Sök i Ratio Lex

Utlåtande över dels motion om rätt för vissa studerande att åtnjuta rabatt å statens järnvägars busslinjer och dels motioner om rätt för värnpliktiga och vissa studerande att utnyttja veckoslutsbiljetter på statens järnvägars busslinjer.

1954-02-10 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1954:2, Utlåtande över dels motion om rätt för vissa studerande att åtnjuta rabatt å statens järnvägars busslinjer och dels motioner om rätt för värnpliktiga och vissa studerande att utnyttja veckoslutsbiljetter på statens järnvägars busslinjer.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2.

Nr 2.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande över dels motion om

rätt för vissa studerande att åtnjuta rabatt å statens

järnvägars busslinjer och dels motioner om rätt för

värnpliktiga och vissa studerande att utnyttja veckoslutsbiljetter

på statens järnvägars busslinjer.

I en inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad,

motion, II: 22, har herrar Gustafsson i Borås och Swedberg hemställt,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om åtgärder syftande till

att samma bestämmelser som gäller för statens järnvägar (utformade i

SJ:s författningssamling, särtryck 87 a) även måtte gälla av SJ ägda busslinjer.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade, motionerna

I: 381 av herr Bengtsson m. fl. och II: 480 av herr Larsson i Hedenäset m. fl.

hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

begära att åtgärder måtte vidtagas, som möjliggör för dem, som fullgör

militärtjänstgöring, att färdas på statens järnvägars busslinjer på militära

veckoslutsbiljetter, samt att de elever, som studerar vid yrkesskolor, seminarier,

läroverk och andra läroanstalter, måtte tillerkännas rätt att utnyttja

veckoslutsbiljetter på statens järnvägars busslinjer.

Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling.

I motion 11:22 yrkas, att samma bestämmelser som gäller för statens

järnvägar även måtte få gälla för av SJ ägda busslinjer. De i motionen åsyftade

bestämmelserna för statens järnvägar innebär, att elever och studerande

vid landets offentliga läroanstalter äger rätt att vid resor från inackorderingsort

till hemmet och åter inom loppet av 20 dagar samt under juloch

nyårsferierna inom en månad företaga återresan utan särskild avgift.

Undantag gäller för vissa dagar, då järnvägarna vanligen är hårt belastade.

I motionerna I: 381 och den likalydande II: 480 yrkas, att åtgärder måtte

vidtagas, som möjliggör för dels elever vid läroanstalter och dels de som

fullgör militärtjänstgöring att färdas på respektive civila och militära veckoslutsbiljetter

på SJ:s busslinjer. Civila veckoslutsbiljetter förekommer endast

i vissa stationsförbindelser.

Vid 1952 års riksdag väcktes motioner, I: 325 av herr Bengtsson m. fl.

och II: 429 av herr Larsson i Luttra m. fl., med yrkande att gällande bestämmelser

angående taxenedsättning för militär personal vid permissionsresor

med SJ:s tågförbindelser skulle utsträckas att gälla bl. a. även för resor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2. o

med statens järnvägars bussar. Yttrande över motionerna inhämtades från

bl. a. järnvägsstyrelsen, som erinrade om att enligt järnvägstaxan nedsättning

av biljettavgifterna — i flertalet fall av sociala skäl och utan hänsyn

till järnvägarnas ekonomiska intressen — vore medgiven för ett flertal

kategorier resande men att liknande nedsättning icke medgavs när det gällde

busslinjerna. Styrelsen ansåg, att ett generellt införande av militära

slutsbiljetter å busslinjerna skulle å vissa sträckor, där såväl tåg- som bussförbindelser

funnes, medföra överflyttning av resande från tågen till bussarna,

vilket kunde befaras framtvinga en utökning av fordonsparken.

Vidare finge nedsättning av avgifterna för en viss trafikantgrupp beräknas

omedelbart komma att följas av krav på samma förmån från andra grupper.

Taxenedsättning kunde icke medges beträffande busslinjerna, om icke kompensation

för det härav föranledda inkomstbortfallet erhölles genom höjda

biljettpriser för andra resor.

Båda kamrarnas allmänna beredningsutskott, till vilka motionerna hänvisades,

framhöll, att det i och för sig vore rimligt, om den militära personalen

finge åtnjuta samma förmåner antingen den färdades med buss eller

med järnväg. På de av järnvägsstyrelsen anförda skälen ansåg sig emellertid

utskotten icke kunna tillstyrka motionerna. Kamrarna följde utskotten

och avslog motionerna.

Vid 1953 års riksdag väcktes i kamrarna likalydande motioner med samma

yrkande som i årets ovannämnda motion II: 22, nämligen i första kammaren

av herr Weiland in. fl., I: 16, och i andra kammaren av herr Gustafsson

i Borås m. fl., II: 23. Kamrarnas allmänna beredningsutskott, till vilka

motionerna hänvisades, infordrade yttrande från järnvägsstyrelsen, som uttalade

sig i huvudsaklig överensstämmelse med sitt ovan relaterade yttrande

över de vid 1952 års riksdag väckta motionerna.

