Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående omsättningsoch utskänkningsskatt å rusdrgcker, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1954-02-16 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:12, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående omsättningsoch utskänkningsskatt å rusdrgcker, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

1

Nr 12.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å rusdrgcker, m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 4 januari 1954 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 28, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker;
2)

förordning angående tillverkning av brännvin;

3) förordning om ändrad lydelse av 1 § och 25 § 2 mom. förordningen

den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit;

4) förordning om ändrad lydelse av 12 § 2 mom. förordningen den 1 juli

1918 (nr 564) angående vissa alkoholhaltiga preparat m. m.; samt

5) lag om ändring i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror;

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316)

fogade tulltaxan skall från och med den 1 april 1954 i nedan angiven del

erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår.

154

Spritdrycker, innehållande mer än 25 volymprocent alkohol; ävensom sprit

och absolut alkohol:

likör och absint; ävensom, oavsett alkoholhalten, andra spritdrycker, för-

Tull

för 100 kg

kronor

satta med socker eller annat främmande ämne, varigenom alkoholhalten

angives oriktigt å provaren.................................. 100 liter

185: —

155

arrak och rom:

på fat.................. T 100 liter av 50 % alkoholhalt vid + 15° C

35: -

156

på andra kärl ............ 100 liter utan avseende på alkoholhalten

135: -

157

andra slag:

på fat.................. T 100 liter av 50 % alkoholhalt vid + 15° C

35: —

158

på andra kärl ............ 100 liter utan avseende på alkoholhalten

135: —

Anm. till nr 149—158. Angående införsel--— är stadgat.

1 Dihctng till riksdagens protokoll 1954. 7 samt. Nr 12.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att — i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna grunder — meddela föreskrifter rörande restitution

av tillverkningsskatt och däremot svarande del av tull för det lager,

som aktiebolaget Vin- & spritcentralen innehar den 1 april 1954.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

I propositionen föreslås en höjning av sprit- och tobaksbeskattningen. I

fråga om spritdrycker förordas en genomsnittlig höjning av omsättningsskatten

med ca tre kronor per liter jämte en härav betingad höjning av utskänkningsskatten

i syfte att i stort sett bibehålla den nuvarande relationen

mellan utminuterings- och utskänkningspriserna. Beträffande tobaksvaror

föreslås en skattehöjning, medförande en prisstegring av ca 0,5 öre per styck

för svenska cigarretter och ca 0,75 öre per styck för importerade cigarretter.

Samtidigt föreslås en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter,

som kommer att möjliggöra en sänkning av utförsäljningspriserna

med i genomsnitt tio procent. De föreslagna ändringarna beräknas

komma att medföra en ökning av statsverkets inkomster under nästa budgetår

med ca 96 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar.

Vidare framlägges i propositionen förslag till annan utformning av beskattningen

av spritdrycker och vin i syfte att åstadkomma en såväl ur

nykterhetssynpunkt som teknisk synpunkt lämpligare avvägning av beskattningen.

Beträffande spritdrycker innebär förslaget bl. a., att den nuvarande

brännvinstillverkningsskatten avvecklas och inräknas i omsättningsskatten.

Sistnämnda skatt, som fortfarande skall utgå med en fast avgift

och en procentavgift, differentieras efter dryckernas alkoholhalt. Utskänkningsskatten

å spritdrycker föreslås skola utgå som en rent procentuell

skatt.

I fråga om vinbeskattningen förordas att omsättningsskatten å starkvin

uppdelas i en procentuell skatt och en fast avgift per liter. I samband därmed

föreslås att den nuvarande minimiskatten slopas. Omsättningsskatten

å lätta viner skall enligt förslaget fortfarande utgå enbart som en procentuell

skatt. Utskänkningsskatten å lätta viner föreslås borttagen.

I tekniskt hänseende föreslås vidare den ändringen, att de procentuella

skatterna i fortsättningen skall beräknas å dryckernas utminuteringspris i

stället för på partipriset såsom hittills varit fallet.

Vid propositionen har fogats uppställningar (s. 81—83) utvisande de

ungefärliga prisförändringar å olika varuslag, som inträffar vid bifall till

propositionsförslaget.

Ändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 april 1954.

Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande

lydelse.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

3

1) Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å rusdrycker.

Härigenom förordnas som följer.

1 §-

För rusdrycker, som försäljas här i riket, skall, i den utsträckning och

i den ordning nedan sägs, till staten erläggas dels omsättningsskatt och dels

utskänkningsskatt.

Omsättningsskatt.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolags inköp av

rusdrycker och utgår, där ej annat i 2, 3 eller 4 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, 7 kronor för liter, om

alkoholhalten är lägst 35 volymprocent och högst 40 volymprocent, samt

6 kronor för liter, om alkoholhalten understiger 35 volymprocent, och dels

med en procentavgift motsvarande 47 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), dels

med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift

motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin)

med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas

vid varornas utminutering.

2 mom. För här i riket tillverkat vin skall omsättningsskatt därjämte utgå

med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt

överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt,

men eljest av 20 öre för liter. Vid beräkning av procentavgiften för

vin, varom nu är fråga, skall i utminuteringspriset inräknas jämväl tillverkningsavgiften.

3 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Maj :t med stöd av 1 kap.

4 § 3 mom. eller 2 kap. 10 § 5 mom. förordningen den 18 juni 1937 angående

försäljning av rusdrycker meddelade bestämmelser hos partihandelsbolaget

inköpas eller till riket införas, skall omsättningsskatt utgå med en

grundavgift av 2 kronor 70 öre för liter.

4 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall, oavsett alkoholhalten,

för cognac och annan eau-de-vie alltid utgå grundavgift med 8

kronor för liter.

3 §•

Detaljhandelsbolag äger att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,

vid försäljningen bereda sig täckning för omsättningsskatten.

4 §.

/ mom. Sker inköp av rusdrycker hos partihandelsbolaget, skall vid dryckernas

betalning omsättningsskatt för desamma erläggas till detta bolag;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

och åligger det bolaget att i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, till

statsverket inleverera omsättningsskatten.

2 mom. Vid inköp av rusdrycker annorledes än hos partihandelsbolaget

åligger det detaljhandelsbolag att senast den femtonde dagen i månaden

näst efter den, under vilken inköpet ägt rum, å statsverkets "checkräkning i

riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta å dryckerna belöpande

omsättningsskatt. Till grund för procentavgiften skall läggas varans beräknade

utminuteringspris. Detaljhandelsbolaget skall senast den tjugonde dagen

i månaden näst efter den, under vilken inköpet ägt rum, till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten bestyrkt uppgift rörande köpeskillingens

storlek, däri inberäknad tull- och fraktkostnad.

3 mom. Den, som enligt kontrollstyrelsens i föreskriven ordning meddelade

tillstånd till riket inför rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, skall genom insättning

å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning

erlägga å dryckerna belöpande omsättningsskatt. Importören har att,

om så påfordras, i samband med ansökning om införseltillstånd hos detaljhandelsbolaget

ställa av bolaget godkänd säkerhet för å rusdryckerna belöpande

omsättningsskatt. Det åligger kontrollstyrelsen att vid beviljandet

av tillstånd till införseln meddela de föreskrifter, som erfordras för erhållande

av en betryggande kontroll å utgörandet av omsättningsskatten, ävensom

att övervaka, att skatten vederbörligen inbetalas till statsverket.

Utskänkningsskatt.

5 §•

För spritdrycker och starkvin, vilka utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp, motsvarande för spritdrycker 40 procent

och för starkvin 30 procent av varornas utminuteringspris.

6 §•

Utskänkningsskatten upptages av detaljhandelsbolag vid försäljning av

spritdrycker och starkvin till innehavare av överlåtet tillstånd till utskänkning

eller sådant tillstånd, som jämlikt 3 kap. 13 § förordningen den 18

juni 1937 angående försäljning av rusdrycker meddelats annan än detaljhandelsbolag.

7 §■

För utskänkningsskatten ansvarar vederbörande detaljhandelsbolag.

8 §.

Detaljhandelsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta utskänkningsskatt,

som belöper på spritdrycker och starkvin, vilka från bolaget under

nästföregående månad försålts för utskänkningsändamål,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna en till riktigheten bestyrkt uppgift rörande omfattningen av nämnda

försäljning.

9 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande

sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande. ''

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 5

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

1. Om ansvar i vissa fall för den, som vid lämnande av uppgift, varom i

4 § 2 mom. eller 8 § sägs, lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

2. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift,

som i 4 § 2 mom. eller 8 § omförmäles, äger kontrollstyrelsen vid lämpligt

vite förelägga den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt

ej inom stadgad tid av detaljhandelsbolag inbetalas, eller där stadgad

insättning av utskänkningsskatt ej skett före utgången av månaden näst

efter den, under vilken den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld,

må skatten utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter

verkställd undersökning fastställer densamma.

11 §.

Näringsidkare, som vill ur riket utföra i Sverige framställda tillverkningar,

hänförliga under förordningen den 1 juli 1918 (nr 564) angående

vissa alkoholhaltiga preparat m. m., må i den omfattning och under de

villkor, Kungl. Maj :t bestämmer, kunna medgivas rätt att vid utförsel av

sålunda framställd vara återbekomma sådan omsättningsskatt, som i 2 §

3 mom. avses och som erlagts för den i exportvaran ingående spriten.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1954.

Genom förordningen upphävas förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och förordningen

den 28 maj 1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å vin. Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande,

som ersatts genom bestämmelse i nya förordningen, skall den bestämmelsen

i stället tillämpas.

Med avseende å förordningens ikraftträdande skola följande bestämmelser

gälla.

1. Den, till vilken detaljhandelsbolag överlåtit tillstånd till utskänkning av

rusdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker vid

tiden för denna förordnings ikraftträdande med belopp motsvarande den

omsättnings- och utskänkningsskatt som skall utgå enligt förordningen dock

med rätt för honom att därvid avräkna vad med tillämpning av förut gällande

bestämmelser erlagts i skatt för samma lager.

2. Det åligger innehavare av tillstånd som i första punkten sägs att dels

samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag

avlämna en till riktigheten bestyrkt, specificerad uppgift angående berörda

lager, dels ock inom tre månader efter förordningens ikraftträdande erlägga

därå belöpande skatt till bolaget, som har att senast den femtonde dagen

i nästpåföljande månad i den ordning, som anges i 8 §, inleverera beloppet

till statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller

erlägga föreskriven skatt för sitt lager av rusdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, gälle vad i skattestrafflagen ävensom i 10 § 2 mom.

denna förordning för motsvarande fall stadgas.

4. Innehavare av tillstånd, som i första punkten sägs, vilken vid tiden

för denna förordnings ikraftträdande innehar lager av vin, för vilket enligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

förordningen skatt skall utgå med lägre belopp än enligt förut gällande bestämmelser,

äger, därest han samma dag förordningen träder i kraft till vederbörande

detaljhandelsbolag avlämnar en till riktigheten bestyrkt, specificerad

uppgift angående berörda lager, återbekomma skillnaden mellan

den skatt han erlagt och den skatt som skall utgå enligt bestämmelserna

i denna förordning.

2) Förslag

till

förordning angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas som följer.

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Såsom tillverkning av brännvin anses i denna förordning varje till tillverkning

av vin eller maltdryck icke hänförligt förfarande, varigenom etylalkohol

i en koncentration av mer än två och en fjärdedels volymprocent

framställes eller utvinnes.

Angående rening av brännvin, avsett för förbrukning inom riket, gäller

vad därom är särskilt stadgat.

2 §.

Tillverkning av brännvin må bedrivas endast i den ordning och under de

villkor som stadgas i denna förordning.

Under den kontroll och de villkor i övrigt som Kungl. Maj :t prövar erforderliga

må tillverkning av brännvin äga rum för vetenskapligt ändamål

eller försöksvis för tekniskt ändamål utan iakttagande av bestämmelserna

i denna förordning.

3 §.

1. Den som i bränneri idkar tillverkning av brännvin kallas i denna

förordning tillverkare.

2. Ämbets- eller tjänsteman, som å tjänstens vägnar kan komma att deltaga

i beslut angående tillverkning av brännvin eller däröver utöva tillsyn,

må icke taga befattning med brännerirörelse eller vara ledamot i styrelsen

för aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver sådan rörelse. Detta

förbud gäller ock för den, vilken blivit dömd till ansvar för brott, som omförmäles

i 19, 20 eller 21 §.

3. Vid bränneri skall finnas en föreståndare (bränneriföreståndare), som

är ansvarig för att rörelsen bedrives enligt föreskrifterna i denna förordning

och sådana bestämmelser, som meddelas med stöd därav. För bränneriföreständaren

skall, om kontrollstyrelsen ej för visst fall medgiver undantag,

finnas ersättare, som i bränneriföreståndarens frånvaro skall ansvara för

rörelsen. Bränneriföreståndare och ersättare för denne utses av tillverkaren.

Tillverkare, som personligen handhar den omedelbara ledningen av rörelsen,

må själv vara bränneriföreståndare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 7

Finner kontrollstyrelsen bränneriföreståndare icke vara lämplig för uppdraget,

må styrelsen ålägga tillverkaren att utse annan bränneriföreståndare.

4 §.

1 Bränneri, tillverkning av brännvin samt förvaring av tillverkat brännvin

ävensom sådan hos partihandelsbolaget, varom förmäles i förordningen

angående försäljning av rusdrycker, inrättad anläggning, till vilken brännvin

försändes i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, skola stå

under statens kontroll.

Kontrollen utövas av kontrollstyrelsen ävensom av följande styrelsen underställda

tjänstemän vid den lokala skattekontrollen, nämligen överkontrollören

vid brännvinstillverkningskontrollen samt kontrollanter och tillsyningsmän.

I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer skall kostnaden

för kontrollen bestridas av statsverket.

2. Kontrolltjänsteman äger påfordra att när som helst erhålla tillträde

till bränneri och till samtliga för brännerirörelsen använda lokaler, upplagsplatser

och andra förvaringsställen.

3. Tillverkare skall utan ersättning tillhandahålla för kontrollen behövlig

handräckning, erforderliga målkärl och andra redskap.

