Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 18 § lagen den 30 maj 1916

1954-05-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:26, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 18 § lagen den 30 maj 1916

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

1

Nr 26.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 18 § lagen den 30

maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att

förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag.

Genom en den 27 mars 1954 dagtecknad proposition, nr 206, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 18 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om

vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag.

Härigenom förordnas, att 18 § lagen den 30 maj J916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag* 1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

18 §.

De i---eller testamente.

Vad denna lag innehåller om inskränkning

i rätten för bolag eller

förening att förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift, så ock

att förvärva aktier i vissa bolag skall,

såvitt angår svenskt bolag eller

svensk förening, icke tillämpas i avseende

å bankaktiebolag, järnkontoret,

sparbank, försäkringsbolag, sjukkassa,

understödsförening eller annan

försäkringsförening, aktiebolag

18 §.

De i — — — eller testamente.

Vad denna lag innehåller om inskränkning

i rätten för bolag eller

förening att förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift, så ock

att förvärva aktier i vissa bolag skall,

såvitt angår svenskt bolag eller

svensk förening, icke tillämpas i avseende

å

a) bankaktiebolag, järnkontoret,

sparbank, centralkassa för jordbrukskredit,

försäkringsbolag, sjukkassa,

1 Senaste lydelse av 18 § se SFS 1948: 220.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1954. 9 samt. 3 avd. Nr 26.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

(Gällande lydelse.)

eller förening, som erhållit statslån

från egnahemslånefonden, sambruksförening

eller förening med ändamål

att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att anskaffa livsmedel

eller andra förnödenheter åt

medlemmarna, avsätta alster av medlemmarnas

verksamhet, bereda bostäder

åt medlemmarna eller anskaffa

lån åt medlemmarna.

(Föreslagen lydelse.)

understödsförening eller annan försäkringsförening,

aktiebolag eller förening,

som erhållit statslån från egnahemslånefonden,

eller sambruksförening;
b)

förening med huvudsakligt ändamål

att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att anskaffa

livsmedel eller andra förnödenheter

åt medlemmarna, avsätta alster av

medlemmarnas verksamhet, bereda

bostäder åt medlemmarna eller anskaffa

lån åt medlemmarna; eller

c) förening som utgör sammanslutning

av föreningar, vilka åro undantagna

från lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1954.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för det genom propositionen framlagda

förslaget får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i

det följande, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att centralkassor för jordbrukskredit, vissa föreningar

som utgör sammanslutningar av andra föreningar, samt ytterligare

en i propositionen närmare angiven kategori av ekonomiska föreningar skall

undantagas från tillämpning av bestämmelserna i lagen den 30 maj 1916

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag (inskränkningslagen).

Gällande lagstiftning.

Ändamålet med 1916 års lag är att skydda de svenska naturtillgångarna

mot exploatering från utlänningars sida. Detta syfte fullföljer 1916 års lag

på olika linjer.

Till en början föreskriver lagen förbud för utländska medborgare, samfälligheter

och stiftelser att inmuta mineralfyndighet eller att utan tillstånd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26. 3

förvärva fast egendom eller förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift (1 §). Vidare stadgar lagen förbud för svenska samfälligheter,

i vilka ett utländskt inflytande kan tänkas förekomma, att utan

tillstånd förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta

inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift (2 § första stycket).

— Som en sammanfattande benämning på utländska rättssubjekt och sådana

svenska samfälligheter, vilka är skyldiga att inhämta tillstånd som nu

sagts, brukar stundom för korthetens skull användas uttrycket »farliga

rättssubjekt».

Aktiebolag är underkastade olika regler allteftersom aktierna i bolaget

är ställda till innehavaren eller till viss man. Bolag med innehavareaktier —

ett ringa fåtal — behandlas strängare än andra bolag; de betraktas alltid

som farliga rättssubjekt. Aktiebolag vilkas aktiebrev skall vara ställda till

viss man behöver däremot icke söka tillstånd till ifrågavarande förvärv, därest

i bolagsordningen intagits förbehåll, som förhindrar att någon större del

av bolagets samtliga aktier eller av röstetalet för dessa förvärvas av farliga

rättssubjekt.

Förvärvas aktie i strid mot sådant förbehåll, är förvärvet ogillt (3 §). Det

finns ej någon möjlighet att få dispens från förbudet mot aktieförvärv.

18 §, vari ändring nu föreslås, innehåller vissa undantag från de i lagen

föreskrivna inskränkningarna. I första stycket stadgas sålunda, att dessa

icke har avseende å förvärv genom bodelning, arv eller testamente. I andra

stycket uppräknas vissa typer av svenska samfälligheter, på vilka inskränkningarna

icke skall tillämpas, nämligen bankaktiebolag, järnkontoret, sparbank,

försäkringsbolag, sjukkassa, understödsförening och annan försäkringsförening,

aktiebolag och förening, som erhållit statslån från egnahemslånefonden,

sambruksförening samt förening med ändamål att främja medlemmarnas

ekonomiska intressen genom att anskaffa livsmedel eller andra

förnödenheter åt medlemmarna, avsätta alster av medlemmarnas verksamhet,

bereda bostäder åt medlemmarna eller anskaffa lån åt medlemmarna.

