Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna för val av lantbruks ombud till hushållningssällskapen. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 302 i andra kammaren av herrar Lindström och Jonsson i Strömsund.

1954-03-23 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna för val av lantbruks ombud till hushållningssällskapen. Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 302 i andra kammaren av herrar Lindström och Jonsson i Strömsund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna

för val av lantbruks ombud till hushållningssällskapen.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott

hänvisad motion, nr 302 i andra kammaren av herrar Lindström och

Jonsson i Strömsund.

I motionen föreslås, ”att riksdagen måtte besluta uppdraga åt Kungl.

Maj :t att utreda och i god tid före innevarande mandatsperiods utgång framlägga

förslag om en smidigare och ur demokratisk synpunkt tillförlitligare

metod att utse hushållningssällskapens lantbruksombud”.

över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande av lantbruksstyrelsen. På begäran av utskottet

har därjämte yttranden över motionen avgivits av Hushållningssällskapens

förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska landskommunernas förbund.

Gällande bestämmelser m. m.

I 5 § kungörelsen den 10 juli 1947 (nr 394) med allmänna grunder för

hushållningssällskaps organisation stadgas bland annat, att hushållningssällskaps

beslutanderätt, i den mån den ej tillkommer sällskapets förvaltningsutskott,

utövas å hushållningssällskapets sammanträden av valda ombud

jämte förvaltningsutskottets ledamöter samt att ombuden, vilka benämnes

lantbruksombud, väljes till antal och på sätt Kungl. Maj :t i särskild

ordning bestämmer. Sådana bestämmelser meddelades första gången i kungörelsen

den 5 december 1947 (nr 927) om val av lantbruksombud.

Innan dessa författningar rörande hushållningssällskapens organisation

utfärdades, saknades så gott som helt av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter

angående val av lantbruksombud. Valen skedde då i form av majoritetsval.

Genom 1947 års kungörelse i detta ämne gjordes emellertid den

proportionella valmetoden obligatorisk. Anledningen till denna övergång

torde främst ha varit att man velat skapa möjligheter för minoriteter inom

hushållningssällskapen att hävda sin uppfattning i sällskapens beslutande

församlingar.

Val av ombud i enlighet med de i 1947 års kungörelse meddelade bestäin1

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 3 avd. Nr 16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

melserna ägde rum 1949. Från flera håll uttalades efter dessa val önskemål

om ändring av valförfarandet, vilket ansågs alltför omständligt,

tidskrävande och kostsamt. Frågan om en förenkling av valbestämmelserna

bragtes även under riksdagens prövning genom att den upptogs i motionerna

I: 70 och II: 71 vid 1950 års riksdag. Jordbruksutskottet hemställde i utlåtande

37/1950, att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Såsom skäl härför anförde utskottet, att, då bestämmelserna tilllämpats

endast vid ett val, det vore för tidigt att bilda sig någon uppfattning

om vilka förenklingar som kunde genomföras utan att äventyra det syfte,

man velat nå med 1947 års bestämmelser. Utskottet underströk i detta

sammanhang, att det väsentliga vore, att olika meningsriktningar bland

hushållningssällskapens medlemmar finge möjlighet att göra sig gällande.

Riksdagen biföll utskottets hemställan. Efter framställning från Hushållningssällskapens

förbund uppdrog Kungl. Maj :t emellertid åt 1950 års

hushållningssällskapsutredning att överväga vilka förenklingar, som kunde

genomföras i valförfarandet. Utredningen framlade förslag till sådana förenklingar

i en den 19 november 1951 dagtecknad promemoria. På grundval

av dessa förslag utfärdades kungörelsen den 23 oktober 1952 (nr 674) om

val av lantbruksombud, vilken alltjämt är gällande. I denna kungörelse har

de allmänna grundprinciperna i 1947 års kungörelse bibehållits men vissa

förenklingar vidtagits avseende huvudsakligen kungörelseförfarandet, förfarandet

vid upprättande och granskning av vallängd samt tiden för öppethållande

av vallokal.

Valen skall alltså fortfarande ske enligt proportionell metod och även i övrigt

i nära överensstämmelse med de regler, som anges i den kommunala vallagen.

Antalet lantbruksombud för varje hushållningssällskap fastställes för

viss tid av Kungl. Maj :t med beaktande, att detta antal icke utan vägande skäl

bör väsentligt avvika från antalet landstingsmän inom området. Hushållningssällskapet

indelar sällskapets område i valkretsar och bestämmer huru många

ombud, som skall utses för varje valkrets. Därvid skall iakttagas att antalet

ej må understiga tre eller överstiga nio. För varje ombud skall väljas minst

en suppleant. Valet gäller för en tid av fyra år. Valkrets skall omfatta ett

eller flera områden för de hushållningsgillen, vari hushållningssällskap är

indelat. För att avstånden till vallokalerna icke skall bli alltför långa uppdelas

de större valkretsarna i sin tur i valdistrikt. Det åligger hushållningsgilles

styrelse att utse valnämnd för varje valdistrikt inom gillets område.

