Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
1954-02-23 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1954:18, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
1
Nr 18.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 8 januari 1954 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 37, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
2) lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.; samt
3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379).
I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.
I propositionen föreslås att inkomst av fastighet, som äges av bostadsförening
eller bostadsaktiebolag, skall beräknas enligt den förenklade schablonmetod,
som redan genomförts för en- och tvåfamilj sfastigheter. Intäkten
skall sålunda upptagas till 3 procent av fastighetens taxeringsvärde, varefter
avdrag medgives för räntekostnader för lånat kapital i fastigheten.
Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skall beskattas
endast om han hyrt ut sin lägenhet. Inkomstberäkningen skall i sådant
fall ske efter regler, som i huvudsak överensstämmer med de nu gällande.
Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande
lydelse. 1
1) Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att 24 § 1 inom., 25 § 1 och 3 mom. och 45 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 — sistnämnda författningsrum
enligt dess avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953, nr 399 -—- samt anvisningarna
till 19 §, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 24 §, punkt
I Bihang till riksdagens protokoll 195b. 7 samt. Nr IS.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
1 av anvisningarna till 36 §, punkt 2 av anvisningarna till 38 § och punkt 1
av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives, att till 24 § samma lag skall fogas ett nytt moment,
betecknat 3 mom., av nedan angiven lydelse, att till anvisningarna till 39 §
nyssnämnda lag skall fogas en ny punkt, betecknad 3, av lydelse som i det
följande angives samt att punkt 5 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av
anvisningarna till 45 § kommunalskattelagen skola upphöra att gälla.
24 §.
1 mom. Till intäkt av annan fastighet skall, där ej annat föranledes av
vad nedan i andra stycket eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänföras vad av
fastighet här i riket, som taxerats såsom annan fastighet, kommit ägaren
till godo, såsom:
hyresvärdet av---frälseränta.
Har fastighet---av 30 § 2 mom.
Förmån av---särskilt redovisas.
3 mom. Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och
har fastigheten uteslutande eller huvudsakligen använts för beredande av
bostad åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare, skall såsom intäkt
av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat tre
procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Finnes
ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på
grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för
åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.
Att inkomst som medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
i denna sin egenskap åtnjutit i vissa fall skall räknas såsom intäkt av
kapital, därom stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 38 §.
(Se vidare anvisningarna.)
25 §.
1 mom. Från bruttointäkten---liknande avgäld.
3 mom. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 eller 3 inom., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för
ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande
avgäld.
Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom., delvis
använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den
del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.
(Se vidare anvisningarna.)
45 §.
Genom fastighetsskatten--- ■— fastighetsskatt beskattats.
Rätt till förenämnda avdrag skall tillkomma fastighetens ägare. Dock skall
ägare av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretag
tillgodonjuta den del av avdraget för regleringssamfälligheten tillhörig
regleringsdamm, som motsvarar den på strömfallet belöpande andelen av
nämnda kostnad.
Har fastighet----ägt fastigheten.
Avdraget skall — — — gällande taxeringsvärdet.
_ (Se vidare anvisningarna.)
1 Senaste lydelse av 24 § 1 mom., 25 § 1 och 3 mom., punkt 2 av anvisningarna till 24 § och
punkt 1 av anvisningarna till 36 § se 1953: 404, av anvisningarna till 19 § se 1950: 308,
av punkt 3 av anvisningarna till 24 § se 1930:190 samt av punkt 1 av anvisningarna till 54 §
se 1934:294. Betr. nu gällande lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 45 § se 1930:190
samt betr. lydelsen fr. o. m. den 1 januari 1955 av 45 § se 1953:400 och 1954:000. Anvisningarna
till 45 § upphöra vid sistnämnda tidpunkt att gälla se 1954: 000.
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
3
Anvisningar
till 19 §.
Fattigunderstöd, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge
eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst.
Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.
Bestämmelsen att---nämnda lag.
till 24 §.
2. Såsom av 24 § 1 mom. sista stycket framgår, skall avkastning av plantering
eller trädgårdsland, i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att
anse endast såsom tillbehör till bostadslägenhet och användes företrädesvis
för ägarens personliga trevnad, icke särskilt redovisas, och får å andra sidan
enligt 25 § underhållskostnaden ej avdragas. Värdet av berörda förmån
skall tagas i beräkning vid bestämmande av bostadsvärdet.
Om däremot---uppgivna intäkterna.
Föreligger handelsträdgårdsrörelse,----av rörelse.
3. Med bostadsförening--— eller bolaget.
till 36 §.
