Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1954-01-15 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1954:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1953, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1954.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Mogård,

Werner, Wehtje och Kronstrand;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson

i Landskrona, Sköldin, Dickson, Gustafson i Göteborg, Gavelin och Persson

i Norrby.

1 — Bihang till rilcsdagens protokoll 195It. 8 samt. Nr 1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1953.

Överenskommelserna med kreditinstituten.

I berättelsen till 1953 års riksdags bankoutskott redogjorde fullmäktige

för de överenskommelser, som i början av 1952 träffades mellan riksbanken

och kreditinstituten angående vissa kreditpolitiska åtgärder, som syftade

till en stabilisering av penningvärdet.

Vissa problem i samband med finansieringen av framförallt Stockholms

stads men även andra kommuners lånebehov, fortsatta svårigheter beträffande

en tillfredsställande finansiering av bostadsbyggandet samt det olika

mottagande, som kommunlån och industrilån mötte på marknaden, och i

samband därmed diskussioner rörande räntedifferentieringen mellan olika

lånetyper och dennas inverkan på möjligheterna att placera de olika lånetyperna

på marknaden m. fl. omständigheter föranledde under våren och

försommaren 1953 fullmäktige att till behandling upptaga hela kreditmarknadspolitiken.

Läget påkallade enligt fullmäktiges bedömande, att överenskommelserna

med försäkringsbolagen — som till skillnad från överenskommelserna

med övriga kreditinstitut innehöllo en uppsägningsklausul — uppsades.

Så skedde den 11 juni, och försäkringsbolagen och övriga institut

inbjödos till nya överläggningar för lösande av nämnda problem.

Sedan överläggningarna avslutats, offentliggjorde fullmäktige den 9 juli

1953 riksbankens förslag till komplettering och ändring av då gällande

överenskommelser med banker och försäkringsbolag.

Riksbanken syftade med sitt förslag främst till en sådan prioritering av

finansieringen av bostadsproduktionen, att det planerade bostadsbyggandet

skulle kunna fullföljas utan att kreditsvårigheter lade hinder i vägen.

Detta måste komma att medföra en ytterligare åtstramning av kreditgivningen

på andra områden. Fullmäktige underströko dock samtidigt, att

denna prioritering i kredithänseende av bostadsproduktionen icke finge föranleda,

att densamma komme att överstiga de härför tillgängliga reella

resurserna.

Beträffande finansieringen av bostadsbyggandet innebar förslaget, att

bankerna i princip skulle ställa erforderliga byggnadskreditiv till förfogande.

Detta skulle betyda en återgång till tidigare gällande förhållanden vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

finansieringen av bostadsbyggandet under byggnadstiden. Härigenom skulle

också uppnås, att man framdeles undveke en sammanblandning av kommunal

upplåning för egentliga kommunala ändamål och för bostadsproduktion,

som varit en av orsakerna till vissa kommuners finansiella svårigheter.

Den ökade kreditgivning från bankerna, vilken kunde bli följden av en utvidgad

byggnadskreditivgivning, skulle icke få medföra någon ändring av

den målsättning i likviditetshänseende, som gällde enligt tidigare överenskommelse.

Hos övriga kreditinstitut hemställde riksbanken, att de skulle medverka

till snabbast möjliga avlyftning av byggnadskreditiven hos bankerna, sedan

fastigheterna färdigställts.

Den räntedifferentiering mellan olika lånetyper, som angavs i de ursprungliga

överenskommelserna, hade — som redan antytts — kritiserats

från skilda håll såsom varande för stor och en bidragande orsak till svårigheterna

att placera vissa kommunala obligationslån. Med anledning härav

tillkännagåvo fullmäktige, att räntorna på kraftverks- och industriobligationslån

skulle sänkas och att emissioner av dylika lån tillsvidare skulle

medgivas på villkor, som svarade mot en effektiv avkastning av cirka 3,G %

respektive 3,75%. Kommunobligationsräntan fastställdes tillsvidare till

3,5 å 3,6 %, beroende på tiden för konverteringsrättens inträde m. m.

