Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner med förslag till förordning om bostadssparande.

1954-11-10 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1954:63, Betänkande i anledning av väckta motioner med förslag till förordning om bostadssparande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 63.

Nr 63.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

med förslag till förordning om bostadssparande.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:388 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:494 av herr Hjalmar son.

m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om bostadssparande.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som under ett eller flera av åren 1954—1959 insätter medel i bank

eller annan penninginrättning å särskilt konto för bostadsanskaffning (bostadskonto)

må åtnjuta uppskov med taxering till kommunal och statlig

inkomstskatt för vad sålunda insatts efter vad nedan sägs.

2 §.

Uppskov enligt 1 § må äga rum för ett belopp av tillhopa högst 4 000 kronor

under nämnda period, dock att för äkta makar beloppet må utgöra sammanlagt

8 000 kronor.

3 §.

Å bostadskonto insatta medel skola vara avsedda för förvärv av eget hem

eller för gäldande av insats i bostadsrättsförening.

4 §•

. ®el°PP> för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas som

intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för det beskattningsår, då uttag från

bostadskonto sker, såvida icke de uttagna medlen under beskattningsåret

använts för ändamål som i 3 § sagts, i vilket fall skattebefrielse skall äga

rum.

Å bostadskonto insatta medel, som icke uttagits före utgången av år 1964,

skola upptagas till beskattning vid 1965 års taxering.

5 §.

Bank eller annan penninginrättning, som mottagit insättning på bostadskonto,

har att varje ar före den 1 februari underrätta taxeringsnämnd i vederbörandes

hemortskommun om sammanlagda beloppet av under nästföregående

kalenderår verkställd insättning å bostadskonto eller utbetalning

från sådant konto.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 63.

13

6 §.

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpning

av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det den utkommit av trycket.»

I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 59 har riksdagen vid

vårsessionen beslutat att till innevarande års höstsession uppskjuta behandlingen

av de föreliggande motionerna.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har motionärerna åberopat

innehållet i de av samma motionärer väckta likalydande motionerna

1:383 och 11:489, vilka motioner behandlats av statsutskottet i utlåtande

nr 123 och icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I sistnämnda motioner har anförts bl. a. följande. För att få slut på bostadsbristen

krävdes bl. a. en omfattande nyproduktion av lägenheter. Eftersom

de totala investeringarna, om man ville undvika en fortgående penningvärdeförsämring,

måste hållas inom ramen för sparandet och då någon

särdeles stor förskjutning till förmån för bostadsbyggandet icke kunde ske

utan att andra betydelsefulla investeringsändamål måste eftersättas, torde

man med ett sparande av ungefär nuvarande omfattning få inrikta sig på

att ca 20 % av bruttoinvesteringarna utgjorde den investeringsram, som

bostadsproduktionen hade att arbeta inom. En fortsatt allmän produktionsökning

kunde emellertid bereda utrymme för ökade totala bruttoinvesteringar

och därmed även investeringar i bostäder. Det vore vidare uppenbart,

att det sparande som kunde stå till förfogande för investeringsändamål

icke utgjorde en fix summa utan kunde ökas väsentligt. Ett mera

sparvänligt klimat med framför allt en rimligare beskattning skulle säkerligen

skapa förutsättning för ett ökat personligt sparande. Naturligtvis kunde

invändningar göras av både principiell och praktisk natur mot varje

förslag till speciellt sparstimulerande åtgärder. Motionärerna ansåge betydelsen

av ett ökat sparande — och särskilt ett målsparande inriktat på den

egna bostaden — vara så stor, att de vore beredda att taga risker. För motionärernas

bedömning hade också följderna för spararna av de senaste

årens ekonomiska politik spelat roll. Motionärernas system vore konstruerat

så, att det genom sin enkelhet dels begränsade det administrativa merarbetet

i möjligaste mån, dels och framför allt verkade omedelbart lockande på de

stora grupperna tänkbara sparare — inte minst ungdomar som stode i begrepp

att ingå äktenskap. Systemet vore uppbyggt efter samma mönster som

lagstiftningen om insättning på investeringskonto för skog och innebure

alltså till en början uppskov med taxeringen för belopp som under åren

1954—1959 insattes på ett särskilt bostadskonto. I den mån medlen användes

för förvärv av eget hem eller erläggande av insats i bostadsrättsför
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 63.

ening, skulle definitiv skattebefrielse uppkomma. I övriga fall skulle beloppet

upptagas till beskattning för det år då det uttoges från kontot, dock

senast vid 1965 års taxering. Det belopp, för vilket uppskov med taxering

skulle kunna ske, finge under hela perioden sammanlagt uppgå till högst

4 000 kronor för ensamstående och 8 000 kronor för äkta makar. Beträffande

den närmare utformningen av systemet och därmed förknippade kontrollåtgärder

hänvisades till lagtexten. Genom en dylik lagstiftning räknade

motionärerna med att ett omfattande nysparande skulle komma till stånd.

