Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om ändring av 28 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt.

1954-02-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:14, Betänkande i anledning av väckt motion om ändring av 28 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr H.

1

Nr 14.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om ändring av 28 § förordningen om arvsskatt och

gåvoskatt.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

11:273, av herr Munktell m. fl. har hemställts, »dels att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av 28 § KF den 6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt,

att bröstarvinges adoptivbarn likställes med bröstarvinge, dels ock

att åt vederbörande utskott uppdrages att utforma härför erforderlig lagtext».

Beträffande motiveringen för det i motionen framförda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt utgår

skatt till staten för egendom, som förvärvas genom arv eller testamente

(arvsskatt) eller genom gåva (gåvoskatt). Skattskyldigheten åvilar den som

förvärvar egendomen. Skatten beräknas enligt en i 28 § intagen tariff omfattande

fyra klasser med lägsta skatt enligt klass I och högsta skatt enligt

klass IV. Avgörande för bestämmandet enligt vilken skatteklass skatten

skall beräknas är som regel skyldskapsförhållandet mellan arvlåtaren, testator

eller gåvogivaren. Till skatteklass I hänföres — förutom efterlevande

make — barn, adoptivbarn, styvbarn, makes adoptivbarn eller avkomling

till barn, adoptivbarn, styvbarn eller makes adoptivbarn. Det anmärkes tilllika

att, såvitt avser arvsskatten, för angivna kategori skattskyldiga — med

viss inskränkning — gäller en särskild bestämmelse om skattelindring för

det fall mottagaren ej fyllt 18 år; i detta fall reduceras skatten i förhållande

till mottagarens ålder.

Bröstarvinges adoptivbarn har, såsom framgår av det ovan sagda, icke

nämnts bland de skattskyldiga som skall beskattas enligt klass I, och i praxis

har sådant adoptivbarn icke heller ansetts kunna beskattas enligt nämnda

skatteklass utan hänförts till klass IV (NJA 1946:533).

I den föreliggande motionen har anförts bland annat följande. 1938 års

arvsskattekommitté föreslog, i enlighet med principen om att skillnaderna

mellan adoptivbarn och bröstarvingar i möjligaste mån skulle utjämnas, att

styvbarn och makes adoptivbarn, jämte avkomling till sådant barn, skulle

inbegripas i klass 1. Detta förslag upptogs med instämmande av departementschefen

i proposition 192 till 1941 års riksdag och bifölls av riksdagen.

Den här tillämpade principen hade även kommit till uttryck i lagen om

1 Ilihnng till riksdagens protokoll 195b. 7 samt. Nr 14.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

adoption. Det syntes emellertid uppenbart, att följdes denna princip konsekvent

skulle detta innebära, att icke blott avkomlingar till arvlåtarens, testators

och givarens styvbarn och makes adoptivbarn utan även bröstarvingars

adoptivbarn borde inbegripas i klass I. Såsom en otillfredsställande konsekvens

av skatteskalornas nuvarande uppbyggnad kunde nämnas, att det

kunde ställa sig fördelaktigare att först skänka ett belopp — avsett för

bröstarvinges adoptivbarn — till bröstarvingen, varefter denne i sin tur

överförde beloppet till sitt adoptivbarn, än att giva hela beloppet direkt till

adoptivbarnet.

Utskottet. I föreliggande motion har hemställts om sådan ändring av 28 §

förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt att bröstarvinges

adoptivbarn likställes med bröstarvinge.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen beräknas arvsskatten

och gåvoskatten enligt en i arvsskatteförordningen intagen tariff omfattande

fyra skatteklasser. Bestämmande för denna indelning är skyldskapsförhållandet

mellan arvlåtaren, testator eller gåvogivaren, å ena sidan, och mottagaren,

å den andra. Till tariffens klass I -— där skattebelastningen är lindrigast

— hänföres bland annat adoptivbarn och avkomling till adoptivbarn

men däremot icke bröstarvinges adoptivbarn, som i praxis beskattats enligt

klass IV.

Frågan om adoptivbarns arvsrättsliga ställning är för närvarande föremål

för utredning genom ärvdabalkssakkunniga, vars förslag till ärvdabalk m. m.

beräknas kunna avlämnas under första delen av innevarande år. Enligt

vad utskottet under hand inhämtat kommer de sakkunniga därvid även att

avge förslag till ändringar i arvsskatteförordningen, som föranledes av de

sakkunnigas överväganden. Då sålunda förslag inom kort kommer att föreligga

rörande adoptivbarnens arvsrättsliga ställning och därmed sammanhängande

beskaltningsfrågor på arvs- och gåvobeskattningens område finner

sig utskottet icke nu böra taga ställning till det i förevarande motion aktualiserade

spörsmålet. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 273 av herr Munktell m. fl. om ändring

av 28 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon, Gustaf

Elofsson, Velander, Söderquist, Snygg och fröken Ranmark; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström, Brandt, Henriksson, Vigelsbo och Nilsson i Svalöv.

547152. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.