1. Vid beräkning av realisationsvinst upptages såsom intäkt vad som erhållits
för den avyttrade egendomen. Avdrag får ske för alla omkostnader
för förvärvet och avyttringen, således för erlagd köpeskilling, för vad som
nedlagts på förbättring av egendomen, för inköps- och försäljningsprovision,
för stämpelkostnader m. m. Hit räknas jämväl kostnad, som under tid, då
intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav
beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom., nedlagts på reparation och underhåll
av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen
på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet.
Har den skattskyldige tidigare fått åtnjuta avdrag för värdeminskning av den
avyttrade egendomen eller dyl., skall å andra sidan, i den mån ej vad som
vid avyttringen återbekommits av de avskrivna beloppen inräknas i intäkt
av rörelse, omkostnadsbeloppet minskas med detta avdrag. Vidare får vid
vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskattningsåret
utbetalda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hänföras
till annan förvärvskälla.
till 38 §.
2. Till intäkt av kapital hänföres sådan utdelning från aktiebolag eller
ekonomisk förening, som utgår i förhållande till innehavda aktier eller andelar,
men däremot icke — med undantag som i andra stycket sägs — utdelning,
som utgår efter annan grund, t. ex. i förhållande till gjorda inköp
eller försäljningar. Dylik utdelning är skattefri, där den blott innebär en
minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla,
vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda
hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares
utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som
han sålt till föreiiingen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring
inköpt av föreningen.
Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgått annorledcs
än i förhållande till innehavda andelar eller aktier, räknas såsom
intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdel
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
ningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra
inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.
Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller
till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten
till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas
vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller
delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen
eller delägaren.
Har bostad eller annan förmån av fastighet, varav intäkten beräknas enligt
24 § 3 inom., tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som
i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller förmånen icke räknas
såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren. I följd härav
må, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, avdrag icke ske för
medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller
för andra omkostnader, som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller
förmånen.
till 39 §.
3. Där vederlag för upplåtelse av lägenhet, vilken tillkommit medlem avbostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap,
enligt bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 38 §
upptagits såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren, får avdrag
för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,
som icke äro att anse såsom kapitaltillskott, göras i den mån beloppet
av inbetalningarna överstiger utdelning som skett annorledes än i förhållande
till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. Avdrag må
jämväl ske för sådana av upplåtelsen föranledda kostnader, som bestritts
av medlemmen eller delägaren själv. Kostnad för reparation och underhåll
må anses såsom föranledd av upplåtelsen endast i vad avser avhjälpande
av brist eller skada, som uppkommit under upplåtelsetiden.
Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen
och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning
av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget
användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom
ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten
eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet är
upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt,
skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott.
Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det
framgår vilka medel därför användas, skola i första hand anses för fondering
använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar
under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter,
som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras
egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall
fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek,
och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med
bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom
kapitaltillskott.
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
5
till 54 §.
1. Den befrielse från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar, som enligt 54 § a) är medgiven
svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, har avseende jämväl
å utdelning, som uppburits efter annan grund än i förhållande till innehavda
aktier eller andelar, dock icke utdelning för vilken det utdelande företaget
må njuta avdrag enligt 29 § 2 mom.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre
bestämmelser skola tillämpas vid 1954 års taxering samt vid eftertaxering
för år 1954 eller tidigare år.
Vidare skall iakttagas, att denna lag skall, såvitt avser 45 §, äga giltighet
allenast intill dess lagen den 5 juni 1953, nr 400, träder i kraft.
2) Förslag
till
lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen''den 28
september 1928 (nr 370), m. m.
Härigenom förordnas, att 45 § konnnunalskattelagen den 28 september
1928 enligt detta författningsrums avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953,
nr 4001, skall — med giltighet från det sistnämnda lag träder i kraft —
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att anvisningarna till
nyssnämnda paragraf skola — likaledes med giltighet från det lagen den 5
juni 1953, nr 400, träder i kraft — upphöra att gälla.
45 §.
Vid beräkning —---motsvarande garantibeloppet.
Oaktat garantibelopp för regleringssamfällighet tillhörig regleringsdamm
upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfälligheten, skall dock ägare
av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget
tillgodonjuta det i första stycket angivna, å regleringsdammen belöpande
avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på strömfallet belöpande andelen
av nämnda kostnad.
3) Förslag
till
förordning om ändring i laxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att 40 a §, 53 § 1 mom. samt 78 och 142 §§ taxeringsförordningen
den 28 september 19281 2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
1 Betr. tidigare lydelse av 45 §, jfr även 1954: 000.
2 Senaste lydelse av 40 a § se 1930:192, av 53 § 1 inom. sc 1947:513, av 78 § se 1951:792
och av 142 § se 1947:591.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
40 a §.
