Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1954-02-23 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:18, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

1

Nr 18.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 8 januari 1954 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 37, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; samt

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

I propositionen föreslås att inkomst av fastighet, som äges av bostadsförening

eller bostadsaktiebolag, skall beräknas enligt den förenklade schablonmetod,

som redan genomförts för en- och tvåfamilj sfastigheter. Intäkten

skall sålunda upptagas till 3 procent av fastighetens taxeringsvärde, varefter

avdrag medgives för räntekostnader för lånat kapital i fastigheten.

Medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skall beskattas

endast om han hyrt ut sin lägenhet. Inkomstberäkningen skall i sådant

fall ske efter regler, som i huvudsak överensstämmer med de nu gällande.

Ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslag är av följande

lydelse. 1

1) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 24 § 1 inom., 25 § 1 och 3 mom. och 45 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 — sistnämnda författningsrum

enligt dess avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953, nr 399 -—- samt anvisningarna

till 19 §, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 24 §, punkt

I Bihang till riksdagens protokoll 195b. 7 samt. Nr IS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

1 av anvisningarna till 36 §, punkt 2 av anvisningarna till 38 § och punkt 1

av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives, att till 24 § samma lag skall fogas ett nytt moment,

betecknat 3 mom., av nedan angiven lydelse, att till anvisningarna till 39 §

nyssnämnda lag skall fogas en ny punkt, betecknad 3, av lydelse som i det

följande angives samt att punkt 5 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av

anvisningarna till 45 § kommunalskattelagen skola upphöra att gälla.

24 §.

1 mom. Till intäkt av annan fastighet skall, där ej annat föranledes av

vad nedan i andra stycket eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänföras vad av

fastighet här i riket, som taxerats såsom annan fastighet, kommit ägaren

till godo, såsom:

hyresvärdet av---frälseränta.

Har fastighet---av 30 § 2 mom.

Förmån av---särskilt redovisas.

3 mom. Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och

har fastigheten uteslutande eller huvudsakligen använts för beredande av

bostad åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare, skall såsom intäkt

av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat tre

procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Finnes

ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på

grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för

åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Att inkomst som medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag

i denna sin egenskap åtnjutit i vissa fall skall räknas såsom intäkt av

kapital, därom stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 38 §.

(Se vidare anvisningarna.)

25 §.

1 mom. Från bruttointäkten---liknande avgäld.

3 mom. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt

24 § 2 eller 3 inom., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för

ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande

avgäld.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom., delvis

använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den

del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

45 §.

Genom fastighetsskatten--- ■— fastighetsskatt beskattats.

Rätt till förenämnda avdrag skall tillkomma fastighetens ägare. Dock skall

ägare av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretag

tillgodonjuta den del av avdraget för regleringssamfälligheten tillhörig

regleringsdamm, som motsvarar den på strömfallet belöpande andelen av

nämnda kostnad.

Har fastighet----ägt fastigheten.

Avdraget skall — — — gällande taxeringsvärdet.

_ (Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse av 24 § 1 mom., 25 § 1 och 3 mom., punkt 2 av anvisningarna till 24 § och

punkt 1 av anvisningarna till 36 § se 1953: 404, av anvisningarna till 19 § se 1950: 308,

av punkt 3 av anvisningarna till 24 § se 1930:190 samt av punkt 1 av anvisningarna till 54 §

se 1934:294. Betr. nu gällande lydelse av punkt 2 av anvisningarna till 45 § se 1930:190

samt betr. lydelsen fr. o. m. den 1 januari 1955 av 45 § se 1953:400 och 1954:000. Anvisningarna

till 45 § upphöra vid sistnämnda tidpunkt att gälla se 1954: 000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

3

Anvisningar

till 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge

eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst.

Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.

Bestämmelsen att---nämnda lag.

till 24 §.

2. Såsom av 24 § 1 mom. sista stycket framgår, skall avkastning av plantering

eller trädgårdsland, i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att

anse endast såsom tillbehör till bostadslägenhet och användes företrädesvis

för ägarens personliga trevnad, icke särskilt redovisas, och får å andra sidan

enligt 25 § underhållskostnaden ej avdragas. Värdet av berörda förmån

skall tagas i beräkning vid bestämmande av bostadsvärdet.

Om däremot---uppgivna intäkterna.

Föreligger handelsträdgårdsrörelse,----av rörelse.

3. Med bostadsförening--— eller bolaget.

till 36 §.

1. Vid beräkning av realisationsvinst upptages såsom intäkt vad som erhållits

för den avyttrade egendomen. Avdrag får ske för alla omkostnader

för förvärvet och avyttringen, således för erlagd köpeskilling, för vad som

nedlagts på förbättring av egendomen, för inköps- och försäljningsprovision,

för stämpelkostnader m. m. Hit räknas jämväl kostnad, som under tid, då

intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav

beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom., nedlagts på reparation och underhåll

av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen

på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet.