Rösträtt vid valen tillkommer envar ledamot av hushållningssällskapet, som

vunnit inträde minst två månader före valet. Förvaltningsutskottet har att

för varje valdistrikt upprätta röstlängd och skall därjämte ombesörja att

kungörelser rörande valet utfärdas.

Sedan 1952 års kungörelse trätt i kraft har val av lantbruksombud förrättats

en gång, nämligen under 1953. Nästa val skall äga rum 1957.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

Motionen.

Motionärerna gör gällande, att valapparaten fortfarande är överdimensionerad

och onödigt kostsam. De framhåller vidare, att de röstberättigade

visat ringa intresse för att deltaga i valen, vilket medför risk för att företrädare

för eventuella särintressen inom hushållningssällskapen kan få

alltför stort inflytande på sällskapens verksamhet. Enligt motionärernas

mening kunde det anförtros åt hushållningsgillena att utse lantbruksombuden.

För att stimulera gillenas verksamhet borde det också övervägas

att ändra mandattiden för ombuden till ett år, så att gillena varje år hade

att välja ombud. Såsom ytterligare alternativ föreslås i motionen, att det

skulle överlåtas åt landstingen eller kommunerna att utse ombuden.

Yttrandena.

Samtliga remissinstanser uttalar sig i avstyrkande riktning.

Efter att ha framhållit, att de nu gällande bestämmelserna om val av

lantbruksombud tillämpats endast vid ett val och att det därför syntes vara

för tidigt att bilda sig någon uppfattning om verkningarna av de genomförda

ändringarna, anför lantbruksstgrelsen vidare:

På en punkt torde man dock redan nu kunna draga en bestämd slutsats,

nämligen i fråga om kostnaderna för valet. Dessa har enligt vad styrelsen

under hand erfarit från Hushållningssällskapens förbund sjunkit för samtliga

hushållningssällskap från ca 60 600 kronor vid 1949 års val till 29 500

kronor vid 1953 års val, eller i medeltal per hushållningssällskap från 2 333

kronor till 1 136 kronor. Kostnadssänkningen hänför sig främst till de minskade

utgifterna för kungörelser m. m., vilka utgjorde 1 420 kronor respektive

508 kronor i medeltal för varje sällskap.

Beträffande de synpunkter som anförts i motionen vill lantbruksstyrelsen

inledningsvis erinra om att anledningen till att valsystemet år 1947 omlades

främst torde ha varit önskemål att skapa garantier för ett fullt rättvist valförfarande.

Styrelsen har också den uppfattningen att något ur demokratisk

synpunkt mera tillförlitligt valsystem än det nuvarande icke torde kunna

erhållas, i varje fall synes det i nämnda avseende vara överlägset de valmetoder

som motionärerna föreslagit.

Vad gäller förslaget att eventuellt låta landstingen eller storkommunerna

förrätta val av ombud vill styrelsen framhålla, att eftersom sällskapen utgör

självständiga organisationer, bör det även ankomma på sällskapens egna

medlemmar att välja de personer som jämte förvaltningsutskottet skall

utöva sällskapens beslutanderätt. En ändring i den riktning, som motionärerna

ifrågasatt, skulle stå i direkt strid med innebörden av 1947 års

riksdags beslut angående hushållningssällskapens ställning. Ej heller kan

styrelsen biträda motionärernas förslag om ändring av mandattiden.

Vad som givit anledning till uppfattningen att det nuvarande systemet

med proportionella val skulle vara onödigt omständligt eller eljest mindre

lämpligt torde främst ha varit det förhållandet att det vid 1949 och 1953

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

års ombudsval i rätt stor utsträckning inträffat att endast en valsedel med

gemensam gruppbeteckning förekommit i varje valkrets. Det är naturligt

att valdeltagandet blivit ganska ringa i dylika fall, där alltså enighet rått

om vilka personer som borde bli lantbruksombud, och att det kunnat te sig

överflödigt att i dylika fall sätta i gång hela den apparat, som ett val med

huvudsaklig tillämpning av kommunala vallagens bestämmelser innebär.

Styrelsen har även övervägt om det ej skulle vara möjligt att tillämpa ett

enklare valförfarande i sådana fall, där det i förväg kunde konstateras, att

enighet förelåg. Detta skulle exempelvis kunna ske på så sätt, att en viss

tidpunkt skulle bestämmas och tillkännagivas, inom vilken kandidater till

platserna som lantbruksombud skulle vara nominerade hos hushållningssällskapet.