4 Tillverkare skall, då sådant för expeditionsgöromål fordras, lamna kontrolltjänsteman

tillträde till ett i bränneriet eller i närheten därav beläget

rum med erforderliga möbler. Därest å landsbygden på grund av lokala

förhållanden så erfordras, är tillverkare på anmodan av kontrollstyrelsen

eller, om bränneriet är underställt överkontrollören, på anmodan av denne

skyldi» att mot särskild gottgörelse tillhandahålla kontrolltjänsteman kost

och logi i närheten av bränneriet. Gottgörelsen fastställes till beloppet i

sammanhang med bestämmandet av arvode till kontrolltjänsteman på sätt

särskilt stadgas. . , , , ,

5. Tillverkare är pliktig att vid anfordran hålla små handelsbocker med

tillhörande verifikationer tillgängliga för kontrollstyrelsen eller den styrelsen

befullmäktigat ävensom för överkontrollör.

6 Bränneriföreståndare åligger att till vederbörande kontrollant eller,

där''sådan ej finnes vid bränneriet, till kontrollstyrelsen avlämna uppgift

om de inmäskade råämnenas myckenhet och beskaffenhet samt de uppgifter

i övrigt som av styrelsen infordras för industristatistiken och för styrelsens

statistiska berättelse. . .... .

7. Tillverkare och bränneriföreståndare skola stalla sig till efterrättelse

de föreskrifter som kontrollstyrelsen meddelar för att erhålla en betryggande

kontroll över brännvinstillverkningen samt för denna förordnings tilllämpning

i övrigt ävensom de anvisningar som vederbörande kontrolltjansteman

kan lämna i enlighet med denna förordning eller av Kungl. Maj :t utfärdade

bestämmelser eller styrelsens särskilda föreskrifter.

8. Vad i 2—7 inom. stadgas skall i tillämpliga delar gälla partihandelsbolaget.

5 §•

Ätnöjes tillverkare eller bränneriföreståndare ej med av kontrolltjänsteman

lämnad anvisning eller vidtagen åtgärd, äger lian söka ändring hos

kontrollstyrelsen.

C §•

Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller under andra utomordentliga

förhållanden nödigt att meddela förbud mot bedrivande av brännvins
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

tillverkning eller att föreskriva inskränkningar i sådan tillverkning, äger

Kungl. Maj :t förordna därom.

2 KAP.

Bestämmelser beträffande tillverkningen.

7 §•

Utan Kungl. Maj :ts tillstånd må brännvin icke tillverkas i annat bränneri

än sådant, där tillverkning därav behörigen bedrivits efter ingången av juli

1951. Därvid äger Kungl. Maj :t föreskriva de villkor beträffande tillverkningen

som prövas erforderliga.

8 §''

1. Tillverkare skall i god tid före påbörjande av brännvinstillverkning

eller, om han under pågående tillverkning övertagit rörelsen av annan,

omedelbart därefter till kontrollstyrelsen göra anmälan om tillverkningens

upptagande eller övertagande och dagen därför (driftsanmälan) samt i denna

uppgiva:

a) bränneriets namn och belägenhet,

b) tillverkarens namn och postadress,

c) namnen å bränneriföreståndaren och ersättaren för denne samt deras

postadresser,

d) den dag, då framställning av alkohol genom tillsättande av jäst till

mäsken skall taga sin början.

Föreligger ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen

bevis därom (driftsbevis).

Innan driftsbevis utfärdats, må rörelsen icke utövas, dock att den som

övertagit av annan bedriven rörelse må, därest anmälan göres inom fjorton

dagar efter övertagandet, fortsätta rörelsen till dess kontrollstyrelsen meddelat

beslut med anledning av anmälningen.

2. Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats enligt 1 mom.,

skall tillverkaren omedelbart underrätta kontrollstyrelsen därom.

9 §.

1. Tillverkare skall, innan driftsanmälan första gången göres, låta i två

exemplar upprätta tullständig planritning och beskrivning över bränneriet

och över samtliga för brännerirörelsen avsedda lokaler, upplagsplatser och

andra lörvaringsställen med angivande av de ändamål, vartill de skola begagnas.

Det ena exemplaret av ritningen och beskrivningen skall förvaras

vid bränneriet och det andra insändas till kontrollstyrelsen.

2. När till följd av vidtagna förändringar inom bränneri kontrollstyrelsen

hnner ritningen över detsamma icke vidare vara användbar, åligger det

tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrivning, ävenledes i två exemplar.

10 §.

1. Innan tillverkningen på grund av meddelat driftsbevis börjar, skall vid

bränneri, där kontrollant finnes anställd, denne verkställa besiktning av

bränneriet för att utröna, huruvida anläggningen är inrättad i överensstämmelse

med föreskrifterna i denna förordning och de med stöd av förordningen

meddelade bestämmelserna.

över besiktningen uppsättes protokoll, innehållande bland annat uppgift

de förändringar som må ha vidtagits med anläggningen efter närmast

föregående besiktning. Protokollet utskrives i två exemplar, varav det ena

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 9

bilägges den vid bränneriet förvarade beskrivningen och det andra insändes

till kontrollstyrelsen.

Bränneriföreståndare åligger att själv eller genom ombud narvara vid besiktningen

samt att underteckna protokollet.

2. Befinnes vid granskning av besiktningsprotokollet, att anläggningen

inrättats i strid med föreskrifterna i denna förordning eller med de med

stöd av förordningen särskilt utfärdade bestämmelserna, äger kontrollstyrelsen

meddela beslut om nödiga rättelser. Äro anordningarna av beskaffenhet

att hindra utövande av en betryggande kontroll, må styrelsen återkalla

driftsbeviset.

3. Återkallas driftsbeviset, må nytt bevis icke meddelas, forran tillverkaren

för kontrollstyrelsen företer ett av kontrolltjänsteman utfärdat intyg

om att anordningarna vid bränneriet icke strida mot föreskrifterna i

denna förordning eller mot de med stöd av förordningen särskilt meddelade

bestämmelserna.

11 §•

1. Har bränneri genom olyckshändelse så väsentligen skadats, att tillverkningen

ej kan fortsättas, eller vill tillverkare av annan anledning än rörelsens

överlåtande upphöra med tillverkningen, skall han därom göra anmälan

(slutanmälan), i senare fallet minst tre dagar före den dag, då han enligt

sin anmälan avser att upphöra med tillverkningen. Slutanmälan göres vid

bränneri, där kontrollant finnes anställd, till denne men eljest till kontrollstyrelsen.

Kontrollanten åligger att lämna tillverkaren bevis om gjord slutanmälan

samt att ofördröjligen insända slutanmälan till styrelsen eller, om

bränneriet är underställt överkontrollören, till denne, överkontrollören har

att utan dröjsmål insända till honom inkomna slutanmälningar till styrelsen.

När slutanmälan skett, må brännvinstillverkning ej utan nytt driftsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälan tillverkningen skolat upphöra.

2. Då tillverkningen vid bränneri upphör, skola till förhindrande av fortsatt

tillverkning anbringas de läs och förseglingar som vederbörande kontrolltjänsteman

finner erforderliga.

12 §.

1. Före femtonde dagen i månaden näst efter utgången av varje kalenderkvartal

skall tillverkare vid bränneri där kontrollant är anställd såsom

bidrag till kostnaden under samma tid för kontroll vid bränneriet erlägga

ett belopp motsvarande fem kronor för varje dygn, då tillverkningsrätt

vid bränneriet varit gällande. Har kontrollstyrelsen bestämt, att kontrollanten

vid visst bränneri skall åtnjuta nedsatt arvode, må dock bidragsbeloppet

av kontrollstyrelsen jämkas efter vad som med hänsyn härtill

kan anses skäligt.

2. Avstår tillverkare från att bedriva anmäld tillverkning utan att den tagit

sin början, skall tillverkaren gottgöra statsverket den kostnad som må

ha uppstått genom inkallande av kontrollant.

3. Om brännvinstillverkning ej påbörjas inom tre dygn efter den i driftsbeviset

uppgivna tiden eller om tillverkningen avbrytes utan föregående

slutanmälan eller utan sådant förordnande av Kungl. Maj :t, som avses i 6 §,

och ej ånyo upptages inom Ire dygn, det oräknat varunder avbrottet inträdde,

åligger det tillverkaren att för de dygn, under vilka tillverkningen salunda

icke bedrivits, erlägga den på bränneriet belöpande kostnaden för kontrollant.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

4. Fullgöres ej skyldighet att inbetala avgifter enligt denna paragraf,

skola desamma på kontrollstyrelsens föranstaltande omedelbart hos vederbörande

utmätas.

13 §.

Bränneri skall vara så byggt och inrättat, att kontrollen i bränneriet kan

utövas utan svårighet och att betryggande åtgärder kunna vidtagas för att

förekomma, att brännvin olovligen bortföres.

Magasin eller rum, avsett uteslutande för förvaring av tillverkat brännvin

( brännerimagasin), skall finnas vid varje bränneri och vara så anordnat, att

obehörigt tillträde därtill ej kan vinnas utan synbart våld.

Närmare föreskrifter om inrättande av bränneribyggnad och brännerimagasin,

om redskap samt om åtgärder för att förhindra obehörig tillgång till

redskap och brännerilokaler meddelas av kontrollstyrelsen.

14 §.

1. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter rörande inköp

och användning av råämnen, vilka kunna meddelas av Kungl. Maj:t

eller av myndighet, som av Kungl. Maj :t därtill bemyndigas, samt underkasta

^sig den tillsyn å föreskrifternas efterlevnad, varom Kungl. Maj:t förord
2.

Där tillverkare vill använda majs, utländsk potatis, maniokarot eller

andra stärkelsehaltiga utländska råämnen för brännvinstillverkningen,

skall han därom minst tre dagar innan den första inmäskningen är avsedd

att äga rum göra skriftlig anmälan hos kontrolltjänstemannen och därvid

förete kvitto, utvisande att i 3 mom. omförmäld avgift blivit inbetald. Kontrolltjänstemannen

skall lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan samt

ofördröjligen underrätta överkontrollören och kontrollstyrelsen.

Vill tillverkare, som anmält sig ämna använda råämnen, varom i första

stycket sägs, upphöra med användningen därav, skall han därom göra anmälan

till kontrolltjänstemannen, som har att förfara på sätt i första stycket

är stadgat.

3. För brännvin, tillverkat vid bränneri under tid då i 2 mom. första stycket

nämnda råämnen där användas, skall tillverkare erlägga en särskild avgift

av 8 öre för varje liter av 50 volymprocents alkoholhalt. Avgiften

skall inbetalas förskottsvis till kontrollstyrelsen, varje gång för minst 10 000

liter. För mycket erlagd avgift restitueras på därom av tillverkaren hos kontrollstyrelsen

gjord framställning.

4. Malen spannmål må användas för brännvinstillverkning allenast under

den särskilda kontroll, som av kontrollstyrelsen föreskrives.

15 §.

1. För uppmätning av tillverkat brännvin i bränneri skall, där kontrollstyrelsen

så prövar erforderligt, finnas en kontrollapparat, som anskaffas,

äges och underhålles av staten.

2. Närmare föreskrifter för kontrollapparatens uppsättning och vård

samt för uppmätning och provning av tillverkat brännvin äger kontrollstyrelsen

meddela. Vid all beräkning av alkoholhalt på grund av provning

med alkoholometer eller på annat sätt skola av styrelsen fastställda tabeller

begagnas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

3 KAP.

Om tillverkares rätt att förfoga över tillverkat brännvin, m. m.

16 §.

1. Tillverkare äger förfoga över av honom tillverkat brännvin allenast

för försäljning till partihandelsbolaget, för export och för användning i

egen rörelse.

2. önskar tillverkare använda i bränneriet tillverkat brännvin i egen

rörelse, skall han därtill söka kontrollstyrelsens tillstånd. Vid meddelande

av sådant tillstånd äger styrelsen föreskriva de villkor beträffande användningen

av brännvinet som prövas erforderliga.

17 §.

1. I den mån det tillverkade brännvinet icke utlämnas från bränneri för

något av de ändamål, som omförmälas i 16 § 1 mom. eller kontrollstyrelsen

för visst fall annorlunda medgiver, skall brännvinet inläggas i brännerimagasinet

och där kvarbliva, till dess det uttages för ändamål, som nu är

2. Tillverkare må även efter tillverkningens upphörande ha brännvin

kvarliggande i brännerimagasinet. Kostnaden för den härför erforderliga

statliga tillsynen skall därvid erläggas av honom.

3. Det åligger partihandelsbolaget att enligt av kontrollstyrelsen meddelade

anvisningar öva tillsyn å att brännvin, som försändes från bränneri

till bolaget, vederbörligen dit framkommer, ävensom att vid framkomsten

omedelbart uppmäta detsamma.

4. De ytterligare föreskrifter som erfordras i fråga om försändning av

brännvin från bränneri meddelas av kontrollstyrelsen.

18 §.

Kan i fråga om brännvin, som tillverkare försäljer till partihandelsbolaget,

frivillig överenskommelse ej träffas om pris eller leveransvillkor i

övrigt, skall, då tillverkaren eller bolaget det påfordrar, avgörande träffas

av en särskild prisnämnd, bestående av sju ledamöter, av vilka två utses

av vardera parten. Övriga tre ledamöter, däribland ordföranden, jämte

suppleanter för dem förordnas årligen av Kungl. Maj :t.

Kostnaderna för prisnämndens verksamhet erläggas med hälften av vardera

parten.

Föreskrifter om nämndens verksamhet utfärdas av Kungl. Maj :t.

4 KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

19 §.

1. Den som olovligen tillverkar brännvin eller bereder mäsk i uppenbart

syfte att därav framställa brännvin straffes med dagsböter, ej under

trettio! Den som innehar mäsk, uppenbarligen avsedd för olovlig brännvinstillverkning,

vare ock underkastad ansvar som nu sagts.

Bedriver någon brännvinstillverkningen eller mäskberedningen i större

omfattning eller i syfte att försälja framställt brännvin eller har den som

beträdes med förbrytelse varom i första stycket av detta mom. sägs tidigare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

fällts till straff för sådan förbrytelse eller för förbrytelse som avses i 20 §

2 mom. av denna förordning eller i 7 kap. 1 § 1 mom. av förordningen angående

försäljning av rusdrycker eller i 22 § 1 mom. eller 23 § 1 mom av

förordningen angående handel med skattefri sprit eller i It § 1 mom. första

stycket eller 2 mom. första stycket av förordningen angående vissa alkoholhaltiga

preparat in. m., straffes med fängelse i högst ett år eller med dagsböter,

ej under femtio. Äro omständigheterna synnerligen försvårande, må

till straffarbete i högst ett år dömas.

Har tillverkningen eller beredningen icke bedrivits i större omfattning

eller i syfte att försälja det framställda brännvinet, må, där omständigheterna

äro synnerligen mildrande, straffet nedsättas till tio eller, vid upprepad

förbrytelse, trettio dagsböter.

