Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om en allmän översyn av gällande beskattningsbestämmelser för organisationer, som tillhandahåller allmänna samlingslokaler.

1954-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:55, Betänkande i anledning av väckt motion om en allmän översyn av gällande beskattningsbestämmelser för organisationer, som tillhandahåller allmänna samlingslokaler.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

1

Nr 55.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

en allmän översyn av gällande beskattningsbestämmelser

för organisationer, som tillhandahåller allmänna

samlingslokaler.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

268, av herr Löfroth har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att hos

Kungl. Maj :t anhålla om en allmän översyn av gällande beskattningsbestämmelser

för organisationer, som tillhandahåller allmänna samlingslokaler, i

syfte att genomföra en lindring i deras beskattning, samt att de förslag vartill

utredningen kan föranleda måtte föreläggas riksdagen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda yrkandet,

får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt 5 § 1 mom. kommunalskattelagen undantages från skatteplikt till

fastighetsskatt resp. fr. o. m. 1956 års taxering från skatteplikt för garantibelopp

för fastighet — förutom vissa staten eller kommuner och andra menigheter

tillhöriga fastigheter — bl. a.: under punkten g) nykterhetsför
eningars

byggnader, därest byggnaderna är avsedda för nämnda föreningars

verksamhet såsom sådana, samt under punkten h) sammanslutningar eller

enskilda tillhöriga kyrkobyggnader och bönehus, muséer och s. k. soldathem.

Därest under bl. a. nämnda punkter angiven fastighet jämväl användes för

industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes åt

annan till begagnande, föreligger skatteplikt för däremot svarande del av

fastighetens värde.

Jämlikt 54 § kommunalskattelagen och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt

frikallas ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5 § 1 mom.

kommunalskattelagen, från skattskyldighet för inkomst av fastigheten genom

dess begagnande för de i samma moment avsedda ändamål.

I den mån skattskyldighet för inkomst föreligger beträffande fastighet

som ägs av de i förevarande motion avsedda organisationerna skall inkomstuppskattning

ske såsom för förvärvskällor i allmänhet på det sättet att bruttointäkten

först beräknas, varefter avdrag sker för omkostnader. Till intäkt

hänföres därvid bl. a. hyra eller annan ersättning för fastigheten eller del

därav som upplåtits till annan. Bland avdragsgilla omkostnader må nämnas

kostnader för reparation och underhåll av byggnader. Avdrag får däremot ej

1 Bihang till riksdagens protokoll 19.r>fi. 7 samt. Nr ,5.5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

göras för kostnad för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring

av fastigheten.

Därest vid beräkning av skattskyldigs inkomst från särskild förvärvskälla

uppkommer underskott, får jämlikt 46 § kommunalskattelagen resp. 4 § förordningen

om statlig inkomstskatt avdrag härför i allmänhet ske från sammanlagda

beloppet av den skattskyldiges inkomster för olika förvärvskällor;

vad beträffar kommunaltaxeringen dock endast från sådan den skattskyldiges

inkomst som skall beskattas i samma kommun. Rätt att vid taxering avdraga

skattemässigt redovisat underskott, som uppkommit under annat beskattningsår

än det taxeringen avser, föreligger doek ej.

Här må ytterligare nämnas, att enligt 10 § statsskatteförordningen den

statliga inkomstskatten utgår med följande procenttal av den beskattningsbara

inkomsten, nämligen för svenska aktiebolag 40 procent, för svenska

ekonomiska föreningar 32 procent och för ideella föreningar 15 procent.

Riksdagen har i olika sammanhang tidigare haft att taga ställning till vissa

frågor berörande de beskattningsbestämmelser, som har avseende å organisationer

som tillhandahåller allmänna samlingslokaler. Till en början må

nämnas att vid 1950 års riksdag motioner väcktes med yrkande att riksdagen

måtte besluta sådana ändringar i gällande skattelagstiftning, att ägare av allmänna

samlingslokaler befriades från skyldighet att erlägga fastighetsskatt

och skatt för inkomst av fastighet genom fastighetens begagnande för avsett

ändamål. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 36 avstyrkte 1950 års

bevillningsutskott motionerna under hänvisning till alt Kungl. Maj :t genom

beslut den 17 mars 1950 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla

sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda med en teknisk

revision av kommunalskattelagen m. in. samt att enligt direktiven för

de sakkunniga bl. a. frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen därvid

skulle upptagas till prövning.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1950 års skattelagssakkunniga,

avlämnade den 12 februari 1953 en av dem verkställd utredning om fastighetsbeskattningen