Framställning om lagändring.

1950 års jordbrukskasseutredning har i en med skrivelse till Konungen

den 19 november 1953 överlämnad promemoria framlagt förslag till ändrad

lydelse av 18 § inskränkningslagen. Utredningen förklarar i skrivelsen, att

den planerade uppbyggnaden av jordbrukskasserörelsen, som för närvarande

är organiserad i tre led, jordbrukskassorna, centralkassorna och — såsom

topporganisation — Svenska jordbrukskreditkassan, icke kunde genomföras

utan att i varje fall jordbrukskasserörelsens huvudorganisation

och centralkassorna medgåves rätt att förvärva aktier i en jordbrukets bank.

Då det yppats tvekan huruvida icke inskränkningslagen lade hinder i vägen

härför och även för andra organisationer inom jordbrukets föreningsrörelse

att förvärva sådana aktier, hade utredningen tagit frågan om ändring i inskränkningslagen

under övervägande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

För att undanröja den föreliggande tveksamheten föreslår utredningen,

att följande föreningar skall upptas i undantagsbestämmelsen i 18 § andra

stycket, nämligen:

1) centralkassor för jordbrukskredit,

2) föreningar som utgör sammanslutningar av föreningar, vilka är undantagna

från lagens tillämpning, d. v. s. vad utredningen benämner huvudorganisationer,

och

3) föreningar med sådan biverksamhet, som ansluter till men ej efter

ordalagen går in under de i lagrummet angivna gängse kooperativa ändamålen

— att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att anskaffa

livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna, avsätta alster

av medlemmarnas verksamhet, bereda bostäder åt medlemmarna eller anskaffa

lån åt medlemmarna.

I motiveringen till sitt förslag anför utredningen om centralkassorna

att dessa, liksom jordbrukskassorna, sakligt sett utan tvekan

är ofarliga rättssubjekt. Endast svenska medborgare och svenska sammanslutningar

kan för närvarande bli medlemmar. Både centralkassorna och

jordbrukskassorna är för övrigt genom jordbrukskasseförordningen underkastade

inskränkningsbestämmelser, liknande dem som gäller för bankerna

och som föranlett att banker är undantagna från inskränkningslagens bestämmelser.

Beträffande huvudorganisationerna — både den organisation

som utredningen planerar för jordbrukskasserörelsens del och andra huvudorganisationer

inom jordbrukets föreningsrörelse -—- uttalar utredningen, att

annat knappast kan ifrågasättas än att de sakligt sett är ofarliga rättssubjekt.

Huvudorganisationerna skall tillvarata de lokala föreningarnas och deras

medlemmars gemensamma intressen så att säga på ett högre plan. Deras

uPPgift är att öka effekten av de lokala föreningarnas verksamhet genom

att samordna den inom ett större område, t. ex. genom att utjämna underskott

och överskott i de lokala föreningarnas avsättning av sina alster. Huvudorganisationerna

brukar därjämte verka för den gemensamma saken genom

att driva propaganda och upplysning bland allmänheten om de alster

som skall avsättas och om den näring, vari de framställes. Vidare brukar

de bereda medlemmarna service av skilda slag, t. ex. juridiskt och skattetekniskt

biträde, hjälp med bokföring och revision m. m. Ibland fullgör de därjämte

särskilda uppgifter, t. ex. såsom organ för jordbruksregleringen, genom

att driva forsknings- eller försöksverksamhet o. s. v.

I huvudorganisationernas stadgar, fortsätter utredningen, brukar i den

paragraf som handlar om organisationens ändamål finnas en uppräkning

av sådana uppgifter och verksamhetsgrenar som nyss antytts. Det har efter

hand uppstått tvekan, huruvida organisation med dylika stadgebestämmelser

ur formell synpunkt är att betrakta såsom ofarligt rättssubjekt.

Huvudorganisationerna representerar, uttalar utredningen vidare, en förenihgstyp

som torde ha förekommit i ringa utsträckning när 1916 års lag

skrevs och som lagstiftaren tydligen inte hade i tankarna. Enligt utredning
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26-

5

ens mening bör man för huvudorganisationernas del kunna släppa kravet

på särskilt ändamål för verksamheten såsom villkor för ofarlighet. I grund

och botten avgörande för farligheten är ju i vad mån utländskt inflytande

kan göra sig gällande. Huvudorganisationerna brukar icke ha andra medlemmar

än föreningar. Om alla de anslutna föreningarna är ofarliga rättssubjekt,

förefaller det utredningen som om huvudorganisationen också måste

vara ofarlig, oavsett ändamålet.

