Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om en utredning rörande en speciell framtida skattesänkning för de inkomsttagargrupper, som genom inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt höjt, dels hemställa om en prognos rörande de närmaste årens automatiska inkomststegringar för statskassan, som kan ställas vid sidan av de nyligen utförda beräkningarna rörande de automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för en f

1954-05-18 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:57, Skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om en utredning rörande en speciell framtida skattesänkning för de inkomsttagargrupper, som genom inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt höjt, dels hemställa om en prognos rörande de närmaste årens automatiska inkomststegringar för statskassan, som kan ställas vid sidan av de nyligen utförda beräkningarna rörande de automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för en f

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1

Nr 57.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1954/55, m. in., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1954/55 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1954 (Bilaga 1 till

statsverkspropositionen 1954: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1954/55

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1953 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 9 april 1954 dagtecknad proposition nr 215 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55, m. m. har Kungl. Maj :t

framlagt förslag angående grunderna för uttagande av preliminär skatt för

inkomst under samma budgetår m. m. Kungl. Maj :t har därvid föreslagit

riksdagen bl. a. att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1954/55 med 110 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 215 har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till

bevillningsutskottet.

Till utskottets behandling har hänvisats de i anledning av proposition

nr 215 väckla likatydande motionerna 1:551 av herr Ewerlöf och II:

703 av herr Hjalmarson, vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 215 måtte, under uttalande av att en statlig budgetpolitik

enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta, att

statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall vad angår senare hälften av budgetåret

1954/55 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 7 samt. Nr 57.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

A) de likalydande motionerna I: 30 av herr Gustaf Elof sson m. fl. samt

II: 44 av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning

och förslag angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt,

om så bedöms nödvändigt som kompensation härför, en skärpning

av arvsskatten på större förmögenheter»;

B) de likalydande motionerna 1:214 av herr Ohlon m. fl. och 11:279 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

1. besluta att uttagningsprocenten vid den statliga inkomstskatten skall

sänkas från 110 till 100;

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om en utredning rörande en

speciell framtida skattesänkning för de inkomsttagargrupper, som genom

inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt höjt, dels hemställa om

en prognos rörande de närmaste årens automatiska inkomststegringar för

statskassan, som kan ställas vid sidan av de nyligen utförda beräkningarna

rörande de automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för en

fortsatt skattesänkningspolitik som även omfattar övriga här berörda skattereformer»;
C)

de likalydande motionerna I: 215 av herr Ohlon m. fl. och II: 280 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte dels besluta att kvarlåtenskapsskatten

avskaffas från utgången av innevarande budgetår samt

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en snabbutredning om en moderat

höjning av arvslottsbeskattningen samt framläggande för riksdagen om

möjligt under vårsessionen av de förslag utredningen kan föranleda»;

D) de likalydande motionerna 1:332 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:281

av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande
-

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1954.»;

E) motionen 1:32 av herr Ola Persson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att den statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag

m. fl. skall höjas från 40 till 50 procent av den beskattningsbara inkomsten,

och i anledning härav antaga följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 26 juli 19V7 (nr 576) om statlig

inkomstskatt.

Härigenom förordnas att 10 § mom. 2 a) i förordningen den 26 juli 1947

om statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro

aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt

1 mom.:

50 procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1955.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna 1:30, 1:32, 11:279—281

och II: 703.

Statsverkspropositionen.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1954/55 är bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 4 350 000 000

Kupongskatt ............................ 6 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt...... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 7 800 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter .......................... 650 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt

.................................. 70 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 45 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 60 000 000 4 540 450 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ........................... 225 000 000

Bensinskatt ............................ 440 000 000 665 000 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Kronor

Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel ..............................

Varuskatt ..............................

Införselavgift och accis å fettvaror m. m.

400 000 000

185 000 000

53 000 000

17 000 000

675 000 000

Skatt å kaffe

Tobaksskatt

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

..................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

..............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . .

Maltdrycksskatt ........................

Skatt å läskedrycker.....................

Statlig nöjesskatt ........................

Skatt å elektrisk kraft....................

770 000 000

55 000 000

85 000 000

40 000 000

60 000 000

35 000 000 2 422 000 000

35 000 000

12 000 000

Postverket (överskott)

10 000 000

Reträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1953/54

som 1954/55.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga

om verksamhetsåret 1952 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under

verksamhetsåren 1953 och 1954 samt under de första månaderna av år 1955.

I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande

antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska personer

och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.

Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/s

av de fysiska personernas nettoinkomst, under verksamhetsåret 1952 stigit

med 16,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna för en

bedömning av utvecklingen under år 1953 angives ännu vara begränsade.

Ämbetsverket anser emellertid, att lönenivån år 1953 för industriarbetare

(genomsnittlig timförtjänst) kan beräknas komma att ligga 2 å 3 procent

över genomsnittet för år 1952. För övriga grupper löntagare finner verket

sig kunna räkna med en stegring av samma storleksordning. Med hänsyn

till att något skäl att räkna med mera betydelsefulla sysselsättningsförändringar

icke finnes, kommer ämbetsverket fram till en sannolik sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

5

raanlagd ökning av inkomst av tjänst med 2 å 3 procent från år 1952 till

1953. I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1954

framhåller riksräkenskapsverket, att denna icke torde komma att visa några

mera betydande olikheter i jämförelse med år 1953. Detta antagande sammanhänger

med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska

utvecklingen under år 1954, som riksräkenskapsverket ansett sig

böra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster under innevarande

och nästfoljande budgetår. Även om det icke kan bortses från

risken av utifrån kommande störningar, vilka i första hand skulle drabba

de svenska exportnäringarna, synes dock enligt ämbetsverkets mening tendenserna

inom den svenska ekonomin för närvarande närmast peka på en

stabil utveckling med i stort sett oförändrad prisnivå samt någon stegring

av produktion och konsumtion totalt sett. Ämbetsverket betonar, att det

svenska näringslivets starka beroende av utvecklingen utomlands dock talar

för en relativt försiktig bedömning av utvecklingen av underlaget för

statsinkomsterna. När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till

en början, att enligt tillgängliga uppgifter en mindre glidning uppåt av

lönenivån inträffat under år 1953, varigenom denna vid ingången till år

1954 något överstiger den för år 1953 genomsnittliga. Även under år 1954

torde, med hänsyn till de gjorda antagandena beträffande den allmänna

konjunkturutvecklingen, en viss glidning uppåt kunna förutsättas. Omfattningen

av de avtalsmässiga lönestegringar, som kan komma att bli resultatet

av förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, kan givetvis ännu

icke överblickas men torde enligt verkets mening bli av mindre räckvidd.

Beträffande sysselsättningen finner riksräkenskapsverket i anslutning till

de allmänna förutsättningarna i övrigt snarast en tendens till stegring framstå

som sannolik för år 1954. Även om under ogynnsamma omständigheter,

närmast som följd av accentuerade svårigheter för exportindustrierna, en

försämring av sysselsättningen kan tänkas inträda, synes tillräckliga skäl

icke föreligga för att en beräkning av statens inkomster skulle baseras på

ett sådant antagande.

Sammanfattningsvis anser sig riksräkenskapsverket böra grunda sina beräkningar

på antagandet om en mindre höjning av den sammanlagda inkomsten

av tjänst under år 1954 i jämförelse med år 1953 och ytterligare

någon stegring under år 1955. — Inkomst av jordbruksfastighet har under

verksamhetsåret 1952 visat en stegring på 10 procent och torde även under

år 1953 väntas visa någon uppgång, trots att inkomsterna av skogsbruket

torde nedgå. — Beträffande övriga förvärvskällor under år 1953 synes en

viss ytterligare uppgång av inkomsten riksräkenskapsverket trolig. En viss

ytterligare stegring beträffande fysiska personers inkemster av övriga förvärvskällor

tillsammantagna anses vara att vänta under år 1954.

Vad därefter beträffar aktiebolagens laxerade inkomster förelåg en nedgång

under verksamhetsåret 1952 med i det närmaste 15 procent. Riksräkenskapsverket

konstaterar emellertid, att nedgången av bolagens redovisade

nettoinkomst endast utgjorde 10 procent. Den starkare nedgången för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

det taxerade beloppet förklaras av en kraftig stegring av de allmänna avdragen.

Nedgången år 1952 av bolagens sammanlagda inkomst kan enligt

ämbelsverket väsentligen återföras på skogsindustriernas försämrade avsättningsvillkor

på utlandsmarknaderna men också till någon del på svårigheter

för vissa hemmamarknadsindustrier, främst textilindustrin. För

båda dessa industrigrupper har år 1953 medfört en klar förbättring, som i

varje fal! för skogsindustriernas del anses komma att avspeglas i stegrade

inkomster vid 1954 års taxering. Produktionen inom vissa av verkstadsindustriens

grenar, som visade fallande tendens under andra halvåret 1952 i

samband med vikande efterfrågan på såväl utlands- som hemmamarknaden,

synes däremot under år 1953 ha legat på en väsentligt lägre nivå än tidigare.

Sammanfattningsvis framhåller ämbetsverket, att utvecklingen under år

1953 för bolagens del torde peka på en viss förbättring av redovisade nettoinkomster

vid 1954 års taxering. Med ledning av gjorda undersökningar

samt vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra

grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda taxerade beloppet

för svenska aktiebolag vid 1954 års taxering skall komma att utvisa

en stegring av storleksordningen 5 procent. På grund av att de allmänna

avdragen vid taxeringen väntas stiga kraftigt som följd av att de vid 1953

års taxering påförda investeringsavgifterna —- för bolagen uppgående till

ca 100 miljoner kronor — är avdragsgilla vid 1954 års taxering, motsvaras

den anförda ökningen av det taxerade beloppet av en stegring av nettoinkomsten

med närmare 10 procent.

Utvecklingen av aktiebolagens inkomster under år 1954 anger riksräkenskapsverket

inrymma stora osäkerhetsmoment. Då klara tendenser till vare

sig försämring eller förbättring, totalt sett, knappast kan sägas föreligga,

har ämbetsverket i avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande utgått

från en i jämförelse med år 1953 oförändrad sammanlagd taxerad inkomst,

varvid förutsatts att liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även

vid 1955 års taxering kommer att gälla regler som begränsa rätten till fri

avskrivning.

Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att nettoinkomsten för statsverket

å förevarande titel under ett budgetår utgöres av skillnaden mellan,

ä ena sidan, å titeln redovisade intäkter av statsskatter, kommunalskatter

samt vissa medel, som uppbäres i samband med den allmänna uppbörden,

samt, å andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel,

återbetalningar av överskjutande preliminär skatt samt omföringar

av vissa influtna medel till andra riksstatstitlar in. in. Till titeln kommer

under budgetåren 1953/54 och 1954/55 vidare att återföras medel från fonden

för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid uppskattningen

av bruttoinkomsterna har ämbetsverket viss ledning av den

inom verket förda uppbördsstatistiken ävensom av generalpoststyrelsens

månatliga rapporter om totalt influten skatt. På grund av nämnda material

och under de gjorda antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar

riksräkenskapsverket uppbörden av preliminär skatt på följande sätt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 7

Beträffande den preliminära A-skatten utgår verket från att denna skatt

med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa

löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten

under hela budgetåret 1954/55 utgår med oförändrad uttagningsprocent,

d. v. s. 110 procent. Ämbetsverket uttalar sammanfattningsvis, att betalningarna

av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1954—55 och de törsta

terminerna av uppbördsåret 1955—56 kan väntas stiga utöver nivån under

innevarande budgetår. Det förhållandet, att under våren 1955 som en del

av den preliminära A-skatten kommer att inflyta sjukförsäkringsavgifter,

torde enligt ämbetsverket medföra ett ytterligare tillskott av preliminär

A-skatt under budgetåret 1954/55 av storleksordningen 100 miljoner kronor.

Vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1954—55

och de två terminer av uppbördsåret 1955—56, som faller inom budgetåret

1954/55, framhålles, att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminärdeklaration,

debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet kan

komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig skatt.

Även om det förutsatts, att såväl bolagens som fysiska personers inkomster

totalt sett vid 1955 års taxering kommer att ligga högre än vid 1953 års

taxering, måste man ändå enligt verkets mening räkna med att preliminärdeklaration

eller jämkning av den preliminärt debiterade skatten kommer

att ske i åtskilliga fall. Riksräkenskapsverket har dock ansett sig böra förutsätta

en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär

B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren

1954—55 och 1955—56. Därtill kan såväl under våren 1954 som under våren

1955 väntas inflyta vissa belopp som fyllnadsbetalning.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta

under budgetåren 1953/54 och 1954/55 inflytande preliminär A- och Bskatt,

inkl. under våren 1955 inflytande sjukförsäkringsavgifter, samt fyllnadsbetalningar

av preliminär skatt till ca 6 800 resp. 7 400 miljoner kronor.

Det understrykes dock, att dessa belopp är osäkra inom vida marginaler

både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling

och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten

för skatternas erläggande.

