Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om revision av GATT-avtalet i trädgårdsodlingens intresse, m. in.

1954-03-16 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:30, Betänkande i anledning av väckta motioner om revision av GATT-avtalet i trädgårdsodlingens intresse, m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

1

Nr 30.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om revision av GATT-avtalet i trädgårdsodlingens intresse,

m. in.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:31 av herr Gustaf Elof sson m. fl., samt

II: 47 av herrar Hansson i Skegrie och Hansson i önnarp, vari hemställts, »att

riksdagen måtte uttala, att en revision av Gattavtalet bör komma till stånd,

som ger vårt land möjlighet att åstadkomma ett bättre och effektivare tullskydd

för trädgårdsodlingens produkter i såväl färsk som konserverad eller

på annat sätt beredd form, samt att vid förhandlingar om handelsavtal med

främmande makter trädgårdsodlingens intresse i detta avseende bör så långt

möjligt tillgodoses»; samt

2) de likalydande motionerna I: 114 av herr Lundqvist och II: 141 av herr

Nilsson i Bästekille in. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa, att det nu utgående tullskyddet för frukt utsträckes

att gälla även t. o. m. mars månad».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 31 och II: 141.

Vissa uppgifter rörande införseln till riket av färsk frukt under åren 1948

—1953 har sammanställts i en vid detta betänkande fogad bilaga. Av dessa

uppgifter framgår, bland annat, att hela införseln av färsk frukt stigit från

81 947 ton år 1948 till 212 610 ton år 1953. De i handelsstatistiken redovisade

värdena för nämnda importkvantiteter utgör 67,0 och 212,9 miljoner

kronor. Införseln har således under sexårsperioden 1948—1953 nära nog tredubblats.

ökningen faller huvudsakligen på apelsiner och bananer, men

även importsiffrorna för äpplen och päron utvisar en betydande stegring. I

fråga om sistnämnda frukter är att märka, att införseln varit särskilt stor

under de två sist förflutna åren.

Apelsiner är fria från tull sedan år 1929. Färska äpplen, päron, bananer

och citroner drager tull enligt nedanstående bestämmelser:

tull för

100 kilogram

äpplen:

under tiden 1—31 januari................................... 10 kronor

» »1 februari—30 juni.............................. fria

» » 1 juli-31 december............................. 20 kronor

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 7 samt. Nr 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

tull för

paron:

under tiden 1 januari —30 juni...............................fria

» 8 1 juli—31 december............................. 20 kronor

bananer ...................................................... 10 kronor

citroner....................................................... 5 kronor

Enligt de ursprungliga bestämmelserna i 1911 års tulltaxa gällde samma

tullsats för här ovan nämnda slag av frukter under hela året, nämligen 10

kronor för 100 kilogram. Sedermera vidtagna ändringar har medfört tullfrihet

för apelsiner och sänkning av tullen för citroner till 5 kronor, varjämte

en säsongmässig reglering av tullbeskattningen av äpplen och päron införts.

Tullfriheten för apelsiner liksom de nu gällande tullbestämmelserna för

äpplen, päron och citroner är bundna i allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT).

Det allmänna importförbudet gäller alltjämt i fråga om färska eller enbart

kokade äpplen, päron och bananer. Genom beslut den 10 november 1953 har

statens jordbruksnämnd emellertid medgivit, att införsel av färska eller enbart

kokade äpplen och päron må under tiden 30 november 1953—30 juni

1954 på vissa villkor ske från flertalet länder utan särskild av nämnden utställd

importlicens. Övriga färska frukter är frilistade och kan således utan

licens införas från de länder, som tillhör organisationen OEEC.

