Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av den ecklesiastika boställsordningen m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 244 i första kammaren av herr Larsson, Nils Theodor, och nr 304 i andra kammaren av herr Larsson i Luttra.

1954-04-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av den ecklesiastika boställsordningen m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 244 i första kammaren av herr Larsson, Nils Theodor, och nr 304 i andra kammaren av herr Larsson i Luttra.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 18—19.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av den

ecklesiastika boställsordningen m. m.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nämligen nr 244 i första kammaren av herr

Larsson, Nils Theodor, och nr 304 i andra kammaren av herr Larsson i

Luttra.

I motionerna, vilka är likalydande, hemställes, ”att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1) om vidtagande av sådan ändring av stiftsnämndsinstruktionen, att

stiftsnämnd blir beslutför vid närvaro av fyra ledamöter, samt

2) om framläggande av förslag till sådan ändring av den ecklesiastika

boställsordningen, att ersättare oberoende av personligt suppleantskap må

kunna inkallas vid förfall för någon av de ordinarie ledamöterna”.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till

motionerna.

Över dessa har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från kammarkollegiet.

Gällande bestämmelser.

Enligt ecklesiastik boställsordning den 30 augusti 1932 (nr 400) skall förvaltningen

av pastoratens boställen, dvs. den fasta egendom som är avsedd

till bostad eller avlöning åt prästerskapet i territoriella pastorat eller som

donerats till prästänkesäte, stå under uppsikt av bland annat stiftsnämnd.

I varje stift med undantag av Stockholms stift skall finnas en stiftsnämnd,

bestående av fem ledamöter. Tre ledamöter jämte en ersättare för envar av

dem utses för tre år åt gången av Konungen. Dessa skall äga erforderlig

insikt i lantbruk och skogsbruk samt därmed sammanhängande affärsförhållanden.

Återstående två ledamöter jämte en ersättare för envar av dem

väljes av domkapitlet, likaledes för tre år åt gången. Av sistnämnda ledamöter

skall en vara juridiskt bildad och tjänstgöra som sekreterare hos

nämnden. Bland ledamöterna utser Konungen ordförande, medan nämnden

inom sig väljer vice ordförande.

I Kungl. Maj.ts instruktion för stiftsnämnd och stifts jägmästare den 16 september

1932 (nr 42:i) föreskrives, att stiftsnämnd skall sammanträda regel
1

Mhang till riksdagens protokoll 195i. 9 samt. 3 avd. Nr 13—19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets iilåtande nr 18.

bundet å tider, varom överenskommelse träffas mellan ledamöterna, och i

övrigt, då särskild anledning finnes, efter kallelse av ordföranden. För fattande

av beslut fordras enligt samma instruktion att nämnden är fulltalig.

Från sistnämnda föreskrift har dock stadgats ett undantag, nämligen

genom punkten 12 i Kungl. Maj :ts cirkulär den 30 april 1937 (nr 219)

angående biskopsgårds förvaltning, in. in. Enligt detta stadgande må —

därest biskopen i stiftet är ledamot av stiftsnämnden och ojävig ersättare

för honom icke är tillstädes — i fråga om biskopsgårds förvaltning eller

eljest rörande biskopens tjänstebostad med vad därtill hörer eller rörande

hans löneförmåner i övrigt stiftsnämnden fatta beslut, om minst tre av

nämndens övriga fyra ledamöter är om beslutet ense.

Remissyttrandet.

Kammarkollegiet har i sitt yttrande anfört, att kollegiet redan 1947 i

utlåtande över en framställning från stiftsnämnden i Luleå med samma

syfte som motionärernas tagit ställning till frågan om ändring av bestämmelserna

rörande stiftsnämnds beslutförhet. Kollegiet hade därvid tillstyrkt,

dels att stiftsnämnd skulle kunna fatta beslut, då fyra ledamöter vore

tillstädes, om tre av dem vore om beslutet ense och bland närvarande ledamöter

inginge sekreteraren eller ersättare för denne, dels ock att ett

förenklat förfarande skulle kunna tillämpas i fråga om ärenden av mindre

betydenhet. Framställningen hade kollegiet veterligen ännu icke föranlett

någon Kungl. Maj :ts åtgärd. Emellertid hade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 30 december 1952 tillkallat vissa sakkunniga för att verkställa

utredning rörande organisationen av stiftsstyrelsernas kanslier och därmed

sammanhängande frågor. Enligt direktiven skulle utredningen bland annat

omfatta frågan om ett förenklat förfarande beträffande beslutanderätten i

vissa ärenden. Då kollegiet antog, att nu föreliggande spörsmål skulle

komma att behandlas under utredningen, ansåg kollegiet, att motionerna

icke borde föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet.

I motionerna I: 244 och II: 304 framhålles, att det ofta förekommer att

såväl ordinarie ledamot som ersättaren för honom är förhindrad att deltaga

i stiftsnämnds sammanträde. Med hänsyn till kravet på fulltalig nämnd för

beslutförhet och det förhållandet att ersättarna är personliga måste då antingen

sammanträdet flyttas till annan dag eller särskild ersättare förordnas

av länsstyrelse eller domkapitel. Detta medför att arbetet med planeringen

av sammanträdena blir tyngande och besvärligt. Några särskilda skäl för

att för beslutförhet kräva fulltalig nämnd anser motionärerna icke föreligga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 18.

3

Bestämmelsen härom borde därför ändras i överensstämmelse med vad som

gäller på andra områden av den offentliga verksamheten. Vidare borde övervägas

en ändring av reglerna om inkallande av ersättare för ordinarie ledamot

av stiftsnämnd.

De av motionärerna sålunda framförda synpunkterna finner utskottet

värda beaktande.

Såsom framgår av kammarkollegiets yttrande har direktiven för ovannämnda

under 1952 tillsatta utredning, för vilken antagits benämningen

stiftskansliutredningen, avfattats så, att de synes kunna inbegripa de i motionerna

upptagna spörsmålen. Emellertid har utskottet vid förfrågan hos

utredningen erhållit den upplysningen, att utredningsarbetet hittills icke

varit inriktat på dessa spörsmål och att något önskemål om ändring av

bestämmelserna rörande ersättare för stiftsnämndsledamot över huvud taget

icke anmälts för utredningen. Med hänsyn härtill anser utskottet det lämpligt,

att motionerna överlämnas till utredningen för övervägande under dess

fortsatta arbete.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att

förevarande motioner, I: 244 och II: 304, måtte överlämnas till

stiftskansliutredningen för övervägande under dess fortsatta

arbete.

Stockholm den 1 april 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Lindahl*.

Grym*, Herbert Hermansson, Magnusson och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,

Nyberg, Levin, Utbult, Andersson i Ryggestad, Munktell och Jansson i Benestad.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:170 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss ändring av den ecklesiastika boställsordningen m. m. a1 i texten