Första kammarens allmänna beredningsutskott sade sig dela motionärernas

uppfattning om det önskvärda i att samma nedsättning av biljettpriset

för skolungdom kunde tillämpas vid resa med buss som med järnväg.

I övrigt anförde utskottet bl. a. att, även om det i det förevarande fallet

gällde en relativt fåtalig grupp och starka skäl kunde anföras för en nedsättning

av busstaxan för denna grupp, utskottet icke kunde bortse från

de farhågor rörande konsekvenserna av ett bifall till motionen, som järnvägsstyrelsen

anfört. Utskottet avstyrkte motionen.

Andra kammarens allmänna beredningsutskott lann det likaledes i och

för sig önskvärt att samma nedsättning av biljettpriset tillämpades för resa

med buss som med järnväg och ansåg icke, att eu nedsättning för skolungdom

behövde bli av prejudicerande betydelse för övriga trafikantgrupper.

Utskottet framhöll vidare bl. a., att taxenedsättningen vid statens

järnvägar först och främst måste bestämmas av ekonomiska och tiafiktekniska

faktorer, men att den ifrågasatta nedsättningen gällde eu relativt

fåtalig grupp, varför den icke syntes mera märkbart kunna påverka statens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2.

järnvägars ekonomi. Det kunde därför icke anses uteslutet, att även med

hänsyn tagen till nämnda synpunkter det kunde visa sig befogat att vidtaga

nedsättning i enlighet med motionärernas önskemål. Utskottet förutsatte

emellertid, att järnvägsstyrelsen, om så visade sig möjligt, komme att

göra taxorna enhetliga vid tåg och buss för den åsyftade skolungdomen och

avstyrkte därför motionen.

Kamrarna beslöt i enlighet med utskottens hemställanden.

Järnvägsstyrelsen har under hand meddelat, att sedan styrelsen avgav

sina i det föregående omförmälda yttranden icke förekommit några omständigheter

av beskaffenhet att föranleda ändring i styrelsens tidigare

ståndpunktstaganden.

Utskottet. Utskottet finner, i likhet med vad de allmänna beredningsutskotten

anfört i sina ovan refererade utlåtanden av år 1952 och år 1953, det

i och för sig önskvärt, att de i motionerna avsedda grupperna får åtnjuta

samma förmåner i fråga om nedsättning av biljettpriserna vid resor med

buss som vid resor med järnväg. De olikheter som nu föreligger torde av

många trafikanter uppfattas som en orättvisa. Vad de värnpliktiga beträffar

har, enligt vad utskottet erfarit, olägenheterna av nu gällande ordning

i viss mån lindrats därigenom att vid vissa förband arrangerats billiga

gruppresor med buss för permissionsbesök i hemmen. Motsvarande möjlighet

torde i allmänhet icke stå till buds för den studerande ungdomen, bl. a.

av det skälet att det i detta fall mestadels gäller endast ett mycket litet antal

trafikanter på varje plats. Man bör vidare vid bedömningen av angelägenhetsgraden

för de i motionerna föreslagna reformerna icke bortse från att

den studerande ungdomen till stor del består av barn i sådana åldersgrupper,

för vilka det av olika skäl, bl. a. hänsyn till deras uppfostran, är av

största vikt att kontakten med hemmet är så god som möjligt.

Av järnvägsstyrelsen i tidigare sammanhang anförda betänkligheter emot

de taxenedsättningar, varom här är fråga, göres av styrelsen gällande även

i dagens läge. De överväganden av ekonomisk och trafikteknisk art, som,

jämte vissa hänsynstaganden till sociala förhållanden o. d„ bildar grundvalen

för SJ:s taxesättning, förtjänar enligt utskottets mening det största

beaktande. De ekonomiska konsekvenserna av de ifrågavarande nedsättningarna

synes emellertid utskottet ,när det gäller skolungdomen, som utgör

en relativt fåtalig grupp, icke behöva bli så vittgående. Huruvida en taxenedsättning

för någondera eller båda här ifrågavarande grupper skulle

komma att få mera påtagliga prejudicerande verkningar, undandrager sig

utskottets bedömande.

Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Maj:t fått sin uppmärksamhet

fäst på de i motionerna berörda spörsmålen genom att Svenska landsbygdens

ungdomsförbund till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

ingivit en med motionerna överensstämmande framställning. Ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2.

skottet finner sig ha anledning förutsätta, att de av motionärerna framlagda

synpunkterna kommer att beaktas vid frågornas prövning inom kommunikationsdepartementet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig utskottet f. n. icke böra tillstyrka

bifall till motionerna utan hemställer,

1) att motion II: 22 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda; samt

2) att de likalydande motionerna I: 381 och II: 480 icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1954.

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Lars Andersson, Weiland, John Wiktor

Jonsson, Nyström, Lundqvist, fru Carlqvist, herrar Karl Persson, Erik

Jansson,* Holmqvist och Strandler;

från andra kammaren: herrar Svensson i Alingsås, Gustafsson i Bogla,

fru Sjöstrand, fru Svedberg, herrar Sehlstedt, Bark, Hammar, Andersson i

Ronneby, Braconier, fru Andrén, herr Larsson i Hedenäset och fru Ewerlöf.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.