Frågan om tullskyddet för den inhemska fruktodlingen behandlades av

1950 års riksdag i anledning av proposition nr 52 angående Sveriges anslutning

till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), m. m. I sitt betänkande

nr 26 hemställde 1950 års bevillningsutskott bl. a. att riksdagen måtte, med

bifall till propositionen, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

för sin del godkänna Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet

enligt det i Annecy upprättade anslutningsprotokollet. I betänkandet

anförde utskottet bl. a. följande:

»\ad därefter beträffar de enligt avtalet gjorda tullkoncessionerna är det

uppenbart, att dessa begränsa våra möjligheter att med tullar eller liknande

avgifter skydda olika grenar av inhemsk produktion. Koncessionerna ha

emellertid såvitt utskottet kunnat finna skett med all den varsamhet, som

varit förenlig med uppnåendet av förhandlingarnas syfte, och utskottet har

med tillfredsställelse funnit, att det varit möjligt att konstruera medgivandena

på ett sätt som ger viss rörelsefrihet vid en ur olika synpunkter önskvärd

revision av tulltaxan. Uteslutet är givetvis icke att vissa av de lämnade

koncessionerna, närmast de ovillkorliga tullnedsättningarna och bland dem

av allt att döma främst de som beröra trädgårdsodlingen, kunna komma att

förorsaka olägenheter för därav berörda produktionsgrenar. Dessa olägenheter

torde emellertid väl uppvägas av de fördelar, särskilt i form av ökade

exportmöjligheter, som avtalet otvivelaktigt är ägnat att medföra. I detta

sammanhang må jämväl erinras om de möjligheter, som enligt avtalets bestämmelser

finnas för revidering av de gjorda koncessionerna, därest detta

framdeles skulle visa sig av behovet påkallat.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

3

Vid betänkandet fanns fogat ett särskilt yttrande av herrar Gustaf Elofsson,

Niklasson och Jonsson i Skedsbygd.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (r. skr. nr 88).

Vid 1951 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 111 av herrar

Hjalmar Nilsson och Ebbe Ohlsson samt II: 122 av herr Nilsson i Bästekille

in. fl. skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran att Kungl. Maj :t vid tullöverenskommelser

ville utsträcka tullen för äpplen att gälla till den 1 april

samt att Kungl. Maj :t måtte vidtaga viss importbegränsning av utländsk

frukt. I sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande nr 32 hemställde

1951 års bevillningsutskott att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. I nämnda betänkande fann utskottet det vara förklarligt, att

de inhemska odlarna hyste oro för framtiden och att krav framkommit om

att åtgärder måtte vidtagas från det allmännas sida till stöd och skydd för

fruktodlingen. Under erinran att genom allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT) de tullbestämmelser som gällde beträffande frukt i stor utsträckning

bundits i förhållande till andra länder framhöll utskottet bl. a., att

vidtagandet av åtgärder i syfte att uppnå en höjning av det nuvarande tullskyddet

därför skulle — liksom även en skärpning av importregleringen —

otvivelaktigt komma att medföra stora svårigheter av handelspolitisk natur.

I betänkandet uttalade utskottet som sin mening vidare, att stora fördelar

för producenterna kunde vinnas genom upprättandet av en modern

och effektiv organisation för avsättning av den inhemska fruktskörden.

I en vid utskottsbetänkandet fogad reservation av herr Gustaf Elofsson

in. fl. yrkades skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan om skyndsam utredning

rörande de åtgärder i form av ytterligare tullskydd m. in., som borde

vidtagas för den svenska fruktodlingens stödjande, samt framläggande för

riksdagen av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Riksdagen biföll emellertid utskottets hemställan.

1951 års trädgårdsutredning har haft i uppdrag att i enlighet med de av

dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet för

den 20 september 1951 angivna riktlinjerna verkställa utredning rörande

frågan om behovet av åtgärder för att förbättra avsättningsförhållandena

inom trädgårdsnäringen m. in. Enligt nämnda protokoll uttalade departementschefen

bl. a. följande:

»Skulle läget inom en eller flera grenar befinnas otillfredsställande, böra

orsakerna härtill undersökas samt möjligheterna att förbättra detsamma

prövas. Härvid bör dock iakttagas, att skälen för ett samhälleligt ingripande

äro helt andra och starkare beträffande sådan produktion, som kan hänföras

till nyttoproduktion, än i fråga om andra grenar av odlingen. Bland annat

med hänsyn härtill torde något ökat importskydd i form av tullhöjningar

eller andra importbegränsningar ej böra ifrågasättas, med mindre så befinnes

oundgängligen nödvändigt för att tillvarataga ur det allmännas synpunkt

angelägna intressen.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

I sitt den 30 december 1952 avgivna betänkande har trädgårdsutredningen

under rubriken »gränsskydd» (s. 153) erinrat om att frågan om tullskyddet

å trädgårdsprodukter vore föremål för överväganden inom 1952

års tulltaxekommitté. Detta spörsmål hade därför ej upptagits till närmare

behandling av utredningen, även om enligt utredningens mening ett ökat

hänsynstagande till trädgårdsodlingens intressen i vissa avseenden syntes

motiverat på utrikeshandelns område.