(SOU 1953:8), däri de sakkunniga föreslog en teknisk

omläggning av denna beskattning. Nyssnämnda vid 1950 års riksdag uppmärksammade

spörsmål upptogs därvid ej till närmare övervägande av de

sakkunniga. Denna och vissa andra speciella frågor om ändring i kommunalskattelagens

detaljbestämmelser rörande fastighetsbeskattningen förklarade

sig de sakkunniga skola upptaga till behandling senare.

Frågan om den procentsats, efter vilken statlig inkomstskatt borde påföras

vissa såsom ekonomiska föreningar registrerade ideella föreningar, därvid

särskilt på sådant sätt registrerade folketshusföreningar och bygdegårdsföreningar

åsyftades, var föremål för uppmärksamhet vid 1952 års riksdag.

1 de likalydande motionerna I: 215 och II: 286 väcktes nämligen yrkande om

att skattesatsen för berörda föreningar måtte bestämmas till 15 % av den

beskattningsbara inkomsten. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 50

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

3

avstyrkte 1952 års bevillningsutskott berörda motioner. Utskottet yttrade

därvid bl. a. följande.

Beträffande motionerna 1:215 oeli 11:286 erinrar utskottet om att den

däri berörda frågan uppmärksammats i samband med förarbetena till den

år 1951 antagna lagen om ekonomiska föreningar. I proposition nr 34 till

1951 års riksdag anförde sålunda chefen för justitiedepartementet beträffande

föreningar, vilka beviljats registrering med stöd av 1 § andra stycket

i 1911 års lag om ekonomiska föreningar men som enligt den nya lagstiftningen

vore att betrakta som ideella föreningar, att man finge räkna med

att dessa föreningar även sedan den nya föreningslagen trätt i kraft komme

att beskattas såsom ekonomiska föreningar. De vore nämligen såsom registrerade

föreningar för närvarande uttryckligen underkastade de för ekonomiska

föreningars beskattning gällande bestämmelserna och bleve enligt

övergångsbestämmelserna till den nya lagen alltjämt att betrakta såsom

ekonomiska föreningar. Emellertid stode det självfallet en sådan förening

öppet att upplösas och ombildas till en (oregistrerad) ideell förening.

Därvid hade föreningen och dess medlemmar att mot varandra väga, å ena

sidan, intresset av att föreningen bleve beskattad efter den lägre, för ideella

föreningar gällande skattesatsen och att undgå den dubbelbeskattning,

som av ekonomisk förening förvärvad inkomst i princip är underkastad,

samt, å andra sidan, den nackdel, som kunde vara förenad med att enligt

gällande skattebestämmelser såsom skattepliktig inkomst av kapital skall

upptagas vad som vid förenings upplösning utskiftas till medlem utöver

inbetald insats. I nämnda proposition anfördes slutligen härom att, därest

erfarenheterna från den nya föreningslagens första tillämpningstid skulle

visa att behov förelåge av en särskild lagstiftning i syfte att möjliggöra för

folketshusiföreningar och liknande föreningar att upplösas och ombildas

utan alltför betungande skattekonsekvenser, frågan därom torde få upptagas

till prövning.

I det läge frågan sålunda befunne sig ansåg utskottet att motionerna icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Det syntes dock utskottet önskvärt

att frågan toges under övervägande.

I propositionen nr 187 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt). Förslaget innebär att en särskild

fondskatt av engångsnatur uttages å ansamlade vinstmedel hos vissa

familjeföretag. I princip beröres av förslaget endast sådana familjeföretag,

som bedriver förvaltningsverksamhet och som utnyttjats i skatteundandragande

syfte. Fondskatten skall i princip beräknas till 30 procent av de fonderade

vinstmedlen med undantag för s. k. bundet kapital. Vinstmedel som

gjorts till föremål för fondbeskattning äger företaget, utan att någon ytterligare

beskattning inträder, utskifta i samband med upplösning inom tio år

efter fondbeskattningen. Då fondbeskattning icke är avsedd att träffa orealiserad

värdestegring, föreslås rätt för företagets delägare att utan skattekonsekvenser

utköpa företagets tillgångar, däribland fastigheter, till företagets

anskaffningskostnad. Jämväl delägare i förvaltningsföretag, som ej är familjeföretag

eller ej utnyttjats i skatteundandragande syfte, föreslås i propositionen

skola äga utköpa företagets tillgångar i samband med att företaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

frivilligt taxeras till fondskatt. Delägare i ekonomisk förening av den karaktär

som åsyftats i nyssnämnda betänkande nr 50 av 1952 års bevillningsutskott

avses sålunda kunna köpa ut föreningens tillgångar till föreningens anskaffningsvärde.

