Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för universitetet i Uppsala att öka sitt innehav av jordbruksoch skogsfastigheter m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren nr 355 av herr Werner m. fl. samt inom andra kammaren nr 468 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.

1954-11-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:35, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för universitetet i Uppsala att öka sitt innehav av jordbruksoch skogsfastigheter m. m. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren nr 355 av herr Werner m. fl. samt inom andra kammaren nr 468 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35.

1

Nr 35.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förbud för universitetet

i Uppsala att öka sitt innehav av jordbruksoch

skogsfastigheter m. m.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren nr 355 av herr

Werner m. fl. samt inom andra kammaren nr 468 av herr Jonsson i Skedsbygd

m. fl.

I motionerna, som är likalydande, hemställes,

»att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om snar lagstiftning

med förbud för Uppsala universitet att ytterligare öka sitt innehav i

fråga om jordbruks- och skogsfastigheter,

samt att riksdagen måtte uttala att Kungl. Maj :t icke må medgiva universitetet

tillstånd till sådana ytterligare jordförvärv, intill dess ovan yrkade

lagstiftning träder i kraft».

Beträffande de skäl, som motionärerna anför till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Då Uppsala universitet år 1477 grundades, blev dess ekonomi helt beroende

av den katolska kyrkan. Av staten erhöll universitetet visserligen sådana

privilegier, som vid denna tid var brukliga, men intet direkt ekonomiskt

stöd. Genom Gustav Vasas reformation år 1527 med därav följande indragning

till kronan av kyrklig egendom undanrycktes de ekonomiska grundvalarna

för universitetets bestånd. Ända fram till Gustav II Adolfs tronbestigning

befann sig universitetets ekonomi och därmed hela dess verksamhet i

ett mycket beträngt läge. I sin kungaförsäkran lovade emellertid Gustav II

Adolf att stödja universitetet, och några år därefter, år 1624, skänkte han

till universitetet ur sin privata förmögenhet den donation av jordegendom,

som sedermera har benämnts de gustavianska arvegodsen. Donationen, som

ursprungligen omfattade ungefär 320 hemman, hade enligt donationsbrevet

till syfte att förse lärare och stipendiater med deras »årliga och nödtorftiga

uppehälle». Efter hand har egendoinsinnehavet undergått förändringar genom

köp, byte och försäljning. Fortfarande befinner sig emellertid mer än

två tredjedelar av den ursprungliga donationsegendomen i universitetets ägo.

Förutom de gustavianska arvegodsen har universitetet även förvärvat jordbruksfastigheter

genom andra donationer eller genom köp, som skett för att

placera omhänderhavda fondmedel. Samtliga sålunda förvärvade jordbruksfastigheter

förvaltas gemensamt. För förvaltningen har universitetet inrättat

en särskild domänförvaltning, fördelad på en jordbruksförvaltning och en

skogsförvaltning men med ett gemensamt byggnadskontor för lantfastighe
1

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 9 samt. Sand. Nr 35.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35.

ter. Det hela sorterar under universitetets drätselnämnd. Fastigheternas

öppna jord är utarrenderad. Skogsbruket däremot drives i universitetets egen

regi.

Universitetets jordbruksförvaltning omfattar f. n. 413 jordbruksfastigheter

med en areal av 13 210 hektar öppen jord. Det sammanlagda taxeringsvärdet

för fastigheterna är ca 36,8 miljoner kronor, varav ca 29,5 miljoner hänför

sig till de gustavianska arvegodsen och ca 7,3 miljoner till fastigheter, tillhörande

stipendie- och andra fonder. Brandförsäkringsvärdet för fastigheterna

är omkring 56 miljoner kronor.

Fastigheterna fördelar sig på storleksgrupper samt skilda län på följande

sätt:

Storleksgrupper

Uppsala län

Stockholms »

Västmanlands »

Örebro »

Östergötlands »

Kalmar »

Skaraborgs »

Summa 39 81 246 47 413

3-10

ha

10-20

ha

20—50

ha

Över

50 ha

Summa

24

39

131

22

216

8

17

39

6

70

4

22

73

15

114

3

3

1

2

1

9

1

2

—

—

2

—

—

—

1

1

Avkastningen av universitetets donationsegendom, främst vad som donerats

av Gustav II Adolf, var ända in på 1800-talet tillräcklig för att upprätthålla

universitetets verksamhet. År 1830 utbetalades till universitetet för

första gången årliga anslag, som beviljades av riksdagen. Statsanslagen ökades

tid efter annan. År 1837 utgjorde sålunda statsbidraget 26 procent av

universitetets omkostnader, år 1862 42 procent och år 1908 64 procent. F. n.

utgör avkastningen av universitetets egendomar blott några få procent av

universitetets årsbudget. Som exempel på egendomsförvaltningens ekonomiska

resultat kan nämnas några uppgifter från förvaltningsåret 1950—

1951. Bruttoinkomsten av skogen var 1,9 miljoner kronor och arrendeavgifterna

0,6 miljoner, tillsammans alltså 2,5 miljoner. Därav avgick för löner,

diverse förvaltnings- och driftskostnader samt skatter 1,2 miljoner kronor

samt för grundförbättring och byggenskap på fastigheterna 0,7 miljoner.