Har den skattskyldige tidigare fått åtnjuta avdrag för värdeminskning av den

avyttrade egendomen eller dyl., skall å andra sidan, i den mån ej vad som

vid avyttringen återbekommits av de avskrivna beloppen inräknas i intäkt

av rörelse, omkostnadsbeloppet minskas med detta avdrag. Vidare får vid

vinstberäkningen den skattskyldige åtnjuta avdrag för under beskattningsåret

utbetalda förvaltningskostnader och räntor, därest dessa ej böra hänföras

till annan förvärvskälla.

till 38 §.

2. Till intäkt av kapital hänföres sådan utdelning från aktiebolag eller

ekonomisk förening, som utgår i förhållande till innehavda aktier eller andelar,

men däremot icke — med undantag som i andra stycket sägs — utdelning,

som utgår efter annan grund, t. ex. i förhållande till gjorda inköp

eller försäljningar. Dylik utdelning är skattefri, där den blott innebär en

minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla,

vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda

hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares

utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som

han sålt till föreiiingen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring

inköpt av föreningen.

Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag, som utgått annorledcs

än i förhållande till innehavda andelar eller aktier, räknas såsom

intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

ningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra

inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller

till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten

till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas

vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller

delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen

eller delägaren.

Har bostad eller annan förmån av fastighet, varav intäkten beräknas enligt

24 § 3 inom., tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag

i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som

i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller förmånen icke räknas

såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren. I följd härav

må, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, avdrag icke ske för

medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller

för andra omkostnader, som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller

förmånen.

till 39 §.

3. Där vederlag för upplåtelse av lägenhet, vilken tillkommit medlem avbostadsförening

eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap,

enligt bestämmelserna i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 38 §

upptagits såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren, får avdrag

för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,

som icke äro att anse såsom kapitaltillskott, göras i den mån beloppet

av inbetalningarna överstiger utdelning som skett annorledes än i förhållande

till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. Avdrag må

jämväl ske för sådana av upplåtelsen föranledda kostnader, som bestritts

av medlemmen eller delägaren själv. Kostnad för reparation och underhåll

må anses såsom föranledd av upplåtelsen endast i vad avser avhjälpande

av brist eller skada, som uppkommit under upplåtelsetiden.

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen

och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning

av medlem eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget

användas för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom

ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten

eller genom annan stadigvarande kapitalplacering. Där lägenhet är

upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt,

skall dock icke någon del av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott.

Verkställes fondering inom förening eller bolag, utan att det

framgår vilka medel därför användas, skola i första hand anses för fondering

använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar

under beskattningsåret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter,

som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras

egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering använda beloppet skall

fördelas på nämnda inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek,

och skall vad därvid belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med

bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom

kapitaltillskott.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

5

till 54 §.

1. Den befrielse från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar, som enligt 54 § a) är medgiven

svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, har avseende jämväl

å utdelning, som uppburits efter annan grund än i förhållande till innehavda

aktier eller andelar, dock icke utdelning för vilken det utdelande företaget

må njuta avdrag enligt 29 § 2 mom.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser skola tillämpas vid 1954 års taxering samt vid eftertaxering

för år 1954 eller tidigare år.

Vidare skall iakttagas, att denna lag skall, såvitt avser 45 §, äga giltighet

allenast intill dess lagen den 5 juni 1953, nr 400, träder i kraft.

2) Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen''den 28

september 1928 (nr 370), m. m.

Härigenom förordnas, att 45 § konnnunalskattelagen den 28 september

1928 enligt detta författningsrums avfattning jämlikt lagen den 5 juni 1953,

nr 4001, skall — med giltighet från det sistnämnda lag träder i kraft —

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att anvisningarna till

nyssnämnda paragraf skola — likaledes med giltighet från det lagen den 5

juni 1953, nr 400, träder i kraft — upphöra att gälla.

45 §.

Vid beräkning —---motsvarande garantibeloppet.

Oaktat garantibelopp för regleringssamfällighet tillhörig regleringsdamm

upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfälligheten, skall dock ägare

av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget

tillgodonjuta det i första stycket angivna, å regleringsdammen belöpande

avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på strömfallet belöpande andelen

av nämnda kostnad.

3) Förslag

till

förordning om ändring i laxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 40 a §, 53 § 1 mom. samt 78 och 142 §§ taxeringsförordningen

den 28 september 19281 2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

1 Betr. tidigare lydelse av 45 §, jfr även 1954: 000.

2 Senaste lydelse av 40 a § se 1930:192, av 53 § 1 inom. sc 1947:513, av 78 § se 1951:792

och av 142 § se 1947:591.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

40 a §.