Även för nu avsedda fall gäller dock att reglerna utformats

så, att avräkning av de med fondskatt beskattade vinstmedlen allenast kan

äga rum, om företaget upplöses inom tio år.

I den föreliggande motionen har bl. a. anförts att det vore av betydande

ideellt och ekonomiskt värde att vårt lands många samlingslokaler i

största möjliga utsträckning i framtiden liksom hittills kunde drivas av

folkrörelserna själva. Samhället hade också på olika sätt sökt främja tillkomsten

av sådana samlingslokaler och på olika sätt underlättat folkrörelsernas

förvaltning och drift av lokalerna. Bl. a. hade vissa lättnader i skattehänseende

genomförts. Sålunda vore nykterhetsföreningars byggnader undantagna

från fastighetsskatt, därest byggnaderna vore avsedda för dessa

föreningars verksamhet. Genom beslut av 1952 års riksdag hade vidare sådan

ändring i arvsskatteförordningen vidtagits, att folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar

och liknande sammanslutningar, som hade till främsta syfte

att tillhandahålla allmän samlingslokal, erhölle befrielse från erläggande av

gåvoskatt samt finge erlägga arvsskatt efter lägre tariff. Då vissa organisationer

som tillhandahölle allmän samlingslokal emellertid alltjämt kunde

drabbas hårt i skattehänseende, när deras fastigheter kanske tillfälligt gåve

överskott, syntes en ytterligare översyn av samlingslokalernas skattefråga

vara påkallad. Därvid borde i första hand övervägas möjligheten att medge

rätt till skattefri avsättning till underhålls- och reparationsfonder till ett

sammanlagt belopp av förslagsvis fastighetens halva taxeringsvärde.

Utskottet. I den föreliggande motionen har yrkats skrivelse till Kungl. Maj :t

med hemställan om utredning i syfte att genomföra en lindring i beskattningen

av organisationer, som tillhandahåller allmänna samlingslokaler. Motionären

har uttalat, att därvid i första hand borde övervägas möjligheterna

att införa rätt för organisationerna att göra skattefria fondavsättningar för

underhåll och reparation av den fastighet, vari samlingslokalen är inrymd.

Härigenom skulle resultatsutjämning mellan olika beskattningsår möjliggöras.

Utskottet vill till en början erinra om att frågan om skattelättnader för

organisationer som tillhandahåller allmänna samlingslokaler tidigare varit

föremål för riksdagens uppmärksamhet. Såsom framgår av den ovan lämnade

redogörelsen väcktes vid 1950 års riksdag motioner med yrkande att riksdagen

måtte besluta sådana ändringar i gällande skattelagstiftning att ägare

av allmänna samlingslokaler befriades från skyldighet att erlägga fastighetsskatt

och skatt för inkomst av fastighet genom fastighetens begagnande för

avsett ändamål. I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 36 avstyrkte

1950 års bevillningsutskott motionerna under hänvisning till att Kungl.

Maj :t genom beslut den 17 mars 1950 bemyndigat chefen för finansdepartementet

att tillkalla sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

5

med en teknisk revision av kommunalskattelagen m. m. samt att enligt direktiven

för de sakkunniga bl. a. frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen

därvid skulle upptagas till prövning. De sakkunniga — 1950 års

skattelagssakkunniga — avlämnade den 12 februari 1953 en av dem verkställd

utredning om fastighetsbeskattningen (SOU 1953: 8), däri de föreslog

den tekniska omläggning av denna beskattning som i allt väsentligt genomfördes

vid föregående års riksdag. Frågan om skattelättnader inom

fastighetsbeskattningens område för nu ifrågavarande organisationer upptogs

därvid ej till närmare övervägande av de sakkunniga. Denna och vissa

andra speciella frågor om ändring i kommunalskattelagens detaljbestämmelser

rörande fastighetsbeskattningen förklarade sig de sakkunniga skola

upptaga till behandling senare.