2. Beträdes någon med förbrytelse som i 1 mom. avses, skola vid förbrytelsen

nyttjade redskap, a stället befintliga förråd av för den olovliga tillverkningen

eller beredningen uppenbarligen avsedda råämnen samt av brännvin

och mäsk ävensom de kärl vari brännvinet och mäsken förvaras tagas i

beslag och dömas förbrutna.

3. Den som olovligen tillverkat brännvin skall ock dömas skyldig att för

den tillverkade myckenheten gälda den omsättningsskatt å rusdrycker som

belöper på renat brännvin av lägst trettiofem och högst fyrtio volymprocents

alkoholhalt, dock minst etthundra kronor.

20 §.

1. Den som tillverkar, till försäljning utbjuder eller eljest saluhåller för

beredande av brännvin ägnad apparat eller del av dylik apparat med uppenbart

syfte att apparaten eller apparatdelen skall komma att nyttjas vid

olovlig brännvinstillverkning eller för att obehörigen antingen från denaturerat

brännvin borttaga denatureringsmedlet eller försvaga denatureringen

eller göra annan till dryck ej ämnad alkoholhaltig vara användbar därtill,

så ock den vilken överlåter dylik apparat eller apparatdel, ehuru han har

skälig anledning antaga att densamma skall komma att nyttjas för ändamål

som nu sagts, straffes med dagsböter, ej under tio, och vare apparaten eller

apparatdelen förbruten. Vid upprepad förbrytelse eller om omständigheterna

eljest äro försvårande, må dömas till fängelse i högst sex månader Äro

omständigheterna synnerligen mildrande, må antalet dagsböter bestämmas

till lagre än tio.

2. Befinnes någon i andra fall än i 1 mom. avses innehava redskap, som

uppenbarligen är av honom avsett att nyttjas för ändamål som där sägs,

straffes med dagsböter, ej under tio, och vare redskapet förbrutet. Äro omständigheterna

synnerligen mildrande, må antalet dagsböter bestämmas till

lägre än tio.

Beträdes någon, som förut fällts till straff för förbrytelse varom i detta

mom. sägs, andra gången eller oftare med dylik förbrytelse, eller har någon,

som beträdes med sådan förbrytelse, tidigare fällts till straff för annan för
,

.^rtelse som avses i 19 § 1 inom., dömes till dagsböter, lägst trettio, eller

till fängelse i högst sex månader.

21 §.

1. Den som vid brännvinstillverkning undansnillar brännvin eller begagnar

tillverkmngsredskap, ledningsrör eller förvaringsredskap med dold öppning

eller avledning, varigenom brännvin kan lönnligen uttagas, eller olovligen

bryter försegling eller öppnar eller borttager lås som kontroll jänsten?anfPasa^t

e^er §°r åverkan å den i bränneriet uppsatta kontrollapparaten

straffes med dagsböter, ej under tio, eller dömes till fängelse i högst ett år;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 13

dock må, där undansnillning skett i större omfattning eller omständigheterna

eljest äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete i högst två år.

Lag samma vare, där någon vid sådan försändning som i 17 § 3 och 4

mom. avses undansnillar brännvin eller bryter försegling eller öppnar eller

borttager lås som kontrolltjänsteman åsatt.

2. Där någon vid tillgodonjutande av tillstånd som omförmäles i 16 §

2 mom. icke ställer sig till efterrättelse med tillståndet förbundet villkor,

straffes med dagsböter eller, i händelse omständigheterna äro synnerligen

försvårande, med fängelse i högst sex månader.

3. I fall som i 1 mom. avses skola, där ej synnerligen mildrande omständigheter

föreligga, de förråd av brännvin, som finnas hos den brottslige

eller eljest uppenbarligen äro avsedda för olovligt förfogande, jämte de

kärl vari brännvinet förvaras vara underkastade beslag och dömas förbrutna.

Lag samma vare i fråga om redskapen i fall varom i 1 mom. första

stycket sägs.

Den som dömes till ansvar för förbrytelse som i 1 mom. avses skall tillika

dömas skyldig att för den undansnillade myckenheten utgiva den omsättningsskatt

å rusdrycker som belöper på renat brännvin av lägst trettiofem

och högst fyrtio volymprocents alkoholhalt.

22 §.

Till redskap som enligt 19 § 2 mom., 20 § 2 mom. eller 21 § 3 mom. är

förbrutet räknas i bränneri varje för kokning, mäskberedning, jäsning,

bränning eller förvaring av brännvin inrättat redskap eller för tillverkningen

nyttjad maskin med tillbehör.

23 §.

Där någon utan anmälan som i 14 § 2 mom. sägs vid brännvinstillverkning

använt majs, utländsk potatis, maniokarot eller andra stärkelsehaltiga

utländska råämnen, erlägge han för allt det brännvin, som vid bränneriet

tillverkats under den tid då tillverkning där pågick på grund av det driftsbevis

som gällde när den olovliga användningen av nämnda råämnen ägde

rum, en särskild avgift av 8 öre för varje liter, dock minst femhundra kronor.

24 §.

Den som vägrar att hålla handelsböcker eller tillhörande verifikationer

tillgängliga för kontrollstyrelsen eller den styrelsen befullmäktigat eller för

överkontrollör

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den som äger anställa undersökning

i avseende å förbrytelse mot denna förordning tillträde till rum eller byggnad

där undersökning må ske

straffes med dagsböter, lägst fem.

25 §.

Uraktlåter tillverkare, bränneriföreståndare eller partihandelsbolag att

ställa sig till efterrättelse i denna förordning eller i enlighet med densamma

meddelad föreskrift, vare straffet, där ej särskilt ansvar är bestämt, dagsböter.

26 §.

1. Den som uppsåtligen förleder annan till förbrytelse varom i 19 § 1

mom. sägs eller vid utförande av sådan förbrytelse med råd eller dåd uppsåtligen

hjälper så att gärningen därigenom sker straffes som vore lian själv

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

gärningsman. Har någon före brottets utförande eller vid utförandet, dock

i mindre mån än nyss är sagt, med råd eller dåd gärningen främjat, straffes

efter ty som han prövas hava till brottet bidragit. Om någon utan att hava

sådan del i brottet som nu sagts, sedan brottet timat, med vetskap därom

gått den brottslige tillhanda genom att dölja vara som genom brottet framställts,

straffes efter som brottet var till, dock mindre än om han själv

varit gärningsman.

Den till vilken här ovan avsedd vara avyttrats vare ej förfallen till ansvar

för delaktighet i gärningen enligt vad i första stycket sägs.

2. Bränneriföreståndare, så ock den som tillverkar eller saluhåller i 20 §

1 mom. avsedd apparat eller apparatdel, ansvarar för förbrytelse mot denna

förordning som begås av hans hustru, barn, husfolk eller i arbetet antagen

person, såsom vore förbrytelsen av honom själv begången, därest icke omständigheterna

göra sannolikt att förbrytelsen skett utan hans vetskap och

vilja. Begagnar bränneriföreståndare ombud, ansvare ombudet jämte föreståndaren

och lika med denne för sådan förbrytelse.

3. Är förbrytelse som i 19 eller 20 § avses begången och skola i anledning

därav redskap, råämnen, mäsk, brännvin eller förvaringskärl dömas förbnitna,

eller fälles eljest tillverkare eller bränneriföreståndare till ansvar

för förbrytelse med dylik påföljd, inträder påföljden även om den som begått

förbrytelsen icke är godsets ägare.

27 §.

Tillverkare eller bränneriföreståndare som giver eller erbjuder något såsom

gåva åt kontrolltjänsteman, vilken utövar tillsyn över bränneriet, böte

från och med tjugo till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman som

mottager gåvan vare underkastad lika ansvar och miste därjämte befattningen.

Gåvan tillfälle kronan.

28 §.

Den som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet, och må han ej

heller, där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa tillverkares

affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej av omständigheterna, att

han erhållit kännedom om hemligheten eller affärsförhållandena å tid då

han ej innehaft dylik befattning, straffes med dagsböter, ej under fem. Sker

det för att göra skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen

eller annans fördel, må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo gottgöra.

29 §.

Skulle någon vilken det åligger att hålla tillsyn å bränneri eller den vilken

har till tjänsteåliggande att åtala förbrytelser mot denna förordning själv

beträdas med förbrytelse varom i 19 § 1 mom. sägs eller med främjande

av sådan förbrytelse eller av förbrytelse som omförmäles i 21 §, dömes till

fängelse eller straffarbete från och med sex månader till och med två år.

30 §.

1. Allmän åklagare samt de personer vilka särskilt förordnas att vaka

över denna förordnings efterlevnad åligger att åtala förbrytelser mot densamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 15

2. I övrigt äger envar rättighet att för sådana förbrytelser anställa åtal,

dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot varandra, ej heller

annan skyldeman mot den hos vilken han njuter kost eller underhåll, ej

fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjänare mot husbondefolk under

den tid de äro i tjänsten.

31 §.

1. De i 30 § 1 mom. omförmälda åklagare äga taga i beslag egendom

vilken skäligen kan antagas vara förverkad enligt denna förordning. Beslag

skall, där så ske kan, göras i två vittnens närvaro. Innehavare av vad i

beslag tages eller, om han är frånvarande, hans ombud på stället eller någon

av hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

2. Sker beslag i bränneri under den tid då tillverkningsrätt där gäller,

må ej panna utbrytas eller någon del av tillverkningsredskapen borttagas

eller tillverkningens fortsättande hindras innan första domstol i målet dömt

redskapen förbruten, där ej vid tillverkningen begagnats redskap eller ledningsrör

med dold öppning eller avledning, varigenom brännvin kunnat lönnligen

uttagas, eller åverkan skett å kontrollapparaten.

3. Redskap som tages i beslag skall, till förekommande av dess utbyte

mot annan, av beslagaren utmärkas med särskild stämpel, där ej redskapen

vid beslaget fråntages ägaren, i vilket fall den skall sättas i allmänt förvar.

32 §.

Utöver vad i 28 kap. rättegångsbalken är stadgat om husrannsakan gälle

om sådan förrättning för uppdagande av förbrytelse, som i denna förordning

avses, eller eljest för eftersökande av egendom, som kan antagas enligt

denna förordning vara förverkad, att i lägenhet, som avses i 28 kap. 3 §

rättegångsbalken, husrannsakan må företagas även av polisman, då honom

anbefalld tjänstgöring därtill föranleder, samt att till sådan lägenhet skola

hänföras även bränneri med tillhörande lägenheter, magasin, upplagsbodar

och uthus.

33 §.

Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

Slutbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1954, då förordningen den

11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning av brännvin

skall upphöra att gälla; dock att sistnämnda förordning skall äga tillämpning

även efter nämnda dag beträffande förhållanden, som hänföra sig till

tiden dessförinnan.

Där i lag eller författning förekommer hänvisning till stadgande, som

ersatts genom bestämmelse i denna förordning, skall den bestämmelsen i

stället tillämpas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

3) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § och 25 § 2 mom. förordningen

den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit.

Härigenom förordnas, att 1 § och 25 § 2 mom. förordningen den 1 juli

1918 (nr 508) angående handel med skattefri sprit1 skola erhålla följande

ändrade lydelse.

1 §•

Med skattefri sprit förstås i denna förordning dels sådan inom riket

tillverkad sprit, varför frihet från omsättningsskatt å rusdrycker åtnjutes,

dels från utrikes ort införd denaturerad sprit.

25 §.

2 mom. Den, som fälles till ansvar för förbrytelse, som i 1 mom. avses,

skall tillika dömas skyldig att för den sprit, varmed han förfarit olovligt,

utgiva den omsättningsskatt å rusdrycker, som belöper på renat brännvin

av lägst trettiofem och högst fyrtio volymprocents alkoholhalt.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1954.

1 Senaste lydelse av 25 § 2 mom., se 1919: 380.

4) F örslag

till

förordning om ändrad lydelse av 12 § 2 mom. förordningen

den 1 juli 1918 (nr 564) angående vissa alkoholhaltiga

preparat in. m.

Härigenom förordnas, att 12 § 2 mom. förordningen den 1 juli 1918 (nr

564) angående vissa alkoholhaltiga preparat m. m. skall erhålla följande

ändrade lydelse.

12 §.

2 mom. Den, som fälles till ansvar enligt 11 § 1 mom., skall tillika dömas

skyldig att för den sprit, som ingår i det alkoholhaltiga preparat, varmed

han förfarit olovligt, utgiva den omsättningsskatt å rusdrycker, som

belöper på renat brännvin av lägst trettiofem och högst fyrtio volymprocents

alkoholhalt.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1954.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

17

5) Förslag

till

lag om ändring i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror.

Härigenom förordnas, dels att 16 § och 29 § 3 mom. lagen den 11 juni

1943 angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror* skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i nämnda lag

skall närmast efter 17 § införas en ny paragraf, betecknad 17 a §, av nedan

angiven lydelse.

16 §.

I varje tobaksvar as priskurantpris skall skatt ingå dels med ett belopp,

vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset, dels ock med

nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
-

För inom riket till- verkad vara

För till riket införd

vara

Varuslag

Vikt för

1 st. gram

Procent

av pris- kurant- priset

Belopp för

Procent

av pris- kurant- priset

Belopp för

1 st.

öre

1 kg

kr.

1 st.

öre

1 kg

kr.

Cigarrer .......... grupp I

, » II

Cigarrcigarretter---- > I

» .... > II

Cigarretter......... > I

, » II

t. o. m. 5,0

över 5,0

t. o. m. 1,7

över 1,7

t. o. m. 0,75

över 0,75

35

35

35

35

40

40

40

4,3

5,6

4.0

6.0

2,5

4,3

24: 60

35

35

35

35

40

40

40

12,4

15,6

6,6

9.5

3.5

5,65

31: —

_

40

—

3:70

40

—

7:-

Snus ......................

—

40

—

3:80

40

—

5: —

I skattehänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav,

att den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 gram.

17 a §.

Har försåld tobaksvara av monopolets utövare återtagits för förstöring

eller nedsättning av fastställt priskurantpris eller har varan genom olyckshändelse

gått förlorad under transport till eller förvaring hos återförsäljare,

må den å varan belöpande skatten återbäras.

29 §.

3. På framställning av importör må monopolets utövare, när skäl därtill

äro, medgiva nedsättning av fastställt priskurantpris å importerad vara och

därvid bevilja återbäring av skatt med skillnaden mellan den för varan

erlagda skatten och den skatt, som skall utgå å det nedsatta priskurantpriset.

