Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms stift. Tredje lagutskottet har behandlat de inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motionerna nr 54 i första kammaren av herr Mogård m. fl. och nr 73 i andra kammaren av herr Lindberg m. fl.

1954-04-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms stift. Tredje lagutskottet har behandlat de inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motionerna nr 54 i första kammaren av herr Mogård m. fl. och nr 73 i andra kammaren av herr Lindberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om inrättande av en

stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms stift.

Tredje lagutskottet har behandlat de inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motionerna nr 54 i första kammaren av herr Mogård m. fl.

och nr 73 i andra kammaren av herr Lindberg m. fl. I motionerna, vilka

är likalydande, föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall

hemställa om inrättande av en stiftsadjunktur för sjömansvård i Stockholms

stift.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionärernas förslag får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Över dessa har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver yttranden

inhämtats från kammarkollegiet, statskontoret och domkapitlet i

Stockholms stift. På begäran av utskottet har yttrande över motionerna

därjämte avgivits av Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård — Sjömansinstitutet.

Gällande bestämmelser m. m.

Prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577) innehåller av intresse i

förevarande sammanhang dels i 3 § ett stadgande att stifts- och kontralctsadjunkttjänster

må inrättas högst till det antal riksdagen medgiver,

dels ock i 17 § bestämmelser rörande lönegradsplacering av olika

prästerliga tjänster, varav framgår att stifts- och kontraktsadjunkttjänsterna

skall tillhöra lönegraden Ce 24. Enligt 6 § andra stycket 1) lagen

den 30 augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond skall kostnaderna för bland

annat dessa prästers avlöningsförmåner bestridas ur kyrkofonden.

Vid behandlingen av propositionen med förslag till nämnda prästlönereglemente

medgav riksdagen, att antalet stifts- och kontraktsadjunkter i

riket tills vidare finge uppgå till 44. Vidare biföll riksdagen under 1953 ett

i proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden framlagt förslag om

inrättande av ytterligare en stiftsadjunkttjänst. Det sålunda medgivna antalet

tjänster har genom beslut den 22 maj 1953 av Kungl. Maj :t för tiden

intill utgången av juni månad 1956 fördelats mellan de olika stiften så, att

Luleå stift erhållit fem stiftsadjunkttjänster och fyra kontraktsadjunkttjänster

och övriga stift tillförts följande antal stiftsadjunkttjänster, nämligen

Lunds stift fem, Uppsala stift fyra samt vart och ett av Linköpings,

1 Bihang till riksdagens protokoll 195U. 9 samt. 3 avd. Nr 22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.

Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Göteborgs, Karlstads och Härnösands

stift tre, Stockholms stift två och Visby stift en.

Stiftsadjunkterna har att biträda församlingsprästerskapet med speciella,

till hela stiftet eller större delar därav hänförliga uppgifter, särskilt beträffande

ungdoms- och sjömansvård samt kyrkligt arbete av frivillig art

och kyrkligt bildningsarbete. Kontraktsadjunkterna är anställda för det

egentliga församlingsarbetet i sådana kontrakt, där på grund av särskilda

föi hållanden, sasom stora avstand, spridd bebyggelse osv., det ordinarie

prästerskapet icke hinner med sina församlingsvårdande uppgifter. Med

särskild inriktning på sjömansvård är för närvarande avdelade i Lunds

stift tre stiftsadjunkter samt i vart och ett av Växjö, Linköpings, Göteborgs,

Uppsala och Härnösands stift en stiftsadjunkt. I övriga stift finnes däremot

inga stiftsadjunkter för sjömansvård.

1 Stockholm utövas, med tillhjälp av insamlade medel och andra frivilliga

bidrag, sjömansvård av Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård

— Sjömansinstitutet, vars styrelse tillsättes av domkapitlet i Stockholm.

Verksamheten bedrives efter fyra huvudlinjer, bildningsverksamhet,

social verksamhet, idrott och annan rekreationsverksamhet samt gudstjänstverksamhet.

Beträffande bildningsverksamheten må särskilt nämnas,

att institutet håller ett fast bibliotek och distribuerar fartygsbibliotek samt

anordnar kamrat- och föreläsningsaftnar och yrkesbetonade studiekurser.

Den sociala grenen av verksamheten omfattar bland annat social rådgivning,

tillfällig nödhjälp, underlättande av sjukbesök genom upplysningar

om a sjukvaidsanstalter intagna sjömän, tillhandahållande av måltider till

självkostnadspris vid institutets matservering och beredande av semestervistelse

för sjöfolket och dess anförvanter vid ett av institutet upprättat

semester- och vilohem i Stockholms skärgård.

Yttrandena.

Kammarkollegiet avstyrker medan domkapitlet i Stockholms stift och

Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård — Sjömansinstitutet tillstyrker

bifall till motionärernas förslag. Statskontoret anser att möjlighet föreligger

att tillgodose det i motionerna framförda önskemålet utan ökning

av den av riksdagen fastställda stiftsadjunktsorganisationen.