1 mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebo
lag

under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande

del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet,

skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering för inkomst

eller förmögenhet varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift

om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen

eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom angående

värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller

bolagets behållna förmögenhet. Omförmälda uppgift skall utan anmaning

avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som i

37 § 1 mom. sägs. 5

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Maj :t.

2 mom. Efter anmaning av taxeringsintendent åligger det bostadsförening

eller bostadsaktiebolag att även beträffande andra medlemmar eller

delägare än som avses i 1 mom. i den omfattning, som i anmaningen angives,

avlämna uppgift angående värdet av medlems eller delägares andel i

töreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

3 mom. Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den

8 februari under taxeringsåret underrätta medlem eller delägare om värdet

av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna

förmögenhet.

I fall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget

att senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen

eller delägaren uppgift angående de i berörda moment omförmälda förhållanden,

i vad medlemmen eller delägaren angår.

4 mom. Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra vad i 1 eller 2 mom. stadgas

skola bestämmelserna i 38 § 2 och 3 inom. samt 40 § 2 mom. äga motsvarande

tillämpning.

Om ansvar för underlåtenhet att behörigen fullgöra föreskrifterna i 1—

3 mom. stadgas i 142 §.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas i stad

hos den lokala skattemyndigheten eller, där staden icke har egen uppbördsförvaltning,

hos magistraten eller kommunalborgmästaren och å landet hos

ordförande i kommunalnämnd samt därjämte, då fråga är om allmän fastighetstaxering,

hos ordförande i beredningsnämnd och, då fråga är om årlig

taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd. Vad nu sagts om deklarationsblanketter

för årlig taxering skall gälla även i fråga om blanketter till uppgifter

enligt 40 a § 1 mom. samt 41 och 42 §§; och skola blanketter till uppgifter

enligt 42 § kostnadsfritt tillhandahållas jämväl hos den, som utbetalar

utdelning eller ränta, som där avses.

78 §.

Taxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

a) att tillhandahålla deklarationsblanketter och blanketter till uppgifter

enligt 40 a § 1 mom. samt 41 och 42 §§ samt att meddela den, som därom

framställer begäran, erforderliga uppgifter om honom åliggande deklarationsskyldighet

och sättet för dess fullgörande;

b) att, då---vinnande behövligt.

Det åligger---nämnden kunna lämnas.

På begäran---ordföranden kunna lämnas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 7

142 §.

Den, som ej behörigen fullgör vad honom enligt 18, 19, 23, 33 eller 34 §,

35 § 1 eller 2 mom., 40 a § 1, 2 eller 3 mom. eller 42 § 4 mom. andra stycket

åligger, skall, där ej försummelsen eljest är med straff belagd, böta högst trehundra

kronor. Vad nu sagts gälle ock om den, som ej behörigen fullgör

vad honom åligger jämlikt förordnande, som meddelats enligt 35 § 4 mom.

eller 42 § 4 mom. tredje stycket eller 42 § 5 mom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 323 av herr Spetz samt II: 436 av herrar

Sjölin och Kristensson i Osby, vari hemställts, »att riksdagen med ändring

av vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition nr 37 måtte besluta att inkomst

av fastighet, som äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall upptagas

med 2,5 % av fastighetens taxeringsvärde med avdrag för räntekostnader

för lånat kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld»; ävensom
2)

de likalydande motionerna I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar

Staxäng och Munktell, vari hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 37».

Rörande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda yrkandena,

tillåter sig utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det

följande, hänvisa till motionerna 11:436 och 11:501.

Av statsråds protokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Nu gällande bestämmelser om beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt av dessas medlemmar eller delägare återfinnes i 24 §,

25 § 1 mom. och 45 § kommunalskattelagen jämte anvisningar till 24 §

punkt 3, till 25 § punkt 5, till 38 § punkt 2 och till 45 § punkt 2 i samma

lag. Samtliga bestämmelser med undantag av 45 § med tillhörande anvisning

är tillämpliga jämväl vid statsbeskattningen enligt vad som framgår

av 2 och 3 §§ förordningen om statlig inkomstskatt.

Bestämmelsernas tillämpningsområde framgår av punkt 3 av anvisningarna

till 24 § kommunalskattelagen. Där sägs att med bostadsförening och

bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet

uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar

eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som äges av föreningen

eller bolaget. Vad angår bostadsföreningar skiljer man efter tillkomsten av

lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar mellan tre olika slag av

sådana föreningar, nämligen dels bostadsrättsföreningar, dels besittnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

rättsföreningar och dels hyresföreningar. Med bostadsrättsförening förstås

enligt sistberörda lag ekonomisk förening med ändamål att i föreningens

hus åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt

för obegränsad tid. Besittningsrättsförening benämnes förening

med samma ändamål som bostadsrättsförening men tillkommen före lagen

om bostadsrättsföreningar och icke registrerad enligt denna. Hyresförening

slutligen är sådan bostadsförening, som upplåter lägenheter allenast med

hyresrätt för begränsad tid.