1 2

1 Senaste lydelse av 16 § se 1952: 242.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 7 samt. Nr 12.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

Importör må återbekomma erlagd skatt för importerad vara, vilken såsom

obrukbar av monopolets utövare övertagits för förstöring.

Därest å---ordning förstöres.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1954.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 72 av herr Gustaf Elof sson och II: 97 av

herr Carlsson i Bakeröd, vari hemställts, »att riksdagen måtte, under förklaring

att Kungl. Maj :ts proposition nr 28 icke kunnat i oförändrat skick

bifallas, besluta att skattesatserna i fråga om omsättningsskatten och utskänkningskatten

på spritdrycker fastställes så, att utminuteringspriset på

varje särskild sort av spritdrycker kan bli cirka 1 kr. per liter lägre än vad

som avses i nämnda proposition och att den nuvarande relationen mellan

utminuterings- och utskänkningspris kan i stort sett bibehållas samt att som

kompensation för det inkomstbortfall, som härigenom kommer att uppstå,

maltdrycksskatten skall höjas med 8 öre per liter till 50 öre per liter och

läskedryckskatten med 4 öre per liter till 25 öre per liter och att de nya

skattesatserna för omsättningsskatten och utskänkningsskatten för spritdrycker,

maltdrycker och läskedrycksskatten samt de i förevarande proposition

föreslagna skattehöjningarna å tobaksvaror skall träda i kraft den

1 juli 1954»;

II) de likalydande motionerna I: 210 av herr Bergh m. fl. och II: 277 av

herr Nilsson i Svalöv in. fl., vari hemställts, »dels att riksdagen måtte besluta,

att nuvarande omsättningsskatt å spritdrycker skall ändras på så

sätt, att en fast grundavgift å 6 kronor per liter vid en alkoholhalt icke

överstigande 35 procent, å 7 kronor vid en alkoholhalt av 35—40 procent

och 8 kronor vid överstigande alkoholhalt utgår samt därutöver uttages 41

procent av utminuteringspriset, varigenom prisökningen å t. ex. en liter absolut

renat brännvin kan begränsas till 60 öre per liter mot 2 kronor 45 öre

enligt regeringens förslag, dels att utskänkningsskatt för spritdrycker uttages

med belopp, motsvarande 44 procent av utminuteringspriset, dels att

vederbörande utskott måtte utarbeta härför erforderliga författningsförslag»;
III)

de likalydande motionerna I: 324 av herr Aastrup m. fl. och II: 428

av herr Kollberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen med antagande av de

vid propositionen nr 28 fogade lagförslagen i övrigt måtte besluta dels att

ändra det i 2 § 1 mom. a) förslaget till förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å rusdrycker angivna procenttalet för procentavgift

från 47 till 44 procent, dels ock att det föreslagna 4 mom. i samma paragraf

skall utgå»;

IV) de likalydande motionerna 1:325 av herr Anderberg och 11:429 av

herr Braconier m. fl., vari hemställts, »att riksdagen beslutar att 5 § förordningen

angående omsättningsskatt på rusdrycker måtte erhålla en ändrad

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

lydelse innebärande, att utskänkningsskatten för spritdrycker skall utgå

med 6 kronor för renat egentligt brännvin av högst 40 % alkoholhalt, 8

kronor för annat egentligt brännvin och 10 kronor för övriga spritdrycker

per liter»;

V) motionen 1:71 av herr Huss, vari hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att avslå Kungl. Maj :ts ifrågavarande proposition nr 28»;

Yl) motionen II: 25 av herr Senander m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 28 med förslag till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker,

m. m.»;

VII) motionen 11:30 av herr Dickson, vari hemställts, »att riksdagen må

besluta, 1) att nuvarande priser på t. ex. eau de vie och svenskt renat

brännvin sänkas med 2 kronor per liter, gällande per person en kvantitet

om högst en liter för varje månad, 2) att priset på nämnda kvantitet om

högst en liter per person och månad ej beröres av eventuellt beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 28, 3) att nuvarande priser på berörda

spritsorter i vad rör kvantiteter utöver en liter per person och månad

(enl, 1) höjas med fem kronor per liter, vartill kommer den ökning som ett

eventuellt bifall i tillämplig del av Kungl. Maj :ts proposition nr 28 må föranleda,

4) att hemställa hos Kungl. Maj:t att Kungl. Maj:t måtte utfärda

de föreskrifter och detaljbestämmelser som erfordras för förslagets genomförande,

samt 5) att anordningen må träda i kraft snarast möjligt»;

VIII) motionen II: 96 av herr Larsson i Stockholm, vari hemställts, »att

riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 28 med förslag till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

m. m.»;

IX) motionen II: 143 av herr Lundberg, vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att avslå den av Kungl. Maj :t föreslagna skattehöjningen på

spritdrycker»; samt

X) motionen II: 276 av herr Petterson i Degerfors m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att omsättningsskatten å spritdrycker höjes

förslagsvis med 1 krona och 50 öre; att omsättningsskatten å starkvin höjes

från i propositionen föreslagna 25 till 30 procent; att skatten å läskedrycker

höjes med 6 öre per liter samt att skatten å cigarrer och cigarrcigarretter

måtte utgå med oförändrat belopp».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 71, I: 72, II: 25, II: 30, II: 96, II: 143, II:

276, II: 277, II: 428 och II: 429.

Propositionen.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Med skrivelse den 5 november 1953 har 1952 års kommitté för indirekta

skatter framlagt förslag om viss höjning av skatterna på spritdrycker och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

tobaksvaror. I skrivelsen anför kommittén, att kommittén ännu icke i arbetet

på sitt huvuduppdrag, avseende utredning om möjligheten och lämpligheten

av en ökad indirekt beskattning, hunnit så långt, att kommittén

vore beredd att framlägga sitt slutförslag under år 1953. Beslutade eller

väntade statsutgifter komme emellertid, framhåller kommittén, att redan

för budgetåret 1954/55 ställa stora krav på statskassan, vilket medförde att

möjliga utvägar att täcka dessa utgifter borde undersökas. De av kommittén

framlagda förslagen om höjning av sprit- och tobaksbeskattningen vore

beräknade att medföra en sammanlagd inkomstökning av i runt tal 165 miljoner

kronor (alternativt 180 miljoner kronor). Nu föreliggande beräkningar

rörande budgetutfallet för nästa budgetår ger emellertid vid handen att

behovet av ökade inkomster genom höjda skatter icke kommer att avse ett

så stort belopp, som kommittén räknat med. Såsom uttalats i finansplanen

till årets statsverksproposition erfordras det sålunda ett belopp av storleksordningen

100 miljoner kronor för att ernå en balanserad driftbudget för

budgetåret 1954/55. I statsverkspropositionen har även meddelats, att i särskild

proposition förslag skulle framläggas om de skattehöjningar på spritdrycker

och tobaksvaror, som bleve erforderliga för att öka statsverkets inkomster

med det angivna beloppet. I propositionen behandlas denna fråga.

Till behandling i propositionen har jämväl upptagits vissa av de förslag,

som framlagts av överdirektör Sven Almgren i en den 16 oktober 1953 dagtecknad

promemoria. Almgren har haft i uppdrag att inom ramen för nu

gällande skatteuttag verkställa en översyn av den inbördes avvägningen av

beskattningen av spritdrycker, vin, maltdrycker och läskedrycker. Vidare

har det ankommit på utredningsmannen att undersöka, huruvida beskattningssystemet

vore lämpligt anordnat, samt föreslå de tekniska omläggningar,

som i sådant hänseende visade sig behövliga. Då frågan om höjd

spritbeskattning nu aktualiserats har det befunnits lämpligt att jämväl anmäla

de av utredningsmannen föreslagna ändringarna i beskattningen avspritdrycker

och vin. Däremot har icke i detta sammanhang upptagits de

förslag, som berör beskattningen av maltdrycker och läskedrycker. Sistnämnda

förslag, vilka i vissa hänseenden har ett nära samband med de frågor,

som behandlats av 1944 års nykterhetskommitté, torde böra prövas

senare.

Över skrivelsen från 1952 års kommitté för indirekta skatter har, efter

remiss, yttranden avgivits av kontrollstyrelsen och aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet.

över den av överdirektör Almgren utarbetade promemorian har, efter remiss,

yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och organisationer. De

föreslagna ändringarna i beskattningen av spritdrycker och vin har därvid

berörts i de yttranden, som avgivits av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen,

socialstyrelsen, aktiebolaget Vin- & spritcentralen, Sveriges centrala

restaurangaktiebolag, Sveriges hotell- och restaurantförbund, Sveriges bränneriidkareförening,

systembolagens förtroendenämnd, aktiebolaget Svensk

sprit och Sveriges blåbandsförening.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

I propositionen behandlas slutligen en av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

den 22 oktober 1953 gjord framställning om vissa smärre jämkningar

i monopollagens bestämmelser om restitution av tobaksskatt.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Gällande bestämmelser angående beskattningen av spritdrycker, vin och

tobak, s. 22—25.

överdirektör Almgrens förslag angående ändrad skatteavvägning för

spritdrycker och vin, s. 26—58.

Förslaget om höjd beskattning av spritdrycker och tobaksvaror, s. 58—67.

Tobaksmonopolets skrivelse den 22 oktober 1953, s. 67—69.

Departementschefen, s. 69—79.

Motionerna.

Av innehållet i de väckta motionerna må här återgivas följande.

Till stöd för yrkandena i de likalydande motionerna 1:72 och

11:97 har bl. a. framhållits, att ur olika synpunkter betänkligheter måste

anföras mot en så stark höjning av spritpriserna, som föresloges i propositionen.

Att sociala skadeverkningar komme att uppstå torde vara ovedersägligt.

Risk för väsentligt ökad smuggling liksom för hembränning förelåge

även. Erfarenheterna från Norge, där man infört ett system med kraftig

beskattning och höga spritpriser, pekade därpå. Då såväl smugglingen

som hembränningen i vårt land på senare tid blivit alltmer obetydlig, skulle

en utveckling i motsatt riktning innebära ett steg bakåt i fråga om nykterhetsarbetet.

Om man accepterade finansministerns tankegång, att redan beslutade

eller väntade statsutgifter krävde en skattehöjning, borde den inte

bli större än att utminuteringspriset på spritdrycker kunde sänkas med en

krona per liter för varje särskild sort i förhållande till propositionsförslaget.

För att kompensera det inkomstbortfall, som därigenom uppstode för

statsverket, borde en höjning av de nuvarande malt- och läskedrycksskatterna

komma till stånd. Skatten per liter vore för maltdrycker 42 öre och för

läskedrycker 21 öre. Då försäljningen av läskedrycker under fjolåret kunde

uppskattas till nära 180 miljoner liter och av maltdrycker till cirka 195

miljoner liter — exakta siffror förelåge ännu inte — skulle en höjning av

maltdrycksskatten med 8 öre per liter till 50 öre och en höjning av läskcdrycksskatten

med 4 öre per liter till 25 öre kunna beräknas ge eu sammanlagd

ökning av dessa skatteintäkter med mellan 22 och 23 miljoner

kronor. Denna summa torde vara tillräcklig för att kompensera den förordade

minskningen av beskattningen av spritdrycker. En lösning av beskattningsfrågorna

enligt de här förordade riktlinjerna torde ur både so
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

ciala, ekonomiska och nykterhetsvårdande sypunkter vara att föredra framför

ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag. Även rättvisesynpunkter talade för

en lösning enligt de här angivna riktlinjerna. Genom en höjning av beskattningen

av maltdrycker och läskedrycker komme praktiskt taget hela svenska

folket att få bidraga till skattehöjningarna.

Finansministern befarade, att om de nya skattesatserna trädde i kraft

först vid det nya budgetårets början, d. v. s. den 1 juli, risk för lagringsköp

skulle uppstå med minskade skatteintäkter som följd. Då ju inköpen

av spritdrycker vore begränsade till bestämda kvantiteter per månad, vore

det svårt att förstå hur lagringsköp i någon större omfattning skulle kunna

ske.

I de likalydande motionerna 1:210 och 11:277 har bl. a

anförts. Förslag till höjningar av speciella punktskatter borde i allmänhet

få anstå tills de kunde inplaceras i sitt rätta sammanhang, vilket endast

kunde ske i samband med en översyn av den indirekta beskattningen i

dess helhet. Beträffande spritskatterna hade emellertid förslag nu framlagts

om en väsentlig höjning, därvid den synpunkten framkommit, att spritskatterna

och därmed spritpriset borde följa den allmänna kostnads- och

löneutvecklingen. Det funnes icke bärande skäl att statliga avgifter eller

skatter skulle fastställas till en fast procentuell andel av genomsnittsinkomsten

för någon viss, mer eller mindre skönsmässigt utvald grupp. Utgångspunkten

för en sådan ståndpunkt syntes vara att det allmänna skulle ha

någon given rätt till viss andel av de enskildas inkomster, oavsett hur dessa

utvecklade sig. Hela resonemanget syntes bottna i ett slags statligt skattetänkande,

från vilket motionärerna bestämt toge avstånd.

Motionärerna framhåller vidare, att en höjning av spritpriserna utöver

vad skötsamma personer betraktade såsom rimligt lätt medförde, att den

som icke hade något större behov begränsade sin konsumtion och — mot

eller utan vederlag — överläte uttagningsrätten på personer som missbrukade

sprit. Särskilt betänkligt tedde sig detta i det fall överlåtelsen skedde

till ungdomar. Dessa hade otvivelaktigt en i förhållande till sina strängt

nödvändiga utgifter högre inkomst än äldre personer med försörjningsplikt.

Avsevärda höjningar av priset på den legala spriten komme att frigöra

viss »legal» konsumtion med påföljd att priserna på den illegala konsumtionen

nedginge med ökad omsättning som följd. Ur samhälleliga synpunkter

tedde sig dessa möjligheter såsom mest allvarliga på grund av att

— såsom erfarenheten visade — känslan för lag och ordning i samhället

lätt avtrubbades därigenom.

Varje form av alkoholförtäring kunde icke betraktas såsom lyxkonsumtion.

En viss förbrukning av spritdrycker inginge i den livsföring, som en

övervägande del av befolkningen bestämt sig för. Kostnader för viss alkoholkonsumtion

inginge för övrigt såsom en post i indexfamiljens utgiftsbudget.

Motionärerna förordade en höjning av spritskatterna i huvudsaklig anslutning

till det av ledamoten Hagberg i 1952 års kommitté för indirekta

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

skatter framlagda alternativet. Vid en priselasticitet av 0,3 skulle motionärernas

förslag öka statsinkomsterna med cirka 45 miljoner kronor.

