Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av varuskatten för glass.

1954-03-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:21, Betänkande i anledning av väckta motioner om upphävande av varuskatten för glass.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

5

Nr 21.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om upphävande av varuskatten för glass.

(1 :a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:29 av herr Bengtson m. fl. och 11:43 av herr Adolfsson

m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta att varuskatt icke vidare

skall utgå för glass.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det

följande, hänvisa till motionen I: 29.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt skall för

vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas

varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller

för vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning är

upptagna choklad- och konfityrvaror samt kemisk-tekniska preparat i den

mån de är att hänföra till vissa angivna varugrupper. I fråga om gruppen

choklad- och konfityrvaror kan beskattningen sägas väsentligen omfatta

sötsaker och glass samt pulver och tabletter för beredning av läskedrycker.

Bestämmelserna i förordningen om varuskatt är icke tillämpliga å bl. a.

glasspulver eller färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis bestående av glass.

Skatten skall utgå med visst procenttal av varans beskattningsvärde. Detta

procenttal, som är angivet i den förenämnda varuförteckningen, utgör för

choklad- och konfityrvaror 65 procent.

Enligt 3 § 2 mom. varuskatteförordningen är en varas beskattningsvärde

i regel lika med det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad

i priset.

Frågan om beskattningen av glass behandlades av 1953 års riksdag i anledning

av motioner i ämnet med yrkande att varuskatt icke skulle utgå å

glass. Motionerna syftade till att s. k. gräddglass skulle undantagas från

varubeskattning, vilket emellertid av kontrolltekniska skäl icke kunde ernås

annorledes än genom att beskattningen av all glass upphävdes. Motionerna

behandlades av 1953 års bevillningsutskott i betänkande nr 41, vari utskottet,

med erinran att glassbeskattningen medfört vissa svårigheter i den praktiska

tillämpningen, avstyrkte motionerna med hänvisning till pågående ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

redning om den indirekta beskattningen. I enlighet med utskottets hemställan

föranledde motionerna ingen riksdagens åtgärd.

I de nu föreliggande motionerna har motionärerna funnit det anmärkningsvärt

att glass behandlades som en lyxartikel av sådant slag, att skäl

förelåge att begränsa konsumtionen därav. Glass vore ett livsmedel och därtill

ett högvärdigt sådant. På andra håll i världen, t. ex. i USA, England och

Tyskland, betraktades också glassvarorna som livsmedel och beskattades

inte alls. Därigenom hade också glasskonsumtionen i nämnda länder utvecklats

annorlunda än i Sverige, där blott en liter glass per person och år

förbrukades. I USA hade motsvarande förbrukning i fjol varit icke mindre

än 14,2 liter och i England hade uppnåtts en per-capitakonsumtion av åtta

liter. I de nordiska grannländerna förekomme skatt på glass i Danmark och

Norge men ej i Finland. I Danmark uppginge emellertid skatten till blott en

fjärdedel av vad som uttoges i vårt land, och i gengäld vore konsumtionen

därstädes av delta livsmedel mer än fyra gånger större. Enligt motionärernas

mening vore frågan om skattefrihet för glass, principiellt sett, eu fråga

huruvida ett inhemskt livsmedel skulle betraktas som en lyxvara samt en

fråga om en mejeriprodukt skulle vara föremål för avsättningshämmande

beskattning samtidigt som de allmänna avsättningsförhållandena för mjölk

och andra produkter därav än glass vållade bekymmer hos både statsmakterna

och mjölkproducenterna. Båda dessa frågeställningar borde bli föremål

för avgörande behandling i riksdagen helt oberoende av de förslag beträffande

den lämpligaste avvägningen mellan indirekta och direkta skatter,

som 1952 års kommitté för indirekta skatter kunde komma fram med.

Utskottet. Varuskatten för glass utgår, liksom för övriga skattepliktiga

choklad- och konfityrvaror, med 65 procent av varans beskattningsvärde,

som i regel är lika med det lägsta pris — varuskatten icke inberäknad —

den skattskyldige betingar sig vid försäljning av varan i större poster till

återförsäljare. Undantagna från skatteplikt är bL a. färdigställda, för hushåll,

restauranger eller matserveringar avsedda efterrätter, helt eller delvis

bestående av glass.

I förevarande motioner har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

varuskatt icke vidare skall utgå på glass. Såsom framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen var denna fråga föremål för prövning vid 1953 års

riksdag, som på hemställan av samma års bevillningsutskott i betänkande

nr 41 avslog motioner i ämnet. Skälet härtill var att man med hänsyn till

pågående utredning rörande den indirekta beskattningen icke ansåg sig böra

taga ställning till förevarande spörsmål. Som stöd för yrkandet i de nu till

behandling föreliggande motionerna har gjorts gällande bl. a. att ett slopande

av glassbeskattningen vore en fråga av annan art än som avsåges med

nämnda utredning och sålunda borde av riksdagen avgöras utan avvaktan

å utredningsresultatet. Med anledning härav vill utskottet erinra om att

1952 års kommitté för indirekta skatter har att till bedömande upptaga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

frågor rörande utformningen i olika avseenden av redan förefintliga indirekta

skatter. Det bör med hänsyn härtill icke komma i fråga att riksdagen

utan att avvakta kommitténs förslag tar ståndpunkt i frågan att slopa beskattningen

av ett varuslag, som varit underkastat beskattning sedan varuskatten

infördes år 1941. Motionerna avstyrkes fördenskull av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:29 av herr Bengtson

in. fl. och II: 43 av herr Adolfsson m. fl. om upphävande av

varuskatten för glass icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 20.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson, Niklasson och Jansson i Aspeboda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.