1 mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebo
lag
under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande
del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet,
skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering för inkomst
eller förmögenhet varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift
om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen
eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom angående
värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet. Omförmälda uppgift skall utan anmaning
avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som i
37 § 1 mom. sägs. 5
Uppgiften skall avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av
Kungl. Maj :t.
2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent åligger det bostadsförening
eller bostadsaktiebolag att även beträffande andra medlemmar eller
delägare än som avses i 1 mom. i den omfattning, som i anmaningen angives,
avlämna uppgift angående värdet av medlems eller delägares andel i
töreningens eller bolagets behållna förmögenhet.
3 mom. Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den
8 februari under taxeringsåret underrätta medlem eller delägare om värdet
av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna
förmögenhet.
I fall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget
att senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen
eller delägaren uppgift angående de i berörda moment omförmälda förhållanden,
i vad medlemmen eller delägaren angår.
4 mom. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra vad i 1 eller 2 mom. stadgas
skola bestämmelserna i 38 § 2 och 3 inom. samt 40 § 2 mom. äga motsvarande
tillämpning.
Om ansvar för underlåtenhet att behörigen fullgöra föreskrifterna i 1—
3 mom. stadgas i 142 §.
53 §.
1 mom. Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i stad
hos den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning,
hos magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet hos
ordförande i kommunalnämnd samt därjämte, då fråga är om allmän fastighetstaxering,
hos ordförande i beredningsnämnd och, då fråga är om årlig
taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd. Vad nu sagts om deklarationsblanketter
för årlig taxering skall gälla även i fråga om blanketter till uppgifter
enligt 40 a § 1 mom. samt 41 och 42 §§; och skola blanketter till uppgifter
enligt 42 § kostnadsfritt tillhandahållas jämväl hos den, som utbetalar
utdelning eller ränta, som där avses.
78 §.
Taxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:
a) att tillhandahålla deklarationsblanketter och blanketter till uppgifter
enligt 40 a § 1 mom. samt 41 och 42 §§ samt att meddela den, som därom
framställer begäran, erforderliga uppgifter om honom åliggande deklarationsskyldighet
och sättet för dess fullgörande;
b) att, då---vinnande behövligt.
Det åligger---nämnden kunna lämnas.
På begäran---ordföranden kunna lämnas.
Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 7
142 §.
Den, som ej behörigen fullgör vad honom enligt 18, 19, 23, 33 eller 34 §,
35 § 1 eller 2 mom., 40 a § 1, 2 eller 3 mom. eller 42 § 4 mom. andra stycket
åligger, skall, där ej försummelsen eljest är med straff belagd, böta högst trehundra
kronor. Vad nu sagts gälle ock om den, som ej behörigen fullgör
vad honom åligger jämlikt förordnande, som meddelats enligt 35 § 4 mom.
eller 42 § 4 mom. tredje stycket eller 42 § 5 mom.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.
Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 323 av herr Spetz samt II: 436 av herrar
Sjölin och Kristensson i Osby, vari hemställts, »att riksdagen med ändring
av vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition nr 37 måtte besluta att inkomst
av fastighet, som äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall upptagas
med 2,5 % av fastighetens taxeringsvärde med avdrag för räntekostnader
för lånat kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld»; ävensom
2)
de likalydande motionerna I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar
Staxäng och Munktell, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 37».
Rörande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda yrkandena,
tillåter sig utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna 11:436 och 11:501.
Av statsråds protokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
Nu gällande bestämmelser om beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag
samt av dessas medlemmar eller delägare återfinnes i 24 §,
25 § 1 mom. och 45 § kommunalskattelagen jämte anvisningar till 24 §
punkt 3, till 25 § punkt 5, till 38 § punkt 2 och till 45 § punkt 2 i samma
lag. Samtliga bestämmelser med undantag av 45 § med tillhörande anvisning
är tillämpliga jämväl vid statsbeskattningen enligt vad som framgår
av 2 och 3 §§ förordningen om statlig inkomstskatt.
Bestämmelsernas tillämpningsområde framgår av punkt 3 av anvisningarna
till 24 § kommunalskattelagen. Där sägs att med bostadsförening och
bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar
eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen
eller bolaget. Vad angår bostadsföreningar skiljer man efter tillkomsten av
lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar mellan tre olika slag av
sådana föreningar, nämligen dels bostadsrättsföreningar, dels besittnings
-
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
rättsföreningar och dels hyresföreningar. Med bostadsrättsförening förstås
enligt sistberörda lag ekonomisk förening med ändamål att i föreningens
hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt
för obegränsad tid. Besittningsrättsförening benämnes förening
med samma ändamål som bostadsrättsförening men tillkommen före lagen
om bostadsrättsföreningar och icke registrerad enligt denna. Hyresförening
slutligen är sådan bostadsförening, som upplåter lägenheter allenast med
hyresrätt för begränsad tid.