Innebörden av kommunalskattelagens bestämmelser om bostadsföreningar

och bostadsaktiebolag är följande.

Medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag skattar —

såsom för inkomst av annan fastighet — för värdet av bostad eller annan

förmån från föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, som tillkommit medlemmen

eller delägaren, ävensom för sådan utdelning från föreningen eller

bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie. Föreningen eller bolaget

skattar — ävenledes såsom för inkomst av annan fastighet — för vad

som till föreningen eller bolaget influtit från fastigheten samt för avgifter

eller andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft

att utgöra till töreningen eller bolaget, till den del desamma icke är att anse

såsom kapitaltillskott. Utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag,

som utgår i förhållande till innehavda aktier eller andelar, räknas såsom

intäkt av kapital eller undantagsvis såsom intäkt av rörelse. Från bruttointäkten

får medlem eller delägare göra avdrag för sådana driftkostnader

för den innehavda lägenheten, vilka bestritts direkt av honom själv, ävensom

för sådana avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget,

som icke är att anse såsom kapitaltillskott. Föreningen eller bolaget

äger rätt att njuta avdrag för sådan utdelning till sina medlemmar eller delägare,

som utgått annorledes än å andelar eller aktier, dock ej för större belopp

av det utdelade än som motsvarar beloppet av de inbetalningar från

medlemmarna eller delägarna, vilka icke är att anse såsom kapitaltillskott.

Såsom framgår av vad nu sagts räknas inbetalning, som är att anse såsom

kapitaltillskott, icke såsom intäkt för föreningen eller bolaget och får

ej av medlemmen eller delägaren avdragas. Särskilda föreskrifter är meddelade

om vad som bör förstås med kapitaltillskott. En viss skillnad göres

därvid mellan sådana föreningar, som plägar upplåta lägenheter allenast

med hyresrätt för begränsad tid (hyresföreningar) samt andra föreningar.

Det stadgas nämligen att, där lägenhet är upplåten med hyresrätt

och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, ingen del

av hyresavgiften anses såsom kapitaltillskott. 1 Övriga fall skall med kapitaltillskott

menas dels medlems inbetalning å insats i föreningen och delägares

inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbetalning av medlem

eller delägare, som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas

för fondering såsom genom kapitalavbetalning å skuld eller genom ny-, tilleHer

ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten eller

genom annan stadigvarande kapitalplacering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

9

Till ledning för bedömande av huru mycket av verkställda inbetalningar

som skall betraktas såsom kapitaltillskott, har särskilda föreskrifter meddelats.

Härutinnan har till en början stadgats, att om fondering inom förening

eller bolag verkställes utan att det framgår vilka medel därför användes,

skall i första hand anses för fondering använda andra medel än

medlemmarnas eller delägarnas inbetalningar under beskattningsåret eller

de under året influtna hyrorna för lägenheter, som varit uthyrda till andra

än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vidare föreskrives,

att återstoden av det till fondering använda beloppet skall fördelas på nämnda

inbetalningar och hyror efter deras inbördes storlek, och skall vad därvid

belöper på de inbetalningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller

liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott.

Avdrag för värdeminskning å bostadsförening eller bostadsaktiebolag tillhöriga

byggnader, maskiner och andra inventarier tillkommer föreningen

eller bolaget. Medlem av föreningen eller delägare i bolaget äger således icke

åtnjuta dylikt avdrag.

I fråga om avdrag för vad som genom fastighetsskatt blivit beskattat

(procentavdrag) gäller, att medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag,

som med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt innehaft

lägenhet i föreningen eller bolaget tillhörig fastighet, skall tillgodonjuta den

del av avdraget, som på lägenheten belöper, medan återstoden skall tillkomma

föreningen eller bolaget. Däremot skall procentavdraget för lägenheter,

som upplåtits till medlemmar eller delägare med hyresrätt, tillkomma föreningen

eller bolaget.

För bestämmande av det avdrag, som enligt vad nyss sagts medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag äger tillgodonjuta, skall

fastighetens taxeringsvärde fördelas på lägenheterna i fastigheten efter förhållandet

mellan deras värden. Fördelning, som sålunda verkställts, bör i

allmänhet tillämpas, till dess ändring göres av fastighetens taxeringsvärde.

För att underlätta tillämpningen av bestämmelserna om beskattning av

bostadsföreningar och bostadsaktiebolag samt av dessas medlemmar bär i

40 a § taxeringsförordningen meddelats föreskrifter om särskilda uppgifter

från sådana föreningar eller aktiebolag. Dessa föreskrifter innefattar i huvudsak

följande.

Bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall vid sin självdeklaration foga

vissa uppgifter, avsedda att tjäna till ledning såväl för företagets taxering som

även och i synnerhet för medlemmarnas eller delägarnas taxering, nämligen om

namn för en var medlem eller delägare, som i denna sin egenskap innehar lägenhet

i föreningens eller bolagets fastighet, om hemvist för varje dylik medlem

eller delägare, som icke är mantalsskriven i fastigheten, om beskaffenheten

av varje dylik lägenhet och dess hyresvärde, om beloppet av en var inedlems

eller delägares inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket

därav utgör kapitaltillskott, om beskaffenheten av lägenheter, som upplåtits

till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap, ävensom

om sammanlagda beloppet av hyror eller andra avgifter för sådana lägen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

heter samt slutligen, såvitt angår medlemmar eller delägare som innehar

lägenheter med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, om huru mycket

av fastighetens taxeringsvärde som belöper å varje sådan lägenhet. I dylik

uppgift skall ytterligare lämnas upplysning om värdet av varje medlems

eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Vidare

har bostadsförening eller bostadsaktiebolag att till ledning för taxeringen

av sådana medlemmar eller delägare, som i denna sin egenskap innehar

lägenheter i föreningens eller bolagets fastighet men som icke är mantalsskrivna

i fastigheten, att till taxeringsmyndigheten lämna bestyrkt utdrag av

nyssberörda uppgift i vad dylik medlem eller delägare angår. Det åligger därjämte

bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den 8 februari under

taxeringsåret tillställa varje medlem eller delägare meddelande om de förhållanden,

som enligt vad nyss sagts skall för medlemmen redovisas i den

vid företagets egen självdeklaration fogade uppgiften.

1950 års skattelagssakkunniga, som övervägt frågan om förenklade bestämmelser

på förevarande område, har med skrivelse den 30 oktober 1953

överlämnat promemoria angående beskattning av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

samt av deras medlemmar eller delägare. Vid promemorian

fogade, av de sakkunniga utarbetade författningsförslag har såsom Bihang

fogats vid statsrådsprotokollet.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, bostadsstyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund, Sveriges

industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., Stockholms bostadsföreningars

centralförening u. p. a., Malmö bostadsföreningars centralorganisation förening

u. p. a. samt Svenska riksbyggen.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen

får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

1950 års skattelagssakkunnigas promemoria, s. 11—19.

Remissyttrandena, s. 19—29.

Departementschefen, s. 30—36.

Av innehållet i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

I de likalydande motionerna 1:323 och 11:436 har uttalats,

att motionärerna inte hade något att invända mot att schablonmetoden principiellt

tillämpades även för bostadsrättsföreningar. Motionärerna ansåge

emellertid den föreslagna räntesatsen för hög.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 11

Till stöd för det i de likalydande motionerna 1:390 och II :5(11

framförda yrkandet har anförts bl. a. följande. Ett överförande av skattskyldigheten

från medlemmarna i bostadsförening eller delägarna i bostadsaktiebolag

till företagen innebure i och för sig icke att nettointäkten av den

fastighet varom fråga vore underginge någon ändring till sin totala storlek.

Det sammanlagda skattebeloppet bleve dock ett annat på grund av att statsskatten

vore progressiv i fråga om fysiska personer men proportionell vad

anginge föreningar och aktiebolag. Förslaget, att skattskyldigheten i fortsättningen

skall åvila företagen, innebure alltså, som även departementschefen

framhållit, att hänsyn icke toges till den individuella skatteförmågan.

Förslaget vore därför principiellt icke motiverat. Även förslaget om övergång

till en schablonmässig taxering av bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen

stode i strid mot gällande beskattningsprinciper. Vad i detta

sammanhang anförts om att bostadsrätten innehades för att tillgodose medlemmarnas

behov av bostad saknade relevans vid den skattemässiga bedömningen.

Oavsett om juridisk person, som dreve uthyrningsverksamhet,

uppläte lägenhet till person som vore intressent inom företaget eller till

helt utomstående person, borde såsom skattepliktig inkomst upptagas det

verkliga beloppet, icke ett fingerat sådant. Att tillämpa två olika beskattningsmetoder

i fråga om samma slag av förvärvskälla tedde sig stötande mot

bakgrunden av den allmänt erkända principen om likformighet i beskattningen.

Medan enligt företagna utredningar övergången till schablonmässig

taxering av villaägares fastighetsinkomst skulle innebära en skärpt beskattning,

ledde metoden för bostadsföreningarna till en lindring. Bostadsföreningarna

intoge redan tidigare en privilegierad ställning i fråga om möjligheterna

att få åtnjuta statliga subventioner vid fastighetens uppförande.

