Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

1954-01-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:6, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 6—8.

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

1

Nr 6.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om rätt att

vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp,

som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser,

m. m.

I en den 11 december 1953 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 8, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning

om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts

vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I syfte att möjliggöra utjämning av överskott och underskott i den prisreglerande

verksamhet, som under överinseende av statens jordbruksnämnd

bedrives av vissa s. k. prisregleringsföreningar på jordbrukets och fiskets

områden, har nämnda föreningar enligt av Kungl. Maj :t godkända avtal inrättat

särskilda stiftelser till vilka överskottsmedlen skall inbetalas. För att

förhindra en icke avsedd beskattning av de medel, som överföres till stiftelserna,

föreslås i propositionen att föreningarna skall få njuta avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättningar till stiftelserna. Vidare föreslås att stiftelserna

icke skall vara skattskyldiga för mottagna medel men att till föreningarna

utbetalade stiftelsemedel skall upptagas som intäkt av rörelse hos föreningarna

för det beskattningsår, då medlen kommit föreningen till godo.

Ovannämnda författningsförslag är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för

belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade

stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och

förordningen om statlig inkomstskatt äger skattskyldig njuta avdrag för

belopp, som enligt särskilda av Kungl. Maj :t den It december 1953 god
1

Bihang till riksdagens protokoll 1954. 7 samt. Nr 6—8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

kända avtal mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt Sveriges exportoch

importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, förening

u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares

Centralförening u. p. a. och Sveriges Öljeväxtintressenter, förening

u. p. a., Västkustiisk, förening u. p. a., samt Sydkustfisk, förening u. p. a.,

å andra sidan, tillförts någon av de enligt avtalen bildade stiftelserna (konj

unkturutj ämningsf onder).

Såsom förutsättning för att avdrag enligt första stycket må åtnjutas för

visst beskattningsår skall gälla, att medlen inbetalts till stiftelsen senast den

dag den skattskyldige jämlikt bestämmelserna i 36 § taxeringsförordningen

har att avlämna självdeklaration för beskattningsåret.

2 §.

Skyldighet att erlägga skatt för inkomst och förmögenhet föreligger icke

för de i 1 § nämnda stiftelserna, såvitt angår i samma paragraf avsedda

medel eller avkastning därav.

3 §•

Medel, vilka utbetalas från någon av de i 1 § nämnda stiftelserna till

skattskyldig, för vilken avdragsrätt föreligger enligt 1 §, skola hos mottagaren

upptagas såsom intäkt av rörelse för det beskattningsår, för vilket

medlen tillgodoförts honom.

Vad i första stycket sägs angående av stiftelse till den skattskyldige utbetalade

medel skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådana stiftelsens

medel, vilka eljest kommit den skattskyldige till godo.

4 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och skall äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes år 1954.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

I en den 9 januari 1953 dagtecknad skrivelse har statens jordbruksnämnd

gjort framställning om att vissa prisregleringsföreningar på jordbrukets och

fiskets områden skall komma i åtnjutande av skattefrihet för inkomster, som

de uppbär i sin prisreglerande eller därmed jämförliga verksamhet.

Över nämnda skrivelse har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

riksskattenämnden, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden

från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle,

Sveriges köpmannaförbund och Kooperativa förbundet), lantbruksstyrelsen,

fiskeristyrelsen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Hallands, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus samt Blekinge län ävensom Sveriges lantbruksförbund

och Sveriges Fiskares riksförbund.

I syfte att förbereda propositionsarbetet har taxeringsintendenten E. Johansson

fatt i uppdrag att verkställa vissa undersökningar rörande prisregleringsföreningarnas

inkomst- och skatteförhållanden. I en i augusti 1953

avgiven promemoria har han redovisat resultatet av dessa undersökningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6. 3

Genom beslut den 11 december 1953 har Kungl. Maj :t godkänt dels särskilda

avtal mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt Sveriges exportoch

importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, förening

u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares

Centralförening u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter, förening

u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a. samt Sydkustfisk, förening u. p. a.,

å andra sidan, dels ock stadgar för de av föreningarna bildade stiftelserna.

Vid statsrådsprotokollet har fogats avskrift av det med äggföreningen

träffade avtalet (Bilaga 1) ävensom avskrift av stadgarna för den av föreningen

bildade stiftelsen (Bilaga 2). Övriga avtal och stiftelseurkunder är

upprättade efter i huvudsak samma mall.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen

hänvisar utskottet såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande

av departementschefen till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen

härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor

i propositionen, nämligen

Statens jordbruksnämnds framställning, s. 3—12.

Remissyttrandena, s. 12—15.

Till stöd för de i propositionen framlagda förslagen har departementschefen

anfört följande.