Innebörden av kommunalskattelagens bestämmelser om bostadsföreningar
och bostadsaktiebolag är följande.
Medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skattar —
såsom för inkomst av annan fastighet — för värdet av bostad eller annan
förmån från föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, som tillkommit medlemmen
eller delägaren, ävensom för sådan utdelning från föreningen eller
bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie. Föreningen eller bolaget
skattar — ävenledes såsom för inkomst av annan fastighet — för vad
som till föreningen eller bolaget influtit från fastigheten samt för avgifter
eller andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft
att utgöra till töreningen eller bolaget, till den del desamma icke är att anse
såsom kapitaltillskott. Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag,
som utgår i förhållande till innehavda aktier eller andelar, räknas såsom
intäkt av kapital eller undantagsvis såsom intäkt av rörelse. Från bruttointäkten
får medlem eller delägare göra avdrag för sådana driftkostnader
för den innehavda lägenheten, vilka bestritts direkt av honom själv, ävensom
för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,
som icke är att anse såsom kapitaltillskott. Föreningen eller bolaget
äger rätt att njuta avdrag för sådan utdelning till sina medlemmar eller delägare,
som utgått annorledes än å andelar eller aktier, dock ej för större belopp
av det utdelade än som motsvarar beloppet av de inbetalningar från
medlemmarna eller delägarna, vilka icke är att anse såsom kapitaltillskott.
Såsom framgår av vad nu sagts räknas inbetalning, som är att anse såsom
kapitaltillskott, icke såsom intäkt för föreningen eller bolaget och får
ej av medlemmen eller delägaren avdragas. Särskilda föreskrifter är meddelade
om vad som bör förstås med kapitaltillskott. En viss skillnad göres
därvid mellan sådana föreningar, som plägar upplåta lägenheter allenast
med hyresrätt för begränsad tid (hyresföreningar) samt andra föreningar.
Det stadgas nämligen att, där lägenhet är upplåten med hyresrätt
och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, ingen del
av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott. 1 Övriga fall skall med kapitaltillskott
menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen och delägares
inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning av medlem
eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas
för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom ny-, tilleHer
ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten eller
genom annan stadigvarande kapitalplacering.
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
9
Till ledning för bedömande av huru mycket av verkställda inbetalningar
som skall betraktas såsom kapitaltillskott, har särskilda föreskrifter meddelats.
Härutinnan har till en början stadgats, att om fondering inom förening
eller bolag verkställes utan att det framgår vilka medel därför användes,
skall i första hand anses för fondering använda andra medel än
medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar under beskattningsåret eller
de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra
än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vidare föreskrives,
att återstoden av det till fondering använda beloppet skall fördelas på nämnda
inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid
belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller
liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott.
Avdrag för värdeminskning å bostadsförening eller bostadsaktiebolag tillhöriga
byggnader, maskiner och andra inventarier tillkommer föreningen
eller bolaget. Medlem av föreningen eller delägare i bolaget äger således icke
åtnjuta dylikt avdrag.
I fråga om avdrag för vad som genom fastighetsskatt blivit beskattat
(procentavdrag) gäller, att medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag,
som med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt innehaft
lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, skall tillgodonjuta den
del av avdraget, som på lägenheten belöper, medan återstoden skall tillkomma
föreningen eller bolaget. Däremot skall procentavdraget för lägenheter,
som upplåtits till medlemmar eller delägare med hyresrätt, tillkomma föreningen
eller bolaget.
För bestämmande av det avdrag, som enligt vad nyss sagts medlem av
bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag äger tillgodonjuta, skall
fastighetens taxeringsvärde fördelas på lägenheterna i fastigheten efter förhållandet
mellan deras värden. Fördelning, som sålunda verkställts, bör i
allmänhet tillämpas, till dess ändring göres av fastighetens taxeringsvärde.
För att underlätta tillämpningen av bestämmelserna om beskattning av
bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt av dessas medlemmar bär i
40 a § taxeringsförordningen meddelats föreskrifter om särskilda uppgifter
från sådana föreningar eller aktiebolag. Dessa föreskrifter innefattar i huvudsak
följande.
Bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall vid sin självdeklaration foga
vissa uppgifter, avsedda att tjäna till ledning såväl för företagets taxering som
även och i synnerhet för medlemmarnas eller delägarnas taxering, nämligen om
namn för en var medlem eller delägare, som i denna sin egenskap innehar lägenhet
i föreningens eller bolagets fastighet, om hemvist för varje dylik medlem
eller delägare, som icke är mantalsskriven i fastigheten, om beskaffenheten
av varje dylik lägenhet och dess hyresvärde, om beloppet av en var inedlems
eller delägares inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket
därav utgör kapitaltillskott, om beskaffenheten av lägenheter, som upplåtits
till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap, ävensom
om sammanlagda beloppet av hyror eller andra avgifter för sådana lägen
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
heter samt slutligen, såvitt angår medlemmar eller delägare som innehar
lägenheter med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, om huru mycket
av fastighetens taxeringsvärde som belöper å varje sådan lägenhet. I dylik
uppgift skall ytterligare lämnas upplysning om värdet av varje medlems
eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Vidare
har bostadsförening eller bostadsaktiebolag att till ledning för taxeringen
av sådana medlemmar eller delägare, som i denna sin egenskap innehar
lägenheter i föreningens eller bolagets fastighet men som icke är mantalsskrivna
i fastigheten, att till taxeringsmyndigheten lämna bestyrkt utdrag av
nyssberörda uppgift i vad dylik medlem eller delägare angår. Det åligger därjämte
bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den 8 februari under
taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare meddelande om de förhållanden,
som enligt vad nyss sagts skall för medlemmen redovisas i den
vid företagets egen självdeklaration fogade uppgiften.
1950 års skattelagssakkunniga, som övervägt frågan om förenklade bestämmelser
på förevarande område, har med skrivelse den 30 oktober 1953
överlämnat promemoria angående beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag
samt av deras medlemmar eller delägare. Vid promemorian
fogade, av de sakkunniga utarbetade författningsförslag har såsom Bihang
fogats vid statsrådsprotokollet.
Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,
riksskattenämnden, bostadsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Sveriges
industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Hyresgästernas sparkasseoch
byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., Stockholms bostadsföreningars
centralförening u. p. a., Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening
u. p. a. samt Svenska riksbyggen.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen
får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan
återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,
nämligen
1950 års skattelagssakkunnigas promemoria, s. 11—19.
Remissyttrandena, s. 19—29.
Departementschefen, s. 30—36.
Av innehållet i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.
I de likalydande motionerna 1:323 och 11:436 har uttalats,
att motionärerna inte hade något att invända mot att schablonmetoden principiellt
tillämpades även för bostadsrättsföreningar. Motionärerna ansåge
emellertid den föreslagna räntesatsen för hög.
Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 11
Till stöd för det i de likalydande motionerna 1:390 och II :5(11
framförda yrkandet har anförts bl. a. följande. Ett överförande av skattskyldigheten
från medlemmarna i bostadsförening eller delägarna i bostadsaktiebolag
till företagen innebure i och för sig icke att nettointäkten av den
fastighet varom fråga vore underginge någon ändring till sin totala storlek.
Det sammanlagda skattebeloppet bleve dock ett annat på grund av att statsskatten
vore progressiv i fråga om fysiska personer men proportionell vad
anginge föreningar och aktiebolag. Förslaget, att skattskyldigheten i fortsättningen
skall åvila företagen, innebure alltså, som även departementschefen
framhållit, att hänsyn icke toges till den individuella skatteförmågan.
Förslaget vore därför principiellt icke motiverat. Även förslaget om övergång
till en schablonmässig taxering av bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen
stode i strid mot gällande beskattningsprinciper. Vad i detta
sammanhang anförts om att bostadsrätten innehades för att tillgodose medlemmarnas
behov av bostad saknade relevans vid den skattemässiga bedömningen.
Oavsett om juridisk person, som dreve uthyrningsverksamhet,
uppläte lägenhet till person som vore intressent inom företaget eller till
helt utomstående person, borde såsom skattepliktig inkomst upptagas det
verkliga beloppet, icke ett fingerat sådant. Att tillämpa två olika beskattningsmetoder
i fråga om samma slag av förvärvskälla tedde sig stötande mot
bakgrunden av den allmänt erkända principen om likformighet i beskattningen.
Medan enligt företagna utredningar övergången till schablonmässig
taxering av villaägares fastighetsinkomst skulle innebära en skärpt beskattning,
ledde metoden för bostadsföreningarna till en lindring. Bostadsföreningarna
intoge redan tidigare en privilegierad ställning i fråga om möjligheterna
att få åtnjuta statliga subventioner vid fastighetens uppförande.
De komme nu också att privilegieras vad gällde beskattningen. Det vore
stridande mot de principer som riksdagen tidigare accepterat att skatteledes
utgiva subventioner till vissa samhällsgrupper.