De komme nu också att privilegieras vad gällde beskattningen. Det vore

stridande mot de principer som riksdagen tidigare accepterat att skatteledes

utgiva subventioner till vissa samhällsgrupper.

Det förhållandet att den hittillsvarande beskattningsordningen lett till

varierande resultat för olika bostadsföreningar eller bostadsaktiebolag vore

uppenbarligen icke ett giltigt skäl för en omläggning. Snarare visade detta,

hur olämpligt det vore att övergå till schablonmässig taxering. Med hänsyn

till alt hyresregleringen lett till en betydande stelhet och ojämnhet i hyressättningen

vore det föga realistiskt att gå ut ifrån att nettointäkterna bort

vara någorlunda jämna.

Utskottet. Genom beslut av 1953 års riksdag infördes särskilda regler för

beräkning av inkomst av en- och tvåfamiljsfastigheter. Bestämmelserna innebär,

att inkomstberäkning efter de grunder, som tillämpas för förvärvskällor

i allmänhet, icke skall ske för dessa fastigheter. Inkomsten av villafastighet

skall i stället bestämmas enligt en förenklad schablonmetod. I princip

skall skattepliktig inkomst av en- och tvåfamiljsfastighet anses föreligga

endast i den män ägaren däri bar ett eget kapital, som han drar nytta av genom

innehavet av fastigheten. Beräkningen av nettointäkten skall av tek
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

niska skäl ske på det sättet att såsom bruttointäkt upptages ränta — beräknad

efter 3 procent — å hela det i fastigheten befintliga kapitalet, vilket

skall anses motsvara fastighetens taxeringsvärde, varefter avdrag göres för

ägarens verkliga utgift för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt,

i förekommande fall, för tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Införandet av schablonmetoden vid inkomstberäkningen av en- och tvåfamilj

sfastigheter motiverades bl. a. med att dessa fastigheter hade en väsentligt

annan karaktär än övriga fastigheter av annan fastighets natur, i det

att villafastigheterna i allmänhet innehades för att tillgodose ägarens behov

av bostad medan t. ex. hyresfastigheter innehades i syfte att förvärva

inkomst. 1953 års bevillningsutskott, som i sitt betänkande nr 50 tillstyrkte

det i propositionen nr 187 framlagda förslaget till bestämmelser om schablontaxering,

yttrade härutinnan bl. a., att inkomsttaxeringen i princip icke

påverkades av det sätt, varpå en skattskyldig tillgodosåge sitt behov av bostad.

Det syntes därför ägnat att främja jämlikhet och rättvisa i beskattningen,

om denna grundsats genomfördes även beträffande skattskyldiga,

som tillgodosåge sitt bostadsbehov genom innehav av en- eller tvåfamiljsfastighet.

Ett annat skäl för antagandet av schablonmetoden var att erfarenheterna

från taxeringsarbetet utvisade, att stora svårigheter mött vid tillämpningen

av förut gällande bestämmelser vad avser såväl beräkningen av bruttointäkten

som kontrollen av avdrag för omkostnader. I denna del uttalade 1953

års bevillningsutskott bl. a., att utskottet funne att ett genomförande av det

i propositionen framlagda förslaget skulle innebära en avsevärd och värdefull

förenkling av både de skattskyldigas deklarationsbestyr och taxeringsmyndigheternas

och skattedomstolarnas åligganden. Utskottet ansåg vidare

det vara en avgjord fördel, att åtskilliga uppskattnings- och bedömningsfrågor,

som kunde vara föremål för olika uppfattningar och därför ofta lett

till skatteprocesser, vid förslagets genomförande skulle bortfalla.

Vad beträffar procenttalet för beräkning av bruttointäkten av villafastigheter

erinrade utskottet om att en i propositionen redovisad undersökning

av vissa år 1953 avgivna deklarationer gåve vid handen, att taxeringsutfallet

vid begagnandet av procenttalet 3 i genomsnitt kunde beräknas bli detsamma

som vid tillämpningen av den vanliga inkomstberäkningen. Utskottet

framhöll även att berörda undersökningar utvisade att fastställandet av

detta procenttal innebure att nettointäkten komme att motsvara blott 2,4

procent av det egna kapitalet. En sänkning av procenttalet till 2,5 skulle

medföra att nettointäkten skulle motsvara endast 1,23 procent av det egna

kapitalet.

I den föreliggande propositionen föreslås, att inkomst av fastighet som

äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall beräknas enligt den i

det föregående omnämnda förenklade schablonmetod, som år 1953 infördes

för en- och tvåfamilj sfastigheter. Såsom intäkt förordas i enlighet härmed

skola upptagas ett belopp motsvarande 3 procent av fastighetens taxeringsvärde.