I de likalydande motionerna I: 324 och II: 428 har inledningsvis

erinrats om att nykterhetskommittén i sitt principbetänkande

framhållit, att vid försämring av penningvärdet spritpriserna borde höjas

i motsvarande mån för att ogynnsamma verkningar på nvkterhetstillståndet

skulle undvikas. Detta i och för sig riktiga uttalande borde enligt motionärernas

mening kompletteras med det självklara påpekandet att en alltför

kraftig skatteskärpning kunde medföra betydande nackdelar i form av

smuggling, hembränning och annan olaga hantering. Risken för en sådan

utveckling visade förhållandena på senaste tid i Norge. Bedömningen av

hur hög en höjning av spritskatterna kunde tillåtas bli måste ske främst

med hänsyn till penningvärdeförsämringen men med beaktande av ovan angivna

risker. Motionärerna hade funnit, att en höjning av tre kronor överstege

penningvärdeförsämringen. Med hänsyn till de svårbedömbara faktorer,

som påverkade ståndpunktstagandet, föresloge motionärerna att höjningen

bestämdes till i genomsnitt ca två kronor för liter.

Motionärernas förslag föranledde givetvis en viss inkomstminskning i förhållande

till propositionsförslaget. Vid bedömande av minskningens storlek

borde dock beaktas, att finansministern antagit en priselasticitet av

— 0,35 för utminutering av spritdrycker vid ett genomförande av Kungl.

Maj :ts förslag. Detta antagande syntes alltför optimistiskt och torde i enlighet

med det av 1952 års kommitté för indirekta skatter förordade alternativet

böra ersättas med en priselasticitet av — 0,40. Vid genomförande

av motionärernas förslag kunde priselasticiteten antagas vara lägre och

sättas till —0,35. Toges hänsyn därtill, skulle skillnaden mellan resultatet

av motionärernas förslag och finansministerns komma att begränsas

till omkring 16 miljoner kronor. Denna siffra, som torde ligga inom felmarginalerna

för inkomstberäkningarna i budgeten, kunde icke tillmätas

större betydelse för utfallet av riksstaten.

Som motivering för yrkandet i de likalydande motionerna I: 325

och II: 4 29 har anförts bl. a. följande. Förslaget att utskänkningsskatten

på spritdrycker skulle utgå såsom en rent procentuell skatt, beräknad

med 40 % av utminuteringspriset i stället för det nu tillämpade systemet

med fasta krontal på respektive 4, 6 och 8 kronor, syntes medföra vissa

uppenbara olägenheter, som motvägde syftet med de ändrade beskattningsreglerna.

Bl. a. medförde detta förslag att prisspänningen mellan billigare

och dyrare varuslag ökades, att prisspänningen mellan utminuterings- och

utskänkningspriscr ökades och att uträkningen av skatten bleve betydligt

besvärligare än för närvarande. Därest man ökade prisklyftan mellan utminuterings-

och utskänkningspriserna komine, såsom irån restauranghåll

påpekats, konkurrensen ytterligare att skärpas mellan innehavare av utskänkningsrättigheter

och vissa andra restauratörer utan sådana rättigheter.

Denna synpunkt måste med ökad skärpa göra sig gällande, därest mot
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

bokssysteniet slopades och tillgången till rusdrycker komme att bli obegränsad.

Att låsa fast utskänkningsskatten vid utminuteringspriset medförde

bl. a. den nackdelen, att utskänkningsskatten komme att variera vid varje

förändring i utminuteringspriset oberoende av om detta förorsakades av förändringar

i partipriset, i omsättningsskatten eller i systembolagens handelsmarginal.

Därjämte kunde smärre sådana förändringar helt få bäras

av handelsmarginalen inom utskänkningen. En ökad prisspänning mellan

dyrare och billigare varuslag skulle vid en så kraftig prishöjning som den

nu föreslagna medföra en övergång från dyrare till billigare varuslag och

då framför allt till brännvin. Detta kunde knappast betecknas som en fördel

ur nykterhetssynpunkt. Därför föresloges, att det nuvarande systemet

med en utskänkningsskatt utgående med fasta krontal bibehölles. Krontalen

borde dock höjas med 2 kronor. Då en så avvägd skattehöjning komme

att medföra en mindre benägenhet att övergå från dyrare till billigare varuslag,

bleve skatteutfallet i jämförelse med en procentuell skattehöjning

sannolikt av ungefär samma storlek.

I motionen 1:71 har bl. a. anförts att nykterhetskommitténs förslag

innebure två viktiga principiella alternativ, i vilka frågan om motbokens bibehållande

satts i viss motsatsställning till prissättningen å spritdrycker.

Redan denna omständighet utgjorde ett viktigt skäl mot att i förväg ensidigt

ta ställning till prisfrågan.

Om endast varans värde skulle underkastas prishöjning, borde en 25

procents fördyring läggas allenast å saluvärdet, d. v. s. återstående ca 3 kronor.

En prisförhöjning av ca 75 öre vore alltså motiverad, medan den föreslagna

förhöjningen huvudsakligen vore en skatteförhöjning, vilken, om

dess principiella motivering med hänsyn till penningvärdets fall skulle anses

berättigad, borde likformigt drabba alla indirekta skatter.

Redan nu hade den höga sprit- och tobaksbeskattningen sociala skadeverkningar,

enär medborgaren även i lägre inkomstgrupper ansåge sig vara

i sin fulla rätt att tillgodose ett måttligt sprit- och tobaksbehov. Denna inställning

komme icke att förändras vid en prisförhöjning, och resultatet

bleve att hustrun och barnen finge lida för den ökade utgiften för familjefadern.

Till stöd för det i motionen 11:25 framförda yrkandet har bl. a.

anförts följande. De 96 miljoner kronor, som beräknades inflyta genom

skattehöjningarna på sprit och tobak, kunde icke vara avgörande för statens

finanser, då budgetförslaget slutade på den väldiga summan av över

8,5 miljarder kronor. Härtill komme att det inom budgetens ram funnes påmöjligheter

att nå balans utan att behöva tillgripa indirekta skatter,

vilka drabbade de breda massornas konsumtion. En utväg hade varit att öka

bolagsbeskattningen, en annan att beskära de väldiga militärutgifterna.

Påståendet att de föreslagna skattehöjningarna skulle vara motiverade

därför att sprit- och tobakspriserna släpat efter i den allmänna prisstegringen

vore närmast cyniskt och dessutom sakligt oriktigt. År 193,9 före krigs
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 25

utbrottet kostade en liter renat brännvin 4 kronor 55 öre mot för närvarande

15 kronor 30 öre. Detta betydde mera än en tredubbling av priset. Spritpriserna

hade så långt ifrån släpat efter den allmänna prisutvecklingen att

de tvärtom torde ha ett försprång på över 100 procent.

All erfarenhet borde ha visat, att strävandena till folknykterhet icke gagnades

av höga spritpriser och ett invecklat restriktionssystem. Därmed följde

i stället en i högsta grad osund illegal trafik med smuggling och hembränning

som främsta ingredienser. Det borde erinras om att Vinmonopolet

i Norge nyligen föreslagit en sänkning av spritpriserna med i genomsnitt

20 procent för att komma åt den omfattande hembränningen, som orsakat

en stark nedgång av den legala konsumtionen.

Motionärerna framhåller avslutningsvis, att de nykterhetspolitiska motiven

för de föreslagna skattehöjningarna syntes mera vara sken än verklighet.

Imotionen 11: 3 0 har bl. a. framhållits, att man kunnat konstatera

en benägenhet hos vaneförbrukare av sprit att förskaffa sig dessa drycker

framför allt annat, ofta på bekostnad av viktiga behov för familjerna och sig

själva. Med höga spritpriser följde att det i många även i övrigt illa lottade

hem bleve sämre med pengar för hustrun och barnen. En annan synpunkt

vore den, att dyra spritdrycker kunde komma att te sig som ett de rikas

privilegium och därför för den fattige framstode som mer eftertraktansvärda.

Eftersom människorna ändå köpte sprit, vore det önskvärt om detta

kunde ske med så små sociala och samhälleliga vådor som möjligt. Ett

sätt vore att tillhandahålla en för var och en begränsad spritmängd till reducerat

pris, t. ex. högst en liter per person och månad. Den minskade skatteintäkten

kunde kompenseras genom att priset på över denna gräns liggande

inköpskvantitet i motsvarande grad höjdes. Genom att till det reducerade

priset tillhandahålla endast en eller ett par sorters sprit kunde möjligen

en önskvärd förskjutning mot en mera kultiverad spritkonsumtion

åvägabringas. Ett försök enligt den tänkta linjen skulle ge högst värdefulla

erfarenhetsmässiga hållpunkter. Någon form av registrering och avstämpling

vore uppenbarligen nödvändig, men motboken funnes ju ännu kvar.

Som motivering för yrkandet i motionen II : 96 har bl. a. framhållits

följande. Även om man utginge ifrån att den föreslagna skattehöjningen

rimligen icke avsåge att finansiera nagon viss del av budgeten,

framstode den, åtminstone vad beträffade rusdryckerna, som obefogad,

då dessa redan nu vore mycket högt beskattade. Knappast någon annan

vara skulle av finansiella skäl kunna beskattas så högt. En varubeskattning

vore inte det lämpligaste sättet att anskaffa en summa som endast

utgjorde ''/»o av det sammanlagda inkomstbehovet. Dock kunde det ifrågasättas

om inte även den indirekta beskattningen kunde få en rättvisare föidelning.

En höjd beskattning av lotteri- och totalisatorverksamhet vore

måhända tänkbar. Andra möjligheter stode också till buds. Ur finansiell

synpunkt vore därför den föreslagna skattehöjningen ej nödvändig.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

Relationen mellan bruk och missbruk av alkolhol vore inte fast, vilket

också framhållits av statistiska centralbyrån, som därjämte redovisade en

minskning av fylleriförseelserna under andra och tredje kvartalen 1953

med omkring 10 % under det att utminuteringen av spritdrycker stigit

med 5 %. Året närmast efter en större prishöjning visade inte någon nedgång

i antalet fylleriförseelser, trots att konsumtionen vanligtvis minskade.

Det överväldigande antalet alkoholförbrukare vore skötsamma medborgare,

som använde rusdrycker under ansvar för sig själva och samhället. Det vore

inte ett statsintresse att tillbakatränga det legala bruket till förmån för en

illegal hantering. Ville man av nykterhetsskäl knyta realpriset samman med

en viss tidpunkt, borde denna representera ett gott nykterhetsläge. Detta

kunde ej sägas vara förhållandet 1951. Den inbördes avvägningen av beskattningen

mellan olika slag av spritdrycker borde lämpligen anstå och behandlas

först i samband med det förslag till omläggning av hela vår rusdryckslagstiftning

som senare kunde väntas.

I motionen II: 143 bär anförts bl. a. följande. Att spritpriset

skulle avvägas och stå i en viss relation till dagsinkomsten, måste bygga

på den uppfattningen att en varas pris skulle anpassas till inkomsten vid

en tidpunkt, som låge flera år tillbaka, och sedan skulle den då givna relationen

ha en bestående och en för framtiden reglerande uppgift för prissättningen.

Våra förfäder hade i huvudsak fått leva på salt, potatis, grovt

bröd och lite strömming och sill. Dagsinkomsterna hade inte räckt till en

bättre livsföring. Tanken på att i dagens läge anpassa dessa varupriser så

att nuvarande dagsinkomst endast skulle räcka till att tillfredsställa liknande

behov visade orimligheten i hela detta tänkesätt.

Resultatet av en höjning av spritpriset kunde innebära, att anskaffningsformerna

ändrades men förbrukningen ändock ökades. Risken för ökad

smuggling och hembränning måste beaktas i detta sammanhang. Ur konsumtionssynpunkt

vore det svårt att tro på lämpligheten och förmågan att

nyttja spritpriset som regulator. Ansåge man att spritskatten kunde ytterligare

höjas och att de som betalade de ordinarie skatterna och därjämte

utgifterna för spritköp skulle ha en ytterligare skattekraft, då kunde man

fråga: Skulle nykteristerna sakna eller ha mindre skattekraft? Ur både

principiell och praktisk synpunkt kunde det inte vara rimligt, att de indirekta

skatterna ytterligare skulle utbyggas, då de hade samma karaktär

och godtycklighet som räntan. Den direkta skatten måste användas mer

än hittills för att styra konjunkturutvecklingen och vårt ekonomiska liv.

Skatteuppbördens nuvarande utformning hade skapat förutsättningar att

hastigt kunna sänka eller höja skatteuttaget. Det inkomstbortfall, som ett

avslag på en höjd spritbeskattning innebure, borde givetvis kompenseras

genom att erforderliga medel uttoges genom direkt skatt. Men Kungl.

Maj :t borde även allvarligt pröva frågan om en socialisering av maltbryggerierna

och på så sätt öka inkomsterna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 27

Till stöd för yrkandet i motionen II: 2 7 6 har bl. a. framhållits, att

starkt grundade invändningar kunde resas mot propositionens förslag i

Iråga om de varugrupper, som skulle drabbas av den skärpta beskattningen,

samt beträffande den inbördes avvägningen i beskattningen av olika kategorier

alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror. Det kunde erinras om den

opposition som uppstått med anledning av den kraftiga skattehöjningen på

mera »folkliga» sprit- och tobakssorter, medan viner och cigarrer i stort

sett undginge skattehöjningar och i en del fall ernådde väsentliga skattelättnader.

Det vore naturligt om detta bland många människor uppfattades

som en favorisering av de ekonomiskt mera gynnade folkgrupperna.

Utskottets yttrande.

De i föreliggande proposition nr 28 framlagda förslagen avser väsentligen

två frågor, nämligen dels en skattehöjning å spritdrycker och cigarretter

och dels en omläggning av rusdrycksbeskattningen. I anslutning härtill

upptar propositionen förslag om en justering av spritdryckstullarna. I

fråga om tobaksskatten förordas jämväl en sänkning av skatten å cigarrer

och cigarrcigarretter samt införande av restitution av tobaksskatt i vissa

fall.

