Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om sådana ändringar i skattelagstiftningen att hänsyn vid beräkningen av skattepliktig inkomst tages till inträffade förändringar i penningvärdet.

1954-04-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:49, Betänkande i anledning av väckta motioner om sådana ändringar i skattelagstiftningen att hänsyn vid beräkningen av skattepliktig inkomst tages till inträffade förändringar i penningvärdet.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 40.

9

Nr 49.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om sådana ändringar i skattelagstiftningen att

hänsyn vid beräkningen av skattepliktig inkomst tages

till inträffade förändringar i penningvärdet.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 218 av herr Ivar Nilzon samt II: 274 av herrar Persson i

Norrby och Johansson i Norrfors har hemställts, »att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att en utredning snarast verkställes rörande

frågan om sådana ändringar i skattelagstiftningen att vid beräknandet

av den skattepliktiga inkomst, som uppstått vid avyttring av tillgångar, vederbörlig

hänsyn skall tagas till inträffade förändringar i penningvärdet,

samt att de förslag denna utredning kan föranleda snarast förelägges riksdagen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet får utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 274.

Förevarande spörsmål har tidigare i viss utsträckning varit föremål för

riksdagens uppmärksamhet. Vid 1951 års riksdag framfördes sålunda i

väckta motioner (I: 211 av herrar Cassel och Lundqvist samt II: 281 av

herrar Dickson och Braconier) yrkande, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville uppdraga åt någon av de sittande

skattekommittéerna att företaga en omarbetning av reglerna för realisationsvinstbeskattningen,

så att vid beräkning av den skattepliktiga vinsten

hänsyn toges till penningvärdets fall. Dessa motioner upptogs av samma års

bevillningsutskott till behandling i samband med Kungl. Maj :ts proposition

nr 170 med förslag om bl. a. ändrade bestämmelser angående beräkning av

realisationsvinster. I två i anledning av nämnda proposition väckta motioner

(1:506 av herrar Mannerskantz och Lundgren samt 11:647 av herrar Edström

och Braconier) berördes ävenledes detta problem dock utan att något

yrkande i denna del framställdes. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 62 anförde utskottet i anledning av nämnda motioner följande.

Utskottet finner för sin del, att svårigheter måste möta att konstruera

speciella regler för beräkning av realisationsvinst, så att beskattningen av

dylik vinst skall kunna anpassas efter de växlingar penningvärdet kan ha

undergått under den tid, som förflutit mellan förvärv och avyttring. Utskottet

vill dock understryka, att problemet är betydelsefullt särskilt i tider av

starkt fallande penningvärde. Eftersom frågan berör icke endast realisa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

tionsvinster utan i minst lika hög grad alla andra slags inkomster, bör densamma

emellertid utredas i ett större och vidare sammanhang. Utskottet

avstyrker således motionerna I: 211 och II: 281 men förutsätter, att Kungl.

Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen och vidtager de åtgärder, som

kunna anses påkallade.

I de förevarande motionerna har gjorts gällande att nuvarande skattelagstiftning

vid avyttring av tillgångar ofta medförde orimliga beskattningsresultat

av det skälet, att vid framräknandet av den beskattningsbara inkomsten

hänsyn skulle tagas till ett ingångsvärde, som på grund av förändringar

i penningvärdet stode i missförhållande till försäljningspriset. Missförhållandet

mellan ingångsvärde och försäljningspris bleve alltmer påtagligt

ju längre tid som förflutit mellan förvärvet och avyttringen, om penningvärdet

undergått en fortlöpande förändring. På grund av beskattningsreglernas

utformning påverkade en penningvärdeförsämring i allmänhet beskattningen

mera än en penningvärdeförbättring. I förvärvskällan jordbruksfastighet

ledde en penningvärdeförsämring ofta till orimliga beskattningsresultat

vid försäljning av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt under

innehavet, men även vid avyttring av virkesförrådet i samband med avyttring

av marken, när den s. k. värdemetoden för beräkning av avdrag komme

till användning, på grund av att skogsägare måhända icke kunde prestera

en sådan utredning, att han kunde tillämpa den s. k. virkesförrådsmetoden.

För jordbrukare, som deklarerade enligt bokföringsmässiga grunder

liksom för rörelse, kunde penningvärdeförsämringen medföra beskattning

av fiktiva vinster i samband med hel eller partiell försäljning av varulager

och inventarier.

Vid stigande penningvärde kunde i vissa fall avdrag erhållas för höga

kostnader i förhållande till bruttoinkomsten.