Det förhållandet att den hittillsvarande beskattningsordningen lett till
varierande resultat för olika bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag vore
uppenbarligen icke ett giltigt skäl för en omläggning. Snarare visade detta,
hur olämpligt det vore att övergå till schablonmässig taxering. Med hänsyn
till alt hyresregleringen lett till en betydande stelhet och ojämnhet i hyressättningen
vore det föga realistiskt att gå ut ifrån att nettointäkterna bort
vara någorlunda jämna.
Utskottet. Genom beslut av 1953 års riksdag infördes särskilda regler för
beräkning av inkomst av en- och tvåfamiljsfastigheter. Bestämmelserna innebär,
att inkomstberäkning efter de grunder, som tillämpas för förvärvskällor
i allmänhet, icke skall ske för dessa fastigheter. Inkomsten av villafastighet
skall i stället bestämmas enligt en förenklad schablonmetod. I princip
skall skattepliktig inkomst av en- och tvåfamiljsfastighet anses föreligga
endast i den män ägaren däri bar ett eget kapital, som han drar nytta av genom
innehavet av fastigheten. Beräkningen av nettointäkten skall av tek
-
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
niska skäl ske på det sättet att såsom bruttointäkt upptages ränta — beräknad
efter 3 procent — å hela det i fastigheten befintliga kapitalet, vilket
skall anses motsvara fastighetens taxeringsvärde, varefter avdrag göres för
ägarens verkliga utgift för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt,
i förekommande fall, för tomträttsavgäld eller liknande avgäld.
Införandet av schablonmetoden vid inkomstberäkningen av en- och tvåfamilj
sfastigheter motiverades bl. a. med att dessa fastigheter hade en väsentligt
annan karaktär än övriga fastigheter av annan fastighets natur, i det
att villafastigheterna i allmänhet innehades för att tillgodose ägarens behov
av bostad medan t. ex. hyresfastigheter innehades i syfte att förvärva
inkomst. 1953 års bevillningsutskott, som i sitt betänkande nr 50 tillstyrkte
det i propositionen nr 187 framlagda förslaget till bestämmelser om schablontaxering,
yttrade härutinnan bl. a., att inkomsttaxeringen i princip icke
påverkades av det sätt, varpå en skattskyldig tillgodosåge sitt behov av bostad.
Det syntes därför ägnat att främja jämlikhet och rättvisa i beskattningen,
om denna grundsats genomfördes även beträffande skattskyldiga,
som tillgodosåge sitt bostadsbehov genom innehav av en- eller tvåfamiljsfastighet.
Ett annat skäl för antagandet av schablonmetoden var att erfarenheterna
från taxeringsarbetet utvisade, att stora svårigheter mött vid tillämpningen
av förut gällande bestämmelser vad avser såväl beräkningen av bruttointäkten
som kontrollen av avdrag för omkostnader. I denna del uttalade 1953
års bevillningsutskott bl. a., att utskottet funne att ett genomförande av det
i propositionen framlagda förslaget skulle innebära en avsevärd och värdefull
förenkling av både de skattskyldigas deklarationsbestyr och taxeringsmyndigheternas
och skattedomstolarnas åligganden. Utskottet ansåg vidare
det vara en avgjord fördel, att åtskilliga uppskattnings- och bedömningsfrågor,
som kunde vara föremål för olika uppfattningar och därför ofta lett
till skatteprocesser, vid förslagets genomförande skulle bortfalla.
Vad beträffar procenttalet för beräkning av bruttointäkten av villafastigheter
erinrade utskottet om att en i propositionen redovisad undersökning
av vissa år 1953 avgivna deklarationer gåve vid handen, att taxeringsutfallet
vid begagnandet av procenttalet 3 i genomsnitt kunde beräknas bli detsamma
som vid tillämpningen av den vanliga inkomstberäkningen. Utskottet
framhöll även att berörda undersökningar utvisade att fastställandet av
detta procenttal innebure att nettointäkten komme att motsvara blott 2,4
procent av det egna kapitalet. En sänkning av procenttalet till 2,5 skulle
medföra att nettointäkten skulle motsvara endast 1,23 procent av det egna
kapitalet.
I den föreliggande propositionen föreslås, att inkomst av fastighet som
äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall beräknas enligt den i
det föregående omnämnda förenklade schablonmetod, som år 1953 infördes
för en- och tvåfamilj sfastigheter. Såsom intäkt förordas i enlighet härmed
skola upptagas ett belopp motsvarande 3 procent av fastighetens taxeringsvärde.