Till grund för förslaget om skattehöjningarna på spritdrycker och cigarretter

ligger en av 1952 års kommitté för indirekta skatter den 5 november

1953 dagtecknad skrivelse i ämnet, vari kommittén med utgångspunkt från

behovet av en ökning av skatteintäkterna under budgetåret 1954/55 föreslagit

en skärpning av omsättningsskatten å spritdrycker med i genomsnitt

fyra kronor per liter samt en däremot svarande höjning av utskänkningsskatten

med tre kronor per liter ävensom en skatteökning på cigarretter

med genomsnittligt 1 öre per styck. Vid en antagen priselasticitet av —0,4

för utminuteringen av spritdrycker har kommittén räknat med att skatteintäkten

av omsättningsskatten skulle öka med ca 100 miljoner kronor. Alternativt

har kommittén beräknat skatteökningen till 115 miljoner kronor,

varvid priselasticiteten antagits utgöra — 0,3. Kommittén har vidare räknat

med en merinkomst av utskänkningsskatten av ca 15 miljoner kronor och

av tobaksskatten av ca 50 miljoner kronor. Merinkomsten vid ett genomförande

av förslaget skulle således enligt kommitténs beräkningar bli 165 miljoner

kronor eller alternativt 180 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från att formell balans i budgeten för nästa budgetår

skulle ernås om statsinkomsterna ökades med 96 miljoner kronor genom

höjning av sprit- och tobaksskatterna, har i propositionen föreslagits en

skärpning av omsättningsskatten å spritdrycker med genomsnittligt tre kronor

per liter jämte en höjning av utskänkningsskatten, som erfordras för

att bibehålla nuvarande relation mellan utminuterings- och utskänkningspriscr,

ävensom en skattehöjning å cigarretter, motsvarande en genomsnittlig

prishöjning för svenska cigarretter med ca 0,5 öre och för importerade

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

cigarretter med ca 0,75 öre per styck. Skattehöjningarna föreslås skola träda

i kraft den 1 april 1954. På sätt i propositionen närmare anges beräknas de

däri framlagda förslagen — med beaktande av de restitutionsanspråk, som

blir en följd av det i propositionen framlagda förslaget om brännvinstillverkningsskattens

borttagande, samt det med sänkningen av skattesatserna

för cigarrer och cigarrcigarretter förenade inkomstbortfallet — vid en antagen

priselasticitet av — 0,35 vid utminuteringen av spritdrycker medföra

en nettoökning av spritskatterna med ca 71 miljoner kronor och av tobaksskatten

med ca 2o miljoner kronor eller sålunda tillhopa 96 miljoner kronor

under nästa budgetår. För innevarande budgetår uppskattas nettoökningen

till ca 8 miljoner kronor.

I anledning av förevarande proposition har väckts ett flertal motioner med

yrkanden, som till övervägande delen är att hänföra till de i propositionen

föreslagna skattehöjningarna och endast i mindre mån berör övriga i propositionen

behandlade frågor. Innan utskottet redovisar sin inställning till

den sålunda aktualiserade huvudfrågan, vill utskottet emellertid något beröra

den föreslagna omläggningen av rusdrycksbeskattningen.

I nämnda del bygger propositionen på den i den tidigare lämnade redogörelsen

omnämnda, av överdirektör Almgren framlagda promemorian, i

vilken förslag framlagts syftande till en ur såväl nykterhetssynpunkt som

teknisk synpunkt lämpligare avvägning av beskattningen av spritdrycker,

vin, maltdrycker och läskedrycker. Dessa förslag har, beträffande den i propositionen

behandlade frågan om beskattningen av sprit och vin, med avseende

å de grundläggande principerna i huvudsak godtagits i propositionen.

I enlighet härmed föreslås brännvinstillverkningsskatten skola avskaffas

och inarbetas i omsättningsskatten å spritdrycker. Beträffande sistnämnda

skatt förordas, att denna fortfarande skall utgå med en fast avgift och en

procentavgift. Den fasta avgiften har emellertid differentierats med hänsyn

till alkoholhalten i syfte att åstadkomma en ur nykterhetssynpunkt betingad

prisskillnad mellan de alkoholstarkare och de alkoholsvagare spritdryckerna.

Avgiften har i propositionen satts till 8 kronor för liter om alkoholhalten

överstiger 40 procent, till 7 kronor för liter, om alkoholhalten är lägst 35

och högst 40 procent samt till 6 kronor för liter, om alkoholhalten understiger

35 procent. I fråga om procentavgiften föreslås den omläggningen att

avgiften skall beräknas på utminuteringspriset i stället för som nu på partipriset.

Med utgångspunkt från oförändrat skatteuttag har utredningsmannen

förordat en procentuell avgift å 40 procent. För att ernå den förordade

höjningen av spritpriset med i genomsnitt tre kronor föreslås i propositionen,

att den procentuella skatten skall utgå med 47 procent.

Beträffande omsättningsskatten på vin skall enligt propositionen beskattningen

å starkvin i princip anordnas på samma sätt som motsvarande skatt

å spritdrycker. Skatten föreslås skola utgå med dels en grundavgift å två

kronor för liter och dels en procentuell avgift å 25 procent av utminuteringspriset.

För lättvin föreslås däremot en rent procentuell skatt å 33 procent

av nämnda pris.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

29

I fråga om utskänkningsskatterna skall enligt propositionen för spritdrycker

och starkvin uttagas en rent procentuell skatt beräknad å utminuteringspriset.

Utskänkningsskatt föreslås icke skola utgå för lättvin. Rörande skattesatsernas

avvägning förordas beträffande spritdryckerna, med utgångspunkt

från att utskänkningsskatt borde uttagas med 35 procent vid oförändrat

skatteuttag, att skatten skall utgå med 40 procent i syfte att i huvudsak

bibehålla den nuvarande relationen mellan priserna vid utminuteringen

och utskänkningen och med beaktande av den skattehöjning, som föreslagits

beträffande omsättningsskatten. För starkvin förordas ett skatteuttag

av 30 procent.

Vid sitt ställningstagande till de i förevarande proposition föreslagna

skattehöjningarna har inom utskottet rått enighet därom att en

skattehöjning å sprit och cigarretter i nuvarande läge måste vidtagas. I enlighet

härmed avstyrker utskottet de yrkanden om avslag å propositionen,

helt eller delvis, som framställts i motionerna I: 71 (av herr Huss), 11:25

(av herr Senander in. fl.), II: 96 (av herr Larsson i Stockholm) och II: 143

(av herr Lundberg).

I vissa motioner har, i anslutning till yrkanden om en i förhållande till

propositionsförslaget begränsad höjning av spritbeskattningen, hemställts

om skärpt beskattning av maltdrycker, läskedrycker och starkvin. Sålunda

yrkas i de likalydande motionerna I: 72 (av herr Gustaf Elofsson) och II:

97 (av herr Carlsson i Bakeröd) att skatten å maltdrycker skall höjas från

42 till 50 öre för liter eller alltså med åtta öre ävensom att skatten å läskedrycker

skall höjas från 21 till 25 öre för liter eller alltså med fyra öre.

I motionen II: 276 (av herr Petterson i Degerfors in. fl.) yrkas, att skatten

å läskedrycker skall höjas med 6 öre samt beträffande omsättningsskatten

å starkvin att procentavgiften skall utgå med 30 procent av utminuteringspriset.

Utskottet vill i frågan om beskattningen av maltdrycker och läskedrycker

erinra om att denna beskattning är föremål för prövning i anslutning

till utformningen av de förslag, som framlagts av 1944 års nykterhetskommitté.

Det kan med hänsyn härtill icke komma i fråga att riksdagen

nu tar ställning i dessa beskattningsfrågor. Rörande motionsyrkandet att

skärpa beskattningen av starkvin vill utskottet erinra om följande. Sett ur

den allmänna synpunkt, som varit bestämmande för avvägningen av alkoholbeskattningen

i det framlagda propositionsförslaget, nämligen att befrämja

en allmän förskjutning från alkoholstarkare till alkoholsvagare drycker

skulle en mera avsevärd skärpning av omsättningsskatten å starkvin

motverka syftet med denna avvägning, önskvärdheten av ett konsekvent genomförande

av angivna princip bör givetvis kunna vägas mot intresset att

tillföra staten ökade intäkter. Vad som står att vinna i ökade skatteintäkter

genom en skärpning av vinbeskattningen på sätt föreslås i motionen II: 276

torde i förevarande sammanhang vara av så ringa betydelse att utskottet

icke kan tillstyrka, alt den i propositionen gjorda avvägningen frångås. Med

det anförda avstyrker utskottet de inotionsvis framställda yrkandena om

skärpta skatter å maltdrycker, läskedrycker och starkvin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

De i ovannämnda motioner, de likalydande motionerna 1:72 och 11:97

samt motionen 11:276, ställda yrkandena om en modifierad höjning av

spritskatterna sammanhänger uppenbarligen med att motionärerna yrkat

skatteskärpningar på andra beskattningsområden, vilka skärpningar utskottet

i enlighet med det ovan anförda avstyrkt. Utskottet finner därför ej erforderligt

att behandla de i nyssnämnda motioner ställda yrkandena rörande

spritbeskattningen i annan mån än som följer av utskottets ställningstagande

till övriga motioner med yrkanden avseende avvägningen av denna beskattnings

höjd. I sådant hänseende har i de likalydande motionerna I: 210

(av herr Bergh in. fl.) och 11:277 (av herr Nilsson i Svalöv m. fl.), med

utgångspunkt från att spritpriset vid utminuteringen skulle tillåtas stiga

med i genomsnitt en krona per liter, yrkats att den i omsättningsskatten

ingående procentavgiften bestämmes till 41 procent av utminuteringspriset.

Tillika yrkas i nämnda motioner en avsevärd skärpning av utskänkningsskatten

å spritdrycker, som skulle ernås genom ett skatteuttag av 44 procent.

I de likalydande motionerna I: 324 (av herr Aastrup m. fl.) och II: 428

(av herr Kollberg in. fl.) yrkas, att procentavgiften i omsättningsskatten

skall utgå med 44 procent av utminuteringspriset, vilket skulle motsvara

en genomsnittlig höjning av spritpriserna med två kronor för liter.

Ståndpunktstagande till frågan hur stor höjning av spritbeskattningen, som

nu bör komma till stånd, måste i första hand ske mot bakgrunden av behovet

ur statsfinansiell synpunkt av ökade skatteintäkter. Därvid bör emellertid

beaktas, att höjningen icke överstiger vad som kan anses rimligt med

hänsyn till utvecklingen av löner och levnadskostnader. Ur dessa synpunkter

hade 1952 års kommitté för indirekta skatter funnit en skärpning av omsättningsskatten

med i genomsnitt fyra kronor kunna komma i fråga. Såsom

tidigare anmärkts har departementschefen funnit en höjning av spritheskattningen

erforderlig med hänsyn till behovet av ökade statsinkomster.

I sammanhanget har han även framhållit, att det ur nykterhetspolitisk synpunkt

vore betänkligt om en mera märkbar reducering av priset på spritdrycker

komme till stånd genom förändringar i penningvärdet. I fråga om

storleken av den erforderliga skatteskärpningen har departementschefen

funnit det möjligt förorda en begränsning av skattehöjningen med i genomsnitt

en krona i förhållande till kommittéförslaget. Utgångspunkten har därvid

varit att avväga skatteuttaget så att budgeten för det kommande budgetåret

icke bleve underbalanserad. Även enligt utskottets mening är det

angeläget tillse att i nuvarande ekonomiska läge, som kännetecknas av

samhällsekonomisk balans under högkonjunktur, en underbalansering av

budgeten förhindras. Med hänsyn härtill kan utskottet icke tillstyrka den

i de likalydande motionerna 1:210 och 11:277 föreslagna avvägningen av

spritdrycksbeskattningen. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla, att

det icke kan vara befogat att vidtaga en så avsevärd förskjutning i relationen

mellan utminuterings- och utskänkningspriser, som förutsatts i

nämnda motioner. Vad avser det i de likalydande motionerna 1:324 och

11:428 framförda yrkandet att omsättningsskattens procentavgift skall be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

31

stämmas med utgångspunkt från en genomsnittlig prishöjning å spritdrycker

med två kronor för liter, förutsätter även detta alternativ en underbalansering

av budgeten, vilket utskottet från sina utgångspunkter icke kan förorda.

Det måste därvid i sammanhanget även beaktas, att en avvägning av

spritdrycksskatterna nu sker så att krav icke framkommer, som inom kort

ånyo aktualiserar höjningar i denna beskattning. Med det anförda avstyrker

utskottet de likalydande motionerna 1:324 och 11:428.

Enligt utskottets mening kan de i propositionen framlagda förslagen rörande

beskattningen av spritdryckerna anses innebära en under rådande

förhållanden godtagbar avvägning. Utskottet har vid detta ståndpunktstagande

beaktat den utveckling av löner och priser, som skett sedan spritskatterna

senast höjdes samt ingående övervägt de motionsvis framförda

synpunkterna rörande sambandet mellan spritbeskattningens höjd och vissa

ur samhällelig synpunkt icke önskvärda företeelser såsom illegal hantering

in. in. Med det anförda tillstyrker utskottet en höjning av spritskatterna i

enlighet med vad som föreslagits i propositionen.

Jämväl den i propositionen förordade höjningen av skatten på cigarretter

tillstyrkes av utskottet.

Rörande ikraftträdandet av de av utskottet sålunda förordade skattehöjningarna

har i de tidigare omnämnda likalydande motionerna I: 72 och

II: 97 yrkats, att tidpunkten skall framflyttas till den 1 juli 1954. Utskottet,

som ansluter sig till vad departementschefen i propositionen anfört i denna

fråga, avstyrker nämnda motionsyrkande och förordar i enlighet härmed

att tidpunkten för skattehöjningarnas ikraftträdande bestämmes till den 1

april 1954.

Rörande förslaget till omläggning av beskattningen av rusdryckerna

kan utskottet ansluta sig till de principer, som legat till grund

för propositionen i detta avseende. Vad angår omsättningsskatten å spritdrycker

har utskottet jämväl att taga ställning till motionen II: 30 (av herr

Dickson), vari framställts yrkande av huvudsaklig innebörd att beskattningen

skulle på visst sätt differentieras med hänsyn till inköpta kvantiteter

spritdrycker. Med erinran att riksdagen tidigare ställt sig avvisande till en

dylik differentiering, vill utskottet för sin del uttala, att motionärens förslag

icke torde innebära en praktiskt framkomlig väg för beskattningens

anordnande. Utskottet avstyrker fördenskull motionen 11:30.

Förslaget att omsättningsskatten å spritdrycker skall utgå med dels, på

sätt i propositionen förordas, en fast med hänsyn till dryckernas alkoholhalt

graderad avgift och dels en på ulminuteringspriset beräknad procentuell

avgift tillstyrkes av utskottet. Den av utskottet tidigare förordade skärpningen

av beskattningen vid utminuteringen av spritdrycker bör, på sätt

föreslagits i propositionen, ernås genom att den procentuella skatten bestämmes

skola utgå med 47 procent av utminuteringspriset.

