Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till lag om ändring i 9 kap. 33 § vattenlagen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 348 i första kammaren av herr Velander m. fl. samt nr 457 i andra kammaren av herr Östlund.

1954-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1954:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till lag om ändring i 9 kap. 33 § vattenlagen. Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 348 i första kammaren av herr Velander m. fl. samt nr 457 i andra kammaren av herr Östlund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av väckta motioner med förslag till lag

om ändring i 9 kap. 33 § vattenlagen.

Tredje lagutskottet har behandlat två inom riksdagen väckta, till lagutskott

hänvisade motioner, nr 348 i första kammaren av herr Velander

m. fl. samt nr 457 i andra kammaren av herr Östlund.

I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen måtte antaga

följande

Förslag

till

lag om ändring i 9 kap. 33 § vattenlagen den 28 juni 1918 (nr 523).

33 §.

I sammanhang med---skall börja.

Sådan tid---nämnda dag.

Är vattenkraften icke tillgodogjord skall tiden, som ej ma sättas längre

än för utförande av erforderliga arbeten skäligen må anses behövligt, räknas

från det ersättningsfrågan blivit avgjord genom beslut, som vunnit laga

kraft. Vill ersättningstagare tidigare komma i åtnjutande av kraft, vartill

han enligt meddelat beslut är berättigad, mot att han svarar för den kostnad,

som kan bliva onyttig om beslutet ändras i högre rätt, göre han anmälan

härom till ersättningsgivaren samt foge vid anmälningen bevis, att han

hos Konungens befallningshavande ställt pant eller borgen för sagda kostnad;

och varde i sådant fall tiden räknad från det anmälningen skedde.

Ersättningstagaren äge dock icke på grund av anmälan, som nu sagts, påfordra,

att kraftöverföringen skall börja förrän vattenkraften blivit tillgodogjord

vid ersättningsgivarens anläggning eller, i fall som avses i 14 §,

förrän medgivet arbete fullbordats.

Till undvikande---anordningar föreskrivas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1954.

Bestämmelserna i 9 kap. 33 § tredje stycket nya lagen skola icke äga

tillämpning, där beslut om ersättning medelst kraftöverföring vunnit laga

kraft mot ersättningstagaren före nämnda dag.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

1 — JUhang till riksdagens protokoll 195Jf. 9 samt. S avd. Nr 9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Tredje lagutskottets utlåtande nr 9.

Gällande bestämmelser.

Enligt skilda bestämmelser i vattenlagen kan den, som vill bygga eller

eljest utföra företag i vatten, tillerkännas rätt att mot ersättning tillgodogöra

sig eller annorledes göra intrång i annans rätt till vattenmängd eller

vattenkraft. Därvid kan under vissa förutsättningar bestämmas att ersättningen

skall utgå genom överföring av kraft till den ersättningsberättigade.

I 9 kap. 33 § vattenlagen meddelas föreskrifter om den tid, inom vilken

i dessa fall kraftöverföringen senast skall börja. Av första stycket i lagrummet

framgår att denna tid av domstolen skall bestämmas i sammanhang

med besiutet om ersättningen. Andra stycket reglerar närmare, hur tiden

skall fastställas då det är fråga om förut tillgodogjord vattenkraft. I tredje

stycket stadgas att, då vattenkraften icke är tillgodogjord, tiden skall räknas

från det ersättningsfrågan slutligen avgjordes samt ej må sättas längre

än för utförande av erforderliga arbeten skäligen må anses behövligt. Slutligen

innehåller fjärde stycket en bestämmelse att, där så prövas nödigt

till undvikande av dröjsmål med kraftöverföringens början, provisoriska

anordningar skall föreskrivas.

Utskottet.

Motionärerna framhåller att nu gällande regler i praktiken visat sig i

vissa fall leda till obilliga konsekvenser genom att öppna möjlighet för

ersättningsgivaren att en lång tid, stundom flera år, utnyttja annan tillhörig

vattenkraft innan skyldighet inträtt att påbörja kraftöverföring. En

sådan konsekvens kunde lätt inträda, om sökanden genom deldom erhållit

tillstånd att bygga i vatten samt byggandet därefter hunnit fullbordas kanske

lång tid innan ersättningsfrågorna slutligen avgjorts. Även i andra fall

kunde resultatet bli detsamma.

Då företagaren först genom det slutliga ersättningsbeslutet erhåller definitivt

besked om hur ersättningen skall utgivas, har lagstiftaren icke velat

ålägga honom att dessförinnan på grundval av en icke lagakraftvunnen

dom vidtaga kanske dyrbara anordningar för en kraftöverföring — med

risk att högre instans lämnar andra föreskrifter. Med hänsyn härtill bör

man enligt motionärernas mening otvivelaktigt såsom huvudregel bibehålla

att den tid, inom vilken kraftöverföring skall igångsättas, börjar löpa först

då ersättningsfrågan blivit slutligen avgjord.

Den huvudsakliga innebörden i motionärernas förslag är att denna

huvudregel modifieras genom en rätt för ersättningstagaren att på ett tidigare

stadium påfordra att kraftöverföringen påbörjas mot att ersättningstagaren

svarar för och ställer säkerhet för de kostnader, som kan bli onyttiga

genom ändring av domen i högre rätt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 9.

Det spörsmål, som motionärerna sålunda upptagit till behandling, har

varit föremål för utredning av sakkunniga, som år 1945 tillkallades av chefen

för justitiedepartementet i anledning av ifrågasatta ändringar i vattenlagen.

Dessa sakkunniga avgav den 12 september 1947 en promemoria,

innefattande förslag till vissa ändringar i vattenlagen. Förslaget föranledde

i vissa delar proposition till 1952 års riksdag, som med viss ändring godtog

propositionen. I andra avseenden, bland annat såvitt avser det av motionärerna

behandlade spörsmålet, är förslaget — enligt vad utskottet inhämtat

— efter avslutat remissförfarande ännu under beredning inom justitiedepartementet.

Som motionärerna påvisat kan de nu gällande reglerna leda till obilliga

konsekvenser. För att undanröja dessa torde erfordras lagändring. Därvid

synes motionärernas förslag förtjänt att övervägas. Enligt utskottets mening

är det angeläget att frågan snarast bringas till sin lösning. Utskottet vill

emellertid icke förorda att riksdagen redan nu för sin del beslutar lagändring,

enär frågan torde erfordra ytterligare överväganden. Det lämpligaste

synes vara, att riksdagen avvaktar förslag i ämnet från Kungl. Maj:t.

Utskottet förutsätter att sådant förslag kommer att framläggas utan

dröjsmål.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 348 och II: 457, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1954.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALI).

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson, Lindahl,

Grym, Ivar Nilzon, Axel Jansson, Ebbe Ohlsson och Herbert Hermansson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Mölndal,

Johansson i Torp, Nyberg och Andersson i Dunker, fru Torbrink, fru

Iloman*) och herr Nestrup.

) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.