Från intäkten avses skola medgivas avdrag för ränta å lånat
Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 13
i fastigheten nedlagt kapital. Den föreslagna schablontaxeringen innebär
hl. a. att den skattskyldighet för värdet av bostadsförmån eller annan förmån
av bostadsföretagens fastighet, som hittills åvilat medlemmarna eller
delägarna, bortfaller. Skattskyldigheten för fastighetsinkomsten överflyttas
i stället helt på föreningarna och bolagen. Det avdrag för gäldränta som är
medgivet enligt schablonmetoden skall på grund härav enligt förslaget tillkomma
bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen.
Inkomstberäkningen vid taxering av fastigheter som äges av bostadsföreningar
och bostadsaktiebolag förorsakar för närvarande ett betydande arbete
för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna till följd av de
invecklade bestämmelserna i ämnet samt det omständliga deklarations- och
uppgiftsförfarandet. I den praktiska tillämpningen uppstår härjämte stora
svårigheter i fråga om beräkning av bruttointäkt och kontroll av avdrag för
omkostnader. Det arbete, som nedlägges på sådan beräkning och kontroll,
och de tvistigheter, som härvid uppkommer, står ofta icke i rimlig proportion
till de värden, varom fråga är. Beskattningen avser ofta relativt små
inkomstbelopp och berör ett icke ringa antal skattskyldiga. Det anförda utvisar
enligt utskottets mening att genomförandet av en förenklad taxeringsmetod
på förevarande område framstår såsom i hög grad önskvärt.
Såsom i propositionen framhålles kompliceras frågan om en förenkling
på förevarande område av att det här gäller två olika kategorier skattskyldiga,
nämligen dels medlemmarna i bostadsföreningarna och delägarna i bostadsaktiebolagen
samt dels föreningarna och bolagen. 1950 års skattelagssakkunniga,
som framlagt det till grund för propositionen liggande förslaget
i ämnet, har övervägt att icke föra förenklingen längre än att införa schablonberäkning
endast av medlemmarnas och delägarnas fastighetsinkomst.
Den nu föreskrivna uppdelade skattskyldigheten skulle sålunda kvarstå
oförändrad. Emellertid har de sakkunniga funnit att man med en sådan
metod blott delvis skulle vinna de fördelar i förenklingshänseende som eftersträvades.
De sakkunniga har i stället förordat den ytterligare förenklingen
att skattskyldigheten för fastighetsinkomsten helt överflyttades på
bostadsföretagen. Departementschefen har i propositionen uttalat att de
sakkunnigas förslag torde utgöra den enda tänkbara rationella lösningen.
I de likalydande motionerna I: 390 (av herr Svärd) samt II: 501 (av herrar
Staxäng och Munktell) har yrkats avslag å propositionen. Till stöd för
yrkandet har bl. a. anförts att genomförandet av schablonmetoden skulle
innebära ett åsidosättande av principen om rättvisa och likformighet i beskattningen,
att icke den verkliga utan en fingerad inkomst bleve beskattad
samt alt den föreslagna överflyttningen av skattskyldigheten för fastighetsinkomsten
från medlemmarna i bostadsföreningarna och delägarna i bostadsaktiebolagen
till företagen innebure alt hänsyn icke komme alt tagas
till den individuella skatteförmågan.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
Vad beträffar påståendet att förslaget vore stridande mot principen om
en rättvis och likformig beskattning får utskottet som sin mening uttala
att det med hänsyn till ifrågavarande fastigheters karaktär framstår som
motiverat att inkomstberäkningen vid taxering sker efter speciella grunder.
Beträffande de med bostadsrätt innehavda lägenheterna kan liksom i fråga
om villafastigheterna sägas att de innehaves icke i syfte att förvärva inkomst
utan för att tillgodose innehavarens eller ägarens behov av bostad. Då detta
behov får anses hänförligt till levnadskostnader anser utskottet skäl föreligga
att vid taxeringen avvika från de beskattningsregler som gäller för beräkning
av inkomst från förvärvskällor i allmänhet. Att därvid anknyta till
den vid föregående års riksdag genomförda schablonmetoden för beräkning
av inkomst av villafastigheter finner utskottet vara naturligt och följdriktigt.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om vad som i propositionen
framhållits därom att schablonmetoder för beräkning av hyresvärde
av bostadslägenhet redan nu tillämpas i stor utsträckning.