Beträffande omsättningsskatterna å vin vill utskottet erinra om att utskottet

i det föregående avstyrkt motionsvis framställt yrkande om skärp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

ning i visst hänseende av denna beskattning. De i propositionen framlagda

förslagen rörande ifrågavarande beskattnings anordnande föranleder ej erinran

från utskottets sida och tillstyrkes alltså av utskottet.

Förslagen i propositionen rörande utskänkningen av rusdrycker har i de

föreliggande motionerna icke mött annan erinran än såvitt avser utskänkningsskatten

å spritdrycker. I detta avseende yrkas i de likalydande motionerna

1:325 (av herr Anderberg) och 11:429 (av herr Braconier in. fl.)

att den nuvarande utformningen av nämnda skatt med graderade fasta avgifter

bibehålies, dock med den ändringen att avgifterna genomgående höjes

med 2 kronor för liter. Till stöd härför framhåller motionärerna bl. a.,

att en procentuell skatt å 40 procent av utininuteringspriset, såsom förordas

i propositionen, skulle på ett för restaurangnäringen icke önskvärt sätt

öka prisspänningen mellan billigare och dyrare varuslag samt mellan utminuterings-

och utskänkningspriser, varjämte uträkningen av skatten bleve

besvärligare än för närvarande. I likhet med utredningsmannen och departementschefen

anser utskottet, att en övergång till en rent procentuell

skatt skulle bättre anpassa beskattningen efter varans alkoholhalt, pris och

kvalitet. Utskottet vill vidare framhålla, att de intressen för restaurangnäringens

vidkommande, som kan äga samband med utskänkningsskatten,

torde få bedömas i annat sammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet

de likalydande motionerna 1: 325 och II: 429.

Av det ovan sagda framgår, att utskottet tillstyrker förslaget att utskänkningsskatten

å spritdrycker skall anordnas som en rent procentuell skatt

å utminuteringspriset. Den av utskottet i det föregående förordade skärpningen

av beskattningen bör i enlighet med propositionsförslaget genomföras

så att utskänkningsskatten bestämmes till 40 procent av utminuteringspriset.

I fråga om beskattningen av utskänkningen av vin har utskottet ej funnit

anledning till erinran mot de framlagda förslagen och tillstyrker i enlighet

härmed propositionen i denna del. Utskottet får dock i likhet med

departementschefen betona vikten av att ett borttagande av utskänkningsskatten

på lätta viner resulterar i en motsvarande nedsättning av utskänkningspriserna.

Rörande den tekniska utformningen av förslaget till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker har i de likalydande

motionerna I: 324 och II: 428 yrkats att 2 § 4 mom. i förslaget skall

utgå. Bestämmelsen har tillkommit av skattetekniska skäl. Emellertid ifrågasätter

utskottet om icke de syften, som ligger till grund för bestämmelsen,

likaväl kan tillgodoses på så sätt att Vin- och spritcentralen i sin inköpspolitik

tillser, att situationen icke utnyttjas av försäljare av de ifrågavarande

dryckerna liksom andra drycker av motsvarande slag för att eliminera

de principer, som ligger till grund för den nya skattedifferentieringen.

I enlighet härmed kan utskottet tillstyrka, att ifrågavarande bestämmelse

utgår ur författningstexten.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12. 33

I övergångsbestämmelserna till ovannämnda förordning torde böra vidtagas

vissa ändringar. Sålunda bör, med hänsyn till att den nya omsättningsskatten

å spritdrycker innefattar brännvinstillverkningsskatt och, beträffande

importerade spritdrycker, en mot denna skatt svarande del av

tullen, vid erläggande av lagerskatt, som avses i punkt 1, vederbörande berättigas

avräkna jämväl en mot brännvinstillverkningsskatt svarande del av

erlagd tull. Detta synes böra komma till tydligare uttryck i författningstexten.

Vidare torde med hänsyn till den omfattande omläggning av rusdrycksbeskattningen,

varom här är fråga, den i punkt 2 angivna tiden för erläggande

av lagerskatt lämpligen böra utsträckas till sex månader efter förordningens

ikraftträdande; likaså torde en motsvarande jämkning böra

vidtagas i fråga om tiden för restitution enligt punkt 4.

Vad beträffar den av utskottet förordade höjningen av skatten på cigarretter

tillstyrker utskottet att denna genomföres på sätt föreslås i propositionen.

Såsom framgår av vad tidigare anförts har i propositionen även framlagts

förslag om en lättnad i beskattningen av cigarrer och cigarrcigarretter.

Syftet med denna skattesänkning, som avses medföra en prisreduktion

med i genomsnitt 10 procent av utförsäljningspriserna, är att förstärka

möjligheterna att upprätthålla en konkurrenskraftig fabrikation av nämnda

varor. I motionen II: 276 har yrkats avslag å propositionen i denna del.

Utskottet vill, med hänsyn till prisutvecklingen på ifrågavarande rökverk

och till vad i övrigt anförts som skäl för en lindrigare beskattning, i likhet

med departementschefen icke motsätta sig att den ifrågasatta prisreduktionen

kommer till stånd. I enlighet härmed tillstyrker utskottet propositionen

i förevarande del och avstyrker följaktligen ovannämnda yrkande i motionen

II: 276.

Innehållet i övrigt i föreliggande proposition föranleder ej erinran eller

eljest till särskilt yttrande från utskottets sida.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 28 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas samt i anledning av de likalydande motionerna

1:324 av herr Aastrup m. fl. och 11:428 av herr

Kollberg in. fl.,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

rusdrycker med de ändringar dels att 2 § 4 mom. skall utgå,

dels ock att 2 § 1 mom. och ikraftträdandebestämmelserna

3 Bihang till riksdagens protokoll *954. 7 samt. Nr 12.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

skall erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag:

2 §.

1 mom. Omsättningsskatten upp
-

Utskottets förslag:

2 §.

1 m o m. Omsättningsskatten upp
-

tages vid detaljhandelsbolags inköp tages vid detaljhandelsbolags inköp

av rusdrycker och utgår, där ej an- av rusdrycker och utgår, där ej an
-

nat i 2, 3 eller 4 mom. stadgas,

nät i 2 eller 3 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, 7 kronor för liter, om

alkoholhalten är lägst 35 volymprocent och högst 40 volymprocent, samt

6 kronor för liter, om alkoholhalten understiger 35 volymprocent, och dels

med en procentavgift motsvarande 47 procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), dels

med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift

motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin)

med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas

vid varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1954.

Genom förordningen upphävas förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och förordningen

den 28 maj 1943 (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

a vin. Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande,

som ersatts genom bestämmelse i nya förordningen, skall den bestämmelsen

i stället tillämpas.

Med avseende å förordningens ikraftträdande skola följande bestämmel
-

ser gälla.

1. Den, till vilken detaljhandelsbolag

överlåtit tillstånd till utskänkning

av rusdrycker, är skyldig att erlägga

skatt för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande med belopp motsvarande

den omsättnings- och utskänkningsskatt

som skall utgå enligt förordningen

dock med rätt för honom

att därvid avräkna vad med tillämpning

av förut gällande bestämmelser

erlagts i skatt för samma lager.

1. Den, till vilken detalj handelsbolag

överlåtit tillstånd till utskänkning

av rusdrycker, är skyldig att erlägga

skatt för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande med belopp motsvarande

den omsättnings- och utskänkningsskatt

som skall utgå enligt förordningen

dock med rätt för honom

att därvid avräkna vad med tillämpning

av förut gällande bestämmelser

erlagts för samma lager i omsättnings-

och utskänkningsskatt ävensom

brännvinstillverknings skatt eller

mot sistnämnda skatt svarande

del av tull.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

35

Utskottets förslag:

2. Det åligger innehavare av tillstånd

som i första punkten sägs att

dels samma dag förordningen träder

i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag

insända en till riktigheten

bestyrkt, specificerad uppgift

angående berörda lager, dels ock

inom sex månader efter förordningens

ikraftträdande erlägga därå belöpande

skatt till bolaget, som har att

senast den femtonde dagen i nästpåföljande

månad i den ordning, som

anges i 8 §, inleverera beloppet till

statsverket.

Kungl. Maj:ts förslag:

2. Det åligger innehavare av tillstånd

som i första punkten sägs att

dels samma dag förordningen träder

i kraft till vederbörande detaljhandelsbolag

avlämna en till riktigheten

bestyrkt, specificerad uppgift

angående berörda lager, dels ock

inom tre månader efter förordning.

ens ikraftträdande erlägga därå belöpande

skatt till bolaget, som har att

senast den femtonde dagen i nästpåföljande

månad i den ordning, som

anges i 8 §, inleverera beloppet till

statsverket.

3. Upptager någon mot bättre vetande i uppgift, varom nu är sagt, mindre

myckenhet än han vid tiden för denna förordnings ikraftträdande innehar,

eller underlåter någon att inom stadgad tid avlämna sådan uppgift eller

erlägga föreskriven skatt för sitt lager av rusdrycker vid tiden för förordningens

ikraftträdande, gälle vad i skattestrafflagen ävensom i 10 § 2 mom.

denna förordning för motsvarande fall stadgas.

4. Innehavare av tillstånd, som i 4. Innehavare av tillstånd, som i

första punkten sägs, vilken vid tiden första punkten sägs, vilken vid tiden

för denna förordnings ikraftträdande

innehar lager av vin, för vilket enligt

förordningen skatt skall utgå med

lägre belopp än enligt förut gällande

bestämmelser, äger, därest han samma

dag förordningen träder i kraft

till vederbörande detaljhandelsbolag

insänder en till riktigheten bestyrkt,

specificerad uppgift angående berörda

lager, inom sex månader återbekomma

skillnaden mellan den skatt han

erlagt och den skatt som skall utgå

enligt bestämmelserna i denna för
-

för denna förordnings ikraftträdande

innehar lager av vin, för vilket enligt

förordningen skatt skall utgå med

lägre belopp än enligt förut gällande

bestämmelser, äger, därest han samma

dag förordningen träder i kraft

till vederbörande detaljhandelsbolag

avlämnar en till riktigheten bestyrkt,

specificerad uppgift angående berörda

lager, återbekomma skillnaden mellan

den skatt han erlagt och den

skatt som skall utgå enligt bestämmelserna

i denna förordning.

ordning.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående tillverkning av brännvin;

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 1 § och 25 § 2 mom. förordningen

den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med skattefri

sprit;

4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 12 § 2 mom. förordningen den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

1 juli 1918 (nr 564)'' angående vissa alkoholhaltiga preparat

in. m.;

5) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror;

6) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med den 1

april 1954 hava den i propositionen föreslagna lydelsen;

samt

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att -— i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna grunder — meddela

föreskrifter rörande restitution av tillverkningsskatt och

däremot svarande del av tull för det lager, som aktiebolaget

Vin- & spritcentralen innehar den 1 april 1954; ävensom

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 72 av herr Gustaf Elofsson

och II: 97 av herr Carlsson i Bakeröd,

2) de likalydande motionerna I: 210 av herr Bergh m. fL

och 11:277 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 324 av herr Aastrup in. fl.

och II: 428 av herr Kollberg in. fl.,

4) de likalydande motionerna I: 325 av herr Anderberg,

och II: 429 av herr Braconier m. fl.,

5) motionen I: 71 av herr Huss,

6) motionen 11:25 av herr Senander in. fl.,

7) motionen II: 30 av herr Dickson,

8) motionen 11:96 av herr Larsson i Stockholm,

9) motionen II: 143 av herr Lundberg samt

10) motionen II: 276 av herr Petterson i Degerfors m. fl.

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utans

åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon, Gustaf

Elofsson, Velander, Söderquist, Niklasson*, Einar Eriksson, Damström och

Englund; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström, Sjölin, Brandt, Kollberg*, Henriksson, Vigelsbo och

Nilsson i Svalöv.

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

37

Reservationer:

I) av herr Gustaf Elof sson, som i anslutning till innehållet i de likalydande

motionerna I: 72 och II: 97 anfört följande:

»Skattehöjningen å spritdrycker bör enligt min mening avvägas så, att

man i fråga om omsättningsskatten ernår en krona lägre skatteuttag än som

följer av den genomsnittliga skattehöjningen å 3 kronor 26 öre per liter,

som förordats av utskottsmajoriteten, varjämte utskänkningsskatten bör i

motsvarande mån sänkas så, att nuvarande relation mellan utminuteringsoch

utskänkningspriser i huvudsak bibehålies. En på så sätt begränsad skattehöjning

skulle möjliggöras genom en höjning av skatterna å maltdrycker

och läskedrycker med sammanlagt ca 23 miljoner kronor, vilket belopp torde

erfordras för att täcka det med den av mig förordade avvägningen av

spritdrycksbeskattningen förenade inkomstbortfallet. Detta belopp torde

uppnås genom en skattehöjning å maltdrycker av andra klassen med 8 öre

till 50 öre per liter samt å läskedrycker med 4 öre till 25 öre per liter.

Skattehöjningarna bör träda i kraft först från och med ingången av nästa

budgetår eller alltså från och med den 1 juli 1954.

Under åberopande av det anförda anser jag att utskottet bort hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 28 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas ävensom i anledning av de likalydande motionerna

1:72 av herr Gustaf Elofsson och 11:97 av herr

Carlsson i Bakeröd samt de likalydande motionerna I: 324

av herr Aastrup m. fl. och II: 428 av herr Kollberg m. fl.,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å rusdrycker

med de ändringar dels att 2 § 4 mom. skall utgå, dels

ock att 2 § 1 mom., 5 § och ikraftträdandebestämmelserna

skall erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag:

2 §•

1 m o in. Omsättningsskatten — -

uppifrån) -----3 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en

grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent,

7 kronor för liter, om alkoholhalten

är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent, samt 6

kronor för liter, om alkoholhalten understiger

35 volymprocent, och dels

Utskottets förslag:

2 §•

- — (= utskottet s. 34 rad 5—rad 8

a) för spritdrycker dels med en

grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent,

7 kronor för liter, om alkoholhalten

är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent, samt 6

kronor för liter, om alkoholhalten understiger

35 volymprocent, och dels

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

Kungl. Maj:ts förslag:

med en procentavgift motsvarande 47

procent av utminuteringspriset; samt

b) för vin---(= utskottet s.

varornas utminutering.

5 §•

För spritdrycker och starkvin, vilka

utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp,

motsvarande för spritdrycker 40 procent

och för starkvin 30 procent av

varornas utminuteringspris.

Utskottets förslag:

med en procentavgift motsvarande 44

procent av utminuteringspriset; samt

34 rad 14—rad 19 uppifrån)---

5 §.