Kammarkollegiet konstaterar i sitt yttrande till en början, att så länge

Sjömansinstitutet har möjlighet att bedriva sin verksamhet på sätt nu sker,

torde den andliga vården av sjömännen i Stockholm få anses tillfredsställande

ordnad. Kollegiet anför härefter till stöd för sitt avstyrkande

bl. a. följande.

Motionärerna synas närmast ha avsett att genom anställandet av en stiftsadjunkt

— vilken skulle ha sjömansinstitutet såsom bas för sitt arbete och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.

3

sålunda inorganiseras i institutets verksamhet, även om han ej obligatoriskt

skulle vara föreståndare för detsamma — vinna en ekonomisk lättnad för

institutet. En stiftsadjunkt skall nämligen författningsenligt avlönas av

kyrkofondens medel. Det skulle sålunda icke vidare bliva erforderligt att använda

insamlade medel för avlönande av en institutets präst.

Vidkommande berörda ekonomiska synpunkter må erinras, att då fråga

förevarit om bidrag ur kyrkofonden till avlönande av sekreterare hos diakonistyrelsen,

vars verksamhet —- liksom sjömansinstitutets verksamhet -— i

huvudsak finansieras av frivilliga medel, avgörande vikt synes ha fästs vid

styrelsens ekonomiska förhållanden, alltså om verkligt behov av bidrag för

denna verksamhet kunnat anses föreligga. Det torde vara viss anledning att

här anlägga motsvarande synpunkter. Kollegiet har därför införskaffat

institutets förvaltningsberättelse för år 1953.

Av berättelsen framgår, att sjömansinstitutets ekonomiska ställning är

relativt god. Inkomsterna för nämnda år ha överstigit utgifterna med ca

52 000 kronor, vilket belopp tillförts pensions- och reservfonderna. Enligt

vad kollegiet under hand inhämtat, har även under ett flertal tidigare år

förvaltningsberättelsen redovisat något överskott. Av tablån över institutets

ekonomiska ställning den 31 december 1953 framgår, att tillgångarna då

överstego skulderna med omkring 634 000 kronor. I realiteten torde överskottet

ha varit icke oväsentligt större. Sålunda har institutets fastighet

(Stadsgården 22), vilken är gravationsfri, i tablån upptagits till 450 000

kronor, medan — efter vad kollegiet under hand inhämtat — fastighetens

taxeringsvärde enligt 1952 års taxering utgör 690 000 kronor.

Visserligen grundar institutet sin verksamhet på frivilliga bidrag — frånsett

det mindre belopp, som utgör hyres- och ränteinkomster m. in. — vilket

innebär en viss grad av osäkerhet och kräver ett omfattande arbete med

anskaffande av sådana medel, i vilket avseende institutets nuvarande föreståndare

lärer ha gjort en mycket beaktansvärd insats. Faktum är emellertid,

att institutet under en lång följd av år varit i stånd att genom sådana

medel finansiera sin verksamhet, och institutet synes f. n. icke vara i behov

av ekonomiskt stöd.

Det synes kollegiet knappast försvarligt och överensstämmande med eljest

tillämpade principer att anlita kyrkofonden, vilken fond till huvudsaklig del

finansieras med skattemedel, för anställande av en till sjömansinstitutets

verksamhet anknuten präst för sjömansvård, så länge denna vård kan bliva

tillfredsställande tillgodosedd utan dylikt bidrag.

Statskontoret motiverar sitt ställningstagande på följande sätt.

Stockholms stift omfattar två delar av helt olika karaktär dels Stockholm

med dess förstäder och dels det övriga stiftet. För den del av befolkningen,

som är bosatt utanför Stockholm och som omfattar ett invånarantal av omkring

180 000 personer, synes samma skäl föreligga som för övriga stitt att

anskaffa en stiftsadjunkt för bedrivande av sådan kyrklig verksamhet, som

stiftsadjunkter utöva inom andra stift. För den del åter av befolkningen,

som är bosatt i huvudstaden eller dess förstäder, äro förhållandena helt

annorlunda. I betraktande av den obetydliga ytvidden, det stora antalet

yngre församlingspräster och förekomsten av andra institutioner med kyrklig

verksamhet, borde regelmässigt behov icke föreligga att anställa särskild

stiftsadjunkt. Det synes emellertid klart, att skäl i och för sig kunna anföras

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.

för att tillgodose den kyrkliga verksamheten bland sjömän. Med hänsyn till

vad nyss anförts föreligger dock möjlighet härtill utan ökning av den av

riksdagen fastställda organisationen. I detta sammanhang må för övrigt —

såsom även tidigare skett — påpekas, att en särskild stiftsadjunktstjänst

finnes inrättad i Visby stift med en folkmängd av endast 59 000 personer,

ehuru antalet stiftsadjunkter i förhållande till folkmängden i övriga stift

icke i något fall understiger 128 000 personer per adjunkt. För att erhålla

full sysselsättning har nyssnämnda stiftsadjunkt ålagts biträda prästerna

med predikningar i kyrkorna, ett förhållande som bör ses mot bakgrunden

av att stiftet har det i relation till folkmängden största antalet präster i riket

(42 på en folkmängd av 59 000 mot för exempelvis Lund 394 på en folkmängd

av 995 000). Skulle således antalet stiftsadjunkter i Stockholm anses

böra utökas, bör i första hand övervägas, om icke en sådan utökning bör

kunna komma till stånd genom omfördelning av redan befintliga kyrkliga

krafter.