Riksräkenskapsverket framhåller, att på grundval av 1952 års taxering ett

belopp av i runt tal 820 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga såsom

kvarstående skatt, medan ett belopp av omkring 372 miljoner kronor skulle

återbetalas. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 14 miljoner

kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter

uppgår den kvarstående skatten på grund av 1953 års taxering till i runt

tal 975 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring

435 miljoner kronor. Räntan å den kvarstående skatten uppgår till 16 miljoner

kronor. Saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt har sålunda

från 1952 års till 1953 års taxering ökat från omkring 450 till 540

miljoner kronor, vilken stegring helt anges falla på fysiska personer. Den

kvarstående skatt, som kan komma att påföras på grundval av 1954 års

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

taxering, finner riksräkenskapsverket sannolikt komma att nedgå i jämförelse

med föregående år med minst 100 miljoner kronor, varemot den överskjutande

skatten kommer att öka med närmare 100 miljoner kronor. —

Till inkomsterna å titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp i

tillkommande skatt, läggas den kommunala fastighetsskatten. Det under

budgetåret 1953/54 inflytande beloppet av fastighetsskatt, beräknat till 350

miljoner kronor, är 50 miljoner kronor högre än det, som inflöt under närmast

föregående budgetår, vilket förklaras av höjd kommunal utdebitering

mellan 19ol och 1952. Den under budgetåret 1954/55 inflytande fastighetsskatten

beräknas understiga 300 miljoner kronor till följd av repartitionstalets

sänkning från fem till fyra. Inflytande restantier, tillkommande skatt

samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, beräknas

uppgå till 205 resp. 235 miljoner kronor. Vid sin beräkning har riksräkenskapsverket

vidare förutsatt, att inflytande arbetsgivarbidrag till den

allmännna sjukförsäkringen och till yrkesskadeförsäkringen skall redovisas

som inkomster på titeln. De senare anges ännu icke kunna beräknas men inflytande

bidrag till sjukförsäkringen under våren 1955 beräknas uppgå till

50 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna

å förevarande riksstatstitel kommer att uppgå för budgetåret

1953/54 till 8 180 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 8 675

miljoner kronor.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1953/54 beräknas till omkring 4 460

miljoner kronor, inkl. utbetalningar till kommunerna å ett belopp av omkring

3 720 miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket utfallet av

inkomsttiteln för innevarande budgetår till 4 200 miljoner kronor.

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat

utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningarna av kommunalskattemedel

under kalenderåret 1954 — här inbegripet dels förskott å kommunal

inkomstskatt för kalenderåret 1954, dels fastighetsskatten, dels ock

slutavräkning på det under kalenderåret 1952 utbetalade förskottet å kommunal

inkomstskatt — torde komma att uppgå till omkring 4 030 miljoner

kronor, varav å första hälften av budgetåret 1954/55 skulle falla omkring

2 015 miljoner kronor. För andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande

utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande

inkomstutvecklingen under år 1953 samt under förutsättning av

en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1953 — belöpa

sig till omkring 1 865 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel

under kalenderåret 1955 beräknas sålunda komma att sjunka

i jämförelse med år 1954, vilket till en del beror på att fastighetsskattens

belopp nedgår men främst sammanhänger med att slutavräkningen på tidigaie

uppburna förskott av kommunal inkomstskatt kan beräknas komma

att nedgå med närmare en halv miljard kronor i förhållande till året före.

Till kommunalskattemedlen, 3 880 miljoner kronor, skall läggas, förutom

iestitutioner till ett belopp av 60 miljoner kronor, dels återbetalningar av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

överskjutande skatt, beräknade till omkring 500 miljoner kronor, dels ock

omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter,

skogsvårdsavgift och annuiteter med omkring 35 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket — till följd av från

verkets sida framlagt förslag om slopande av titeln folkpensionsavgifter —

icke räknat med någon omföring av dylika avgifter. Någon avsättning till

fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel synes

enligt ämbetsverket icke böra ske för nästa budgetår, medan däremot från

fonden en återföring skall ske av återstoden av de till fonden hittills avsatta

medlen eller 300 miljoner kronor. Utgifterna å titeln skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. under nästa budgetår antages i enlighet härmed uppgå

till 4 475 miljoner kronor, innebärande ett inkomstöverskott av i runt

tal 4 500 miljoner kronor.

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen

med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter

förordar riksräkenskapsverket, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. in. i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppföres med 4 500

miljoner kronor.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats

till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket

upptagits till 6 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till

gällande riksstat med 1 miljon kronor.

Inkomsttiteln utskif tningsslcatt och ersättningsskatt

har ämbetsverket för budgetåret 1954/55 beräknat till oförändrat 1 miljon

kronor.

Inkomsten å titeln skogs vårdsavgifter — ---bär riksräkenskapsverket

upptagit--- — med oförändrat belopp eller 7,8 miljoner

kronor.

I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med

300 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart

och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 650 000 kronor.

Generalpoststyrclsens beräkningar av inkomsterna av arvslottsskatt,

gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt slutar på i runt

tal 65 miljoner kronor för innevarande budgetår. Intäkterna för budgetåret

1954/55 bör enligt styrelsens uppfattning beräknas till högst 70 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket framhåller, att vid beräkning av inkomsterna

av kvarlåtenskapsskatt för innevarande och nästfoljande budgetår hänsyn

måste tagas till att ändrade skattesatser kan väntas medföra ett visst inkomstbortfall.

Emellertid torde till följd av höjda taxeringsvärden på fastigheter

och värdestegring även för andra kapitaltillgångar böra räknas med

en fortgående stegring av den normala uppbörden av såväl arvslottsskatt

som gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. Större engångsposter kommer därlill

under innevarande budgetår alt tillföra titeln betydande inkomster. Man

torde enligt ämbetsverket böra räkna med att även under nästföljande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

budgetår något eller några större engångsbelopp kommer att inflyta. Riksräkenskapsverket

beräknar i enlighet härmed inkomsterna för budgetåret

1953/54 till 70 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten

för budgetåret 1954/55 uppföres med 70 miljoner kronor eller samma belopp

varmed titeln uppförts i gällande riksstat.

Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1952/53 uppgått till 37

miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen beräknats

inflyta med i runt tal 38 miljoner kronor, har av riksrältenskapsverket

för budgetåret 1953/54 beräknats till 42 miljoner kronor. För budgetåret

1954/55 föreslår ämbetsverket att titeln uppföres med 45 miljoner

kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat med 9

miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expedition sstämplar

m. in., som i gällande riksstat upptagits med 60 miljoner

kronor, beräknas av riksräkenskapsverket, med ledning av för innevarande

budgetår influten uppbörd, till 60 miljoner kronor för budgetåret 1953/54.

For budgetåret 1954/55 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln

upptages med samma belopp eller 60 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 200 resp. 410 miljoner

kronor. Med utgångspunkt från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet

har riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 210 miljoner

kronor för innevarande budgetår och till 225 miljoner kronor för budgetåret

1954/55. Riksräkenskapsverket har i nära anslutning till av generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelserna verkställda

kalkyler, vilka i huvudsak sammanfaller med handels- och industrikommissionens

beräkningar, uppskattat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret

1953/54 till 390 miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 440

miljoner kronor.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret

1952/53 gav en behållen intäkt av ca 379 miljoner kronor, är i riksstaten för

löpande budgetår uppförd med 350 miljoner kronor. Vid i november 1953

gjord uppskattning har generaltullstyrelsen — under förutsättning bl. a. att

villkoren för det internationella varuutbytet ej kommer att mera avsevärt

försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förblir i stort

sett oförändrade —- beräknat nettouppbörden för innevarande budgetår

till 390 miljoner kronor och för nästa budgetår till 360 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket framhåller, att tullinkomsternas i jämförelse med

importvärdet höga nivå under det gångna budgetåret liksom under de hittills

förflutna månaderna av innevarande budgetår sammanhänger med att den

fullbelagda delen av importen utgjort en osedvanligt stor andel av den totala

införseln. Denna förskjutning i importens sammansättning har givit till resultat,

att tullinkomsterna stegrats trots att det totala importvärdet ned
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. Ii

gått. Den konstaterade förändringen i importens sammansättning får bl. a. ses

mot bakgrunden av att importen av vissa bränslen och råvaror under år 1953

synes ha varit otillräcklig för att hålla lagren på samma nivå som tidigare.

En återgång till en mera normal sammansättning av införseln torde därför

i första hand komma till stånd genom en ökning av denna del av importen.

Beträffande den tullbelagda delen av införseln synes för närvarande icke

tillräckliga skäl finnas för att förutsätta en nedgång totalt sett, även om för

vissa varugrupper en nedgång av importvärdet kan te sig sannolik bl. a.

som följd av prissänkningar. Riksräkenskapsverket upptar, med hänvisning

till vad nu anförts samt på grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden

under den gångna delen av innevarande budgetår, inkomsterna

av tullmedel för budgetåret 1953/54 till 400 miljoner kronor samt förordar,

att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret

1954/55 uppföres med likaledes 400 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten

å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor ävensom

skatten vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar in. in.,

upptagen till ett belopp av 260 miljoner kronor. Enligt riksdagens beslut

har nyssnämnda personbilskatt upphört att gälla fr. o. m. den 20 december

1953. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna gjorda

beräkningarna, med bortseende från den särskilda personbilskatten, innebär

en sammanlagd inkomst å titeln varuskatt under budgetåren 1953/54

och 1954/55 på 175,6 resp. 157,5 miljoner kronor. Inkomsten av personbilskatten

under innevarande år har av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen

beräknats uppgå till 90 miljoner kronor under förutsättning att beskattningen

skulle kvarstå oförändrad under hela budgetåret. Riksräkenskapsverket,

som i likhet med vad som förutsatts i proposition nr 241 antager

att inkomsten av personbilskatten under innevarande budgetår kommer

att inbringa 40 miljoner kronor, beräknar inkomsttiteln varuskatt till

225 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 samt föreslår, att titeln för

budgetåret 1954/55 upptages till 185 miljoner kronor.

I fråga om titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m.,

som i samband med en omläggning av fettvarubeskatlningen med ingången

av innevarande budgetår ersatt den tidigare titeln accis å margarin och

vissa andra fettvaror och som i gällande riksstat uppförts med 54 miljoner

kronor uppskattar riksräkenskapsverket i anslutning till statens jordbruksnämnds

och kontrollstyrelsens beräkningar inkomsterna för budgetåret 1953/

54 till 44 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55

upptages till 53 miljoner kronor.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår

är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen

och statens jordbruksnämnd beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner

kronor, för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/55. Riksräkenskapsverket

har anslutit sig till nämnda kalkyler.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 650 miljoner kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten för

innevarande budgetår till 610 miljoner kronor.

Vid beräkningar av det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma

att inlevereras under budgetåret 1954/55, bar tobaksmonopolet funnit, att

tendensen för efterfrågan av tobaksvaror under innevarande kalenderår icke

motiverar ett antagande av någon nämnvärd ökning i efterfrågan på något

enda varuslag men väl minskning på flertalet varuslag. Med utgångspunkt

från en i stort sett oförändrad kvantitativ försäljning av cigarretter och röktobak

samt en minskning på de övriga varuslagen ävensom under antagande

av oförändrade utförsäljningspriser och ingen nämnvärd förändring av

konjunkturförhållandena har tobaksmonopolet funnit sig böra beräkna inkomsterna

av tobaksskatt till 610 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket — som med hänsyn till inkomsttillflödet under månaderna

juli—november 1953 funnit sig böra räkna med en högre inkomstnivå

än tobaksmonopolet kalkylerat med — har under förutsättning av oförändrade

skattesatser uppskattat tobaksskattens avkastning för nu löpande

budgetår till 625 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten

för budgeåret 1954/55 upptages till 650 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag

inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,

vilken i gällande riksstat upptagits med 16 miljoner kronor,

för budgetåret 1953/54 till 16 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning

att en av Vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål

skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till

12 miljoner kronor.

Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 34 miljoner

kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar

riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1953/54 till 34

miljoner kronor och för budgetåret 1954/55 till 35 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 650 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren 1953

/54 och 1954/55, förutsatt att priser och inkomster förblir i stort sett oförändiade,

skall inflyta med 640 resp. 650 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

upptar under förutsättning av oförändrade skattesatser inkomsterna

å förevarande titel till 650 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och föreslår,

att titeln för nästa budgetår beräknas till 675 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänknin g sskatt å vin har i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 50 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har under beaktande av den nuvarande tendensen i vinförsäljningen —

beräknat inkomsten å denna titel till 53 miljoner kronor för löpande och 55

miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket uppskat
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 13

tar, under förutsättning av oförändrade skattesatser, inkomsterna för budgetåret

1953/54 till 53 miljoner kronor samt föreslår i överensstämmelse med

kontrollstyrelsens kalkyler, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1954

/55 uppföres med 55 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 80 miljoner

kronor, beräknas av kontrollstyrelsen innevarande budgetår inflyta

med 82 miljoner kronor. Styrelsen har uppskattat inkomsterna för nästa budgetår

till i runt tal 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat

inkomsterna för innevarande budgetår till 85 miljoner kronor, föreslår att

titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med likaledes 85 miljoner kronor.

Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptagits till 35

miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med ca 38 miljoner

kronor för budgetåret 1953/54 och med 36 miljoner kronor för budgetåret

1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar här avsedda inkomster för innevarande

budgetår till 40 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret

1954/55 uppföres med 40 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsterna å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten för

löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor, komma att uppgå till

53,94 miljoner kronor under budgetåret 1953/54 och till 54,06 miljoner kronor

under budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av

nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor och föreslår, att

inkomstposten för nästa budgetår upptages till 60 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår

upptagits till 35 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med i

runt tal 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1953/54 och 1954/

55. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning av denna inkomstpost

måste grundas på osäkra uppskattningar med hänsyn till att bl. a. någon

statistik icke finnes över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning.

Därest för elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande

grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å

elektrisk kraft uppskattas till 37 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 och

till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55. Riksräkenskapsverket beräknar

inkomsterna av elskatten för innevarande budgetår till 30 miljoner kronor

samt föreslår, att titeln för budgetåret 1954/55 uppföres med ett belopp

av 35 miljoner kronor.

Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1952/53 uppgick

till omkring 11 miljoner kronor. I riksstaten tör löpande budgetår är inkomsttiteln

uppförd med 10 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen hai beräknat

överskottet för budgetåret 1953/54 till 9,7 miljoner kronor och för

budgetåret 1954/55 till 10,2 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit, att inkomsttiteln

i riksstaten för sistnämnda budgetår upptages med 10 miljoner

kronor.