Om det vid utgången av denna tid visade sig att inom en viss

valkrets icke nominerats fler kandidater än det antal ombud, som skulle

tillsättas inom valkretsen, skulle något särskilt val icke behöva anordnas

utan de nominerade kandidaterna skulle anses utsedda till lantbruksombud.

Om åter antalet nominerade kandidater översteg antalet tillgängliga platser,

skulle val givetvis förrättas. Ett dylikt förfaringssätt synes dock knappast

ägnat att öka intresset för utseendet av lantbruksombuden. Härtill kommer att

det skulle medföra en viss splittring i valförfarandet i dess helhet och att

de besparingar, som skulle kunna göras genom detsamma, sannolikt skulle

bli förhållandevis obetydliga. Lantbruksstyrelsen vill därför för sin del ej

förorda den metod som nu antytts. Av skäl som tidigare angetts kan styrelsen

ej heller förorda en återgång till majoritetsval.

Styrelsen får sålunda hemställa, att motionen ej måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

I sitt yttrande upptar lantbruksstyrelsen — under hänvisning till föreskriften

att antalet lantbruksombud icke utan vägande skäl bör väsentligt avvika

från antalet landstingsmän — även fråga om ändring av antalet lantbruksombud

samt uttalar härom:

Genom skilda beslut under år 1953 har Kungl. Maj :t fastställt antalet

lantbruksombud för tiden 1 januari 1954—31 december 1957. Det totala antalet

ombud för samtliga sällskap uppgår till 1 201. Som jämförelse kan

nämnas att antalet landstingsmän i hela landet för åren 1951—54 uppgår

till 1 212. Styrelsen vill även erinra att Kungl. Maj :t i proposition nr 71 till

1954 års riksdag föreslagit viss ändring i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

om landsting. Beträffande beräkningen av antalet landstingsmän förordas

sålunda en ändring, som kommer att medföra en ökning med ett mandat i

varje valkrets. De nya reglerna avses skola tillämpas redan vid landstingsvalen

innevarande år. Då antalet lantbruksombud såsom styrelsen framhållit

redan fastställts av Kungl. Maj :t för tiden till och med utgången av år 1957

och val av ombud ägt rum för denna tid, blir frågan om eventuell ändring

av antalet ombud tydligen aktuell först längre fram. Styrelsen vill emellertid

redan nu framhålla att en ökning av antalet landstingsmän icke nödvändigtvis

bör medföra en motsvarande höjning av antalet ombud. Av olika

skäl — bland annat ekonomiska — får det tvärtom anses välbetänkt att

antalet i fråga bibehålies i stort sett på nuvarande nivå. Någon ändring av

texten i 2 g förenämnda kungörelse nr 674/1952 torde icke erfordras för

detta ändamål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

Hushållningssällskapens förbund anför samma synpunkter som lantbruksstyrelsen

i fråga om anledningen till det ringa valdeltagandet. Vidare påvisar

förbundet under åberopande av en särskild sammanställning, att kostnaderna

för valen åtskilligt begränsats genom de förenklingar, som vidtagits

i bestämmelserna efter 1949 års val. Förbundet yttrar härefter följande.

Givetvis vore det önskvärt, om ytterligare förenklingar kunde vidtagas.

I motionen har anvisats förslag på sådana. Vad först beträffar tanken på att

överlåta valen på gillena må nämnas, att den lokala valorganisationen redan

är uppbyggd på dessa. Emellertid är gillesområdena så varierande i fråga om

storlek och ledamotsantal att ett helt överflyttande av valen å dessa skulle

innebära, att den proportionella valmetoden på många håll ej skulle kunna

tillämpas. Antalet ombud, som skulle väljas av varje gille, skulle således

i många fall bli endast ett eller två. Denna väg är därför icke framkomlig,

om icke gillesindelningen ändras. En sådan åtgärd anser sig förbundsstyrelsen

av olika skäl dock icke kunna förorda.

Vidare ha motionärerna ansett, att det borde övervägas, om icke uppgiften

att välja lantbruksombud skulle kunna överlåtas åt landstingen eller

kommunerna. Gentemot detta förslag vill förbundsstyrelsen endast framhålla,

att ett hushållningssällskap bör givetvis liksom andra organisationer

äga att självt utse sin beslutande församling.

Som framgår av det föregående delar Hushållningssällskapens förbunds styrelse

det i motionen framförda önskemålet om att ytterligare förenkla valen

av lantbruksombud. Emellertid torde möjligheterna härtill nu vara skäligen

små, därest man vill bibehålla den proportionella valmetoden. På grund

härav kan förbundsstyrelsen icke biträda det i motionen framförda yrkandet.