För spritdrycker och starkvin, vilka

utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp,

motsvarande för spritdrycker 38 procent

och för starkvin 30 procent av

varornas utminuteringspris.

Denna förordning träder i kraft den Denna förordning träder i kraft den

1 april 1954. 1 juli 1954.

Genom förordningen--— (= utskottet s. 34 rad 21 uppifrån—s. 35

råd 9 nedifrån)---denna förordning.

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående tillverkning av brännvin, dock med den

ändring att tiden för ikraftträdandet bestämmes till den 1

juli 1954;

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 1 § och 25 § 2 mom. förordningen

den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel med

skattefri sprit, dock med den ändring att tiden för ikraftträdandet

bestämmes till den 1 juli 1954;

4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 12 § 2 mom. förordningen

den 1 juli 1918 (nr 564) angående vissa alkoholhaltiga preparat

m. in., dock med den ändring att tiden för ikraftträdandet

bestämmes till den 1 juli 1954;

5) antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående

statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror, dock

med den ändring att tiden för ikraftträdandet bestämmes

till den 1 juli 1954;

6) besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall från och med den 1 juli

1954 hava den i propositionen föreslagna lydelsen;

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att — i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna grunder — meddela

föreskrifter rörande restitution av tillverkningsskatt och däremot

svarande del av tull för det lager, som aktiebolaget Vin&

spritcentralen innehar den 1 juli 1954;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

8) antaga följande

39

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 13 § förordningen den 15 december 1939

(nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 13 § förordningen den 15 december 1939 angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

13 §.

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen med

fyrtiotvå öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med sjuttioåtta öre för liter.

Vid varje---skattepliktigt bryggeri.

Kontrollstyrelsen må--— bryggeri igångsatts.

Föreslagen lydelse:

13 §.

Skatten utgår

för maltdryck av andra klassen med

femtio öre för liter samt

för maltdryck av tredje klassen

med sjuttioåtta öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

9) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 5 § förordningen den 22 december

1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 22 december 1939 om skatt

å läskedrycker skall erhålla följande ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse:

5 §•

Skatten utgår med tjuguett öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt bedriva

rörelsen.

Föreslagen lydelse:

5 §.

Skatten utgår med tjugufem öre för

liter; dock skall envar tillverkare erlägga

skatt med lägst femtio kronor

för varje månad, varunder han ägt bedriva

rörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 210 av herr Bergh m. fl.

och II: 277 av herr Nilsson i Svalöv in. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:324 av herr Aastrup

in. fl. och II: 428 av herr Kollberg in. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 325 av herr Anderberg

och II: 429 av herr Braconier m. fl.,

4) motionen I: 71 av herr Huss,

5) motionen II: 25 av herr Senander m. fl.,

6) motionen II: 30 av herr Dickson,

7) motionen II: 96 av herr Larsson i Stockholm,

8) motionen II: 143 av herr Lundberg samt

9) motionen II: 276 av herr Petterson i Degerfors m. fl.

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.»

II) av herrar Einar Eriksson, Brandt och Kollberg, vilka anfört följande:

»I propositionen anför chefen för finansdepartementet att höjningen av

omsättningsskatten för spritdrycker med i genomsnitt 3 kronor 26 öre per

liter samt höjningen av utskänkningsskatten å spritdrycker till 40 procent

av utminuteringspriset närmast är betingad av statsfinansiella skäl, men

han framhåller även att det ur nykterhetspolitisk synpunkt är betänkligt

om en mera märkbar reducering av priset på spritdrycker kommer till stånd

genom förändringar i penningvärdet.

Efter den senaste skatteskärpningen, som trädde i kraft den 1 december

1950, utgjorde det ungefärliga genomsnittspriset per liter sprit från och med

ingången av 1951 16 kronor 40 öre. Levnadskostnadsindex, som första kvartalet

1951 var 188, hade till fjärde kvartalet 1953 stigit till 212 eller alltså

med 12,8 procent. För dem, som anser att spritpriserna bör följa den allmänna

kostnadsutvecklingen, bör alltså procenttalet 12,8 representera den

övre gräns, till vilken höjning nu bör ske. Nämnda procenttal motsvarar en

genomsnittlig höjning av spritpriset med 2 kronor 10 öre eller drygt en

krona mindre än finansministern föreslagit.

Av det nu sagda följer, att en skattehöjning av den omfattning, som föreslås

i propositionen, icke medför en anpassning av priset på spritdrycker till

det försämrade penningvärdet utan innebär en reell höjning av priset till en

nivå, som det icke tidigare haft. Verkningarna av en sådan prishöjning ur

nykterhetspolitisk synpunkt synes icke ha blivit tillbörligen beaktade. I detta

hänseende må erinras om att kontrollstyrelsen vid förarbetena till 1950

års skattehöjningar å spritdrycker utarbetat alternativa förslag, av vilka

ett såsom alternativ 3 betecknat förslag skulle medföra den största skatteintäkten.

Styrelsen uttalade emellertid, att en skattehöjning enligt detta alternativ

kunde medföra vissa risker för ökat missbruk samt ökad hembränning

och smuggling. Med hänsyn härtill hade kontrollstyrelsen utarbetat

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

ett särskilt förslag, betecknat alternativ 4 och innebärande ett genomsnittligt

50 öre lägre pris per liter sprit än alternativ 3. Av dessa båda alternativ

förordade finansministern det lägre (alternativ 4), vilket också godtogs

av riksdagen. Genom detta ställningstagande från statsmakternas sida bestämdes

spritskatten, såsom för övrigt även tidigare varit regel, efter en avvägning

mellan å ena sidan det legitima behovet av ökade inkomster för

statsverket och å andra sidan de nykterhetspolitiska hänsynen. Denna princip

är enligt vår mening riktig. De skäl, som vid skattefrågans behandling

1950 ansågs tala mot det alternativ som gav ett 50 öre högre pris per liter

sprit, gör sig med än större styrka gällande mot den i propositionen föreslagna

höjningen, vilken som nämnts innebär en realhöjning av spritpriset

med över en krona per liter.

Från nu angivna utgångspunkter och med beaktande av vad i övrigt anförts

i de likalydande motionerna I: 324 och II: 428 har vi funnit en höjning

med i genomsnitt ungefär 2 kronor per liter lämplig och skälig. Vi förordar

att justeringen av skattesatsen tekniskt utformas så, att procentavgiften på

utminuteringspriset uttages med 44 procent i stället för i propositionen förordade

47 procent. Vid den av oss förordade procentsatsen skulle prishöjningen

på renat brännvin kunna begränsas till 1 krona 50 öre per liter.

Vidare skulle den av finansministern föreslagna sänkningen av tullen å

arrak och rom inte bli erforderlig.

Beträffande den av oss förordade skattesänkningens inverkan på driftbudgetens

inkomstsida har gjorts gällande, att en sådan sänkning skulle

medföra en minskning av skatteintäkterna i förhållande till förslaget i propositionen.

Vi vill understryka angelägenheten av att budgeten blir balanserad,

men har emellertid uppmärksammat, att riksräkenskapsverkets beräkningar

av inkomsterna under ifrågakommande inkomsttitel visar en annan

siffra än som angivits av kontrollstyrelsen vid dess uppskattning av inkomsterna

av rusdrycksförsälj ningen. Vi förmenar därför, att den minskningav

skatteintäkterna, som skulle bli en följd av den av oss föreslagna lägre

skattehöjningen, rimligen kan inrymmas i den felmarginal, med vilken man

städse har att räkna på detta område. Av denna anledning förordar vi att

inkomsttitlarna, oavsett den av utskottet föreslagna skattesänkningen, upptages

med av finansministern beräknade belopp.

Under åberopande av det anförda anser vi, att utskottet bort under punkten

A 1) hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 28 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas samt i anledning av de likalydande motionerna

I: 210 av herr Bergh in. fl. och II: 277 av herr Nilsson

i Svalöv in. fl., de likalydande motionerna I: 324 av herr

Aastrup in. fl. och II: 428 av herr Kollbcrg in. fl. samt motionen

II: 270 av herr Petterson i Degerfors in. fl.,

1) antaga det-------(= utskottet s. 33 rad 4 nedifrån

—s. 34 rad 2 uppifrån)---— betecknade lydelse:

4 Bihctng till riksdagens protokoll 195b. 7 samt. A''r 12.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

Kungl. Maj.ts förslag:

2 §.

1 mom. Omsättningsskatten--

uppifrån)---3 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en

grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40

volymprocent, 7 kronor för liter, om

alkoholhalten är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent, samt

6 kronor för liter, om alkoholhalten

understiger 35 volymprocent, och

dels med en procentavgift motsvarande

47 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin---(= utskottet s.

ifrån) —---denna förordning.»

Utskottets förslag:

2 §.

--(= utskottet s. 34 rad 5—rad 8

a) för spritdrycker dels med en

grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40

volymprocent, 7 kronor för liter, om

alkoholhalten är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent, samt

6 kronor för liter, om alkoholhalten

understiger 35 volymprocent, och

dels med en procentavgift motsvarande

44 procent av utminuteringspriset;

samt

34 rad 14 uppifrån—s. 35 rad 9 ned
-

III) av herr Sundström, som ansett, att utskänkningsskatten för spritdrycker

bort bestämmas skola utgå med belopp, motsvarande 35 procent av varornas

utminuteringspris, samt att utskottet förty bort under punkten A 1)

hemställa,

A) att riksdagen---(= utskottet s. 33 rad 9 nedifrån—rad

5 nedifrån)---herr Kollberg m. fl.,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

rusdrycker med de ändringar dels att 2 § 4 mom. skall utgå,

dels ock att 2 § 1 mom., 5 § och ikraftträdandebestämmelserna

skall erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

2 §• 2 §.

1 m o m. Omsättningsskatten---(= utskottet s. 34 rad 5—rad 19

uppifrån)---varornas utminutering.

5 §• 5 §.

För spritdrycker och starkvin, vil- För spritdrycker och starkvin, vilka

utskänkas, skall till staten erläg- ka utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp, gas utskänkningsskatt med belopp,

motsvarande för spritdrycker 40 pro- motsvarande för spritdrycker 35 procent

och för starkvin 30 procent av cent och för starkvin 30 procent av

varornas utminuteringspris. varornas utminuteringspris.

Denna förordning — — — (== utskottet s. 34 rad 20 uppifrån—s. 35

rad 9 nedifrån)---- denna förordning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

IV) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, som anfört:

»Beträffande omsättningsskatten å spritdrycker hade utskottet enligt vår

uppfattning bort ansluta sig till det förslag, som framlagts i de likalydande

motionerna I: 210 av herr Bergh m. fl. och II: 277 av herr Nilsson i Svalöv

m. fl., samt sålunda förorda en höjning av omsättningsskatten med i genomsnitt

cirka 1 krona per liter.

Vad åter angår utskänkningsskatten å spritdrycker synes oss en övergång

från en fast skatt till en skatt, satt i relation till utminuteringspriset, icke

kunna tillstyrkas. Propositionens förslag i sådant hänseende innebär en

alltför stark ökning av priset för vissa spritsorter, vilket framgår av följande

uppställning:

Varuslag

Absolut rent brännvin.

Kronbrännvin........

Eau de vie ordinaire ..

Eau de vie**........

Punsch ..............

Klosterlikör..........

Whisky, härtappad ...

Whisky, imp. på butelj

Likör » » »

Cognac » » »

Cognac » » »

Utskänkningsskatt

Enligt

propositionen

Nuvarande

4:— 7:10

6: — 8:24

8:— 8:40

8:— 9:60

8:— 7:94

8: — 10:46

8: — 13:44

8:— 15:62

8:— 18:58

8:— 22:36

8:— 29:96

Vi finner oss därför böra biträda det i förevarande hänseende i de likalydande

motionerna I: 325 av herr Anderberg och II: 429 av herr Braconier

m. fl. framställda förslaget och förordar alltså, att utskänkningsskatten genomgående

höjes med 2 kronor per liter.

ökningen av statens inkomster, vid ett bifall till vad vi här förordat, kan

beräknas uppgå till 34 miljoner kronor å omsättningsskatten och 11 miljoner

kronor å utskänkningsskatten eller tillsammans 45 miljoner kronor.

Med hänsyn till vad sålunda samt i de åberopade motionerna anförts hade

utskottet under punkten A) 1) bort hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr 28 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas, med bifall i tillämpliga delar till de likalydande

motionerna I: 210 av herr Bergh m. fl. och II: 277

av herr Nilsson i Svalöv m. fl. samt till de likalydande motionerna

I: 325 av herr Anderberg och II: 429 av herr Braconier

in. fl.,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

rusdrycker med de ändringar dels alt 2 § 4 inom. skall ut
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 12.

gå, dels ock att 2 § 1 mom., 5 § och ikraftträdandebestämmelserna

skall erhålla följande såsom utskottets förslag betecknade

lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag:

2 §• 2 §.

1 m o m. Omsättningsskatten---(= utskottet s. 34 rad 5—rad 8

uppifrån)---3 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en

grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40

volymprocent, 7 kronor för liter, om

alkoholhalten är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent, samt

6 kronor för liter, om alkoholhalten

understiger 35 volymprocent, och

dels med en procentavgift motsvarande

47 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin---(= utskottet s.

varornas utminutering.

5 §.

För spritdrycker och starkvin, vilka

utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp,

motsvarande för spritdrycker 40 procent

och för starkvin 30 procent av

varornas utminuteringspris.

a) för spritdrycker dels med en

grundavgift av 8 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40

volymprocent, 7 kronor för liter, om

alkoholhalten är lägst 35 volymprocent

och högst 40 volymprocent, samt

6 kronor för liter, om alkoholhalten

understiger 35 volymprocent, och

dels med en procentavgift motsvarande

41 procent av utminu terings''

priset; samt

34 rad 14—rad 19 uppifrån) —---

5 §•

För spritdrycker, vilka utskänkas,

skall till staten erläggas utskänkningsskatt

med 6 kronor för liter renat

egentligt brännvin av högst 40

procent alkoholhalt, 8 kronor för liter

annat egentligt brännvin och 10

kronor för liter av andra spritdrycker.

För starkvin, som utskänkes, skall

till staten erläggas utskänkningsskatt

med belopp motsvarande 30 procent

av varans utminuteringspris.

Denna förordning---(= utskottet s. 34 rad 20 uppifrån—s. 35 rad

9 nedifrån)---denna förordning.»

547150. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:90 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående omsättningsoch utskänkningsskatt å rusdrycker, m. m. a1 i texten