I nämnda betänkande har trädgårdsutredningen lämnat vissa uppgifter

om konsumtionen av trädgårdsprodukter. Härav framgår bl. a. att hela

konsumtionen av färsk frukt inklusive bär i vårt land år 1951 uppgått till

omkring 382 000 ton med ett värde av 632 miljoner kronor. Man har räknat

med att nämnda konsumtion utgjordes till omkring 60 procent av inhemsk

frukt och till omkring 40 procent av importerad vara. Årskonsumtionen per

person har beräknats till följande kvantiteter, nämligen för inhemsk frukt

år 1948 till 25,0 och år 1951 till 32,2 kilogram samt för importerad frukt år

1948 till 11,8 och år 1951 till 21,4 kilogram. En betydande ökning i konsumtionen

har således ägt rum, vilken ökning emellertid är störst i fråga om

den importerade frukten.

Vid 1953 års riksdag yrkades i de likalydande motionerna I: 292 av herr

Lundqvist m. fl. och II: 198 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. bland annat

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa alt åt tulltaxekommittén

måtte uppdragas att speciellt behandla frågan angående tulltaxorna

för frukt så skyndsamt att den förelåge klar före den 1 januari

1954. Syftet med detta yrkande var att förbereda förhandlingar angående

ändringar i de åtaganden i fråga om frukttullarna, som gjorts i samband

med Sveriges anslutning till GATT-avtalet, vars giltighetstid vad beträffar

tullkoncessionerna utlöpte vid nyss angivna tidpunkt. I sitt i anledning av

motionerna avgivna betänkande nr 26 anförde 1953 års bevillningsutskott

bl. a. följande:

»Utskottet har anledning räkna med att frågan angående förlängning av

giltighetstiden för tullbindningarna i GATT kommer att upptagas till behandling

under innevarande år och att i samband därmed en utredning

kommer att företagas i syfte att klarlägga de intressen, som beröres av dessa

tullbindningar för tiden efter år 1953. En dylik utredning kommer självfallet

att omfatta icke blott vissa frukttullar utan även sådana tullar för

andra importvaror som för närvarande är bundna. Någon påminnelse från

riksdagens sida i denna speciella angelägenhet finner utskottet sålunda icke

vara erforderlig.»

I enlighet med utskottets hemställan lämnades motionerna av 1953 års

riksdag utan åtgärd.

överenskommelse har numera träffats om en förlängning av giltighetstiden

för de inom ramen för GATT-avtalet lämnade tullmedgivandena till och

med den 30 juni 1955. I samband därmed har de avtalsslutande parterna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30. 5

beslutat verkställa en översyn av GATT-avtalet under tiden för förlängningen.

Den närmare utredningen rörande de synpunkter och önskemål, som

därvid för Sveriges del kan vara att anföra, har av chefen för handelsdepartementet

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 januari 1954 uppdragits

åt särskilda sakkunniga. Enligt direktiven bör utredningen i första hand

ta sikte på frågan i vad mån förslag bör framföras om ändring eller tillägg

till nu gällande avtalsbestämmelser och i ett senare skede omfatta granskning

av de synpunkter och förslag som framkommer från andra medlemsländer.

I de nu föreliggande motionerna har anförts bl. a. följande.

I de likalydande motionerna 1:31 och 11:47 har motionärerna

berört vad som med avseende å den inhemska fruktodlingen tidigare i

vissa hänseenden förekommit i samband med Sveriges anslutning till GATTavtalet.

Därefter har i motionerna uttalats bl. a. följande. Kungl. Maj :t hade i

år tillsatt en utredning med uppdrag att göra en allmän översyn och undersökning

av de problem, som sammanhängde med Sveriges delaktighet i

GATT-avtalet. I samband därmed borde trädgårdsodlingens och speciellt

fruktodlingens nuvarande avsättningssvårigheter uppmärksammas. Det vore

enligt motionärernas mening nödvändigt att en revision av avtalet komme

till stånd, som gjorde det möjligt för vårt land att åstadkomma ett tillfredsställande

tullskydd för den inhemska produktionen av frukt och andra trädgårdsprodukter.

