Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms stift. Tredje lagutskottet har behandlat de inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motionerna nr 54 i första kammaren av herr Mogård m. fl. och nr 73 i andra kammaren av herr Lindberg m. fl.
1954-04-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
3LU 1954:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms stift. Tredje lagutskottet har behandlat de inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motionerna nr 54 i första kammaren av herr Mogård m. fl. och nr 73 i andra kammaren av herr Lindberg m. fl.
Dokumentets text
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.
1
Nr 22.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en
stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms stift.
Tredje lagutskottet har behandlat de inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motionerna nr 54 i första kammaren av herr Mogård m. fl.
och nr 73 i andra kammaren av herr Lindberg m. fl. I motionerna, vilka
är likalydande, föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall
hemställa om inrättande av en stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms
stift.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas förslag får
utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna.
Över dessa har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver yttranden
inhämtats från kammarkollegiet, statskontoret och domkapitlet i
Stockholms stift. På begäran av utskottet har yttrande över motionerna
därjämte avgivits av Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård — Sjömansinstitutet.
Gällande bestämmelser m. m.
Prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577) innehåller av intresse i
förevarande sammanhang dels i 3 § ett stadgande att stifts- och kontralctsadjunkttjänster
må inrättas högst till det antal riksdagen medgiver,
dels ock i 17 § bestämmelser rörande lönegradsplacering av olika
prästerliga tjänster, varav framgår att stifts- och kontraktsadjunkttjänsterna
skall tillhöra lönegraden Ce 24. Enligt 6 § andra stycket 1) lagen
den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond skall kostnaderna för bland
annat dessa prästers avlöningsförmåner bestridas ur kyrkofonden.
Vid behandlingen av propositionen med förslag till nämnda prästlönereglemente
medgav riksdagen, att antalet stifts- och kontraktsadjunkter i
riket tills vidare finge uppgå till 44. Vidare biföll riksdagen under 1953 ett
i proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden framlagt förslag om
inrättande av ytterligare en stiftsadjunkttjänst. Det sålunda medgivna antalet
tjänster har genom beslut den 22 maj 1953 av Kungl. Maj :t för tiden
intill utgången av juni månad 1956 fördelats mellan de olika stiften så, att
Luleå stift erhållit fem stiftsadjunkttjänster och fyra kontraktsadjunkttjänster
och övriga stift tillförts följande antal stiftsadjunkttjänster, nämligen
Lunds stift fem, Uppsala stift fyra samt vart och ett av Linköpings,
1 Bihang till riksdagens protokoll 195U. 9 samt. 3 avd. Nr 22.
2
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.
Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Göteborgs, Karlstads och Härnösands
stift tre, Stockholms stift två och Visby stift en.
Stiftsadjunkterna har att biträda församlingsprästerskapet med speciella,
till hela stiftet eller större delar därav hänförliga uppgifter, särskilt beträffande
ungdoms- och sjömansvård samt kyrkligt arbete av frivillig art
och kyrkligt bildningsarbete. Kontraktsadjunkterna är anställda för det
egentliga församlingsarbetet i sådana kontrakt, där på grund av särskilda
föi hållanden, sasom stora avstand, spridd bebyggelse osv., det ordinarie
prästerskapet icke hinner med sina församlingsvårdande uppgifter. Med
särskild inriktning på sjömansvård är för närvarande avdelade i Lunds
stift tre stiftsadjunkter samt i vart och ett av Växjö, Linköpings, Göteborgs,
Uppsala och Härnösands stift en stiftsadjunkt. I övriga stift finnes däremot
inga stiftsadjunkter för sjömansvård.
1 Stockholm utövas, med tillhjälp av insamlade medel och andra frivilliga
bidrag, sjömansvård av Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård
— Sjömansinstitutet, vars styrelse tillsättes av domkapitlet i Stockholm.
Verksamheten bedrives efter fyra huvudlinjer, bildningsverksamhet,
social verksamhet, idrott och annan rekreationsverksamhet samt gudstjänstverksamhet.
Beträffande bildningsverksamheten må särskilt nämnas,
att institutet håller ett fast bibliotek och distribuerar fartygsbibliotek samt
anordnar kamrat- och föreläsningsaftnar och yrkesbetonade studiekurser.
Den sociala grenen av verksamheten omfattar bland annat social rådgivning,
tillfällig nödhjälp, underlättande av sjukbesök genom upplysningar
om a sjukvaidsanstalter intagna sjömän, tillhandahållande av måltider till
självkostnadspris vid institutets matservering och beredande av semestervistelse
för sjöfolket och dess anförvanter vid ett av institutet upprättat
semester- och vilohem i Stockholms skärgård.
Yttrandena.
Kammarkollegiet avstyrker medan domkapitlet i Stockholms stift och
Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård — Sjömansinstitutet tillstyrker
bifall till motionärernas förslag. Statskontoret anser att möjlighet föreligger
att tillgodose det i motionerna framförda önskemålet utan ökning
av den av riksdagen fastställda stiftsadjunktsorganisationen.