I följd av den prisreglerande verksamhet, som i överensstämmelse med

av statsmakterna uppdragna riktlinjer bedrives på jordbrukets och fiskets

områden, har under senare år uppkommit vissa skattespörsmal, vilka ännu

icke vunnit en definitiv reglering. Enligt nu tillämpad praxis torde de prisreglerande

företagen i regel icke kunna påräkna skattefrihet för eventuella

överskott å den prisreglerande verksamheten. Sålunda har föreningen Västkustfisk

beskattats för ett belopp, som föreningen redovisat såsom behållning

vid beskattningsårets utgång av de medel, vilka statens livsmedelskommission

utbetalat till föreningen i form av pristillägg å överskottsfisk (RÅ 1952

not 734). Endast om de insamlade medlens karaktär av statsmedel klart

framgår av vidtagna dispositioner torde skattefrihet kunna ifrågakomma.

I detta hänseende må erinras om att Svenska spannmålsaktiebolaget förklarats

icke vara skattskyldigt för redovisad nettobehållning å bolagets verksamhet,

vilken nettobehållning inlevererats till statsverket (RÅ 1943 not

889).

Syftet med den föreliggande framställningen är att genom särskild lagstiftning

öppna möjlighet för prisregleringsföreningarna att skattefritt fondera

såcana under året uppsamlade prisregleringsmedel, vilka kvarstår oanvända

vid beskattningsårets utgång. Jordbruksnämnden har understrukit,

att en reducering av dessa medel genom beskattning i högsta grad skulle

motverka syftet med föreningarnas verksamhet och sannolikt framtvinga

antingen ett nedläggande av verksamheten eller dess överförande i rent statlig

regi.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

Vissa remissinstanser har ansett att frågan om prisregleringsmedlens skatterättsliga

behandling icke borde lösas nu utan i stället hänskjutas till övervägande

av den utredning, som för närvarande är sysselsatt med en översyn

av företagsbeskattningen. Man har motiverat detta ställningstagande

med att här i själva verket vore fråga om vilken resultatutjämning mellan

olika år, som borde tillåtas i beskattningsavseende. Det synes dock knappast

befogat alt jämställa den prisreglerande verksamhet, som bedrives av dessa

föreningar, med vanlig förvärvsverksamhet. I den mån överskott uppstår å

den prisreglerande verksamheten skall detta ju icke disponeras såsom vinstmedel

utan skall kvarstå i föreningen och enligt statsmakternas direktiv användas

i den prisreglerande verksamheten ett följande år. Det är sålunda

icke fråga om utjämning av vinster och förluster i egentlig mening. Enligt

min mening föreligger därför inget hinder för att upptaga de nu aktuella

skatteproblemen till särskild behandling.

Jordbruksnämnden har i första hand förordat en lagstiftning med det innehållet,

att överskottet å den prisreglerande verksamheten generellt undantages

från beskattning. Kammarrätten, riksskattenämnden och flertalet av

de hörda länsstyrelserna har förklarat sig icke kunna tillstyrka en dylik allmän

skattefrihetsregel. Därvid har särskilt framhållits, att man med en sådan

lösning alltjämt komme att ställas inför åtskilliga frågor om den verkliga

karaktären av de medel, som tillfördes föreningarna, där olika mellanformer

kunde ge anledning till tvister. Vidare funnes icke tillräckliga garantier

för afl medel avseende den prisreglerande verksamheten icke kunde

komma delägarna till godo. För egen del har jag kommit till den uppfattningen,

att en lagstiftning enligt detta alternativ sannolikt skulle nödvändiggöra

en statlig kontroll över föreningarna, som av andra skäl icke kan anses

önskvärd. Jag kan sålunda icke förorda en lösning efter dessa linjer. Ej heller

finner jag förslaget, att riksskattenämnden skulle tilläggas befogenhet

att efter prövning från fall till fall medgiva dispens från skattskyldighet

vara en lämplig anordning.

Enligt det av jordbruksnämnden såsom huvudalternativ II betecknade förslaget

skulle överskott å den prisreglerande verksamheten tillföras särskilda,

för ändamålet inom vederbörande branscher bildade stiftelser, varvid avsättningarna

till dessa stiftelser liksom de hos stiftelserna uppsamlade medlen

och avkastningen därå skulle vara undantagna från beskattning. Detta

alternativ har ur taxeringssynpunkt den påtagliga fördelen, att avdragsrätten

anknytes till det objektiva kriteriet, att beloppet överförts till en stiftelse

av angivet slag och några svårigheter för gränsdragningen uppkommer icke.