Värdet av att upprätthålla en så stor odling av dessa produkter

att den i möjligaste mån svarade mot konsumtionen inom landet

framstode klart under tider av handelsavspärrning, men även under tider, då

normala handelsförbindelser kunde upprätthållas, borde denna odling vara

av stort värde ur valutasynpunkt och sysselsättningssynpunkt. Härtill komme

som en tungt vägande synpunkt att trädgårdsodlingens utövare borde

erhålla ekonomiska villkor, som någorlunda svarade mot andra jämförbara

yrkesutövares.

Motionärerna i de likalydande motionerna I: 114 och II: 141

uttalar en förhoppning att de tillsatta sakkunniga skall uppmärksamma de

framställningar som från fruktodlarhåll gjorts om en justering av tullsatserna

och en revidering av GATT-avtalet. För att i någon mån skapa ett

skydd för den inhemska fruktodlingen mot de ökade utbud som kunde motses

på grund av en väntad stor skörd i Europa syntes det motionärerna

nödvändigt att — som minimiåtgärd — det nuvarande tullskyddet utsträcktes

att gälla t. o. m. mars månad. Genom en sådan åtgärd bleve de svenska

fruktodlarna i någon mån skyddade, och det torde medföra att en jamnare

avsättning av den svenska frukten erhölles.

Utskottet. De uppgifter å importen av färsk frukt, som föreligger, utvisar en

oavbruten och mycket betydande ökning under de senare åren. Denna utveckling

tyder på att konsumtionen av frukt inom landet stigit i avsevard

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

grad, ett förhållande som i och för sig får anses vara glädjande och måste

vara av stort värde även för den inhemska fruktodlingen. Importen synes

emellertid numera ha nått en sådan omfattning, att de svenska odlarna

kan ha grundad anledning hysa viss oro beträffande möjligheterna att för

framtiden vinna avsättning för den inhemska fruktskörden till skäligt pris.

Av de betänkanden, som avgivits av 1951 och 1953 års bevillningsutskott

i anledning av väckta motioner rörande en revision av frukttullarna till

förmån för den inhemska fruktodlingen, framgår att nämnda utskott väl

förstått de synpunkter, som framförts från odlarnas sida. Efter att ha tagit

under övervägande alla de omständigheter, som ansetts böra tillmätas betydelse

vid bedömandet av hithörande frågor, har emellertid varken 1951

eller 1953 års bevillningsutskott funnit sig kunna tillstyrka bifall till avsedda

motionsyrkanden, vilka ej heller av riksdagen bifallits.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t har vårt land numera anslutit sig till den

allmänna överenskommelse som kommit till stånd om förlängning till utgången

av juni månad 1955 av giltighetstiden för GATT-avtalet vad beträffar

tullkoncessionerna. Som följd härav är tulltaxans bestämmelser i fråga

om bl. a. äpplen och päron bundna till sistnämnda tidpunkt. Under mellantiden

pågår inom 1952 års tulltaxekommitté arbetet med revision av taxan,

varvid jämväl tullsatserna vid de olika rubrikerna blir föremål för prövning.

De till GATT-avtalet anslutna länderna har överenskommit att anordna

ett möte under hösten innevarande år för att dryfta frågan hur avtalet verkat.

Därjämte skall undersökas om det för avtalets syften kan vara önskvärt

att ändra eller komplettera de nuvarande bestämmelserna eller sättet

för avtalets administrering. I anledning härav har, såsom i den tidigare

lämnade redogörelsen nämnts, chefen för handelsdepartementet tillkallat

särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa utredning och

avgiva förslag beträffande Sveriges ställningstagande till nämnda spörsmål.

Av de föreliggande motionerna framgår att motionärerna räknat med

att nyssnämnda sakkunniga skulle verkställa utredning jämväl i tullfrågor

och därvid kunna särskilt uppmärksamma de önskemål om justering av

tullsatserna för frukt, som framställts av fruktodlarna. En sådan uppgift

ingår emellertid icke i direktiven för de sakkunnigas arbete.