Den i propositionen föreslagna överflyttningen av skattskyldigheten för
fastighetsinkomsten från medlemmarna i bostadsföreningarna och delägarna
i bostadsföretagen innebär — såsom även departementschefen påpekat
— att hänsyn ej kommer att tagas till den individuella skatteförmågan. Som
skäl för en sådan ytterligare förenkling har anförts att den beskattning, varom
här är fråga, gäller relativt ringa inkomstbelopp, att de föreslagna bestämmelserna
icke kommer att medföra en skärpt beskattning i förhållande
till nuvarande regler samt att desamma torde utgöra den enda möjliga lösningen
till en rationell förenkling på området. Med hänsyn till de tungt
vägande skäl av praktisk art som således kan åberopas för den i propositionen
föreslagna och av de sakkunniga förordade anordningen, anser sig
utskottet icke böra motsätta sig att densamma genomföres. I enlighet härmed
tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget till omläggning
av bestämmelserna för beskattning av inkomst av bostadsförenings
och bostadsaktiebolags fastighet. Utskottet avstyrker alltså de ovannämnda
motionerna I: 390 och II: 501.
I de likalydande motionerna I: 323 (av herr Spetz) samt II: 436 (av herrar
Sjölin och Kristensson i Osby) har yrkats, att procenttalet vid beräkning
av bruttointäkt av bostadsföretagens fastigheter måtte fastställas till
2,5. Yrkandet torde få ses i sammanhang med ett i de likalydande motionerna
I: 329 (av herr Spetz m. fl.) och II: 435 (av herr Sjölin in. fl.) framställt
yrkande att procenttalet vid schablonberäkning av inkomst av en- och
tvåfamilj sfastigheter måtte nedsättas från 3 till 2,5. I sitt denna dag avgivna
betänkande nr 17 har utskottet hemställt, att sistnämnda motioner
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad beträffar yrkandet i
de nu till behandling föreliggande motionerna får utskottet erinra om att
på sätt i propositionen närmare redovisas verkställda undersökningar utvisar
att schablontaxering med användande av ett procenttal av 3 icke kan
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
antagas leda till en skärpt beskattning utan tvärtom till en något lindrigare
beskattning än en taxering enligt nu gällande bestämmelser. Att under sådana
förhållanden för närvarande fastställa procenttalet till lägre tal än 3
anser utskottet icke böra komma i fråga. Utskottet avstyrker alltså motionerna
I: 323 och II: 436.
De i propositionen framlagda förslagen i övrigt föranleder ej erinran eller
särskilt yttrande av utskottet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 37 och med avslag å de likalydande
motionerna I: 323 av herr Spetz samt II: 436 av herrar Sjölin
och Kristensson i Osby ävensom de likalydande motionerna
I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar Staxäng
och Munktell,
1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370);
2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; samt
3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i taxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379).
Stockholm den 23 februari 1954.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon, Gustaf
Elof sson, Velander*, Söderquist, Nildasson, Einar Eriksson och Damström;
samt
från andr a kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Sundström*, Sjölin*, Brandt, Henriksson*, Vigelsbo*, Nilsson i Svalöv,
Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik*.
* Icke närvarande vid justering av betänkandet.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
Reservationer:
I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, vilka ansett att utskottet bort
hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna
I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar Staxäng
och Munktell, avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition
nr 37,
samt att de likalydande motionerna I: 323 av herr Spetz
samt II: 436 av herrar Sjölin och Kristensson i Osby måtte av
riksdagen lämnas utan åtgärd.
II) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Gustafson
i Göteborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
Genom beslut---(= utskottet s. 11 rad 8 nedifrån — s. 14 rad 13
nedifrån)---och II: 501.
I de likalydande motionerna I: 323 (av herr Spetz) samt II: 436 (av herrar
Sjölin och Kristensson i Osby) har yrkats, att procenttalet vid beräkning
av bruttointäkt av bostadsföretagens fastigheter måtte fastställas till 2,5.
I likhet med motionärerna finner utskottet att procenttalet 2,5 vid nuvarande
ränteläge utgör en skälig grund för beräkning av bruttointäkten från
ifrågavarande fastigheter. Utskottet tillstyrker förty motionerna 1:323 och
II: 436.
i ■ (== utskottet s. 15 råd 6—råd 7 uppifrån)---av utskot
tet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 37 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas och med bitall till de likalydande motionerna
I: 323 av herr Spetz och II: 436 av herrar Sjölin och Kristensson
i Osby, ävensom med avslag å de likalydande motionerna
I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar Staxäng
och Munktell,
1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) med den ändringen, att 24 § 3 mom.
erhåller följande lydelse:
24 §.
3 mom. Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och
har fastigheten uteslutande eller huvudsakligen använts för beredande av
bostad åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare, skall såsom in
-
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 18.
täkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat två
och en halv procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret.
Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret,
beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de
grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxe
-
ringsåret.
Att inkomst
---till 38 §.
(Se vidare anvisningarna.)
2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), m. in.; samt
3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om ändring i taxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379).
2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 7 sand. Nr 18.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kr ono eg endomar m. m. a1 i texten