Genom den omläggning av realisationsvinstbeskattningen, som skett vid

1951 års riksdag, hade en av flera skäl önskvärd uppmjukning av övergången

mellan skatteplikt och skattefrihet åstadkommits och därigenom också

en viss uppmjukning av de orimliga beskattningsresultaten. Den nya lagstiftningen

hade emellertid icke helt löst problemet, enär hänsyn icke toges

till penningvärdeförändringar. Orimliga skattekonsekvenser kunde sålunda

uppstå t. ex. i det fall där en person på grund av flyttning från en ort till en

annan måste, med realisationsvinstbeskattning som följd, försälja sin bostadsfastighet

på den förra orten och för erhållande av bostad inköpa ny fastighet

på nya bostadsorten till motsvarande överpris, men utan möjlighet att

erhålla avdrag för detta överpris. Vid senast aktuell krigskonjunkturbeskattning

hade hänsyn tagits till sådana förhållanden.

Det syntes motionärerna angeläget att dessa spörsmål snarast bleve föremål

för närmare utredning, exempelvis av 1950 års skattelagssakkunniga.

Utskottet. De förevarande motionerna syftar till sådana ändringar i gällande

skattelagstiftning, att vid beräkning av skattepliktig inkomst, som

uppstått vid avyttring av tillgångar, hänsyn skall tagas till förändringar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19. 11

i penningvärdet. Motionärerna har därvid uppmärksammat den realisationsvinst,

som kan uppkomma vid försäljning av fastighet, t. ex. då en bostadsfastighet

försäljes vid ägarens flyttning från en ort till en annan. Vidare

har motionärerna påpekat, att avdrag för värdeminskning å skog oftast beräknas

efter ett ingångsvärde, som är betydligt lägre än värdet av skogen

vid försäljningstillfället. Likaså kunde vid försäljning av varulager och inventarier

uppkomma vinster, vilka helt berodde på penningvärdeförsämring.

I motionerna har under hänvisning till nämnda förhållanden yrkats skrivelse

till Kungl. Maj :t med hemställan om utredning av detta spörsmål.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har det i motionerna

berörda spörsmålet tidigare i viss mån varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Sålunda framfördes vid 1951 års riksdag i väckta motioner

yrkande om utredning i syfte att åstadkomma en omarbetning av realisationsvinstbeskattningen

så att vid beräkning av den skattepliktiga vinsten

hänsyn kunde tagas till penningvärdets fall. I sitt av riksdagen godkända

betänkande nr 62 upptog samma års bevillningsutskott motionerna till behandling

i samband med propositionen nr 170 om bl. a. ändrade regler angående

behandlingen av realisationsvinster. Utskottet anförde i nämnda

betänkande i fråga om detta spörsmål, att utskottet för sin del funne, att

svårigheter måste möta att konstruera speciella regler för beräkning avrealisationsvinst,

så att beskattningen av dylik vinst skulle kunna anpassas

efter de växlingar penningvärdet kunde ha undergått under den tid, som

förflutit mellan förvärv och avyttring. Utskottet avstyrkte motionerna men

förutsatte, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följde utvecklingen och

vidtoge de åtgärder, som kunde anses påkallade.

Utskottet vill för sin del understryka, att det i motionerna aktualiserade

spörsmålet har en vittomfattande räckvidd och att detsamma i större eller

mindre utsträckning torde vara för handen i samtliga förvärvskällor utom

inkomst av tjänst och kapital. Särskilt torde det emellertid göra sig gällande

i förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastighet och rörelse samt vid realisationsvinstbeskattningen.

I fråga om förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse må framhållas,

att inkomstbegreppet vilar på vissa principer rörande vad som skall upptagas

såsom intäkt och vad som skall vara avdragsgillt. Enligt dessa principer

skall i regel såsom intäkt upptagas vad som bekommits vid avyttring

av tillgångar. Något undantag för det fall att tillgångarna i fråga undergått

värdestegring sedan desamma förvärvades har icke stadgats. Det torde

knappast heller vara möjligt att ifrågasätta annat än att då i dessa förvärvskällor

vid avyttring av tillgång vederlaget skall upptagas såsom intäkt,

jämväl eu eventuell värdestegring å tillgången därvid skall medräknas.

Å andra sidan kommer givetvis en nedgång i tillgångens värde att medföra

minskade intäkter. Med utgångspunkt från detta resonemang synes tveksamt

huruvida ur principiella synpunkter skäl kan anföras för den ståndpunkten,

att i dessa förvärvskällor beskattning icke skulle ske i den mån

värdestegringen berott på ett försämrat penningvärde. AU i varje fall syn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr i9.

nerligen stora tekniska svårigheter därvid skulle komma att möta synes

uppenbart. Utskottet vill allenast peka på ett sådant fall att en tillgång

minskat i värde trots att peningvärdeförsämring föreligger. Ur principiell

synpunkt kunde i ett sådant fall göras gällande, att värdeminskningen skulle

varit ännu större om icke penningvärdeförsämringen inverkat och att

därför endast detta lägre värde borde upptagas såsom intäkt. Det synes i

dessa förvärvskällor i stället vara angeläget att möjligheterna till resultatsutjämning

tillvaratages. Därvid må framhållas den år 1951 införda lagstiftningen

om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Genom denna

lagstiftning torde de mera påtagliga olägenheterna av beskattningens progressivitet

ha undanröjts då det gäller under ett beskattningsår influtna inkomster,

som hänför sig till flera år. Genom insättning av medel å skogskonto

kan även såvitt angår inkomst av skogsbruk väsentligen samma resultat

ernås i fråga om beskattningens progressivitet, som erhålles genom

den särskilda skatteberäkningen för ackumulerad inkomst. Slutligen må

erinras om att, såsom framhållits i utskottets betänkande nr 35, frågan om

en utredning av ytterligare möjligheter till resultatsutjämning hänskjutits

till 1950 års skattelagssakkunniga.