Vid uppskattningen av inkomsterna har styrelsen emotsett en ökning från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

budgetåret 19o2/53 till budgetaret 1953/54 med 1,7 miljoner kronor till

344,97 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1954/

55 med 6,2 miljoner kronor till 351,n miljoner kronor. Större delen av ökningen

från budgetåret 1952/53 till det nu löpande budgetåret belöper sig

å frankoteckensuppbörden, som med hänsyn till någon ökning av trafikvolymen

beräknas stiga från 205 till 207 miljoner kronor, innebärande en ökning

med 2 miljoner kronor. Från budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/

55 beräknas frankoteckensuppbörden stiga med ytterligare 3 miljoner kronor

till 210 miljoner kronor. Vid uppskattningen av frankoteckensuppbörden

för innevarande och nästkommande budgetår har styrelsen utgått från

de porton, som för närvarande gälla för olika försändelseslag, samt ansett

sig kunna räkna med någon ökning i trafikvolymen även under budgetåret

1954/55. Även beträffande posterna inkomster för befordran av tjänsteförsändelser,

inkomster av tidningsrörelsen, ersättning för postgirorörelsen,

ersättning från postsparbanken, ersättning för besLyret med skatteuppbörden

samt ersättning för utbetalning av folkpensioner och av barnbidrag räknar

styrelsen med ökade intäkter under de närmaste åren. Dessa poster beräknas

sålunda stiga med sammanlagt 0,9 miljoner kronor från budgetåret

1952/53 till budgetåret 1953/54 samt med 3,2 miljoner kronor från sistnämnda

budgetår till budgetåret 1954/55. Inkomsterna å övriga inkomstposter

beräknas icke komma att undergå större förändringar under innevarande

eller nästkommande budgetår.

De mot inkomsterna svarande driftkostnaderna beräknas för innevarande

budgetar uppgå till 335,3 miljoner kronor samt för nästa budgetår till

341 miljoner kronor. Därvid har antagits att rörligt tillägg (procentuell förhöjning)

kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande

som under nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits

till större förändringar i nuvarande prisnivå, som kan komma att inträffa

under den tidsperiod beräkningarna omfattar.

Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för

det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket i anslutning till generalpoststyrelsens

kalkyler upptagit inkomsterna av postverket för vart och ett av

budgetåren 1953/54 och 1954/55 till 10 miljoner kronor.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i

det följande.

Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 500 miljoner kronor. I detta

belopp ingår de avgifter och bidrag till sjukförsäkringen, som kommer att

införas fr. o. m. den 1 januari 1955, nämligen sjukförsäkringsavgifter med

100 miljoner kronor och arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen med 50 miljoner

kronor. En dylik redovisning av de för sjukförsäkringen utgående avgifterna

och bidragen förutsätter att ett särskilt anslag anvisas, från vilket

utbetalningarna till sjukkassorna verkställes. Som chefen för socialdepar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

15

tementet senare denna dag i annat sammanhang kommer att beröra, bör

emellertid en dylik anordning undvikas. Den skulle nämligen medföra, att

budgetens slutsumma av statsverkets inkomster och utgifter kommer att

innefatta avgifter och bidrag, som icke är statens utan sjukkassornas medel.

I stället synes motsvarande system, som tillämpas beträffande kommunalutskylderna,

böra komma till användning. Detta innebär att utbetalningarna

till sjukkassorna verkställes direkt från inkomsttiteln skatt å

inkomst och förmögenhet m. in. Titeln bör följaktligen nedräknas med det

belopp som beräknas inflyta i avgifter och bidrag. Som chefen för socialdepartementet

vidare kommer att närmare beröra kan utbetalningarna till

sjukkassorna under budgetåret 1954/55 eventuellt komma att överstiga influtna

avgifter och bidrag med ett belopp som uppgår till 75—100 miljoner

kronor. Detta sammanhänger med att inkomsttiteln endast tillgodoföres de

försäkringsavgifter, som inflyter vid preliminärskatteuppbörderna i mars

och maj 1955 och de preliminärt inbetalade arbetsgivarbidragen, medan utbetalningarna

till sjukkassorna kommer att avse ett halvt års försäkringsavgifter

och arbetsgivarbidrag. Storleken av den förskottering, varav behov

övergångsvis skulle kunna uppkomma, är emellertid synnerligen oviss. Den

blir bl. a. beroende av dels den omfattning sjukkassornas utgifter kommer

att få och dels de olika sjukkassornas tillgång på likvida medel vid skilda

tidpunkter.

Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen,

som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen,

förordar jag -— med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten

alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln

preliminärt uppföres med (4 500 — 150 =) 4 350 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Riksräkenskapsverket har beräknat auto in obils kattemedlen

till 665 miljoner kronor, varav 225 miljoner kronor i fordonsskatt och 440

miljoner kronor i bensinskatt. I ett den 4 november 1953 dagtecknat betänkande

bar 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken

framlagt förslag till ändrade grunder för uttagning av fordons- och

bensinskatt. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Som jag förut antytt räknar jag med att kunna underställa årets riksdag ett

förslag i frågan. I avvaktan härpå bar huvuddelen av de mot bilskattemedlen

avräknade anslagen, nämligen bl. a. anslagen till statlig, kommunal och enskild

väghållning, upptagits i riksstatsförslagel med preliminärt beräknade

belopp. Totalt sett uppgår utgifterna för vägväsendet m. in. till 665 miljoner

kronor, d. v. s. till samma belopp som riksräkenskapsverket beräknat

automobilskattemedlen. Under åberopande av vad jag bär anfört föreslår

jag att titlarna för fordonsskatt och bensinskatt preliminärt beräknas till

225 resp. 440 miljoner kronor.

Såsom förut nämnts kommer jag senare denna dag att föreslå en fr. o. in.

den 1 april 1954 böjd beskattning av tobaksvaror och spritdrycker, som un
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

der budgetåret 1954/55 beräknas tillföra statsverket en sammanlagd inkomsthöjning

av 96 miljoner kronor utöver riksräkenskapsverkets inkomstförslag

beträffande tobaks- och spritskattetitlarna. I samband med en samtidigt

föreslagen omläggning av beskattningssystemet kommer brännvinstillverkningsskatten

att borttagas och i stället inarbetas i omsättningsskatten

å spritdrycker. Under hänvisning till det förslag i förevarande frågor

som i annat sammanhang denna dag kommer att föreläggas riksdagen, föreslår

jag att titlarna tobaksskatt samt omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker uppräknas med 25 resp.

95 miljoner kronor i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar,

d. v. s. upptages med ett belopp av 675 resp. 770 miljoner kronor. Titeln

brännvinstillverkningsskatt, som av riksräkenskapsverket beräknats till 24

miljoner kronor, uppföres av skäl som nyss anförts icke i riksstatsförslaget

för nästa budgetår. I efterskott eventuellt inflytande inkomster av denna

skatt torde få redovisas å inkomsttiteln övriga diverse inkomster. Jag torde

i detta sammanhang få nämna att genom ifrågavarande skattehöjningar beräknas

inkomsterna av tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker öka med 4 resp. 5 miljoner kronor för innevarande budgetår.

Den samtidigt genomförda omläggningen av vinbeskaltningen torde

för innevarande budgetår medföra en minskning av titeln omsättnings- och

utskänkningsskatt å vin med omkring 1 miljon kronor jämfört med riksräkenskapsverkets

beräkningar. För nästa budgetår torde titeln kunna upptagas

till det av ämbetsverket angivna beloppet.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I propositionen nr 215 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Härav inhämtas bl. a. följande.

I skrivelse den 25 mars 1954 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1954/55. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak

anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. Beräkningen av denna titel står till

följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras beträffande

utvecklingen av skatteunderlaget under hela den tid som beräkningen

omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda

löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende

på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å

kvarstående skatt medföra även, att samma förhållande i betydande utsträckning^

kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under budgetaret

1952/53 kompletterades salunda inbetalningarna av preliminärskatt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5

17

under de ordinarie uppbördsterminerna med omfattande fyllnadsbetalningar

under våren 1953 — sammanlagt uppgående till ca 390 miljoner kronor,

varav huvudparten från bolag — varigenom den enligt taxeringen 1953 påförda

kvarstående skatten för bolagen nedbringats till ca 100 miljoner kronor.

Detta belopp understiger med ett tiotal miljoner kronor den enligt samma

taxering beräknade överskjutande skatten för bolag.

Svårigheterna att i förväg bedöma fysiska personers och företags inkomster

är normalt den främsta orsaken till de ibland betydande differenser som

kunna uppstå mellan förhandsberäkningar av titelns nettoinkomst och det

slutliga utfallet. Till denna osäkerhet bidrar emellertid även sättet for skatteuppbörden.

Ingen helt fix relation kan förutsättas mellan inflytande skatteinkomster

och den samtidiga utvecklingen av skatteunderlaget. Uppbörden

av löntagarnas preliminärskatt är i viss utsträckning beroende av frivilliga

höjningar av löneavdragen med hänsyn till extrainkomster in. in. Likaså

är omfattningen av fyllnadsbetalningarna helt beroende av de skattskvldigas

egna överväganden. I vilken män de skattskyldigas skattetorpliktelser

komma att fullgöras genom erläggande av preliminärskatt inklusive

fyllnadsbetalningar, under ett budgetår eller kvarstående skatt under

det påföljande kan icke med större säkerhet bedömas. Ej minst med hansyn

härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för innevarande budgetår

och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår bedömas i ett

sammanhang. , . -.. .

I sin senaste inkomstberäkning angav nksräkenskapsverket vissa förutsättningar

för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1954,

vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att en mindre g ldning

uppåt av lönenivån syntes ha inträffat under år 1953^ varigenom denna

vid ingången till år 1954 något överstege den för år 1953 genomsnittliga,

vilken i sin tur beräknades ligga 2—3 procent över 1952 års nivå. Även för

år 1954 ansågs, med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen,

en viss glidning uppåt kunna förutsättas. Omfattningen

av de avtalsmässiga lönestegringarna kunde icke överblickas, men de

svntes komma att bli av mindre räckvidd. Beträffande den för de totala

löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades snarast

med en tendens till stegring. Sammanfattningsvis raknades med en uppgång

av den totala lönesumman från 1953 till 1954 med omkring 4 procent och for

våren 1955 med ytterligare någon stegring. Enligt riksräkenskapsverkets mening

kunna dessa antaganden alltjämt läggas till grund för beräkningen.

Icke heller beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor

än tjänst synes anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från

annat antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1953

och som innebar en viss stegring under såväl år 1953 som 1954.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid deeemberberäkmngen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten av storleksordningen 5 procent for

verksamhetsåret 1953 i jämförelse med ar 1952 och för yerksamhetsare

1954 oförändrat belopp i förhållande till år 19o3. Därvid hade forutsatts, att

liksom vid 1953 och 1954 års taxeringar även vid 19.)5 års taxering skulle

komma att gälla regler, som begränsade rätten till fri avskrivning. Förslag

av denna innebörd har i proposition nr 17 förelagts arets riksdag Riksiakenskapsverket

har vid förnvade överväganden tunmt det sannolikt, att bokmens

taxerade inkomster kunna komma att ligga något lmgrc an vad som

n ..... ...... ■ '' '' '' vid taxeringen 19;>4

antogs i december 1953. Så vilt nu kan bedömas skulle

eu uppgång med inemot 10 procent kunna förvantas. Avel! vid taxeringen

1955 synes eu viss stegring sannolik bland annat ined hansyn till att den

vid inkomsttaxeringen avdragsgilla investeringsavgi! ten bortfaller.

‘2 Uihtuuj till riksdagens protokoll 7 samt. AV :>7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,

förutsatts under innevarande budgetår skola inflyta investeringsavgilter

för år 1953 till ett belopp av omkring 100 miljoner kronor

i form av fyllnadsbetalningar. Vidare räknas det fortfarande med en

uttagningsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer

under såväl år 1954 som 1955 och med en genomsnittlig kommunal utdebitering

för år 1955 av samma höjd som gällde för år 1953 (12,72). Kompletterande

uppgifter ha visat, att den kommunala utdebiteringen för år

1954 torde utgöra genomsnittligt 12,40, vilket är 10 öre mera än vad som

antogs i december.

I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om

ränta å kvarstående skatt skulle, liksom under de föregående två åren, föranleda

aktiebolagen att i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar

till den preliminärskatt, som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret.

Riksräkenskapsverket har vid denna beräkning utgått från samma antagande.

Vidare har liksom i december även nu antagits, att inga nämnvärda

belopp av preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet komma att inflvta

under budgetåret 1954/55.

Beträffande storleken av den inflytande kvarstående skatten har ingen

ändring förutsatts för innevarande budgetår. Däremot har motsvarande post

för nästföljande budgetår uppräknats med 30 miljoner kronor, vilket sammanhänger

med att taxeringsutfallet 1954 för aktiebolagen nu antagits komma

att ligga något högre än vad som förutsattes i december.

Enligt vad som nu är känt uppgår den under innevarande budgetår influtna

fastighetsskatten till 360 miljoner kronor mot tidigare antagna 350

miljoner kronor. Motsvarande uppräkning har gjorts även för nästa budgetår.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel under år 1954 beräknas nu

med ledning av uppgifter från länsstyrelserna komma att bli närmare 60

miljoner kronor högre än vad som tidigare förutsatts. Skillnaden beror

främst på att den kommunala utdebiteringen som ovan nämnts torde ligga

något högre än vad som antogs i december. Som följd av denna korrigering

beräknas kommunalskatteutbetalningarna för båda budgetåren nu 30 miljoner

kronor högre än i december. Beträffande utbetalningarna under år

1955 ha inga justeringar gjorts. I enlighet med vad som föreslagits i proposition

nr 93 till årets riksdag har förutsatts, att 1954 års fastighetsskatt i

vanlig ordning utbetalas till kommunerna under år 1955 men att å andra

sidan under samma år inget förskott på garantiskatt för fastighet kommer

att utgå. Detta innebär ingen förändring i förhållande till vad som förutsattes

i decemberberäkningen.

