Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående upphävande av tullen och skatten på kaffe.

1954-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:20, Betänkande i anledning av väckt motion angående upphävande av tullen och skatten på kaffe.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 20—22.

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

1

Nr 20.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående upphävande av tullen och skatten på kaffe.

(l:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

11:46, av herr Senander in. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta

upphäva tullen och skatten på kaffe.

Beträffande motiveringen för det i motionen framförda yrkandet hänvisar

utskottet till motionen.

Kaffe har i vårt land sedan länge varit föremål för beskattning i form av

finanstull. Sålunda utgår enligt 1929 års tulltaxa tull för orostat kaffe (tulltaxenr

73; stat. nr 153) med 30 öre och för rostat kaffe (tulltaxenr 74; stat.

nr 154) med 42 öre per kilogram. Dessa tullsatser har tillämpats från och

med den 1 september 1929. Härtill kommer emellertid tilläggstull enligt

förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa.

Tilläggstullen utgör för orostat kaffe 15 öre och för rostat kaffe 18 öre per

kilogram.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag utgår därjämte en särskild skatt

för kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe, som införes till riket.

Bestämmelserna härom är upptagna i förordningen den 22 december 1939,

nr 877, som trätt i kraft den 27 december samma år. Ursprungligen utgick

skatten för orostat kaffe med 65 öre för kilogram och för rostat kaffe samt

kaffesurrogat med tillsats av kaffe med 80 öre för kilogram. Genom förordningen

den 22 november 1946, nr 698, som trätt i kraft den 23 i samma månad,

har skatten sänkts för orostat kaffe till 35 öre för kilogram och för

rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe till 45 öre för kilogram.

I enlighet härmed utgår för närvarande tull och skatt å kaffe med följande

belopp.

Tull Skatt

Summa

öre per kilogram

15 35

80

Rostat kaffe......................

60 45

105

Rörande avkastningen av tullen och skatten å kaffe må hänvisas till följande

sammanställning för vissa budgetår.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195t. 7 samt. Nr 20— 22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

Debiterad tull för Skatten

Budgetår orostat kaffe å kaffe

milj. kr. milj. kr.

1939/40.......................... 24,6 14,77

1940/41.......................... 13,0 21,05

1945/46.......................... 18,1 23,6

1946/47.......................... 21,8 24,6

1951/52.......................... 20,5 15,46

1952/53.......................... 22,3 17,24

Den genom förordningen den 22 november 1946, nr 698, vidtagna sänkningen

av kaffeskatten hade föreslagits av vederbörande departementschef

i proposition nr 357 till 1946 års riksdag. I en i anledning av propositionen

väckt motion II: 586 av herr Jansson i Örebro in. fl. hemställdes om omedelbart

avskaffande av den särskilda skatten å kaffe. Till stöd för det i motionen

framställda yrkandet anfördes bl. a. följande. Att delvis finansiera

statens utgifter genom denna konsumtionsskatt vore principiellt oriktigt.

Bortsett därifrån funnes ingen godtagbar motivering för att bibehålla den

särskilda kaffeskatten. Då detta skatteförslag förelädes riksdagen i proposition

nr 80 vid 1939 års urtima riksdag, åberopade departementschefen

statsfinansiella skäl till stöd härför. Skattens tillfälliga karaktär underströks

också i första särskilda utskottets utlåtande, nr 60, i anledning av

nyssnämnda proposition. Om skatten helt eller delvis bibehölles komme

detta, till följd av ökad import och konsumtion, att innebära, att statsutgifterna

i högre grad nu än under de senaste krigsåren finansierades genom

tull- och skatteinkomster å kaffet. De särskilda statsfinansiella förhållanden,

som åberopades vid skattens införande, förefunnes icke nu. Därför

borde skatten helt avskaffas för att möjliggöra en sänkning av kaffepriset.

Genom sträng priskontroll borde tillses, att skattens avskaffande helt komme

konsumenterna till godo.