Från intäkten avses skola medgivas avdrag för ränta å lånat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 18. 13

i fastigheten nedlagt kapital. Den föreslagna schablontaxeringen innebär

hl. a. att den skattskyldighet för värdet av bostadsförmån eller annan förmån

av bostadsföretagens fastighet, som hittills åvilat medlemmarna eller

delägarna, bortfaller. Skattskyldigheten för fastighetsinkomsten överflyttas

i stället helt på föreningarna och bolagen. Det avdrag för gäldränta som är

medgivet enligt schablonmetoden skall på grund härav enligt förslaget tillkomma

bostadsföreningarna och bostadsaktiebolagen.

Inkomstberäkningen vid taxering av fastigheter som äges av bostadsföreningar

och bostadsaktiebolag förorsakar för närvarande ett betydande arbete

för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna till följd av de

invecklade bestämmelserna i ämnet samt det omständliga deklarations- och

uppgiftsförfarandet. I den praktiska tillämpningen uppstår härjämte stora

svårigheter i fråga om beräkning av bruttointäkt och kontroll av avdrag för

omkostnader. Det arbete, som nedlägges på sådan beräkning och kontroll,

och de tvistigheter, som härvid uppkommer, står ofta icke i rimlig proportion

till de värden, varom fråga är. Beskattningen avser ofta relativt små

inkomstbelopp och berör ett icke ringa antal skattskyldiga. Det anförda utvisar

enligt utskottets mening att genomförandet av en förenklad taxeringsmetod

på förevarande område framstår såsom i hög grad önskvärt.

Såsom i propositionen framhålles kompliceras frågan om en förenkling

på förevarande område av att det här gäller två olika kategorier skattskyldiga,

nämligen dels medlemmarna i bostadsföreningarna och delägarna i bostadsaktiebolagen

samt dels föreningarna och bolagen. 1950 års skattelagssakkunniga,

som framlagt det till grund för propositionen liggande förslaget

i ämnet, har övervägt att icke föra förenklingen längre än att införa schablonberäkning

endast av medlemmarnas och delägarnas fastighetsinkomst.

Den nu föreskrivna uppdelade skattskyldigheten skulle sålunda kvarstå

oförändrad. Emellertid har de sakkunniga funnit att man med en sådan

metod blott delvis skulle vinna de fördelar i förenklingshänseende som eftersträvades.

De sakkunniga har i stället förordat den ytterligare förenklingen

att skattskyldigheten för fastighetsinkomsten helt överflyttades på

bostadsföretagen. Departementschefen har i propositionen uttalat att de

sakkunnigas förslag torde utgöra den enda tänkbara rationella lösningen.

I de likalydande motionerna I: 390 (av herr Svärd) samt II: 501 (av herrar

Staxäng och Munktell) har yrkats avslag å propositionen. Till stöd för

yrkandet har bl. a. anförts att genomförandet av schablonmetoden skulle

innebära ett åsidosättande av principen om rättvisa och likformighet i beskattningen,

att icke den verkliga utan en fingerad inkomst bleve beskattad

samt alt den föreslagna överflyttningen av skattskyldigheten för fastighetsinkomsten

från medlemmarna i bostadsföreningarna och delägarna i bostadsaktiebolagen

till företagen innebure alt hänsyn icke komme alt tagas

till den individuella skatteförmågan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

Vad beträffar påståendet att förslaget vore stridande mot principen om

en rättvis och likformig beskattning får utskottet som sin mening uttala

att det med hänsyn till ifrågavarande fastigheters karaktär framstår som

motiverat att inkomstberäkningen vid taxering sker efter speciella grunder.

Beträffande de med bostadsrätt innehavda lägenheterna kan liksom i fråga

om villafastigheterna sägas att de innehaves icke i syfte att förvärva inkomst

utan för att tillgodose innehavarens eller ägarens behov av bostad. Då detta

behov får anses hänförligt till levnadskostnader anser utskottet skäl föreligga

att vid taxeringen avvika från de beskattningsregler som gäller för beräkning

av inkomst från förvärvskällor i allmänhet. Att därvid anknyta till

den vid föregående års riksdag genomförda schablonmetoden för beräkning

av inkomst av villafastigheter finner utskottet vara naturligt och följdriktigt.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om vad som i propositionen

framhållits därom att schablonmetoder för beräkning av hyresvärde

av bostadslägenhet redan nu tillämpas i stor utsträckning.