Utskottet vill emellertid för sin del framhålla, att utskottet finner det

vara angeläget, att de krav om stöd i form av ökat tullskydd, som i olika

sammanhang framkommit från de inhemska trädgårdsodlarnas sida, så snart

som möjligt blir föremål för en ingående och allsidig prövning. Detta synes

emellertid endast kunna ske i anslutning till den omprövning av tullskyddet

för det svenska näringslivets samtliga grenar, som för närvarande pågår

inom tulltaxekommittén och som enligt vad utskottet inhämtat är avsedd

att bliva slutförd redan under innevarande år.

En sådan justering av vissa tullar, som motionärerna önskar vinna, kan

för närvarande endast genomföras på det sätt, att vissa medgivanden från

svensk sida i GATT-avtalet efter förhandlingar med sådana främmande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

7

länder, som är intresserade i dessa medgivanden, återtages. Att påkalla förhandlingar

i sådant syfte kort tid efter det att avtalet utan reservation förlängts

synes emellertid icke kunna komma i fråga. Det är vidare uppenbart

att åtgärder i nämnda syfte kan medföra betydande svårigheter av handelspolitisk

natur. Dylika svårigheter bör i nuvarande läge så vitt möjligt undvikas,

icke minst med tanke på att nya förhandlingar rörande GATT-avtalet

av allt att döma kommer att äga rum under våren 1955.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna 1:31 av herr Gustaf

Elofsson in. fl. samt II: 47 av herrar Hansson i Skegrie och

Hansson i Önnarp om revision av GATT-avtalet i trädgårdsodlingens

intresse icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd

; samt

2) att de likalydande motionerna I: 114 av herr Lundqvist

och II: 141 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. om utsträckt

tullskydd för frukt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Spetz, Gustaf Elofsson,

Falk, Velander, Söderquist, Niklasson, Damström och Snygg; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Jonsson i Skedsbygd, Allard, Kärrlander, Christenson i Malmö, Anderson

i Sundsvall, Nilsson i Svalöv och Asp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson, Niklasson och Jonsson i Skedsbygd, som anfört

följande.

»Redan vid 1950 års riksdag, då det ännu gällande GATT-avtalet behandlades

i riksdagen, uttalade utskottet i frågan om verkningarna för den svenska

trädgårdsodlingen: ''Uteslutet är givetvis icke att vissa av de lämnade

koncessionerna, närmast de ovillkorliga lullnedsättningarna och bland dem

av allt att döma främst de som beröra trädgårdsodlingen, kunna komma att

förorsaka olägenheter för därav berörda produktionsgrenar. Dessa olägenheter

torde emellertid väl uppvägas av de fördelar, särskilt i form av ökade

exportmöjligheter, som avtalet otvivelaktigt är ägnat att medföra.’ Och sedan

fortsätter utskottet: ’I detta sammanhang må jämväl erinras om de möjligheter,

som enligt avtalets bestämmelser finnas för revidering av de gjorda

koncessionerna, därest detta framdeles skulle visa sig av behovet påkallat.’

I de föreliggande motionerna 1:31 och 11:47 har påyrkats att en sådan

revision borde ske i samband med de förhandlingar, som är avsedda att äga

rum mellan de till GATT-avtalet anslutna länderna.

Den närmare utredningen rörande de synpunkter och önskemål, som

därvid för Sveriges del kan vara att anföra, har av chefen för handelsdepartementet

jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 8 januari 1954 uppdragits

åt särskilda sakkunniga. Enligt direktiven bör utredningen i första

hand ta sikte på frågan i vad mån förslag bör framföras om ändring eller

tillägg till nu gällande avtalsbestämmelser och i ett senare skede omfatta

de synpunkter och förslag som framkommer från andra medlemsländer.

Inte minst ur nationalekonomisk synpunkt har den svenska fruktodlingen

mycket stor betydelse. Sålunda uppskattas den sammanlagda konsumtionen

av färsk frukt inom landet år 1951 utgöra omkring 382 000 ton representerande

ett värde av 632 miljoner kronor. Av denna kvantitet belöper

omkring 60 procent på svensk frukt och omkring 40 procent på importerad

frukt.