Vad åter angår realisationsvinstbeskattningen erbjuder denna helt andra

aspekter. Avsikten med denna beskattning har från början varit att träffa

rena spekulationsaffärer, men genom de bevissvårigheter som förelåg har

densamma i stället utformats såsom en indirekt värdestegringsskatt, där

beskattningen träffar den värdestegring, som realiseras genom tillgångens

avyttring inom viss tid efter förvärvet, nämligen tio år beträffande fastighet

och fem år beträffande övrig egendom. För att mjuka upp gränsen mellan

full skatteplikt och full skattefrihet infördes år 1951 den lättnaden i

realisationsvinstbeskattningen, att uppkommen vinst beskattas i sin helhet

endast om tillgången innehafts mindre än sju år i fråga om fastighet och

två år i fråga om övrig egendom. Därest tillgången innehafts längre reduceras

den skattepliktiga vinsten med 25 procent för varje år, så att liksom

tidigare full skattefrihet inträder efter tio resp. fem år. Samtidigt infördes

särskilda bestämmelser beträffande strömfall eller rättighet till vattenkraft,

enligt vilka reducering av vinsten inträder först efter tolv år och full skattefrihet

efter femton år. Det måste enligt utskottets förmenande anses, att

genom dessa uppmjukningar i realisationsvinstbeskattningen de mera stötande

fallen vid tillämpningen av densamma undanröjts. Motionärerna har

särskilt framhållit de fall av realisationsvinstbeskattning, som uppkommer,

då ägare av bostadsfastighet föranletts att sälja densamma på grund av

flyttning från orten. I dessa fall, då något spekulationssyfte uppenbarligen

icke förelegat, har givetvis under tider av fallande penningvärde ofta beskattningsbar

realisationsvinst uppkommit. Emellertid synes denna realisationsvinstbeskattning

ha medfört, att i de fall då så varit möjligt, fastighetsförsäljningen

uppskjutits.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla, att förevarande spörsmål givetvis

är av utomordentlig betydelse särskilt vid stark penningvärdeförsämring.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr A9. 13

Då emellertid skattelagstiftningen måste vara utformad med utgångspunkt

från en penninghushållning måste det uppenbarligen vara förenat med stora

svårigheter att beakta penningvärdets förändringar vid beskattningen. Något

ståndpunktstagande synes i och för sig icke kunna tagas för en lösning

av problemet i enlighet med motionernas syfte. Utskottet förutsätter emellertid

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Särskilt

därest frågan skulle erhålla ökad aktualitet synes det önskvärt att en allsidig

prövning kommer till stånd, huruvida och i vad mån en lösning av

frågan är möjlig. Därvid bör givetvis hänsyn tagas till frågans betydelse i

samtliga ifrågakommande förvärvskällor men även beaktas den skillnad

som föreligger beträffande de olika förvärvskällornas beskattning. Icke

heller bör förbises det samband, som förefinnes mellan förevarande spörsmål

och den värdestegringsskatt, som i olika sammanhang ifrågasatts inom

svensk skattelagstiftning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 218 av herr Ivar Nilzon

samt II: 274 av herrar Persson i Norrby och Johansson i

Norrfors om sådana ändringar i skattelagstiftningen att hänsyn

vid beräkningen av skattepliktig inkomst tages till inträffade

förändringar i penningvärdet måtte, i den mån de

icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört,

av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 27 april 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Velander, Damström,

Englund och Snygg; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård, Jonsson i Skedsbygd,

Kollberg, Allard, Kärrlander, Christenson i Malmö, Nilsson i Svalöv,

Asp och Stenberg.

Reservationer:

I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, som under åberopande av

innehållet i de likalydande motionerna 1:218 och 11:274 ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 218 av herr Ivar Nilzon samt II: 274 av herrar Pers
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr t9.

son i Norrby och Johansson i Norrfors, i skrivelse till Kungl.

Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning

rörande frågan om sådana ändringar i skattelagstiftningen

att vid beräknandet av den skattepliktiga inkomst,

som uppstått vid avyttring av tillgångar, vederbörlig hänsyn

skall tagas till inträffade förändringar i penningvärdet, samt

att de förslag denna utredning kan föranleda snarast förelägges

riksdagen.

II) av herr Englund.

547355.

Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.