Den i propositionen föreslagna överflyttningen av skattskyldigheten för

fastighetsinkomsten från medlemmarna i bostadsföreningarna och delägarna

i bostadsföretagen innebär — såsom även departementschefen påpekat

— att hänsyn ej kommer att tagas till den individuella skatteförmågan. Som

skäl för en sådan ytterligare förenkling har anförts att den beskattning, varom

här är fråga, gäller relativt ringa inkomstbelopp, att de föreslagna bestämmelserna

icke kommer att medföra en skärpt beskattning i förhållande

till nuvarande regler samt att desamma torde utgöra den enda möjliga lösningen

till en rationell förenkling på området. Med hänsyn till de tungt

vägande skäl av praktisk art som således kan åberopas för den i propositionen

föreslagna och av de sakkunniga förordade anordningen, anser sig

utskottet icke böra motsätta sig att densamma genomföres. I enlighet härmed

tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget till omläggning

av bestämmelserna för beskattning av inkomst av bostadsförenings

och bostadsaktiebolags fastighet. Utskottet avstyrker alltså de ovannämnda

motionerna I: 390 och II: 501.

I de likalydande motionerna I: 323 (av herr Spetz) samt II: 436 (av herrar

Sjölin och Kristensson i Osby) har yrkats, att procenttalet vid beräkning

av bruttointäkt av bostadsföretagens fastigheter måtte fastställas till

2,5. Yrkandet torde få ses i sammanhang med ett i de likalydande motionerna

I: 329 (av herr Spetz m. fl.) och II: 435 (av herr Sjölin in. fl.) framställt

yrkande att procenttalet vid schablonberäkning av inkomst av en- och

tvåfamilj sfastigheter måtte nedsättas från 3 till 2,5. I sitt denna dag avgivna

betänkande nr 17 har utskottet hemställt, att sistnämnda motioner

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Vad beträffar yrkandet i

de nu till behandling föreliggande motionerna får utskottet erinra om att

på sätt i propositionen närmare redovisas verkställda undersökningar utvisar

att schablontaxering med användande av ett procenttal av 3 icke kan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

antagas leda till en skärpt beskattning utan tvärtom till en något lindrigare

beskattning än en taxering enligt nu gällande bestämmelser. Att under sådana

förhållanden för närvarande fastställa procenttalet till lägre tal än 3

anser utskottet icke böra komma i fråga. Utskottet avstyrker alltså motionerna

I: 323 och II: 436.

De i propositionen framlagda förslagen i övrigt föranleder ej erinran eller

särskilt yttrande av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 37 och med avslag å de likalydande

motionerna I: 323 av herr Spetz samt II: 436 av herrar Sjölin

och Kristensson i Osby ävensom de likalydande motionerna

I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar Staxäng

och Munktell,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370);

2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; samt

3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning om ändring i taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Stockholm den 23 februari 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon, Gustaf

Elof sson, Velander*, Söderquist, Nildasson, Einar Eriksson och Damström;

samt

från andr a kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Sundström*, Sjölin*, Brandt, Henriksson*, Vigelsbo*, Nilsson i Svalöv,

Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik*.

* Icke närvarande vid justering av betänkandet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

Reservationer:

I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, vilka ansett att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar Staxäng

och Munktell, avslå Kungl. Maj :ts förevarande proposition

nr 37,

samt att de likalydande motionerna I: 323 av herr Spetz

samt II: 436 av herrar Sjölin och Kristensson i Osby måtte av

riksdagen lämnas utan åtgärd.

II) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Gustafson

i Göteborg, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

Genom beslut---(= utskottet s. 11 rad 8 nedifrån — s. 14 rad 13

nedifrån)---och II: 501.

I de likalydande motionerna I: 323 (av herr Spetz) samt II: 436 (av herrar

Sjölin och Kristensson i Osby) har yrkats, att procenttalet vid beräkning

av bruttointäkt av bostadsföretagens fastigheter måtte fastställas till 2,5.

I likhet med motionärerna finner utskottet att procenttalet 2,5 vid nuvarande

ränteläge utgör en skälig grund för beräkning av bruttointäkten från

ifrågavarande fastigheter. Utskottet tillstyrker förty motionerna 1:323 och

II: 436.

i ■ (== utskottet s. 15 råd 6—råd 7 uppifrån)---av utskot
tet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 37 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas och med bitall till de likalydande motionerna

I: 323 av herr Spetz och II: 436 av herrar Sjölin och Kristensson

i Osby, ävensom med avslag å de likalydande motionerna

I: 390 av herr Svärd samt II: 501 av herrar Staxäng

och Munktell,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med den ändringen, att 24 § 3 mom.

erhåller följande lydelse:

24 §.

3 mom. Har fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag och

har fastigheten uteslutande eller huvudsakligen använts för beredande av

bostad åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare, skall såsom in
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 18.

täkt av fastigheten upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat två

och en halv procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret.

Finnes ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret,

beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de

grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxe
-

ringsåret.

Att inkomst

---till 38 §.

(Se vidare anvisningarna.)

2) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 45 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. in.; samt

3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning om ändring i taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 7 sand. Nr 18.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kr ono eg endomar m. m. a1 i texten