Av återstoden, 600 000 kronor, inlevererades till statsverket 250 000 kronor

samt användes 350 000 kronor — frånsett en mindre fondering — efter universitetskanslerns

bestämmande till ändamål av betydelse för universitetet,

t. ex. instrumentell utrustning, möbler, hyror, undervisning och extra personal.

I stor utsträckning har dessa ändamål varit sådana, för vilka framställning

om statsanslag gjorts utan att vinna omedelbart bifall. De senaste

åren har det belopp, som på detta sätt kunnat anslås till universitetsändamål,

befunnit sig i stigande. För förvaltningsåren 1952—53 samt 1953—54

var beloppet sålunda ca 403 000, resp. ca 551 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3ö.

3

Den förhållandevis låga nettoavkastningen från jordbruksfastigheterna

synes åtminstone delvis bero på den nuvarande omfattande byggenskapen på

fastigheterna. Fram till den arrendeårgång, som började den 14 mars 1945,

ordnades byggenskapen så, att arrendatorerna i kontrakten förpliktades att

under kontraktstiden uppföra vissa byggnader. Genom 1945 års stadga rörande

utarrendering av universitetsjord ålades universitetet att självt svara

för erforderlig nybyggnad på gårdarna. Sedan nämnda stadga trätt i kraft

har universitetet byggt eller bar under byggnad 115 mangårdsbyggnader, 54

arbetarbostäder, 36 ladugårdar och stall, 20 lador samt 30 övriga byggnader,

garage och silos. Kostnaderna härför har för tiden till den 30 juni 1954 uppgått

till ca 5 miljoner kronor. Enligt uppgift från universitetet räknar man

med att denna upprustning av byggnadsbeståndet å fastigheterna skall fortgå

fram till början av 1960-talet i en takt, som motsvarar en investering

av i genomsnitt 800 000 kronor per år.

Beträffande skogsförvaltningen kan tilläggas att årsavkastningen av universitetets

skogsmark — över 38 000 hektar, varav drygt 32 000 hektar produktiv

skogsmark — enligt nu gällande skogshushållningsplan utgör ca

86 000 skogskubikmeter. Enligt uppgift, som utskottet inhämtat från universitetet,

kommer årsavkastningen enligt den skogshushållningsplan, som

f. n. är under utarbetande, sannolikt att uppgå till mellan 120 000 och 130 000

skogskubikmeter.

Slutligen kan nämnas att universitetet utöver jordbruksfastigheterna äger

hyresfastigheter i Uppsala och Stockholm med ett sammanlagt taxeringsvärde

av ca sex miljoner kronor samt värdehandlingar (obligationer, aktier

och inteckningsreverser) med ett bokfört värde av tillhopa eu 20,7 miljoner

kronor, vilket ligger betydligt under marknadsvärdet.

Sedan gammalt gäller att varje inköp eller försäljning av fast egendom

från universitetets sida fordrar tillstånd av Kungl. Maj:t. Uttrycklig bestämmelse

härom finnes f. n. i 143 § Kungl. Maj:ts statuter den 28 januari 1916

för universiteten i Uppsala och Lund (SFS nr 66).

Utskottet.

Sedan de nu förevarande motionerna väckls bar 1951 års jordbruksrationaliseringsutredning

framlagt ett delbetänkande (SOU 1954: 16), innefattande

bl. a. förslag till lag med vissa bestämmelser till främjande av jordbrukets

yttre rationalisering in. in. (jordrationaliseringslag). Avsikten är att denna

lag skall ersätta bl. a. lagen den 17 juni 1948 om inskränkning i rätten att

förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen), vilken lag äger giltighet

t. o. in. den 30 juni 1955. I betänkandet framhålles att utanför sistnämnda

lags tillämpningsområde kommit att falla bl. a. köp som göres av universitet.

Enligt den föreslagna jordrationaliseringslagen skulle däremot även sådana

köp bli underkastade bestämmelserna om prövning av lantbruksnämnd.

Proposition på grundval av utredningens förslag torde vara att vänta vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 35.

nästkommande års riksdag. I samband med behandlingen av denna proposition

kan det i motionerna upptagna spörsmålet komma under bedömning.

Vid angivna förhållanden anser utskottet att riksdagen saknar anledning

att nu taga ställning till de i motionerna framställda yrkandena.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 355 och II: 468, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid behandlingen av detta ärende har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl*, Grym, Nilzon, Ivar,

Jansson, Axel, Ohlsson, Ebbe, Ohlsson, William, och Carlsson, Georg; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Allmän, Andersson

i Mölndal, Nyberg*, Levin, Persson i Tandö, Munktell och Jansson i Benestad*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

647784. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.