Utskottet. I föreliggande motionsförslag till förordning om bostadssparande

förordas skattefrihet i viss utsträckning för medel, som skattskyldig

använt för att tillgodose sitt behov av bostad. Enligt förslaget skall skattskyldig

åtnjuta uppskov med inkomsttaxeringen av medel, som under åren

1954 1959 insatts å särskilt bostadskonto i bank eller annan penningin
rättning,

till belopp av sammanlagt högst 4 000 kronor eller, såvitt avser

äkta makar, högst 8 000 kronor. Därest medlen tages i anspråk för förvärv

av eget hem eller för gäldande av insats i bostadsrättsförening skall skattebefrielse

äga rum. I den mån medlen uttages för annat ändamål skall beskattning

ske. Likaså skall kontomedel, som icke uttagits före utgången av

år 1964, upptagas till beskattning. Som motivering för den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden

har bl. a. åberopats, att det krävdes en omfattande nyproduktion

av lägenheter för att häva nuvarande bostadsbrist och att en förutsättning

härför vore ett ökat personligt sparande — särskilt inriktat på anskaffning

av bostad — vilket det vore angeläget uppmuntra genom skattelättnad.

Utskottet vill till en början framhålla, att en väsentlig förutsättning för

att åtgärder av den av motionärerna föreslagna innebörden skall kunna övervägas

synes vara att åtgärderna kommer nysparandet till godo. Utskottet

erinrar därom, att förslag till främjande av sparandet genom lättnad i beskattningen

i skilda sammanhang framkommit på senare tid, men att åtgärder

i sådant syfte icke ansetts kunna genomföras med hänsyn bl. a. till svårigheten

att på ett betryggande sätt anknyta åtgärdernas verkningar till att

avse nysparandet. Det föreliggande förslaget torde icke innefatta några garantier

i nu nämnt hänseende.

Utskottet hyser den uppfattningen att, därest frågan om vidtagandet av

åtgärder på beskattningsområdet i syfte att stimulera sparandet rent praktiskt

kan lösas, dessa åtgärder i första hand bör ha en mera allmän syftning.

Utskottet vill härmed icke ha uttalat sig i fråga om en uppmuntran från det

allmännas sida av s. k. målsparande. I sammanhanget vill utskottet emellertid

erinra om att riksdagen vid skilda tillfällen uttalat den meningen att,

därest ett visst ändamål anses böra tillgodoses genom stöd från det allmännas

sida, detta stöd i regel bör ske på annat sätt än genom lättnader

i beskattningen.

Ur skatte- och taxeringstekniska synpunkter synes mot förslaget kunna

resas åtskilliga invändningar. Bl. a. torde särskilda bestämmelser erfordras

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 63.

för att förhindra att anordningen utnyttjas för obehöriga syften samt för att

reglera de situationer som uppkommer om kontomedel överlåtes, pantsättes

m. m. Likaså torde väl vara ofrånkomligt att meddela regler, som förhindrar

att den administrativa apparaten belastas med insättningar av alltför bagatellartad

karaktär. Som exempel på spörsmål av annan art som i förevarande

avseende anmäler sig må nämnas, att det kan starkt ifrågasättas, huruvida

man kan godtaga ett sådant resultat att — i händelse den skattskyldige säljer

fastighet, som anskaffats med användande av ifrågavarande medel, under

sådana förhållanden att han skall beskattas för realisationsvinst — han

i avseende å sådan beskattning ställes i ett bättre läge än den som nedbringat

anskaffningskostnaden genom egen arbetsinsats. Även om de skilda spörsmål

av nu antydd beskaffenhet som här möter skulle kunna erhålla en tillfredsställande

författningsmässig reglering, varom utskottet nu icke kan

uttala sig, kvarstår dock det förhållandet att ett godtagande av en lagstiftning

av det slag motionärerna syftar till komme att medföra en avsevärd

komplicering av beskattningssystemet och tillföra den förut hårt tyngda

taxeringsorganisationen arbetsuppgifter av sannolikt icke obetydligt omfång.

Utskottet vill slutligen även erinra om följande. I det förslag till förenkling

av vissa beskattningsregler, som för någon tid sedan framlagts av 1950

års skattelagssakkunniga (SOU 1954: 18), har förordats bl. a. ett skattefritt

bottenavdrag å 200 kronor från inkomst av respektive kapital och annan

fastighet. Uppenbart är att sakkunnigförslaget har nära samband med det

föreliggande motionsförslaget, bl. a. så till vida att den skattefrihet för icke

uttagen ränta å deponerade medel som, under förutsättning att maximibeloppen

icke överskrides, innefattas i motionärernas förslag till omfattningen

inrymmes i den skattelättnad för kapitalinkomst de sakkunniga förordat.

Med hänsyn till angivna samband och då sakkunnigförslaget för närvarande

är föremål för Kungl. Maj :ts prövning, finner utskottet — utan att därmed

ha tagit ställning till vad de sakkunniga förordat — att övervägande skäl

talar för att åtgärder icke nu vidtages i enlighet med vad som yrkats i förevarande

motioner, men att Kungl. Maj:t bör ägna berörda spörsmål fortsatt

uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 388 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: 494 av herr Hjalmarson m. fl. med förslag till förordning

om bostadssparande icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 november 1954.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 63.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Spetz, Franzon*,

Falk, Ramberg, Velander, Söderquist, Niklasson och Werner*; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård, Hagberg i Malmö,

Sjölin*, Jonsson i Skedsbygd, Brandt, Kärrlander, Anderson i Sundsvall,

Persson i Appuna* och Stenberg*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Velander och Hagberg i Malmö, vilka i anslutning till innehållet

i de likalydande motionerna 1: 388 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 494 av

herr Hjalmarson in. fl. ävensom de av samma motionärer väckta likalydande

motionerna I: 383 och II: 489 ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 388 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 494 av herr Hjalmarson

m. fl., antaga det i motionerna framlagda förslaget

till förordning om bostadssparande.

547196. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.