestas att även bedriva illegal jakt på sådana sjöfågelarter

som ännu icke blivit lovliga, då kontrollmöjligheterna givetvis är mycket

minimala. Ostridigt är att man kunnat konstatera en märkbar minskning

av andra sjöfågelarter i samband med jakten på gräsänder och vadare.

Utskottet.

Gällande jaktlagstiftning vilar på den principen, att jakträtt medför befogenhet

för innehavaren att tillgodogöra sig alla slag av villebråd på det

område rätten omfattar, med undantag för sådana arter, som beretts skydd

genom särskilda fridlysningsbestämmelser. Dessa innefattar i stort sett förbud,

omfattande hela landet eller särskilda orter, mot jakt på vissa uppräknade

djurarter, antingen under hela året eller under de tider, då jakt

icke enligt uttryckliga bestämmelser är tillåten. Syftet med dessa inskränkningar

i jakträtten är att åt landet bevara ett artrikt och livskraftigt villebrådsbestånd

icke endast ur jaktsynpunkt utan jämväl ur naturskyddssynpunkt.

I motionen II: 455 påtalas det förhållandet, att den utformning lagstiftningen

på området sålunda erhållit icke leder till fredande av de mest

sällsynta arterna, nämligen i de fall, då i landet anträffas något enstaka

exemplar av en art, vars förekomst här icke varit känd vid utfärdandet av

fridlysningsbestämmelserna. Såsom exempel härpå nämner motionärerna den

för något år sedan plötsligt uppträdande myskoxen, vilken var helt fredlös,

intill dess den genom en särskild lagstiftningsåtgärd blev fridlyst. Vidare

erinrar motionärerna om att det icke sällan ankommer till landet ett

eller annat exemplar av en fågelart, som är ny eller nästan ny för vår fågelfauna.

Detta sammanhänger med att en utbredning norrut av mera sydliga

arter för närvarande äger rum. I fråga om fåglar finnes visserligen skyddsregeln

i 12 § jaktstadgan, vilken generellt förbjuder jakt på alla fågelarter

som icke näinnes i fridlysningskungörelsen. Detta skydd gäller emellertid

endast en del av året. Dessutom förtages dess verkan i viss mån av den rätt

till jakt å fridlysta djur, som — enligt motionärernas mening alltför frikostigt

— tillagts vissa lärare in. fl.

För att råda bot på angivna missförhållanden föreslår motionärerna en

principiell omläggning av ifrågavarande bestämmelser på det sättet, att i

lagen införes en allmän skyddsregel av innebörd att alla däggdjur och fåglar

blir fridlysta samt att från denna regel stadgas undantag för de arter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

7

som må jagas. Dessutom föreslås i samma syfte en väsentlig begränsning

av nyssnämnda rätt för vissa lärare in. fl. att jaga fridlysta djur.

Dessa förslag har vunnit samtliga remissinstansers gillande. Svenska naturskyddsföreningen

har härjämte upplyst, att föreningen sedan en tid arbetar

på förslag av liknande innebörd, vilka avses skola framläggas under

innevarande år.

Den av motionärerna föreslagna principiella omläggningen av fridlysningsbestämmelserna

finner utskottet välgrundad. Särskilt må understrykas

den av motionärerna påpekade väsentliga fördelen härmed, att ett omedelbart

skydd erhålles för de nya arter av däggdjur och fåglar, som kan

inkomma i landet. Såsom domänstyrelsen framhållit synes emellertid genomförandet

av förslaget kräva ingående överväganden. Utskottet anser därför,

att frågan bör närmare utredas. Därvid bör jämväl övervägas motionärernas

av remissinstanserna biträdda yrkande om en begränsning av den

vissa personer enligt 24 § jaktstadgan tillagda rätten att utan särskilt tillstånd

fånga eller döda fridlysta fåglar samt insamla dylika fåglars ägg

och bon.

Den omläggning av fridlysningsbestämmelserna, utskottet sålunda förordar,

skulle såsom framgår av vad tidigare sagts innefatta meddelande av

undantagsbestämmelser med angivande av de djurarter som må jagas eller

dödas och under vilka tider så må ske å skilda orter. I samband härmed

torde böra övervägas att — såsom i motionen II: 27 ifrågasättes — från jakt

undantaga vissa arter av nu jakttillåtet vilt samt fastställa sådana jakttider,

att det vilda beredes ostört lugn under större del av året än som nu är fallet.

Visserligen måste vid fastställandet av jakttiderna — såsom domänstyrelsen

och Svenska jägareförbundet framhållit — avgörande vikt fästas vid de

biologiska faktorerna och vid villebrådsstammarnas storlek, men i den mån

möjligheter finnes att med hänsynstagande härtill åstadkomma större enhetlighet

i fråga om jakttiderna inom samma jaktområde bör dessa tillvaratagas.

Den av Jägarnas riksförbund föreslagna utvägen att uppdela landet

i ytterligare jaktzoner torde sålunda böra prövas. I detta sammanhang vill

utskottet även något beröra den i motionen särskilt kritiserade tidpunkten

för andjaktens början. Motionären menar, att man genom ett framflyttande

av denna tidpunkt skulle förlänga den tid under vilken det vilda är

fredat mot all jakt. Ett ytterligare skäl för en sådan åtgärd är emellertid,

enligt motionärens mening, att de sent födda andkullarna knappast är flygfärdiga,

då jakten enligt nuvarande ordning får påbörjas. Häremot invänder

domänstyrelsen, att eftersom änderna, då de blivit flygfärdiga, i regel

lämnar de samt järnar och — i sydligaste Sverige — märgelgravar, där de

kläckts, hänsynen till de markägare på vilkas mark änderna vuxit upp skulle

kräva, att jakten finge börja redan innan änderna blivit flygfärdiga. Utskottet

kan icke finna sistnämnda skäl vara av sådan betydelse, att det bör

utgöra hinder för eu ändring i enlighet med motionärens förslag.

Av det anförda framgår, att utskottet av olika skäl funnit eu översyn

av fridlysningsbestämmelserna befogad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 13.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte, med anledning av motionerna II: 27

och II: 455, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om översyn

av fridlysningsbestämmelserna i gällande jaktlagstiftning.

Stockholm den 16 mars 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Ivar Nilzon, Axel Jansson,

Ebbe Ohlsson, Herbert Hermansson, Boo och William Ohlsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo*, Johansson i Torp,

Nyberg, Andersson i Ryggestad, Carlsson i Stockholm, Persson i Tandö, Jansson

i Benestad och östlund.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

540905

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:145 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning rörande lagen om skydd för vissa mönster och modeller samt rörande loggens tillämpningsområd s. 1 i texten