Kammarkollegiet konstaterar i sitt yttrande till en början, att så länge
Sjömansinstitutet har möjlighet att bedriva sin verksamhet på sätt nu sker,
torde den andliga vården av sjömännen i Stockholm få anses tillfredsställande
ordnad. Kollegiet anför härefter till stöd för sitt avstyrkande
bl. a. följande.
Motionärerna synas närmast ha avsett att genom anställandet av en stiftsadjunkt
— vilken skulle ha sjömansinstitutet såsom bas för sitt arbete och
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.
3
sålunda inorganiseras i institutets verksamhet, även om han ej obligatoriskt
skulle vara föreståndare för detsamma — vinna en ekonomisk lättnad för
institutet. En stiftsadjunkt skall nämligen författningsenligt avlönas av
kyrkofondens medel. Det skulle sålunda icke vidare bliva erforderligt att använda
insamlade medel för avlönande av en institutets präst.
Vidkommande berörda ekonomiska synpunkter må erinras, att då fråga
förevarit om bidrag ur kyrkofonden till avlönande av sekreterare hos diakonistyrelsen,
vars verksamhet —- liksom sjömansinstitutets verksamhet -— i
huvudsak finansieras av frivilliga medel, avgörande vikt synes ha fästs vid
styrelsens ekonomiska förhållanden, alltså om verkligt behov av bidrag för
denna verksamhet kunnat anses föreligga. Det torde vara viss anledning att
här anlägga motsvarande synpunkter. Kollegiet har därför införskaffat
institutets förvaltningsberättelse för år 1953.
Av berättelsen framgår, att sjömansinstitutets ekonomiska ställning är
relativt god. Inkomsterna för nämnda år ha överstigit utgifterna med ca
52 000 kronor, vilket belopp tillförts pensions- och reservfonderna. Enligt
vad kollegiet under hand inhämtat, har även under ett flertal tidigare år
förvaltningsberättelsen redovisat något överskott. Av tablån över institutets
ekonomiska ställning den 31 december 1953 framgår, att tillgångarna då
överstego skulderna med omkring 634 000 kronor. I realiteten torde överskottet
ha varit icke oväsentligt större. Sålunda har institutets fastighet
(Stadsgården 22), vilken är gravationsfri, i tablån upptagits till 450 000
kronor, medan — efter vad kollegiet under hand inhämtat — fastighetens
taxeringsvärde enligt 1952 års taxering utgör 690 000 kronor.
Visserligen grundar institutet sin verksamhet på frivilliga bidrag — frånsett
det mindre belopp, som utgör hyres- och ränteinkomster m. in. — vilket
innebär en viss grad av osäkerhet och kräver ett omfattande arbete med
anskaffande av sådana medel, i vilket avseende institutets nuvarande föreståndare
lärer ha gjort en mycket beaktansvärd insats. Faktum är emellertid,
att institutet under en lång följd av år varit i stånd att genom sådana
medel finansiera sin verksamhet, och institutet synes f. n. icke vara i behov
av ekonomiskt stöd.
Det synes kollegiet knappast försvarligt och överensstämmande med eljest
tillämpade principer att anlita kyrkofonden, vilken fond till huvudsaklig del
finansieras med skattemedel, för anställande av en till sjömansinstitutets
verksamhet anknuten präst för sjömansvård, så länge denna vård kan bliva
tillfredsställande tillgodosedd utan dylikt bidrag.
Statskontoret motiverar sitt ställningstagande på följande sätt.
Stockholms stift omfattar två delar av helt olika karaktär dels Stockholm
med dess förstäder och dels det övriga stiftet. För den del av befolkningen,
som är bosatt utanför Stockholm och som omfattar ett invånarantal av omkring
180 000 personer, synes samma skäl föreligga som för övriga stitt att
anskaffa en stiftsadjunkt för bedrivande av sådan kyrklig verksamhet, som
stiftsadjunkter utöva inom andra stift. För den del åter av befolkningen,
som är bosatt i huvudstaden eller dess förstäder, äro förhållandena helt
annorlunda. I betraktande av den obetydliga ytvidden, det stora antalet
yngre församlingspräster och förekomsten av andra institutioner med kyrklig
verksamhet, borde regelmässigt behov icke föreligga att anställa särskild
stiftsadjunkt. Det synes emellertid klart, att skäl i och för sig kunna anföras
4
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.
för att tillgodose den kyrkliga verksamheten bland sjömän. Med hänsyn till
vad nyss anförts föreligger dock möjlighet härtill utan ökning av den av
riksdagen fastställda organisationen. I detta sammanhang må för övrigt —
såsom även tidigare skett — påpekas, att en särskild stiftsadjunktstjänst
finnes inrättad i Visby stift med en folkmängd av endast 59 000 personer,
ehuru antalet stiftsadjunkter i förhållande till folkmängden i övriga stift
icke i något fall understiger 128 000 personer per adjunkt. För att erhålla
full sysselsättning har nyssnämnda stiftsadjunkt ålagts biträda prästerna
med predikningar i kyrkorna, ett förhållande som bör ses mot bakgrunden
av att stiftet har det i relation till folkmängden största antalet präster i riket
(42 på en folkmängd av 59 000 mot för exempelvis Lund 394 på en folkmängd
av 995 000). Skulle således antalet stiftsadjunkter i Stockholm anses
böra utökas, bör i första hand övervägas, om icke en sådan utökning bör
kunna komma till stånd genom omfördelning av redan befintliga kyrkliga
krafter.