I enlighet med vad som förordats i statsverkspropositionen skola folkpensionsavgifterna

från och med budgetåret 1954/55 slutligt redovisas på inkomstskattetiteln.

För detta budgetår har alltså icke räknats med någon

omföring från titeln av folkpensionsavgifter.

Såsom tidigare förutsatts skola under budgetåren 1953/54 och 1954/55

från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel återföras

till titeln 450 respektive 300 miljoner kronor. Liksom vid decemberberäkningen

har med hänsyn till de gjorda antagandena om skatteunderlagets

utveckling icke heller nu räknats med någon avsättning till fonden.

Vid de kalkyler, för vilka redogjorts här ovan, har ingen hänsyn tasits

till att inkomsttiteln under budgetåret 1954/55 kommer att påverkas av vissa

transaktioner, som hänföra sig till de nya sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna.

Från och med uppbördsåret 1955—56 komma i själva verket att i

skatteuppbörden ingå sjukförsäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag från

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

19

mindre arbetsgivare, och enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen

skola även bidrag från större arbetsgivare redovisas över titeln. Riksräkenskapsverket

hade vid sin decemberberäkning utgått från, att dessa avgifter

och bidrag, för budgetåret 1954/55 beräknade till 100 respektive 50 miljoner

kronor, skulle slutligt redovisas på titeln och att utbetalningarna skulle ske

från ett särskilt anslag på budgetens utgiftssida. I statsverkspropositionen

har emellertid uttalats, att utbetalningarna, inklusive de förskott på avgifter

och bidrag som kunna bliva erforderliga, böra ske direkt från inkomstskattetiteln.

I proposition nr 167 till årets riksdag har den nettobelastning

på inkomstskattetiteln under budgetåret 1954/55, som blir en följd av att

förskotteringen till sjukkassorna under första halvåret 1955 torde komma

att överstiga de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen, uppskattats

bliva av storleksordningen 75—100 miljoner kronor. Beloppets storlek vore

dock beroende av flera svårbedömbara faktorer, såsom sjukkassornas utgifter

under den aktuella perioden och de olika sjukkassornas tillgång på likvida

medel vid skilda tidpunkter. Riksräkenskapsverket har ansett sig böra

taga hänsyn till en av angivna skäl sannolikt uppkommande nettobelastning

på titeln av icke oväsentlig storlek genom att föreslå, att titelns nettoinkomst

för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor till

4 300 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från det sålunda anförda uppskattar riksräkenskapsverket

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

in. m. för budgetåret 1953/54 till 4 100 miljoner kronor och förordar, att

samma titel i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1954/55 uppföres

med 4 300 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i bland annat det

antagande, som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt

för verksamhetsåret 1953. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar

i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med,

sker en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1953/

54 till budgetåret 1954/55. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande

beträffande fyllnadsbetalningar våren 1955.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen

har i skrivelse den 12 mars 1954 förordat, att ifrågavarande inkomster

i den definitiva riksstaten uppföras med oförändrat belopp. Riksräkenskapsverket,

som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln

till likaledes 70 miljoner kronor, föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1954/55 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen beräknats till 45 miljoner

kronor. Generalpoststyrelsen, som i november 1953 beräknade inkomsterna

på denna titel till 4() miljoner kronor, har i sin ovan nämnda skrivelse

efter förnyad beräkning anfört, att ifrågavarande inkomster för budgetåret

1954/55 synas böra beräknas till 45 miljoner kronor eller 3 miljoner

kronor mera än vad som förutses för budgetåret 1953/54. Riksräkenskapsverket

förordar, alt titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till oförändrat

45 miljoner kronor.

Omsättnings- och rxprditionsstäinplar in. in. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 60 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen, som

i november 1953 uppskattade inkomsterna till 58 miljoner kronor, bar efter

förnyad beräkning ansett, att uppbörden under titeln bör beräknas till 60

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattar inkomsterna för

innevarande budgetår till 62 miljoner kronor, anser en mindre uppräkning

av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet vara befogad och föreslår,

att titeln i det slutliga riksstatsförslagct beräknas till 62 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt upptogos

i statsverkspropositionen preliminärt till 225 respektive 440 miljoner

kronor i avvaktan på det förslag till ändrade grunder för beskattningen av

motorfordonstrafiken, som avsågs att senare underställas riksdagen. Sedermera

har Kungl. Maj :t i proposition nr 112 framlagt sådant förslag. Detta

innebär bland annat en höjning från och med 1 januari 1955 av fordonsskatten

för flertalet fordonskategorier samt en höjning från och med 1 juli

1954 av skatterna på bensin och motorsprit med 4 öre per liter till respektive

32 och 7 öre per liter. I samband med skattehöjningen på bensin föreslås

även uttagande av en tillfällig skatt på bensin, som finnes i lager den 1

juli 1954. Vidare föreslås viss skattelättnad för inhemsk skifferbensin från

och med 1 juli 1954. Skatten på motorbrännolja föreslås höjd från och

med 1 januari 1955 med 9 öre per liter, men denna skattehöjning kommer

icke att påverka skatteuppbörden under budgetåret 1954/55.

Med ledning bland annat av nu tillgängliga uppgifter om den debiterade

skatten har riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten under innevarande

budgetår till 210 miljoner kronor, vilken beräkning innefattar en

viss avrundning nedåt. Titeln bensinskatt har för samma budgetår beräknats

inbringa 390 miljoner kronor. I proposition nr 112 ha för budgetåret

1954/55 fordonsskatten och bensinskatten med hänsyn tagen till de föreslagna

skatteförändringarna beräknats till 245 respektive 495 miljoner kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning finnes icke anledning att avvika

från propositionens beräkning av inkomsterna av fordonsskatt, även om

den torde vara att anse som försiktig med hänsyn till vad som nu är känt

om utfallet av skatteuppbörden under innevarande budgetår och en sannolik

fortsatt stark ökning av fordonsbeståndet. Även beträffande bensinskatteinkomsterna

saknas enligt riksräkenskapsverkets mening anledning att

nu avvika från propositionens beräkning. Inhämtade upplysningar från generaltullstyrelsen,

kontrollstyrelsen och länsstyrelserna tyda dock på att

beräkningen kan komma att visa sig ligga i överkant.

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att titlarna fordonsskatt och bensinskatt

i det slutliga riksstatsförslaget uppföras med 245 respektive 495

miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

1953 till 400 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 12 mars 1954 har generaltullstyrelsen, som i november

1953 upptagit tullmedlen till 360 miljoner kronor, anfört, att en

minskning kan väntas av tullintäkterna för bland annat livsmedel, handelsfärdigt

järn och stål samt maskiner och instrument. Minskningen i tullintäkter

från dessa varugrupper angives komma att i viss mån utjämnas av

en ökning för andra varuslag, främst motorfordon. Oavsett viss tvekan, huruvida

denna utjämning kan bli fullständig och huruvida restitutionerna

komma att stanna vid ett förutsatt årsbelopp av 35 miljoner kronor, har

generaltullstyrelsen ansett sig icke ha tillräckliga skäl att för nettouppbörden

av tullmedel angiva lägre belopp än det i riksstatsförslaget upptagna.

Tullinkomsterna ha av riksräkenskapsverket beräknats till 410 miljoner

kronor under innevarande budgetår, vilket är 10 miljoner kronor mera än

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

vad som antogs i december 1953 och 60 miljoner kronor mera än vad som

upptagits i riksstaten. Med hänsyn till det beräknade utfallet av tulluppbörden

under innevarande budgetår och ett sannolikt stigande importbehov för

betydelsefulla varugrupper anser riksräkenskapsverket, att tulluppbörden

för budgetåret 1954/55 bör beräknas något högre än i statsverkspropositionen.

Verket får därför föreslå, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till 420 miljoner kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

185 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar ge tillsammans ett belopp av 172 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets

beräkningar kan titeln, med bortseende från den numera

avskaffade bilaccisen, för innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av

ca 190 miljoner kronor. Den nuvarande tendensen pekar beträffande samtliga

under titeln redovisade skatteslag på en stabil eller stigande uppbörd.

Med hänsyn härtill anser riksräkenskapsverket, att titeln varuskatt i det

slutliga riksstatsförslaget bör uppföras med 200 miljoner kronor eller 15

miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Införselavgift och accis å fettvaror in. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 53 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar bibehållit tidigare belopp.

Uppskattningen av titelns inkomster är förenad med betydande svårigheter,

främst till följd av att införselavgiften är beroende av den internationella

fettråvaruprisnivåns utveckling. Enligt riksräkenskapsverkets mening synas

titelns inkomster böra beräknas till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 53 miljoner kronor.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1953 denna titel

till 650 miljoner kronor. I statsverkspropositionen höjdes detta belopp

till 675 miljoner kronor med hänsyn till att i proposition nr 28 samtidigt

framlades förslag om en höjning av skattesatserna för cigarretter och en

skattesänkning för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april

1954. Detta förslag har av riksdagen sedermera godkänts. Aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet ansåg sig i oktober 1953 mot bakgrund av efterfrågeutvecklingen

under år 1953 böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt under

budgetåret 1954/55 till 610 miljoner kronor, vilket innebar en stagnation

på den nivå, som beräknades bli uppnådd under budgetåret 1953/54. Tobaksmonopolet

har vid förnyad beräkning i mars 1954 icke ansett sig ha

anledning att ändra grunderna för den tidigare beräkningen i annan mån

än vad som följer av den ändrade tobaksbeskattningen och föreslagit, att inkomsten

på ifrågavarande titel under budgetåret 1954/55 upptages till 635

miljoner kronor. Liksom i december 1953 anser riksräkenskapsverket även

nu tobaksmonopolets bedömning vara väl försiktig. Även om cigarrettkonsumtionens

utveckling under 1953 innebär, att tidigare års snabba ökning

bromsats upp, måste enligt riksräkenskapsverkets uppfattning fästas avseende

vid att även under år 1953 skett en med hänsyn till den samtidiga, relativt

långsamma köpkraftsökningen icke oväsentlig stegring av den värdemässiga

tohaksomsättningen. Denna har även medfört en stegring av skatteintäkterna.

Tobaksskatten inbringade under budgetåret 1952/53 ea 590

miljoner kronor och har av riksräkenskapsverket beräknats komma att under

innevarande budgetår uppgå till 625 miljoner kronor, varvid skatteomläggningen

från den 1 april 1954 antagits ge ett skaltetillskoll av 5 miljoner

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

kronor. Även om viss tveksamhet kan råda om den fortsatta konsumtionsutvecklingen,

bör enligt riksräkenskapsverkets mening beräkningen av tobaksskatteinkomsterna

under budgetåret 1954/55 bygga på förutsättningen

om en fortgående konsumtionsökning, dock i något långsammare takt''än

vad som antogs i december 1953. Med utgångspunkt härifrån och med hänsynstagande

till den beslutade skatteomläggningen föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsttiteln tobaksskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till (Hit) miljoner kronor.

Rusd rycks medel av partihandelsbolag och rusdrycksmedel av detaljliandelsbolag.

Ifrågavarande titlar ha i statsverkspropositionen uppförts med

12 respektive 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse den 12

mars 1954 förordat, att dessa belopp bibehållas. Enligt riksräkenskapsverkets

mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå

statsverk spropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel beräknades

i december 1953 av riksräkenskapsverket till 675 miljoner kronor. Med

hänsyn till i proposition nr 28 framlagt förslag om höjda skattesatser från

och ined den 1 april 1954 uppfördes titeln i statsverkspropositionen med 770

miljoner kronor. Vid beräkningen av detta belopp hade även hänsyn tagits

till att enligt nämnda proposition den nuvarande brännvinstillverkningsskatlen

skall avvecklas och inräknas i omsättningsskatten. Riksdagen har sedermera

fattat beslut i enlighet med propositionen. Kontrollstyrelsen har efter

lörnyad beräkning föreslagit, att statsverkspropositionens belopp bibehålies.

Titeln, som under budgetåret 1952/53 lämnade en inkomst av 623 miljoner

kronor, har av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår beräknats till

675 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 650 miljoner kronor. Merinkomsten

förklaras till ett belopp av ca 15 miljoner kronor av skattehöjningen

från den 1 april 1954. Enligt riksräkenskapsverkets mening synes det

av kontrollstyrelsen föreslagna beloppet för budgetåret 1954/55 bygga på

ett alltför försiktigt antagande om konsumtionens utveckling. Detta skulle

gälla i än högre grad, om den i proposition nr 151 föreslagna höjningen av

tilldelningen på motböckerna genomföres. Riksräkenskapsverket föreslår,

att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med ett belopp

av 800 miljoner kronor eller 30 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1953 av riksräkenskapsverket till 55 miljoner kronor

och samma belopp har upptagits i statsverkspropositionen. De i proposition

nr 28 föreslagna och av riksdagen sedermera godkända justeringarna av

skattesatserna ha beräknats icke komma att nämnvärt påverka titelns nettoinkomster.

Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning upptagit ifrågavarande

inkomster till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att

titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 55 miljoner

kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen i anslutning till

riksräkenskapsverkets beräkning med 85 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

som i november 1953 uppskattade inkomsterna till 80 miljoner kronor, har

efter förnyad beräkning upptagit titeln till 82 miljoner kronor. I proposition

nr 154 har föreslagits, att den särskilda skatten på lagrat svagdricka borttages

från och med den 1 juli 1954, vilket beräknas medföra ett skattebort
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

fall av 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna

för innevarande budgetår till 87 miljoner kronor, föreslår, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget avseende budgetåret 1954/55 upptages till samma

belopp som i statsverkspropositionen eller 85 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen upptagits till 40 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen, som i november 1953 beräknade titeln till 36

miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett belopp av 38

miljoner kronor. Ifrågavarande inkomster ha under år 1953 företett en kraftig

stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att uppgå till

42 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor eller 5 miljoner

kronor mera än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats

till 60 miljoner kronor. Uppbörden har under de senaste åren visat

en fortgående stegring och beräknas för innevarande budgetår komma att

uppgå till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet får kvarstå oförändrat.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen uppförts med 35 miljoner

kronor. Titeln beräknas under innevarande budgetår komma att inbringa

30 miljoner kronor. I enlighet med kontrollstyrelsens förnyade beräkningar

förordar riksräkenskapsverket, att titeln i det slutliga riksstatsförslaget

upptages till 32 miljoner kronor eller 3 miljoner kronor mindre än i

statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1953 i anslutning till generalpoststyrelsens beräkning ett belopp av 10 miljoner

kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den

5 mars 1954 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna

på titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande

kalkyl i oktober 1953 relativt små förskjutningar av postverkets

inkomster och utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca

10 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har i anslutning härtill meddelat,

att den av styrelsen föreslagna ändringen av vissa postavgifter i postgirorörelsen

icke kommer att påverka det nu beräknade överskottet av postverkets

rörelse. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till generalpoststyrelsens

beräkning, att i det slutliga riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres

oförändrat 10 miljoner kronor.

Departementschefen.

Som motivering för det i propositionen nr 215 framlagda förslaget angående

uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl.a. följande:

För budgetåret 1953/54 är inkomsterna i riksstaten upptagna till

8 159 miljoner kronor. Uppskattningarna i finansplanen till årets statsverksproposition

tydde på att detta belopp skulle komma att stiga med något över

200 miljoner kronor. Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle

ökningen i förhållande till riksstaten bli cirka 50 miljoner kronor lägre än

som förutsattes i statsverkspropositionen, d. v. s. drygt 150 miljoner kronor

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

mer än vad riksstaten utvisar. Inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1953/54 upptages sålunda nu med sammanlagt (8 159 -f- 158 =) cirka

8 317 miljoner kronor.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten har för budgetåret 1953/54 å

riksstaten uppförts ett belopp av 8 188 miljoner kronor. Vid statsverkspropositionens

framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggsstat med tillhopa

omkring 150 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna redovisades

sålunda med ett belopp av (8 188 -(- 152 =) 8 340 miljoner kronor. Nu förebyggande

beräkningar pekar på ytterligare utgiftsökningar med 74 miljoner

kronor. Härav hänför sig 57 miljoner kronor till utgifter å tilläggsstat och

17 miljoner kronor till anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningarna på tillläggsstat

faller cirka 40 miljoner kronor på anslag för finansiering av sysselsättningsberedskapen.

I övrigt avser ökningarna på tilläggsstat huvudsakligen

avskrivningar. Anslagsöverskridandena berör till omkring halva

beloppet tionde huvudtitelns förslagsanslag till omkostnader i samband med

inköp och lagring av fasta bränslen in. in. och beror på förluster i samband

med statliga prisgarantier på ved och torv. Återstoden fördelar sig på

ett stort antal anslag. Med hänsyn till vad nu anförts kan utgifterna å driftbudgeten

för innevarande budgetår beräknas till (8 188 + 152 + 74 =)

8 414 miljoner kronor, d. v. s. 226 miljoner kronor mer än vad riksstaten

utvisar.

Här redovisade förändringar på inkomst- och utgiftssidorna av driftbudgeten

för löpande budgetår ger till resultat ett formellt budgetunderskott av

(8 317 — 8 414 =) 97 miljoner kronor, att jämföras med ett formellt underskott

av 29 miljoner kronor enligt riksstaten och ett formellt överskott av

28 miljoner kronor enligt uppskattningarna i årets statsverksproposition.

Det nu framräknade underskottet skall emellertid korrigeras med hänsyn

till utvecklingen av behållningarna å reservationsanslagen. Att döma av verkställda

undersökningar kommer en reservationsökning med 90 miljoner kronor

att uppstå för budgetåret 1953/54. Med hänsyn härtill kan utfallet av

driftbudgeten för 1953/54 beräknas bli ett underskott av (97 -— 90 = ) 7

miljoner kronor. Detta belopp ligger helt inom budgetens felmarginal.

Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret

1954/55. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna å driftbudgeten

med 8 517 miljoner kronor och utgifterna med samma belopp, innebärande

formell balans å driftbudgeten. Den föreslagna höjningen av spritoch

tobaksbeskattningen hade därvid inräknats. Med hänsyn till att 60 miljoner

kronor av förefintliga behållningar å äldre reservationsanslag förutsattes

bli förbrukade under budgetåret 1954/55 förelåg i själva verket ett

underskott i driftbudgeten med sistnämnda belopp. Det slutliga riksstatsförslag,

som härmed framlägges, erbjuder praktiskt taget samma budgetbalans

som enligt statsverkspropositionen. De förskjutningar som kan konstateras

på inkomst- och utgiftssidorna i förhållande till det ursprungliga

riksstatsförslaget är relativt begränsade och hänför sig främst till bilskattemedlens

specialbudget. Nettoförändringarna gentemot det ursprungliga bud
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

getförslaget i statsverkspropositionen innebär i det närmaste parallella förskjutningar

av totalbeloppen för inkomsterna respektive utgifterna. På inkomstsidan

redovisas nämligen en nettoökning med drygt 81 miljoner kronor

till 8 599 miljoner kronor, medan utgiftssidan visar en nettoökning med 86

miljoner kronor till 8 603 miljoner kronor. Detta innebär ett formellt underskott

i driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 4 miljoner kronor, d. v. s. i

praktiken formell balans. I detta sammanhang vill jag även påpeka, att det

under nionde huvudtiteln äskade anslaget till producentbidrag till vissa innehavare

av mindre jordbruk efter vad jag inhämtat kommer att belastas med

lägre belopp än som beräknats i statsverkspropositionen.

Någon ny undersökning beträffande förbrukningen av äldre reservationsmedel

under budgetåret 1954/55 har inte företagits. Reservationsmedelsförbrukningen

vid sidan av riksstaten beräknas alltsa liksom i statsverkspropositionen

till 60 miljoner kronor. Utfallet av driftbudgeten för 1954/55

skulle alltså, inklusive reservationsmedelsförbrukningen, bli ett underskott

av 64 miljoner kronor. Det bör emellertid anmärkas, att förändringen i reservationsmedelsbehållningarna

för 1953/54, som redan nämnts, nu antagits

resultera i en ökning med 90 miljoner kronor, medan i finansplanen räknats

med en minskning av 140 miljoner kronor. Detta kan paverka reservationsmedelsförbrukningen

under 1954/55 i höjande riktning. Då närmare hållpunkter

saknas för en revidering av den i finansplanen lämnade siffran, har

emellertid denna här upptagits oförändrad.

Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag till en början framhålla,

att riksräkenskapsverkets marsberäkning utvisar en nettoökning med 79

miljoner kronor jämfört med statsverkspropositionen. Jag ansluter mig till

denna beräkning och förordar, att den godtages såsom utgångspunkt för det

slutliga riksstatsförslaget. Härutöver är dock smärre jämkningar nödvändiga

beträffande en del inkomstposter såsom en konsekvens av vad som

föreslagits i samband med vissa särpropositioner (prop. nr 60, 116, 170, 180

och 198). Efter dylika jämkningar blir nettoökningen av inkomsterna 81

miljoner kronor i förhållande till det ursprungliga budgetförslaget i januari.

Härvid är att märka, att automobilskattemedlen uppräknats med 75 miljoner

kronor i överensstämmelse med det förslag som framlagts i proposition nr

112. Bortsett från höjningen av bilskatten uppgår slutsumman för inkomsterna

å driftbudgeten, på 6 miljoner kronor när, till samma belopp som i

statsverkspropositionen. Inom ramen för denna slutsumma förutsättes emellertid

intäkterna av indirekta skatter m. m. bli 56 miljoner kronor högre än

enligt prognoserna vid årsskiftet, medan inkomstskattetiteln ncdräknats med

50 miljoner kronor från 4 350 miljoner kronor till 4 300 miljoner kronor.

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna in. m. på inkomstskattetiteln,

som leder fram till beloppet 4 300 miljoner kronor, kan med ledning

av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som

jämförelse har därvid medtagits motsvarande beräkning, sådan den nu föreligger,

för innevarande budgetår, ävensom de i finansplanen till årets statsverksproposition

redovisade uppskattningarna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1953/54 1954/55

enl. stv.

prop.

ny ber.

enl. stv.

prop.

ny ber.

Inkomster:

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Preliminärskatt inkl. fyllnadsbetalning-

ar (ej sjukförsäkringsavgifter)......

6 800

6 770

7 300

7 300

Kvarstående skatt.................

825

825

700

730

Fastighetsskatt ....................

350

360

290

300

Tillkommande skatt...............

30

30

35

35

Restantier m. in.................

175

175

200

200

Summa inkomster

8180

8 160

8 525

8 565

Utgifter:

Kommnnalskattemedel..............

3 720

3 750

3 880

3 910

Överskjutande skatt................

435

430

500

500

Restitutioner .................

50

50

60

60

Omföring av folkpensionsavgifter....

220

222

—

_

Övriga omföringar ................

35

35

35

35

Summa utgifter

4 460

4 487

4 475

4 505

Inkomster utöver utgifter............

3 720

3 673

4 050

4 060

Äterföring från fonden för reglering

av utbetalningarna av kommunal-

skattemedel......................

450

450

300

300

Netto

4170

4123

4 350

4 360

Härifrån avgår förskott till sjukkassor

—

—

—•

75—100

Avrundat

4100

4 300

En jämförelse med motsvarande uppställning i årets statsverksproposition

visar endast obetydliga förändringar i de olika posterna. Den inflytande

kvarstående skatten har för budgetåret 1954/55 uppräknats med 30

miljoner kronor i förhållande till uppgifterna i statsverkspropositionen, vilket

sammanhänger med att utfallet av 1954 års taxering för aktiebolagen nu

antages komma att ligga något högre än vad som tidigare förutsattes. Å

andra sidan beräknas utbetalningarna av kommunalskattemedel för budgetåret

1954/55 komma att bli 30 miljoner kronor högre än enligt statsverkspropositionen.

Med hänsyn till gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling

räknas icke med någon avsättning till fonden för reglering av utbetalningarna

av kommunalskattemedel under budgetåret 1954/55. Totalresultatet

av riksräkenskapsverkets nya beräkningar blir en nettointäkt under

inkomstskattetiteln av 4 360 miljoner kronor mot 4 350 miljoner kronor enligt

statsverkspropositionen. Emellertid bör, såsom verket föreslår, i det

slutliga riksstatsförslaget hänsyn tas till den omständigheten, att förskotteringen

till sjukkassorna i samband med övergången till de nya sjuk- och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

yrkesskadeförsäkringarna under första halvåret 1955 torde komma att överstiga

de samtidigt inflytande avgifterna och bidragen. Det blir alltså här

fråga om en faktisk utbetalning av statsmedel, som på det hela taget inte

torde kunna återvinnas, så länge uppbörden av arbetsgivarbidrag och försäkringsavgifter

släpar efter i förhållande till de löpande ersättningarna från

sjukkassorna till de försäkrade. Såsom jag framhöll i finansplanen, hade i

det ursprungliga budgetförslaget medelsbehovet för ifrågavarande förskottering

icke uppförts såsom en belastning på inkomstskattetiteln. Jag tog då i

stället hänsyn till denna faktor vid bedömningen av det kassamässiga lånemedelsbehovet

för statsbudgeten i dess helhet. Riksräkenskapsverket har nu velat

markera den sannolikt uppkommande belastningen på inkomstskattetiteln

till följd av berörda förskottering till sjukkassorna genom att låta titelns

nettoinkomst för budgetåret 1954/55 avrundas nedåt med 60 miljoner kronor

till 4 300 miljoner kronor. Jag tillstyrker detta.

I enlighet med vad jag här anfört skulle, som förut nämnts, inkomsterna

för budgetåret 1954/55 uppgå till 8 599 miljoner kronor. Det bör understrykas,

att detta inkomstbelopp kommer att uppnås endast under de relativt

gynnsamma samhällsekonomiska förutsättningar som lagts till grund

för uppskattningarna på de skilda punkterna.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55, vilka

i statsverkspropositionen upptagits med 8 517 miljoner kronor, anmälde jag

i finansplanen, att bland annat anslagen till vägväsendet upptagits med beräknade

belopp i avvaktan på behandlingen av frågan om bilbeskattningen.

Sedan numera i proposition nr 112 förslag i denna fråga förelagts riksdagen,

har i proposition nr 129 definitiva äskanden gjorts beträffande vägväsendet.

Enligt nämnda proposition förutses för upprustning av vägväsendet under

sjätte huvudtiteln en utgiftsökning med 60 miljoner kronor i förhållande

till de beräknade beloppen. Även beträffande en del under andra huvudtitlar

upptagna anslag, som avräknas mot automobilskattemedel, föreligger ökningar.

Den sammanlagda utgiftsökningen i förhållande till statsverkspropositionen

beträffande anslag av nu nämnd art uppgår till 63 miljoner kronor.

I övrigt redovisas utgiftsökningar utöver statsverkspropositionen med

inalles 23 miljoner kronor. Totalt erhålles sålunda en ökning av utgifterna

å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 med 86 miljoner kronor i jämförelse

med summan i statsverkspropositionen, varigenom det slutliga riksstatsförslagets

utgiftssida, som redan angivits, kommer att sluta på 8 603

miljoner kronor.

I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster

och utgifter å driftbudgeten.1

Itikssta t sförslaget, sådant det nu framlägges i slutligt skick, skiljer sig

icke till sin karaktär från det preliminära förslag som lämnades i statsverkspropositionen.