I sitt i anledning av förenämnda proposition och motion avgivna betänkande

nr 55, som godkändes av riksdagen, yttrade 1946 års bevillningsutskott

bl. a. följande:

»Vad först angår det i propositionen framlagda förslaget om sänkning av

skatten å kaffe har utskottet intet att erinra mot detta förslag. Utskottet kan

sålunda icke förorda bifall till det i motionen framställda yrkandet om omedelbart

avskaffande av denna skatt. Emellertid vill utskottet framhålla,

att den i propositionen föreslagna skattesänkningen kommer att verka i

samma riktning som det i motionen framförda önskemålet. Utskottet anser

vidare befogat, att frågan, huruvida skatten å kaffe bör bibehållas, av

Kungl. Maj :t tages under övervägande. Såsom motionärerna framhållit, betonades

vid införandet av denna skatt från riksdagens sida den tillfälliga

karaktären av densamma. Därjämte må framhållas, att kaffe torde kunna

räknas till de viktigare konsumtionsvarorna. Då skatten tillkommit av statsfinansiella

skäl, bör dock frågan om avskaffande av denna skatt ses i ett

större sammanhang.»

Jämväl vid 1947 års riksdag prövades frågan om avskaffande av den särskilda

skatten å kaffe i anledning av motionsvis framställt yrkande (motionen

II: 116 av herr Jansson i Örebro m. fl.). I sitt i anledning av motio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

3

nen avgivna betänkande nr 22, som godkändes av riksdagen, fann 1947 års

bevillningsutskott sig icke kunna tillstyrka motionen och hänvisade därvid

huvudsakligen till vad 1946 års bevillningsutskott anfört i frågan.

Utskottet. I den föreliggande motionen har yrkats, att tullen och den särskilda

skatten å kaffe måtte avskaffas. För kaffe har sedan länge utgått tull,

vilken har karaktär av finanstull. Sedan 1932 har tull å kaffe upptagits med

45 öre per kilo för orostat kaffe och med 60 öre för rostat. Den särskilda

skatten å kaffe, vilken infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag,

utgår — efter sänkning av skatten år 1946 — med 35 öre för orostat kaffe

och med 45 öre för rostat. Sammanlagt utgör tullen och skatten å kaffe

alltså 80 öre per kilo för orostad vara och en krona 5 öre för rostad.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har frågan om avskaffande

av den särskilda skatten å kaffe varit föremål för behandling vid

1946 och 1947 års riksdagar i anledning av motioner i ämnet. Huvudsyftet

med dessa motioner var att ernå en sänkning av kaffepriset. Motionerna föranledde

dock icke någon åtgärd från riksdagens sida. Det närmaste skälet

härtill var att, då kaffeskatten tillkommit av statsfinansiella skäl, frågan

om dess avskaffande ansågs böra ses i ett större sammanhang.

Den nu föreliggande motionen är, liksom de ovan omnämnda motionerna,

motiverad av en önskan att åstadkomma en sänkning av konsumentpriset

på kaffe. Härutinnan vill utskottet erinra om ifrågavarande beskattnings

successivt starkt reducerade betydelse med avseende å dess andel i

konsumentpriset. Medan vid tiden omedelbart efter den särskilda kaffeskattens

införande — vid ett genomsnittspris för januari 1940 av tre kronor

68 öre — tullen och skatten å kaffe utgjorde nära 30 procent av nämnda

pris, var motsvarande andel av priset i januari 1947 ca 15 procent och

i januari 1954 endast 5 procent. En mera påtaglig reduktion av konsumentpriset

på kaffe torde över huvud icke kunna ernås utan sänkning av

världsmarknadspriset. Det är tydligt att vid ställningstagandet för eller

emot nuvarande beskattning de synpunkter, som äger samband med beskattningens

inverkan på priset, avsevärt förlorat i betydelse. Den statsfinansiella

aspekten på frågan måste fortfarande beaktas. Med understrykande

av tidigare uttalanden att frågan om kaffebeskattningens slopande

måste ses i ett större sammanhang än motionärerna anlagt på frågan, vill

utskottet för sin del framhålla, alt förutsättningar för ett slopande av ifrågavarande

beskattning för närvarande icke är för handen. Utskottet avstyrker

i enlighet härmed ifrågavarande motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:46 av herr Senander in. fl. angående

upphävande av tullen och skatten på kaffe icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson, Velander,

Söderquist, Niklasson, Einar Eriksson, Snygg, Anders Johansson och

fröken Ranmark; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Orgård,

Brandt, Strandh, Kärrlander, Henriksson, Anderson i Sundsvall, Nilsson

i Svalöv och Jansson i Aspeboda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.