Domkapitlet i Stockholm anser, att det skulle vara fördelaktigt att i ett
stift med Stockholms stifts struktur ha, utöver de nuvarande stiftsadjunkterna,
jämväl stiftsadjunkter med speciella arbetsuppgifter. Domkapitlet
finner sålunda en stiftsadjunkt för sjömansvården i Stockholm mycket
önskvärd, men gränserna för dennes verksamhetsområde borde icke dragas
så snävt, att han knötes till någon viss institution.
Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård — Sjömansinstitutet framhåller
i sitt yttrande, att ingen svensk hamnstad har en mer omfattande
och differentierad sjömansvårdsverksamhet än den, som bedrives av institutet.
Dess föreståndare och övriga personal måste emellertid, fortsätter
stiftelsen, ägna ett betydande arbete åt verksamhetens finansiering och
därvid även insamla medel till sjömanspastorns lön, vilket samma verksamhet
i andra stift är befriad från genom där inrättade stiftsadjunkturstjänster
för sjömansvård. Stiftelsen — som förutsätter, att en motsvarande
befattningshavare i Stockholm skulle ha institutet såsom bas för sitt arbete
•och inorganiseras i dess pågående verksamhet — förordar varmt motionärernas
förslag.
Utskottet.
I motionerna 1:54 och II: 73 påpekas, att sjömansyrket för närvarande
är ett övergångsyrke och att sjömanskåren lågt räknat till 60 procent består
av personer hänförliga till åldersgruppen 16—25 år. Det måste i betraktande
härav och med hänsyn till sjömännens oregelbundna levnadsförhållanden
framstå såsom särskilt betydelsefullt, att sjömännens andliga
och sociala omvårdnad behörigen tillgodoses. Att denna åsikt också omfattas
av statsmakterna framgår därav, att särskilda statliga tjänster för
sjömansvård inrättats i de flesta av rikets större hamnstäder. Någon sådan
tjänst finnes dock icke i Stockholm, oaktat antalet på- och avmönstringar
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.
5
där är det näst största i landet. Detta förhållande finner säkerligen sin
förklaring däri, att sjömansvården i Stockholm ansetts ha blivit tillfredsställande
ordnad utan att sådan tjänst behövt inrättas.
Utskottet har också genom de upplysningar som lämnats om Sjömansinstitutets
verksamhet och genom vad utskottet erfarit vid ett besök på
institutet fått ett stai’kt intryck av att det därstädes med en jämförelsevis
fåtalig personal bedrivna arbetet fyller högt ställda krav på god sjömansvård.
Institutet får för sin verksamhet huvudsakligen lita till medel, som
kan anskaffas genom insamlingar eller eljest inflyter i form av frivilliga
bidrag. Såsom kammarkollegiet i sitt yttrande framhållit, synes institutet
icke vara i omedelbart behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Medelsanskaffningen
kräver dock avsevärt arbete för institutets personal, och de
ekonomiska förutsättningarna för verksamheten måste med denna form
för finansieringen vara osäkra. Därest en stiftsadjunkt för sjömansvård
anställdes i Stockholm och denne — såsom förefaller naturligt — finge sin
verksamhet i huvudsak förlagd till institutet, skulle dettas personal kunna
ägna mera tid åt själva sjömansvården. Den kostnad det allmänna skulle
få vidkännas för avlöning av en till institutet knuten stiftsadjunkt måste
betraktas såsom ringa i förhållande till den samhälleliga nytta institutets
verksamhet innebär.
Utskottet anser sig med hänsyn härtill höra förorda, att en stiftsadjunkttjänst
för sjömansvård inrättas i Stockholm. Huruvida detta kan ske inom
ramen för nuvarande stiftsadjunktsorganisation torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att överväga. Skulle en utökning av antalet stiftsadjunkter
befinnas erforderlig, har Kungl. Maj :t att framlägga förslag härom för
riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte i anledning av förevarande motioner,
I: 54 och II: 73, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att åtgärder
vidtages för inrättande av en stiftsadjunkttjänst för
sjömansvård i Stockholms stift.
Stockholm den 13 april 1954.
På tredje lagutskottets vägnar:
HUGO OSVALD.
6
Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Grym,
Ivar Nilzon, Axel Jansson, Ebbe Ohlsson, Herbert Hermansson och William
Ohlsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,
Nyberg, Levin*, Andersson i Ryggestad, fru Boman samt herrar Nestrup
och Hansson i Skegrie.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Victor Pettersons Bokindustri Aktiebolag, Stockholm 1954
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:223 Skrivelse till inrättande av holms stift. Konungen i anledning av väckta motioner om cn stiftsadjunktur för sjömansvård i Stock a1 i texten