Mellan inkomster och utgifter på driftbudgeten råder formell

balans. Vid uppgörandet av förslaget har det, såsom jag mera utförligt

diskuterade i finansplanen, synts lämpligt att låta eu konjunkturbild med

1 Se sid 28.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Driftbudgeten

Miljoner kronor

Budgetår

Inkomster

Utgifter

över- eller

underskott

Reserva-

tionsmedels-

förändring

Över- eller

underskott

inkl. reserva- tionsmedels- förändringar

1950/51..................

5 821

5 449

1 + 372

(-175)

+ 372

1951/52..................

7 507

6 423

1 + 1084

( + 138)

+ 1084

1952/53..................

7 808

7 647

* + 161

(- 21)

+ 161

1953/54 enl. riksstaten....

8159

8188

- 29

- 50

- 79

> stv.prop. 1954

8 368

8 340

+ 28

-140

- 112

ny beräkning ....

8 317

2 8 414

3 - 97

3+ 90

3- 7

1954/55 enl. stv. prop.....

8 517

8 517

—

- 60

- 60

ny beräkning ....

8 599

8 603

4

- 60

- 64

de drag som är kännetecknande

för dagsl

äget bilda utgångspunkten. För

denna situation, som kan betecknas såsom en balanserad högkonjunktur,

har den finanspolitiska målsättningen varit att hålla jämvikt mellan driftbudgetens

inkomster och utgifter. Den fortsatta konjunkturutvecklingen

kommer självfallet att bli avgörande för budgetutfallet, såväl beträffande

drift- som kapitalbudgeten. Blir det nuvarande konjunkturläget i huvudsak

bestående under det kommande året, bör driftbudgeten för 1954/55 få ett

balanserat utfall, så när som på den extra belastning som kan väntas uppkomma

genom utnyttjandet av tidigare reservationsanslag. Härvid förutsättes

emellertid, att några mera betydande anslagsäskanden på tilläggsstat

icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande inkomstram

föreligger icke.

En sammanställning av de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under budgetåret 1954/55. Beträffande uttagningsprocenten

för ifrågavarande budgetårs förra hälft vill jag erinra

om att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26

juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma

tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. 110. Vad åter

angår uttagningsprocenten för nästa budgetårs senare hälft vill jag såsom

en bakgrund till övervägandena angående detta procenttals lämpliga höjd

nämna följande.

Enligt verkställda beräkningar kan en sänkning av uttagningsprocenten

från 110 till 100 väntas medföra ett inkomstbortfall av cirka 250 miljoner 1 2 3

1 Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.

2 Därav riksstat 8 188, tilläggsstater I och II 208 samt överskridanden 18 mkr.

3 Exkl. indragna reservationsmedel.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

29

kronor. Eftersom en sänkning under ett första budgetår endast skulle beröra

en tredjedel av preliminärskatteuppbörden och då dessutom den preliminära

B-skatten som regel grundas på den senaste debiteringen för slutlig

inkomstskatt, skulle skattebortfallet under det första budgetåret belöpa sig

till 75 miljoner kronor. Möjligheten att sänka uttagningsprocenten med tio

enheter bör ses mot bakgrunden av statsinkomsternas beräknade utveckling

vid nuvarande uttagningsprocent av 110. Jag vill då först erinra om

att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 enligt föreliggande

förslag till riksstat överstiger det beräknade inkomstutfallet för budgetåret

1953/54 med 282 miljoner kronor. Denna stegring beror emellertid till större

delen på de höjda skatterna för å ena sidan sprit och tobak och å andra

sidan motorfordonstrafiken. Frånräknas inkomstökningen på grund av dessa

skattehöjningar, uppgår stegringen av inkomsterna å driftbudgeten från

1953/54 till 1954/55 till 111 miljoner kronor. Beträffande inkomstutvecklingen

1955/56 har riksräkenskapsverket i samråd med nationalbudgetdelegationen

under hand företagit vissa uppskattningar. Dessa grundas på antagandet

att nuvarande konjunkturläge består och att uttagningsprocenten

bibehålies vid 110. Beräkningarna har givit till resultat en total inkomstökning

med cirka 125 miljoner kronor i förhållande till budgetåret 1954/55,

om man bortser från automobilskattemedlens specialbudget.

Det kassamässiga inkomstutfallet för enstaka budgetår påverkas emellertid

av fluktuationer i fråga om uppbörd och utbetalning av kommunalskattemedel,

kvarstående och överskjutande skatt samt av fyllnadsbetalningar.

Under de närmaste budgetåren kommer inkomstskattetiteln även att beröras

av omläggningen av fastighetsbeskattningen. För att vid bedömningen av inkomstutvecklingen

på längre sikt eliminera verkningarna av dylika fluktuationer

har inom riksräkenskapsverket en uppskattning företagits beträffande

de statliga skatter och avgifter som slutligt skall redovisas på inkomstskattetiteln

(statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter).

Ämbetsverket har härvid utgått från antagandet om en årlig treprocentig stegring

av den reala nationalinkomsten vid oförändrad prisnivå (för år 1954

3,5 procent enligt nationalbudgeten). Skatteunderlaget har för såväl

fysiska personer som aktiebolag antagits undergå en fortgående stegring

i överensstämmelse härmed. Uttagningsprocenten för den statliga inkomstskatten

för fysiska personer har förutsatts vara oförändrat 110 procent, varjämte

den kommunala utdebiteringen antagits oförändrad från och med

1955. Under de angivna förutsättningarna beräknas de skattskyldiga bli

påförda följande belopp i miljoner kronor enligt taxeringarna under åren

1955—1959.

Taxeringsår

1955

4 300

1956 1957

4 450 4 610

1958

4 820

1959

5 040

Såsom framgår av de redovisade siffrorna, skulle inkomstskattetiteln vid

nu rådande samhällsekonomiska framstegstakt för den närmaste femårs
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

perioden visa en genomsnittlig stegringstendens med 185 miljoner kronor

per år. Härtill får sedan läggas utvecklingen beträffande övriga inkomster

å driftbudgeten. För samtliga inkomster å driftbudgeten med undantag av

automobilskattemedlen erhålles vid motsvarande samhällsekonomiska antaganden

en årlig stegringstakt av cirka 300 miljoner kronor. Av vad som

förut anförts framgår emellertid, att denna stegring inte kan väntas ge något

nämnvärt utslag i budgeten vare sig under budgetåret 1954/55 eller under

budgetåret 1955/56. Vidare bör mot nu berörda, så att säga automatiska, inkomstökning

ställas den automatiska utgiftsstegring som senast redovisades

i statsverkspropositionen. För budgetåren 1955/56—1958/59 har den automatiska

utgiftsstegringen beräknats bli av den genomsnittliga storleken 200

miljoner kronor per år. För budgetåret 1955/56 har den automatiska utgiftsökningen

av den Nothinska utredningen uppskattats till 275 miljoner kronor.

Vid bedömningen av de möjligheter, som kan föreligga att nedpressa denna

ökning, bör hållas i minnet, att större delen därav hänför sig till socialhuvudtiteln.

Däremot innefattar denna uppskattning icke några automatiska

utgiftsökningar beträffande försvaret. Även om alla ansträngningar måste

sättas in på att hålla tillbaka utgiftsstegringen, framstår därför en betydande

uppgång av utgifterna å driftbudgeten under de närmaste budgetåren

såsom ofrånkomlig.

Sammanfattningsvis erbjuder budgetläget under de närmast kommande åren

ett synnerligen begränsat utrymme för skattesänkningar. I allra högsta grad

gäller detta budgetåren 1954/55 och 1955/56, men även beträffande de omedelbart

därefter följande åren framstår marginalen mellan inkomster och utgifter

såsom trång. I medvetande härom kan jag inte taga på mitt ansvar att

föreslå någon sänkning av uttagningsprocenten för inkomstskatten från och

med den 1 januari 1955. En återgång till procenttalet 100 bör ske när de budgetmässiga

och samhällsekonomiska förhållandena det medgiver, men jag kan

mot bakgrunden av de uppskattningar som redovisats beträffande såväl budgetåret

1954/55 som budgetåret 1955/56 inte finna, att det i dag föreligger

någon som helst grund för ett beslut i sådan riktning. Jag har emellertid redan

i finansplanen uttalat, att alla möjligheter bör tillvaratas för att i framtiden

ernå en förenkling av skattesystemet, vilket av praktiska skäl måste

få formen av skattelättnader för löntagare och andra av reformen berörda

kategorier. En sådan reform bör enligt min mening gå före en generell

minskning av inkomstskatten genom en sänkning av uttagningsprocenten.

Det är min förhoppning att de sakkunniga som utreder denna fråga hinner

a\sluta sitt arbete i sådan tid, att förslag i ärendet kan föreläggas nästa års

riksdag.

Det anföida gei vid handen att jag förordar, att uttagningsprocenten för

den senare hälften av budgetåret 1954/55 fastställes till oförändrat 110, i

vad avser den statliga inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser som skall ingå i den preliminära skatten för budgetaret

1954/55. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1954

ars taxering vill jag eiinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

31

i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande

preliminära skatt för kalenderåret 1953.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 215 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/

55 med 110 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å

driftbudgeten för budgetåret 1954/55 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med

undantag av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar be
-

räknats sålunda:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 4 300 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m............... 62 000 000

Fordonsskatt .......................................... 245 000 000

Bensinskatt ........................................... 495 000 000

Tullmedel ............................................. 420 000 000

Varuskatt ............................................. 200 000 000

Tobaksskatt ........................................... 660 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker........ 800 000 000

Skatt å läskedrycker .................................... 45 000 000

Skatt å elektrisk kraft .................................. 32 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 215

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 79 miljoner

kronor.

Utskottet.

I proposition nr 215 har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55 med

110 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 214 (av herr

Ohlon m. fl.) och II: 279 (av herr Ohlin in. fl.) har yrkats, att uttagningsprocenten

vid den statliga inkomstskatten skall sänkas från 110 till 100.

Därjämte har i motionerna hemställts om skrivelse till Kungl. Maj:t med

begäran om dels utredning rörande en skattesänkning för inkomsttagargrupper,

som genom inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

höjt, och dels en prognos angående de automatiska inkomststegringarna för

staten under de närmaste åren att jämföras med undersökningarna rörande de

automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för ytterligare skattesänkningar.

I de nämnda motionerna har understrukits angelägenheten av en skattesänkning

för att främja produktiva insatser och ökat sparande. Utrymme för

en skattesänkning kunde enligt motionärerna ernås genom anslagsreduktioner,

bl. a. beträffande vissa bostadslån, väsentligt överstigande det inkomstbortfall

för budgetåret 1954/55, som bleve en följd av uttagningsprocentens

sänkning ävensom motionärernas i särskilda motioner framförda förslag om

kvarlåtenskapsskattens avskaffande. Det med dessa förslag förenade inkomstbortfallet

för budgetåret 1955/56 torde kunna antagas uppvägas av inkomstökning

för statsverket utöver stegring av utgifterna, varvid dock mycket stor

återhållsamhet i fråga om statliga utgifter måste iakttagas. För de därefter

närmast följande budgetåren syntes utrymme finnas för ytterligare skattelättnader,

i första hand en sänkning av den statliga inkomstskatten för vissa

grupper och sedermera även lättnader i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen

ävensom ett fullföljande av planerna på fastighetsbeskattningens avskaffande.

Jämväl i de i anledning av proposition nr 215 väckta likalydande motionerna

I: 551 (av herr Ewerlöf) och II: 703 (av herr Hjalmarson) har hemställts

om en sänkning av uttagningsprocenten till 100. Till stöd för detta yrkande

har motionärerna — med understrykande av betydelsen av en skattesänkning

ej blott för den enskilde utan även för statsinkomsterna på längre

sikt — hänfört sig till ett program för den statliga budgetpolitiken, vilket enligt

motionärernas mening bort och borde följas och som såväl för budgetåret

1954/55 som för budgetåret 1955/56 lämnade utrymme för en sänkning

av uttagningsprocenten med 10 enheter.

De i propositionen nr 215 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 utvisar i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen på inkomstsidan en nettoökning av

ca 81 miljoner kronor och på utgiftssidan en nettoökning av ca 86 miljoner

kronor. Enligt de sålunda utförda beräkningarna skulle uppkomma ett underskott

å driftbudgeten för budgetåret 1954/55 å ca 4 miljoner kronor bortsett

från förbrukning av behållningar å äldre reservationsanslag. I förhållande

till det beräknade utfallet för budgetåret 1953/54 innebär inkomstuppskattningarna

för budgetåret 1954/55 en ökning med ca 282 miljoner kronor,

varav dock ca 171 miljoner kronor faller på skattehöjningarna å sprit

och tobak samt å motorfordonstrafiken. Frånsett dessa skattehöjningar beräknas

alltså inkomstökningen uppgå till ca 111 miljoner kronor. För budgetåret

1955/56 har — under förutsättning att det nuvarande konjunkturläget

består och att uttagningsprocenten blir oförändrad — i propositionen

räknats med en inkomstökning i förhållande till budgetåret 1954/55 av storleksordningen

125 miljoner kronor frånsett inkomsterna å automobilskatte
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

33

medlens specialbudget. Mot sistnämnda inkomstökning måste emellertid

ställas sannolikt vida större utgiftsökningar av automatisk karaktär. De senare

har nämligen vid särskild utredning uppskattats till 275 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56.

Utskottet vill för sin del understryka, att man bör tillvarataga de möjligheter

som kan föreligga för en skattesänkning. Denna får likväl ej vinnas

genom en faktisk underbalansering av budgeten. Inom utskottet råder

principiell enighet om att en balanserad statsbudget i nuvarande konjunktur

är en nödvändig beståndsdel i den ekonomiska politiken. Såsom framgår av

det riksstatsförslag, som nu underställts riksdagen, kommer de för nästa budgetår

beslutade statsutgifterna att taga i anspråk de inkomster, som med

hittills tillämpade skattesatser är att påräkna. Utrymme för en sänkning

av den statliga inkomstskattens uttagningsprocent saknas därför under nästföljande

budgetår. I enlighet härmed kan utskottet icke tillstyrka de motionsvis

framförda yrkandena om en sänkning av nuvarande procenttal. Utskottet

tillstyrker således att skatteprocenten i överensstämmelse med Kungl. Maj :ts

förslag bestämmes till 110 för hela budgetåret 1954/55.