Därtill kommer den avsevärda import av lök och andra trädgårdsprodukter

som äger rum och som i många fall försvårar eller omöjliggör för de

svenska odlarna att vinna avsättning för dessa inhemska trädgårdsprodukter.

Trots ett i vissa avseenden mindre gynnsamt klimat och ett i jämförelse

med andra trädgårdsodlande länder relativt högt löneläge har den svenska

trädgårdsodlingen uppnått resultat, som är av största värde för folkhushållet

och som sysselsättningsobjekt i bygder, vilka eljest kan komma att förlora

sina utkomstmöjligheter med åtföljande avfolkning för de berörda bygderna

och de konsekvenser detta kommer att medföra.

Emellertid vill det synas som om importen av utländska trädgårdsprodukter

alltjämt skulle öka och det är risk för att konkurrensen utifrån kommer

att bli den svenska odlingen övermäktig om icke åtgärder för att motverka

denna konkurrens vidtages.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30. 9

Då dessa synpunkter enligt vårt förmenande är synnerligen tungt vägande

anser vi att de bör beaktas vid de stundande förhandlingarna om en revision

av GATT-avtalet och hemställer,

att riksdagen måtte uttala, att vid stundande förhandlingar

om revision av GATT-avtalet de av oss framförda synpunkterna

måtte bli beaktade.»

Bihang till riksdagens protokoll 195i. 7 samt. Nr 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

547253. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Bilaga.

Sveriges införsel av färsk frukt åren 1948—1953.

Å r

Äpplen

Päron

Bananer

Apelsiner

Citroner

Andra

frukter

Summa

ton

1 000 kr

ton

1 000 kr

ton

1 000 kr

ton

1 000 kr

ton

1 000 kr

ton

1 000 kr

ton

1 000 kr

1948........

16 446

13 432

4 676

4 582

6 444

6 886

44 268

31602

5180

3 255

4 933

7 289

81 947

67 046

1949........

13 453

11965

3 657

3398

5 355

5 699

62 951

JO OVtJ

O uoo

Jo JÖO

Ot) Jdi)

1950........

14 438

13111

4 618

5 096

30100

28 024

74 685

71068

4 293

3 642

7 750

12 329

135 884

133 270

1951........

12 689

13 380

8 685

10 807

34 231

32 793

83 325

73 503

4 839

4 469

8 985

14 714

152 754

149 666

1952........

22 450

27159

16 363

18 453

39 230

39 748

89 625

82 640

4 335

4 580

15 943

24 009

187 946

196 589

1953........

33 565

33 255

21586

26 260

42 628

43 000

91 024

74 166

4 383

4 505

19 424

31711

212610

212 897

Sveriges införsel av färska äpplen månadsvis åren 1948—1953.

Månad

1948

1949

1950

1951

1952

1953

ton

1000 kr

ton

1000 kr

ton

1000 kr

ton

1 000 kr

ton

1000 kr

ton

1000 kr

Januari ..........

1522

1 101

2 045

1656

2 470

2 045

168

83

2177

2 438

2 004

1 512

Februari..........

384

279

606

490

1 738

1363

1035

886

2 020

2 028

3 934

2 524

Mars.............

1 961

1 457

94

84

1261

1079

1170

1060

1468

1499

4 536

3 371

April.............

4 362

3 273

145

146

781

667

985

885

2 658

2 964

3 638

3 651

Maj......... ....

2 447

2 331

1 444

1381

3188

3 052

3 581

4 030

4 034

5 120

4 240

4 933

Juni..............

2 989

2 788

4 574

4 292

3 424

3399

1995

2 308

3 082

4 493

5028

6 263

Juli..............

277

270

658

611

1409

1403

1 550

1727

4159

4 977

4 963

6 205

Augusti...........

0

0

0

0

70

73

239

305

35

54

448

669

September........

30

27

0

0

—

—

0

0

1

1

32

40

Oktober..........

436

329

118

90

—

—

60

17

44

14

61

29

November........

1064

832

1654

1418

32

8

55

16

27

8

381

309

December.........

982

741

2152

1819

69

19

1839

2 021

2 712

2 281

4 290

3 747

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.