Domkapitlet i Stockholm anser, att det skulle vara fördelaktigt att i ett

stift med Stockholms stifts struktur ha, utöver de nuvarande stiftsadjunkterna,

jämväl stiftsadjunkter med speciella arbetsuppgifter. Domkapitlet

finner sålunda en stiftsadjunkt för sjömansvården i Stockholm mycket

önskvärd, men gränserna för dennes verksamhetsområde borde icke dragas

så snävt, att han knötes till någon viss institution.

Stiftelsen Stockholms kyrkliga sjömansvård — Sjömansinstitutet framhåller

i sitt yttrande, att ingen svensk hamnstad har en mer omfattande

och differentierad sjömansvårdsverksamhet än den, som bedrives av institutet.

Dess föreståndare och övriga personal måste emellertid, fortsätter

stiftelsen, ägna ett betydande arbete åt verksamhetens finansiering och

därvid även insamla medel till sjömanspastorns lön, vilket samma verksamhet

i andra stift är befriad från genom där inrättade stiftsadjunkturstjänster

för sjömansvård. Stiftelsen — som förutsätter, att en motsvarande

befattningshavare i Stockholm skulle ha institutet såsom bas för sitt arbete

•och inorganiseras i dess pågående verksamhet — förordar varmt motionärernas

förslag.

Utskottet.

I motionerna 1:54 och II: 73 påpekas, att sjömansyrket för närvarande

är ett övergångsyrke och att sjömanskåren lågt räknat till 60 procent består

av personer hänförliga till åldersgruppen 16—25 år. Det måste i betraktande

härav och med hänsyn till sjömännens oregelbundna levnadsförhållanden

framstå såsom särskilt betydelsefullt, att sjömännens andliga

och sociala omvårdnad behörigen tillgodoses. Att denna åsikt också omfattas

av statsmakterna framgår därav, att särskilda statliga tjänster för

sjömansvård inrättats i de flesta av rikets större hamnstäder. Någon sådan

tjänst finnes dock icke i Stockholm, oaktat antalet på- och avmönstringar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.

5

där är det näst största i landet. Detta förhållande finner säkerligen sin

förklaring däri, att sjömansvården i Stockholm ansetts ha blivit tillfredsställande

ordnad utan att sådan tjänst behövt inrättas.

Utskottet har också genom de upplysningar som lämnats om Sjömansinstitutets

verksamhet och genom vad utskottet erfarit vid ett besök på

institutet fått ett stai’kt intryck av att det därstädes med en jämförelsevis

fåtalig personal bedrivna arbetet fyller högt ställda krav på god sjömansvård.

Institutet får för sin verksamhet huvudsakligen lita till medel, som

kan anskaffas genom insamlingar eller eljest inflyter i form av frivilliga

bidrag. Såsom kammarkollegiet i sitt yttrande framhållit, synes institutet

icke vara i omedelbart behov av ekonomiskt stöd från det allmänna. Medelsanskaffningen

kräver dock avsevärt arbete för institutets personal, och de

ekonomiska förutsättningarna för verksamheten måste med denna form

för finansieringen vara osäkra. Därest en stiftsadjunkt för sjömansvård

anställdes i Stockholm och denne — såsom förefaller naturligt — finge sin

verksamhet i huvudsak förlagd till institutet, skulle dettas personal kunna

ägna mera tid åt själva sjömansvården. Den kostnad det allmänna skulle

få vidkännas för avlöning av en till institutet knuten stiftsadjunkt måste

betraktas såsom ringa i förhållande till den samhälleliga nytta institutets

verksamhet innebär.

Utskottet anser sig med hänsyn härtill höra förorda, att en stiftsadjunkttjänst

för sjömansvård inrättas i Stockholm. Huruvida detta kan ske inom

ramen för nuvarande stiftsadjunktsorganisation torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att överväga. Skulle en utökning av antalet stiftsadjunkter

befinnas erforderlig, har Kungl. Maj :t att framlägga förslag härom för

riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av förevarande motioner,

I: 54 och II: 73, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att åtgärder

vidtages för inrättande av en stiftsadjunkttjänst för

sjömansvård i Stockholms stift.

Stockholm den 13 april 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 22.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Grym,

Ivar Nilzon, Axel Jansson, Ebbe Ohlsson, Herbert Hermansson och William

Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Johansson i Torp,

Nyberg, Levin*, Andersson i Ryggestad, fru Boman samt herrar Nestrup

och Hansson i Skegrie.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri Aktiebolag, Stockholm 1954

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:223 Skrivelse till inrättande av holms stift. Konungen i anledning av väckta motioner om cn stiftsadjunktur för sjömansvård i Stock a1 i texten