Vad beträffar möjligheten att i framtiden åstadkomma en skattesänkning

beror denna givetvis av statsutgifternas och statsinkomsternas fortsatta utveckling.

De önskemål om prognoser beträffande den statsfinansiella utvecklingen,

vilka framförts i de förut berörda motionerna I: 214 och II: 279, torde

så långt det nu är möjligt ha tillgodosetts genom de uppgifter som lämnats

i proposition nr 215. Mot bakgrunden av däri utförda beräkningar rörande

inkomstutvecklingen och det material som föreligger för bedömning

av den automatiska utgiftsutvecklingen synes utrymmet för en skattesänkning

bliva synnerligen knappt för de närmaste åren. Enligt vad departementschefen

anfört torde dock en viss inkomstökning vid bibehållet konjunkturläge

kunna påräknas efter några år. I vad mån en skatteminskning

härigenom skall bli möjlig avhänger dels av då rådande konjunkturläge

och dels av statsutgifternas storlek. Utskottet vill med hänsyn härtill för

sin del betona önskvärdheten av att största möjliga återhållsamhet med

nya statsutgifter iakttages under de kommande åren.

Givetvis skulle förutsättningen för en skattesänkning förstärkas, om redan

beslutade statsutgifter kunde undergå minskning. Åtskilliga utredningar

har skett i denna fråga. Svårigheterna att vinna tillräcklig enighet

om de utgifter, som skulle kunna sänkas, har emellertid lett till att framförda

besparingsförslag endast i begränsad omfattning kunnat genomföras.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i de till statsutskottet hänvisade

likalydande motionerna 1:320 och 11:416 vid innevarande års riksdag

hemställts, att en utredning under medverkan av representanter för de

politiska partierna måtte tillsättas för översyn av statsutgifterna i syfte att

åstadkomma förenklingar och besparingar, ägnade att främja lättnader i

den statliga beskattningen. Då dessa motioner, vilkas behandling uppskjutits

till höstsessionen, fortfarande är beroende av riksdagens prövning har

utskottet icke ansett sig kunna ingå på denna fråga.

:! Biliang till riksdagens protokoll 1''Jö''i. 7 sand. Nr ti7.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Utskottet vill tillika erinra om följande. Omläggningen av statsbeskattningen

år 1952 innebar för det helt övervägande antalet inkomsttagare en

skattesänkning. För vissa skattskyldiga i de lägsta inkomstskikten medförde

omläggningen emellertid en viss höjning av den statliga inkomstskatten.

Såsom redovisats i proposition nr 133/1953 har inom finansdepartementet

verkställts undersökningar i syfte att åstadkomma en lösning, varigenom

jämväl dessa skattskyldiga skulle få en skattelättnad. Av de undersökta

möjligheterna befanns icke någon innebära en ur olika synpunkter

godtagbar lösning. Departementschefen anmälde emellertid att frågan skulle

ytterligare undersökas. Enligt vad utskottet under hand inhämtat pågår

för närvarande sådana undersökningar, vilka alltså avser bl. a. sådana inkomsttagare

som åsyftas i motionerna 1:214 och 11:279. Med hänsyn till

vad nu anförts och då utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t även i övrigt

noga prövar förefintliga möjligheter till sänkning av de statliga skatterna,

finner utskottet behov icke föreligga att förorda skrivelse från riksdagens

sida med begäran om den i nämnda motioner avsedda utredningen.

Den nya beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till beräkningen

i statsverkspropositionen en nettoökning med 79 miljoner kronor.

Därvid har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. upptagits

med 4 300 miljoner kronor vid oförändrad skatteprocent, vilket innebär en

nedjustering med 50 miljoner kronor i förhållande till de tidigare beräkningarna.

I motionen I: 32 (av herr Ola Persson m. fl.) har yrkats en höjning

av den statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag m. fl. från 40

till 50 procent av den beskattningsbara inkomsten. Utskottet finner sig icke

kunna tillstyrka detta motionsyrkande utan förordar att inkomsten å ifrågavarande

inkomsttitel beräknas till det i propositionen nr 215 föreslagna

beloppet.

Vad avser inkomstberäkningarna i övrigt föreligger till behandling ett

flertal motioner rörande kvarlåtenskapsskatten. Sålunda yrkas i de likalydande

motionerna 1:215 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 280 (av herr Ohlin

m. fl.) samt i de likalydande motionerna 1:332 (av herr Ewerlöf m. fl.)

och II: 281 (av herr Hjalmarson m. fl.) att kvarlåtenskapsskatten skall avskaffas

med utgången av innevarande budgetår; i de båda förstnämnda motionerna

yrkas därjämte utredning om en moderat höjning av arvslottsbeskattningen.

I de likalydande motionerna I: 30 (av herr Gustaf Elofsson

m. fl.) samt 11:44 (av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby)

hemställes om skrivelse med begäran om utredning och förslag angående avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedömes nödvändigt

som kompensation, en skärpning av arvsskatten å större förmögenheter.

De här redovisade yrkandena överensstämmer i huvudsak med yrkanden,

som motionsvis framförts vid såväl 1952 som 1953 års riksdagar och

icke föranlett någon riksdagens åtgärd. I sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 57 erinrade 1953 års bevillningsutskott om den höjning från och

med den 1 januari 1953 av skattepliktsgränsen vid kvarlåtenskapsbeskatt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

ningen från 30 000 kronor till 50 000 kronor och den därmed sammanhängande

justeringen av skatteskalan, som genomfördes vid 1952 års riksdag,

samt uttalade att förutsättningarna för kvarlåtenskapsbeskattningen

icke undergått sådana förändringar, som kunde motivera ett annat ställningstagande

än som intogs av 1952 års riksdag.

Vad 1953 års bevillningsutskott sålunda anfört synes alltjämt äga giltighet.

I enlighet härmed kan utskottet icke tillstyrka bifall till de föreliggande

motionerna rörande kvarlåtenskapsbeskattningen och därmed sammanhängande

spörsmål. Inkomsten å titeln arvslotts skatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

beräknar utskottet i överensstämmelse med den i proposition

nr 215 gjorda beräkningen.

I övrigt föranleder de av departementschefen i nämnda proposition gjorda

inkomstberäkningarna ej särskilt yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts

i proposition nr 215 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 214

av herr Ohlon in. fl. och II: 279 av herr Ohlin m. fl., såvitt

avser skatteprocenten, ävensom de likalydande motionerna

1:551 av herr Ewerlöf och 11:703 av herr Hjalmarson —

besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55 med 110

procent av grundbeloppet;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 214 av herr Ohlon m. fl.

och II: 279 av herr Ohlin m. fl., i vad de ej behandlats under

A),

2) de likalydande motionerna I: 215 av herr Ohlon m. fl.

och 11:280 av herr Ohlin m. fl., såvitt avser avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten, samt de likalydande motionerna

I: 332 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 281 av herr Hjalmarson

m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 215 av herr Ohlon m. fl.

och II: 280 av herr Ohlin in. fl., i vad de ej behandlats under

B 2),

4) de likalydande motionerna I: 30 av herr Gustaf Elofsson

m. fl. samt 11:44 av herrar Johansson i Norrfors och

Persson i Norrby, ävensom

5) motionen I: 32 av herr Ola Persson in. fl.,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1954/55 måtte beräknas

sålunda:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m..... 4 300 000 000

Kupongskatt ............................ 6 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ...................... 7 800 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ...................... 650 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skått

................................ 70 000 000

Lotterivinstskatt ........................ 45 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 62 000 000

Automobilskattemedel :

Fordonsskatt............................ 245 000 000

Bensinskatt ............................ 495 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 420 000 000

Varuskatt .............................. 200 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror m. m. . . 53 000 000

Skatt å kaffe............................ 17 000 000

Tobaksskatt ............................ 660 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

................................ 12 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

............................ 35 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. 800 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin .. 55 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 85 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 45 000 000

Statlig nöjesskatt........................ 60 000 000

Skatt å elektrisk kraft.................... 32 000 000

Postverket (överskott) ....................

Kronor

4 492 450 000

740 000 000

2 474 000 000

10 000 000

Stockholm den 18 maj 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon*, Velander,

Söderquist, Niklasson*, Einar Eriksson, Damström och Werner; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sjölin, Jonsson i Skedsbygd*, Kärrlander, Wiklund*, Henriksson,

Anderson i Sundsvall och Nilsson i Svalöv.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

37

Reservationer:

I) av herrar Velander och Nilsson i Svalöv, vilka ansett, att utskottet i

punkterna A), B 2) och C) bort hemställa:

»A) att riksdagen — med förklarande att Kungl. Maj :ts i

proposition nr 215 framlagda förslag angående skatteprocenten

icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas samt

med bifall till de likalydande motionerna I: 551 av herr Ewerlöf

och II: 703 av herr Hjalmarson — måtte, under uttalande

av att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna

riktlin jer bort och bör föras, besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för förra

hälften av budgetåret 1954/55 med 110 procent av grundbeloppet

och för senare hälften av samma budgetår med 100

procent av grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna I: 214 av herr Ohlon

in. fl. och II: 279 av herr Ohlin m. fl., såvitt avser skatteprocenten,

måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan

hemställt;

B 2) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 332 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 281 av

herr Hjalmarson m. fl. samt i anledning av de likalydande

motionerna I: 215 av herr Öhlon m. fL och II: 280 av herr

Ohlin m. fl., såvitt avser avskaffande av kvarlåtenskapsskatten,

antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1954.

C) att bevillningarna för budgetåret 1954/55 måtte beräknas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m

4 225 000 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Kupongskatt ..............

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

..............

Skogsvårdsavgifter .........

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

...................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ......

Lotterivinstskatt ..........

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m......

Kronor Kronor

6 000 000

1 000 000

7 800 000

650 000

52 000 000

45 000 000

62 000 000 4 399 450 000

Automobilskattemedel:---(= utskottet s. 36 rad

13 uppifrån — rad 10 nedifrån)--- 10 000 000»

II) av herrar Werner, Niklasson och Jonsson i Skedsbygd, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse:

»I proposition — — — (= utskottet s. 31 rad 11 nedifrån — s. 34 rad

16 uppifrån)--— avsedda utredningen.

I anledning av vad departementschefen i propositionen nr 215 anfört därom,

att alla möjligheter bör tillvaratagas för att i framtiden ernå en förenkling

av skattesystemet, vilket av praktiska skäl måste få formen av skattelättnader

för löntagare och andra av reformen berörda kategorier, vill utskottet

uttala sin anslutning till syftemålet att i görligaste mån söka uppnå

förenklingar i skattesystemet, samtidigt som strävandena inriktas på att

söka förverkliga sådana lättnader i beskattningen som i första rummet

möjliggör en återgång till en uttagningsprocent av 100. Utskottet förutsätter

dock härvid, vilket ock torde ha varit departementschefens avsikt,

att utformningen av det nya systemet icke till sina verkningar favoriserar

någon viss grupp av skattskyldiga eller rubbar principen om de skattskyldigas

lika behandling i beskattningshänseende.

Den nya---(= utskottet s. 34 rad 17 uppifrån — rad 5 nedifrån)

---större förmögenheter. I anledning av de angivna motioner
na

vill utskottet framhålla att kvarlåtenskapsskatten allt ifrån dess införande

varit föremål för mycket starka invändningar. Den kritik som sålunda

riktats mot denna beskattningsform har alltefter erfarenheterna vunnit

i styrka. Tillsammans med den årliga progressiva förmögenhetsbeskattningen

och den under lång tid gällande arvslottsbeskattningen utövar

kvarlåtenskapsskatten såsom pålägg till dessa förutnämnda skatter ofta

en i vissa lägen framträdande konfiskatorisk och destruktiv verkan. Särskilt

är detta förhållandet inom familjeföretag där, förutom de svårigheter

som är förenade med ett ledarskifte, även följer verkningarna av att företaget

genom kvarlåtenskapsskatten ofta till alltför stor del berövas det

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57. 39

produktionskapital som är nödvändigt för nyetablering, rationalisering och

en ostörd kontinuerlig drift. Härtill kan läggas skattens uppenbart orättvisa

verkningar inom familjer med många barn, där arvsförmögenheten ofta är

resultatet av familjemedlemmarnas gemensamma insatser och arbete. Särskilt

är detta ej sällan förhållandet inom de jordbrukarfamiljer som i större

eller mindre grad drabbas av skatten. Särskilt otillfredsställande i förhållande

till principen om jämlikhet i beskattningen är att kvarlåtenskapsskatten

först avräknas dödsboets odelade förmögenhetsmassa, varigenom

de arvsberättigade inom flerbarnsfamiljerna drabbas av en långt hårdare

beskattning än som är förhållandet inom familjer med få barn.

Allt tydligare framträder numera kvarlåtenskapsskattens minskade betydelse

ur budgetär synpunkt. Vid skattens införande år 1947 beräknades

kvarlåtenskapsskatten inbringa ett årligt belopp av ca 40 miljoner kronor;

för budgetåret 1954/55 kan beräknas att beloppet nedgår till omkring 18

miljoner kronor. Tydligt är att detta belopp icke kompenserar de obestridliga

nackdelar i produktionshämmande hänseende som skattens uttagande

innebär.

Det anförda ger otvivelaktigt ett starkt stöd åt den uppfattningen att

landet skulle vinna på kvarlåtenskapsskattens omedelbara avskaffande.