Vidare må erinras om att innevarande års riksdag tidigare haft att behandla

motionsyrkanden om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning

och förslag i syfte att åstadkomma bättre möjligheter till resultatsutjämning.

Utskottet avstyrkte motionerna i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 35. Därvid hänvisade utskottet bl. a. till att 1940 års riksdag i

skrivelse till Kungl. Maj :t begärt utredning av spörsmålet, att skattskyldig

vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse och

tillfällig förvärvsverksamhet måtte äga rätt att från vinst avdraga tidigare

års förlust i samma förvärvskälla. Utskottet erinrade om att skrivelsen behandlades

av 1944 års allmänna skattekommitté, som i anledning därav framlade

förslag till särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst, samt att

skrivelsen därefter, enär den icke ansetts slutbehandlad genom skattekommitténs

förslag, överlämnats till 1950 års skattelagssakkunniga för att tagas

i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag. Utskottet uttalade vidare att

det vore av vikt att en mera allsidig prövning av möjligheterna till resultatsutjämning

komme till stånd. Särskilt gällde detta frågan om rätt att avdraga

tidigare års förlust i samma förvärvskälla. Då emellertid riksdagen redan tidigare

begärt utredning härom och denna fråga hänskjutits till 1950 års

skattelagssakkunnigas behandling ansåge utskottet anledning icke föreligga

att på nytt förorda skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.

Härjämte vill utskottet framhålla, att utskottet i sitt denna dag avgivna betänkande

nr 54 föreslagit riksdagen att med vissa ändringar, varom nu ej

är fråga, antaga ett av Kungl. Maj :t i proposition nr 187 framlagt förslag

till skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt). Såsom framgår av den

ovan lämnade redogörelsen avses med denna skatt bl. a. att ernå en upplösning

av fastighetsförvaltande företag. Genom förslaget torde flertalet nu

ifrågavarande organisationer, som äger sina fastigheter genom aktiebolag

eller ekonomisk förening, få möjlighet att på fördelaktigare villkor i skattehänseende

än tidigare upplösa fastighetsföretaget. Därest äganderätten till

fastigheten därvid överföres till en ideell förening blir vid taxeringen till statlig

inkomstskatt den för sådana föreningar gällande lägre skattesatsen av 15

procent tillämplig, varjämte den dubbelbeskattning som av aktiebolag och

ekonomisk förening förvärvad inkomst i princip är underkastad undvikes.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

Organisationer, för vilka ur andra synpunkter hinder icke möter mot en sådan

upplösning av fastighetsföretaget, kan sålunda på antytt sätt erhålla en

icke oväsentlig skattelättnad vid den fortsatta inkomstbeskattningen.

Såsom i motionen framhållits måste det anses vara ett samhällsintresse av

stor vikt att tillgång finnes till allmänna samlingslokaler. Det är därför även

enligt (utskottets mening angeläget att de organisationer som tillhandahåller

sådana lokaler erhåller en behandling i skattehänseende, varigenom organisationernas

ifrågavarande verksamhet icke försvåras. Av vad utskottet ovan

anfört framgår att frågan om skattelättnader för berörda organisationer på

olika sätt är föremål för uppmärksamhet av 1950 års skattelagssakkunniga

samt att härjämte, därest riksdagen antager ovan nämnda förslag till förordning

om fondskatt, vissa nu avsedda organisationer kan erhålla skattelättnad

vid den framtida inkomstbeskattningen. Syftet med motionen måste på

grund av det anförda anses vara i huvudsak tillgodosett. Utskottet kan därför

icke finna anledning föreligga att tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj :t

i ämnet. Den förevarande motionen avstyrkes förty av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 268 av herr Löfroth om en allmän översyn

av gällande beskattningsbestämmelser för organisationer,

som tillhandahåller allmänna samlingslokaler, måtte, i den

mån motionen icke kan anses besvarad genom vad utskottet

ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiinan, Gustaf Elofsson, Falk,

Velander, Söderquist, Niklasson, Einar Eriksson, Damström och Anders

Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Jonsson i Skedsbygd, Brandt, Kollberg, Kärrlander, Anderson i

Sundsvall, Nilsson i Svalöv och Asp.

547398. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.