Genom att meddela föreskrifter om att förening skall vara skyldig att som

intäkt av rörelse upptaga från stiftelse utbetalade medel, erhålles vidare

garantier för att skattefrihet icke kan ifrågakomma i andra fall än då

medlen använts för att täcka eljest uppkommande underskott. Jag vill därför

förorda, att den åsyftade särskilda regleringen av prisregleringsföreningarnas

skattskyldighet för prisregleringsmedel kommer till stånd genom en

lagstiftning, som i princip utformats i enlighet med detta alternativ.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 6. 5

I den inledningsvis omnämnda, av taxeringsintendenten Johansson upprättade

promemorian har föreslagits, att erforderliga författningsbestämmelser

sammanföres i en särskild förordning och att sålunda nu icke göres

någon ändring i kommunalskattelagen och statsskatteföroi dningarna. I pro

memorian har hänvisats till att denna metod tidigare använts vid meddelandet

av bestämmelser om särskilda skattefria avsättningar till vissa stiftelser

inom skogsindustrien. Även om den nu tilltänkta lagstiftningen icke

är avsedd att vara av samma tidsbegränsade natur som sistnämnda bestämmelser,

finner jag dock det föreslagna arrangemanget lämpligt med hänsyn

till att lagstiftningen är av speciell natur och endast berör ett fåtal skattskyldiga.

En blivande författning i ämnet bör direkt anknyta till de av

Kungi. Maj :t nu godkända avtalen. Skulle framdeles nya prisregleringsföreningar

bildas, får frågan om en komplettering av lagstiftningen då upptagas

till prövning.

Skattebestämmelserna bör i sak ha den innebörd, som förutsatts i de av

Kungl. Maj :t godkända överenskommelserna. Sålunda bör vederbörande

förening vid beräkning av nettointäkt av rörelse få åtnjuta avdrag med belopp

motsvarande de medel som tillförts stiftelsen. Något krav på att inbetalningen

till stiftelsen skall ha verkställts redan under beskattningsåret

torde icke böra uppställas. Då inbetalningen skall avse det överskott, som

kan ha uppkommit i den prisreglerande verksamheten, måste uppenbarligen

föreningens bokslut föreligga, innan eventuell inbetalning kan till beloppet

angivas. Ur taxeringssynpunkt torde det vara tillfyllest om inbetalningen

är verkställd senast den dag föreningen har att avgiva allmän självdeklaration.

Stiftelserna bör icke vara skattskyldiga till inkomst- eller förmögenhetsskatt

för de medel, som enligt avtalen inbetalas till stiftelserna, eller för

därav härflytande avkastning. Å andra sidan bör till vederbörande förening

utbetalade medel upptagas hos föreningen som intäkt av rörelse för det beskattningsår,

då medlen kommit föreningen till godo. De föreslagna bestämmelserna

bör första gången tillämpas vid 1954 års taxering.

Att gåvoskatt icke ifrågakommer för de enligt avtalen överförda medlen

torde ligga i sakens natur.

Till sist torde jag få beröra vissa speciella frågor, som reglerats i de mellan

statens jordbruksnämnd och vederbörande föreningar träffade avtalen.

Endast överskott å den prisreglerande verksamheten i egentlig mening är

av sådan säregen natur, att en specialregel rörande beskattningen kan anses

motiverad. Avtalen innehåller också direkt föreskrift om att de till stiftelse

överförda medlen skall användas — förutom till att täcka de med stiftelsens

förvaltning förenade kostnaderna — till att utjämna underskott i den av föreningen

bedrivna prisreglerande verksamheten. Till stiftelse får salunda

icke överföras t. ex. de medel, som stärkelseföreningen avser att använda till

rationaliseringsverksamhet inom föreningens arbetsområde, eller de medel,

som oljeväxtföreningarna avsätter till viss försöks- och forskningsverksamhet

på oljeväxtodlingens område. Huruvida avdrag vid taxeringen kan erhållas

för dylika medel, blir alltså att bedöma enligt vanliga regler. Ehuru

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 6.

föreskrift härom icke intagits i alla avtalen torde det ligga i sakens natur

att vid bestämmande av överskottet å den prisreglerande verksamheten jämväl

får inräknas eventuella ränteinkomster å uppsamlade prisregleringsmedel.

Avtalen innehåller särskilda bestämmelser om hur stiftelses tillgångar

skall disponeras för den händelse stiftelsen upplöses. Upphör avtalet efter

uppsägning skall stiftelsens tillgångar överföras till föreningen. I detta fall

kommer sålunda medlen att vid detta tillfälle upptagas till beskattning hos

föreningen. Inträder den situationen, att föreningens uppgift som statligt

dirigerat prisregleringsorgan skulle upphöra, skall enligt föreskrift i avtalen

de medel, som då innestår hos stiftelsen, användas på sätt Kungl. Maj :t bestämmer.

I detta fall kan sålunda stiftelsens medel komma att utbetalas till

annan än de ifrågavarande föreningarna. Frågan om skattskyldighet för sådana

medel regleras icke av den nu förordade lagstiftningen utan denna

fråga blir att bedöma enligt eljest gällande regler.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 8, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning om rätt att vid taxering för inkomst

njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering

bildade stiftelser, m. in.

Stockholm den 26 januari 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon, Gustaf

Elofsson, Velander, Söderquist, Niklasson, Damström, Englund och Snygg;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Orgård,

Sjölin, Jonsson i Skedsbygd, Brandt, Kollberg, Kärrlander, Henriksson

och Nilsson i Svalöv.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som t a1 i texten