Utan att eftersätta kravet på att detta slutmål snarast möjligt förverkligas

torde det dock vara välbetänkt att låta frågan om sättet för själva avvecklingen

föregås av en skyndsam utredning. Huruvida inkomstbortfallet bör

kompenseras eller om behov härav ens föreligger exempelvis genom någon

mindre höjning av arvslottsskatten på vissa förmögenheter, torde bli utredningens

uppgift att utreda. Det bör dock framhållas, att genom de starkt

stegrade taxeringsvärdena och penningvärdets fall arvslottsskatten redan

undergått en stark stegring.

Med hänvisning till det nu sagda och till vad som anförts i de likalydande

motionerna 1:30 och 11:44 förordar utskottet skrivelse till Kungl. Maj :t

med begäran om skyndsam utredning samt förslag angående avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten.

I övrigt ----(= utskottet s. 35 rad 12 — rad 13 uppifrån) — ---

utskottets sida.»

dels ock att utskottets hemställan i punkten B 4 bort erhålla följande

lydelse:

»B 4) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna 1: 30 av herr Gustaf Elofsson m. fl. samt II: 44

av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby, i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta

verkställa skyndsam utredning angående avveckling av

kvarlåtenskapsskatten samt för riksdagen framlägga förslag

om dess avskaffande.»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

in) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Anderson

i Sundsvall, vilka anfört följande:

»I proposition nr 215 har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1954/55 med

110 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen avgivit

förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda budgetår.

I de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 214 (av herr

Ohlon m. fl.) och II: 279 (av herr Ohlin m. fl.) har yrkats, att uttagningsprocenten

vid den statliga inkomstskatten skall sänkas från 110 till 100.

Därjämte har i motionerna hemställts om skrivelse till Kungl. Maj :t med

begäran om dels utredning rörande en skattesänkning för inkomsttagargrupper,

som genom inflationen fått sitt reella skattetryck särskilt starkt

höjt, och dels en prognos angående de automatiska inkomststegringarna för

staten under de närmaste åren att jämföras med undersökningarna rörande

de automatiska utgiftsstegringarna i syfte att bereda väg för en fortsatt

skattesänkning även omfattande övriga i motionerna berörda skattereformer.

Det torde råda allmän enighet om att det nuvarande skattetrycket är

mycket hårt och att det bör vara en angelägen uppgift för statsmakterna att

eftersträva en sänkt skattenivå. Särskilt bör beaktas, att skatterna nu är så

höga, att det enskilda sparandet hämmas. Det är vår övertygelse, att en reduktion

av det direkta skattetrycket i och för sig har en stimulerande effekt

på sparande och arbetsvilja samt därigenom även på framstegstakten i samhällsekonomien

och skatteunderlagets tillväxt. På något längre sikt är det

därför ett oriktigt, statiskt betraktelsesätt att vid bedömandet av de statsfinansiella

möjligheterna att genomföra en skattesänkning endast ta hänsyn

till det omedelbara inkomstbortfall, som därigenom skulle uppkomma för

statsverket. Även de positiva långtidsverkningarna bör tagas med i blickfältet.

Det bör vidare uppmärksammas, att det reella skattetrycket till följd av

inflationen avsevärt stegrats. Även efter den år 1952 beslutade skattereformen

ligger det reella skattetrycket för det stora flertalet inkomsttagare icke

oväsentligt över till och med den skattenivå som avsågs med 1947 års skattebeslut.

I hög grad anmärkningsvärt och beklagligt är att skattetrycket särskilt

skärpts för vissa lägre inkomsttagargrupper. Utvecklingen har utförligt

redovisats i motionerna. Vi hänvisar till de i motionerna intagna tabellerna.

I de berörda motionerna har en förut icke beaktad men väsentlig synpunkt

anförts i skattesänkningsfrågan. Vid bedömandet av de mera långsiktiga

möjligheterna att erhålla en sänkt skattenivå bör man även beakta

den framstegstakt, som med bevarade lugna konjunkturer råder inom samhällsekonomien,

och dess utslag i en år från år stegrad allmän inkomstnivå

med därav följande ökade skatteintäkter för statsverket. Statsbudgeten har

med andra ord icke endast automatiska utgiftsstegringar, utan även dess

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

41

inkomstsida företer ökningar av automatisk natur. Med hänvisning till denna

''inkomstautomatik’ jämte möjliga anslagsreduktioner skisseras i motionerna

ett samlat skattesänkningsprogram, varvid en sänkning av uttagningsprocenten

jämte en skattereduktion för de lägre inkomsttagargrupper, som

fått sin inkomstskatt särskilt starkt höjd genom inflationen, skulle tagas

som ett första steg. Återstående angelägna skattereformer skulle genomföras

i den takt ökade statsinkomster jämte möjliga besparingar skapade möjlighet

härför.

Det synes oss viktigt, att man vid behandlingen av skatteproblemet icke

förbiser dessa synpunkter. De beräkningar, som utförts efter motionernas

framlämnande och vars resultat översiktligt redovisas i propositionen nr

215, visar en lägre årlig inkomstökning än den i motionerna skisserade prognosen.

Alla sådana beräkningar måste vara ungefärliga och behäftade med

icke oväsentliga felmarginaler men utgör likväl tillsammans med beräkningar

rörande utgifterna den enda vägledningen för en planläggning av den

framtida skattepolitiken. För erhållande av mera noggranna siffror har

motionärerna föreslagit, att en prognos genom Kungl. Maj :ts försorg skulle

göras rörande de närmaste årens automatiska inkomststegringar att ställas

vid sidan av de förut utförda beräkningarna rörande de automatiska utgiftsstegringarna.

Den differens mellan de båda uppskattningarna, som redovisas

för de närmaste budgetåren, är inte oväsentlig. Men även om den lägre

siffran skulle komma verkligheten närmare, så synes likväl utrymme finnas

att företaga en skattesänkning.

Den översiktliga beräkning, som redovisas i propositionen, är enligt vår

mening icke helt tillfredsställande. Den borde åtföljts av en närmare redovisning

av hur beräkningarna utförts. En mera inträngande utredning än

den som redovisats bör det vara möjligt att utföra, och en sådan är lika

motiverad som den förut utförda utredningen rörande de automatiska utgiftsökningarna.

Vi hemställer därför om bifall till det av motionärerna

framförda yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj :t om en prognos rörande

de närmaste budgetårens automatiska inkomststegringar för statsverket.

En sänkning av uttagningsprocenten från 110 till 100 medför för budgetåret

1954/55 ett skattebortfall om högst 75 miljoner kronor.

Vad gäller utrymmet i statsbudgeten för en sådan sänkning av uttagningsprocenten,

vill vi erinra om att från vår meningsriktning framställts

förslag om sådana omläggningar och reduktioner av vissa anslag, att en

minskning skulle åstadkommas av driftbudgetens utgifter med inemot 200

miljoner kronor. Huvuddelen — ca 160 miljoner kronor — av ovannämnda

reduktion skulle ha åstadkommits genom en minskning av avskrivningarna

å statliga lån till bostadsbyggande. (Vi hänvisar till reservation nr 1 i statsutskottets

utlåtande nr 1211.) Detta förslag har av riksdagen avslagits. Med

hänsyn till att den av riksdagsmajoriteten beslutade ordningen för ifrågavarande

avskrivningar innebär en överavskrivning, föreligger enligt vår mening

ur stalsfinansiella synpunkter icke hinder för alt sänka uttagningsprocenten

till 100. Vi tillstyrker därför även motionernas yrkande på denna

4 Ilihang till riksdagens protokoll 4954. 7 samt. .Vr 77.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

punkt. I fråga om uttagningsprocenten sammanfaller detta yrkande med det

i de likalydande motionerna I: 551 (av herr Ewerlöf) och II: 703 (av herr

Hjahnarson) framställda förslaget.

Inkomsten å titeln skatt å inkomst och förmögenhet bör för budgetåret

1954/55 i enlighet med vad här yrkats upptagas med ett med 75 milj. kr.

reducerat belopp eller 4 225 milj. kr.

Även i fråga om budgetåret 1955/56, då skattebortfallet genom en sänkning

av uttagningsprocenten enligt uppgifter i propositionen kan beräknas

till ytterligare högst 175 milj. kr., blir det möjligt att åstadkomma härför

erforderligt utrymme i budgeten. De väntade automatiska utgiftsökningarna

uppväges av dels den beräknade inkomstökningen och dels möjliga begränsningar

av driftbudgetens medelsbehov.

Såsom ovan framhållits, har inflationen särskilt starkt ökat det reella

skattetrycket för de lägre inkomsttagargrupperna. I de likalydande motionerna

1:214 och 11:279 har med hänvisning härtill yrkats, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande en

speciell framtida skattesänkning för berörda lägre inkomsttagargrupper. Vi

finner denna sak synnerligen angelägen och tillstyrker därför motionernas

yrkande härom.

Vad avser inkomstberäkningarna i övrigt föreligger till behandling ett

flertal motioner rörande kvarlåtenskapsskatten. Sålunda yrkas i de likalydande

motionerna I: 215 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 280 (av herr Ohlin

in. fl.) samt i de likalydande motionerna 1:332 (av herr Ewerlöf in. fl.)

och 11:281 (av herr Hjalmarson m. fl.) att kvarlåtenskapsskatten skall

avskaffas med utgången av innevarande budgetår; i de båda förstnämnda

motionerna yrkas därjämte utredning om en moderat höjning av arvslottsbeskattningen.

I de likalydande motionerna 1:30 (av herr Gustaf Elofsson

in. fl.) samt 11:44 (av herrar Johansson i Norrfors och Persson i Norrby)

hemställes om skrivelse med begäran om utredning och förslag angående

avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och eventuellt, om så bedömes nödvändigt

som kompensation, en skärpning av arvsskatten å större förmögenheter.

Såsom tidigare utvecklats, då frågan om kvarlåtenskapsskatten behandlats

i riksdagen, talar starka principiella skäl mot denna form av beskattning.

Den bör därför avvecklas utan dröjsmål. En viss kompensation kan

statskassan erhålla genom en uppjustering av skattesatserna vid arvslottsbeskattningen.

Denna avvägning bör skyndsamt utredas, så att beslut om

densamma kan fattas under höstsessionen. Minskningen i statsinkomsterna

genom kvarlåtenskapsskattens avskaffande bör då kunna begränsas till ca

15 milj. kr. Av det anförda framgår, att vi tillstyrker bifall till de likalydande

motionerna I: 215 och II: 280. Med detta yrkande är även de likalydande

motionerna 1:332 och 11:281, i vilka yrkas att kvarlåtenskapsskatten

avskaffas med utgången av innevarande budgetår utan kompenserande

höjning av arvslottsbeskattningen, samt de likalydande motionerna

I: 30 och II: 44, i vilka hemställes om utredning och förslag angående kvar
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

låtenskapsskattens avskaffande jämte eventuell skärpning av arvsskatten å

större förmögenheter, besvarade. Titeln ''arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt’

bör i enlighet med det ovan anförda förändras till ''arvslottsskatt

och gåvoskatt’ och för nästa budgetår upptas med 55 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts får vi hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts

i proposition nr 215 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med bifall till de likalydande motionerna

I: 214 av herr Ohlon m. fl och II: 279 av herr Ohlin m. fl.

ävensom de likalydande motionerna 1:551 av herr Ewerlöf

och II: 703 av herr Hjalmarson, såvitt avser skatteprocenten

— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för förra hälften

av budgetåret 1954/55 med 110 procent av grundbeloppet

och för senare hälften av samma budgetår med 100 procent

av grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna I: 551 av herr Ewerlöf

och II: 703 av herr Hjalmarson måtte, i den mån de icke

kan anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt,

av riksdagen lämnas utan åtgärd;

B) 1) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande

motionerna I: 214 av herr Ohlon m. fl. och II: 279 av herr

Ohlin m. fl. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa dels om

utredning och förslag rörande en speciell framtida skattesänkning

för inkomsttagargrupper, som genom inflationen

fått sitt reella skattetryck särskilt starkt höjt, dels om en

prognos rörande de närmaste budgetårens automatiska inkomststegringar

i syfte att bereda väg för en fortsatt skattesänkningspolitik,

som även omfattar övriga i motionerna berörda

skattereformer;

2) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna

1:332 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:281 av herr

Hjalmarson in. fl. samt de likalydande motionerna I: 215 av

herr Ohlon m. fl. och II: 280 av herr Ohlin m. fl., sistnämnda

motioner i vad de avser upphävande av förordningen om

kvarlåtenskapsskatt, antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581)

om kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1954.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

3) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 215 av herr Ohlon m. fl. och II: 280 av herr Ohlin

in. fl., i vad motionerna avser utredning om en moderat höjning

av arvslottsbeskattningen, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om sådan utredning samt om framläggande för

innevarande riksdags höstsession av de förslag utredningen

kan föranleda;

4) att de likalydande motionerna 1:30 av herr Gustaf

Elofsson m. fl. samt II: 44 av herrar Johansson i Norrfors

och Persson i Norrby måtte, i den mån de icke kan anses

besvarade med vad hemställts ovan under B 3), av riksdadagen

lämnas utan åtgärd;

5) att motionen I: 32 av herr Ola Persson m. fl. icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

C) att bevillningarna för budgetåret 1954/55 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m...................

Kupongskatt ................

Utskif tningsskatt och ersättningsskatt

......................

Skogsvårdsavgifter............

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter ....

Arvslottsskatt och gåvoskatt ..

Lotterivinstskatt..............

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m.............

Kronor Kronor

4 225 000 000

6 000 000

1 000 000

7 800 000

650 000

55 000 000

45 000 000

62 000 000 4 402 450 000

Automobilskattemedel:---(= utskottet s. 36 rad 13

uppifrån — rad 10 nedifrån)---- 10 000 000»

IV) av herr Einar Eriksson.

547452. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:362 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts -proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av valutalagen den 22 juni 1939 a1 i texten