Svenska landstingsförbundet och Svenska landskommunernas förbund anser

i likhet med lantbruksstyrelsen att ytterligare erfarenheter bör avvaktas,

innan ändringar vidtages i ifrågavarande bestämmelser. De avvisar

jämväl tanken på att landstingen eller kommunerna skulle utse lantbruksombuden.

Utskottet.

De detaljerade bestämmelser om förfarandet vid val av lantbruksombud,

som utfärdades 1947 i samband med omorganisationen av hushållningssällskapen,

innebar, att den proportionella valmetoden gjordes obligatorisk och

att valförfarandet även i övrigt reglerades i nära överensstämmelse med de

kommunala valen. Dessa bestämmelser medförde otvivelaktigt, att valproceduren

blev mer omständlig och kostsam än tidigare. Då förslag till bestämmelserna

förelädes riksdagen, vilket första gången skedde 1944, framhölls

emellertid i propositionen (172/1944) den väsentliga förbättring, som införandet

av den proportionella valmetoden utgjorde, nämligen att minoriteter

inom hushållningssällskapen härigenom finge möjlighet att hävda sin uppfattning.

Riksdagen anslöt sig till denna mening såväl 1944, då endast ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

principbeslut i frågan fattades, som vid det slutliga ståndpunktstagandet

1947. Senast har såsom tidigare berörts jordbruksutskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 37/1950 framhållit vikten av att olika meningsriktningar

bland hushållningssällskapens medlemmar finge möjlighet

att göra sig gällande.

Utskottet vill också understryka angelägenheten av att denna allmänna

grundprincip för valen bevaras. Det torde med denna utgångspunkt icke

vara lämpligt att, såsom i motionen II: 302 i första hand föreslås, överlåta åt

hushållningsgillena att utse lantbruksombuden, då det antal ombud som

skulle komma att utses inom varje gillesområde i många fall skulle bli

alltför litet för att medge tillämpning av proportionell valmetod. Det kunde

måhända ifrågasättas, om icke efter den vid innevarande års riksdag beslutade

ändringen i lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting, vilken

ändring medför en ökning av antalet landstingsmän, läget i nu ifrågavarande

avseende blivit ett annat. Enligt gällande bestämmelser bör nämligen såsom

förut nämnts antalet lantbruksombud icke utan vägande skäl väsentligt

avvika från antalet landstingsmän inom området. Lantbruksstyrelsen har

visserligen i sitt yttrande framhållit, att en ökning av antalet landstingsmän

icke nödvändigtvis bör medföra en motsvarande höjning av antalet ombud

utan att det tvärtom av olika skäl finge anses välbetänkt att bibehålla sistnämnda

antal vid i stort sett nuvarande nivå. Det synes utskottet dock

önskvärt, att antalet lantbruksombud så nära som möjligt överensstämmer

med antalet landstingsmän. Då emellertid nämnda ändring i lagen om landsting

icke kommer att medföra större ökning än med ett mandat i varje

valkrets, finner utskottet lagändringen icke vara av sådan betydelse, att den

föranleder en annan bedömning av motionärernas förslag i ifrågavarande

hänseende.

Den i motionen i andra hand anvisade möjligheten att uppdraga åt landstingen

eller kommunerna att välja ombuden vill utskottet bestämt taga

avstånd från. Det bör såsom i remissyttrandena framhållits icke ifrågakomma,

att medlemmarnas ombud i hushållningssällskapens beslutande

församlingar utses av andra än medlemmarna själva. I detta sammanhang

bör uppmärksammas vad som påpekats från lantbruksstyrelsen och Hushållningssällskapens

förbund om medlemmarnas ringa valdeltagande, nämligen

att detta i allmänhet icke är ett utslag av bristande intresse utan beror

på att i sådana fall enighet rått om vilka personer som skulle väljas till

ombud.

De ändringar i valförfarandet, som infördes genom 1952 års kungörelse,

innebar på flera punkter förenklingar och visade sig medföra avsevärd

minskning av kostnaderna för valen. Det bör givetvis eftersträvas att förfarandet

ytterligare förenklas i den mån så är möjligt utan att de förut

berörda allmänna principerna för valen uppgives. Då de nu gällande bestäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 16.

7

melserna hittills tillämpats endast vid ett val, anser utskottet emellertid

tillräckliga erfarenheter icke föreligga för att utgöra grundval för en förnyad

utredning om möjligheterna till förenklingar.

Utskottet avstyrker alltså motionen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, nr II: 302, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 mars 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Lindahl,

Ivar Nilzon, Axel Jansson, Ebbe Ohlsson*, Herbert Hermansson och William

Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Nyberg, Levin,

Andersson i Ryggestad, Nilsson i Östersund, Jansson i Benestad och östlund*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.