Vad angår föreningar med biverksamhet yttrar utredningen

i fråga om jordbrukets lokala föreningar — mejeriföreningar, slakteriföreningar

o. s. v. — att dessa föreningars medlemmar är verksamma inom

jordbruket och dess binäringar, i regel såsom ägare eller arrendatorer av

svenska jordbruksfastigheter. Det torde få anses uteslutet, att utländskt inflytande

av någon betydenhet skulle kunna göra sig gällande inom dessa

föreningar eller eljest inom jordbrukets föreningsrörelse.

Över framställningen har remissutlåtanden avgivits av Svea hovrätt, hovrätten

över Skåne och Blekinge, lantbruksstyrelsen, bank- och fondinspektionen,

patent- och registreringsverket, länsstyrelserna i Östergötlands, Kristianstads

och Skaraborgs län, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges

lantbruksförbund, Kooperativa förbundet och Svenska jordbrukskreditkassan.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttrande från lantbruksnämnden

i länet.

Jordbrukskasseutredningens förslag har i princip tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av alla remissinstanserna utom av länsstyrelsen i Kristianstads

län, som funnit sig ej kunna tillstyrka förslaget. Av de remissinstanser som

är gynnsamt inställda har emellertid ett par ådagalagt någon tvekan och

några framställt vissa erinringar, huvudsakligen beträffande den del av förslaget

som avser föreningar med biverksamhet.

Departementschefen.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anförde vid lagrådsremissen

bland annat följande:

»Jordbrukskasseutredningens förslag innebär, att följande tre kategorier

av föreningar skall uttryckligen undantagas från de inskränkande bestämmelserna

i 1916 års lag, nämligen centralkassor för jordbrukskredit, vissa

s. k. huvudorganisationer — föreningar som utgör sammanslutningar av

föreningar, vilka är undantagna från lagens tillämpning — samt föreningar

med sådan biverksamhet som direkt ansluter till, låt vara att den efter ordalagen

ej går in under de i 18 § angivna kooperativa ändamålen.

Utredningens förslag föranledes närmast av önskemålet att föreningar

tillhörande dessa tre kategorier skall kunna komma i fråga som aktieägare

i en tilltänkt jordbrukets bank. Visserligen är denna bankbildning ej omedelbart

aktuell, men det är likväl av praktisk betydelse att frågan huruvida

nämnda föreningar har rättslig möjlighet alt förvärva aktier i en jordbru
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

kets bank blir till fullo klarlagd, innan slutlig ståndpunkt tages till jordbrukskasserörelsens

framtida organisation. Härtill kommer det större intresset

att över huvud klarlägga de kooperativa föreningarnas ställning i

förhållande till 1916 års lag.

Under remissbehandlingen har någon erinran i och för sig icke framförts

mot förslaget att bland de i 18 § uppräknade föreningarna medtaga centralkassor

för jordbrukskredit samt sådana huvudorganisationer som utgör

sammanslutningar av föreningar, vilka är undantagna från tillämpningen

av 1916 års lag. Sakligt sett är det angeläget, att lagstiftningen icke vållar

några onödiga formella svårigheter för centralkassornas och huvudorganisationernas

verksamhet. Och då de intressen lagen vill skydda ej torde kunna

bli skadade genom att dessa två grupper av föreningar uttryckligen undantages

från lagens inskränkande bestämmelser, vill jag biträda förslaget i

denna del.

Förslaget att från lagens inskränkande bestämmelser jämväl undantaga

föreningar, vilka driver viss biverksamhet vid sidan av de i 18 § godtagna

kooperativa ändamålen, får ses mot bakgrunden av att många föreningar

inom jordbrukets föreningsrörelse — i likhet med åtskilliga andra kooperativa

föreningar — såsom en följd av föreningsväsendets väldiga utveckling

under de senaste årtiondena kommit att driva en så mångskiftande

verksamhet, att den i vissa av sina förgreningar svårligen kan pressas in

under beskrivningen i inskränkningslagens 18 §, om stadgandet tolkas

strängt efter ordalagen (jfr beträffande tolkningen Nytt Juridiskt Arkiv 1933

s. 319). I sak torde någon tvekan icke behöva råda därom, att föreningarna

inom jordbrukets föreningsrörelse samt övriga kooperativa föreningar av

gängse typ, t. ex. inom konsumentkooperationen, är ofarliga rättssubjekt ur

de synpunkter varom i 1916 års lag är fråga, oavsett att dessa föreningar

enligt sina stadgar må bedriva viss biverksamhet. Det synes med hänsyn härtill

icke behöva möta några betänkligheter att uttryckligen undantaga dessa

föreningar från lagens inskränkande bestämmelser».

Lagrådet.

Lagrådet har lämnat förslaget till lagändringen utan erinran.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 4 maj 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 26.

7

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Grym, Ivar Nilzon, Ebbe Ohlsson,

Herbert Hermansson, Boo* och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Mölndal, Nyberg, fru Torbrink*,

herr Persson i Appuna, fru Boman* samt herrar Carlsson i Stockholm*,

Nilsson i Östersund och Jansson i Benestad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 5 och 6 §§ förordningen den 2 juni 1922 a1 i texten