I sitt svar på riksbankens förslag förklarade sig Svenska bankföreningen

beredd att rekommendera sina medlemmar att söka tillmötesgå riksbankens

önskan om finansiering av bostadsproduktionen. Till denna sin principiella

anslutning till riksbankens förslag fogade bankföreningen vissa reservationer

i fråga om sedvanlig kreditprövning och möjligheterna till en avlyftning

av byggnadskreditiven ävensom vissa uttalanden rörande de allvarliga

konsekvenser, en ytterligare nedskärning av krediterna till näringslivet

enligt bankföreningens bedömande skulle komma att medföra. Svenska försäkringsbolags

riksförbund meddelade bland annat, att förbundet aviserat

sina till överenskommelsen anslutna medlemmar om riksbankens hemställan

om deras ökade medverkan i den permanenta bostadskreditgivningen

genom snabbast möjliga avlyftning av byggnadskreditiven. Till förbundet

icke anslutna men i överenskommelsen deltagande försäkringsbolag ävensom

övriga berörda kreditinstitut lämnade liknande förklaringar.

Överenskommelserna med nämnda kompletteringar gällde till och med

1953 års utgång. Som bekant hade vissa försäkringsbolag av principiella

skäl förklarat sig icke kunna ansluta sig till avtalet med riksbanken. Under

sommarens överläggningar framstod det som tämligen klart, att dessa

bolags medverkan i ett avtal enligt då tillämpade riktlinjer icke heller

kunde vinnas i fortsättningen samt att under sådana förhållanden risk förefunnes

för att andra bolag icke skulle biträda en förlängning av avtalet

efter årsskiftet 1953/54. Ett fullföljande av den ekonomiska politiken enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

de av riksdagen uppdragna riktlinjerna förutsatte emellertid enligt fullmäktiges

mening en allmän medverkan från försäkringsbolagen. För att undersöka

möjligheterna härtill riktades i september 1953 en förfrågan till försäkringsbolagen,

huruvida det vore förenligt med deras principiella inställning

att medverka i ett samarbete i friare former enligt de riktlinjer, som

angivits i överenskommelserna för 1953. Svenska försäkringsbolags riksförbund

förklarade sig berett att i rådande läge på kapitalmarknaden efter

riksbankens hemställan rekommendera samtliga medlemsbolag att från och

med den 1 januari 1954 handhava sin placeringspolitik på ett sätt, som

låge inom ramen för den gällande överenskommelsen. De utanför förbundet

stående bolagen lämnade liknande förklaringar.

Riksbanken tillställde i anledning härav den 21 december 1953 Svenska

försäkringsbolags riksförbund och de utanför förbundet stående bolagen

en rekommendation rörande försäkringsbolagens placeringar under 1954.

Det formella avtal, som gällde intill 1953 års utgång, har alltså ersatts av

ett samarbete i friare former.

I slutet av december riktade riksbanken en förfrågan till övriga kreditinstitut,

huruvida dessa voro villiga att tillsvidare under 1954 förlänga de

för 1953 gällande överenskommelserna. Svenska sparbanksföreningen meddelade

i anledning härav, att dess styrelse beslutat rekommendera de till

föreningen anslutna sparbankerna att även i fortsättningen följa de riktlinjer

för sin kreditgivning, vilka dittills tillämpats. Representanter för

bankföreningen förklarade sig vid förhandlingsbordet — dock utan att taga

slutlig ståndpunkt — i princip villiga att acceptera en förlängning av då

gällande överenskommelse. Sedermera meddelade emellertid en av de större

affärsbankerna, att den på grund av principiella skäl icke ansåg sig kunna

deltaga i ett avtal för år 1954.1 detta läge beslöto fullmäktige den 7 januari

1954 att återkalla riksbankens skrivelser i denna fråga till Svenska bankföreningen,

Sparbankernas bank samt Svenska jordbrukskreditkassan och

i stället tillställa nämnda institutioner en anmodan, att dessa måtte rekommendera

sina medlemmar respektive själva i sin kreditpolitik tillsvidare

under 1954 tillämpa de riktlinjer, som följts under 1953. Fullmäktige

komma sedermera — då erfarenhet vunnits om hur de rekommendationer

verka, som tillställts kreditinstituten — att till behandling upptaga frågan

om vilka åtgärder som eventuellt kunna bliva nödvändiga för genomförande

av de av riksdagen uppdragna riktlinjerna för den ekonomiska

politiken.

Kreditmarknaden.

Under perioden januari—november 1953 medförde riksbankens transaktioner

en minskning av likviditeten utanför riksbanken med 5G3 miljoner

kronor, som framgår av sammanställning å sid. 7, vilken i samman
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

drag visar förändringarna i riksbankens tillgångar och skulder under

nämnda period. Denna indragning av medel — som kunde ske trots ett

likviditetstillskott genom dels ett valutainflöde på 270 miljoner kronor

och dels en nedgång i statliga myndigheters tillgodohavanden på checkräkning

i riksbanken med 250 miljoner kronor — åstadkoms genom en minskning

av riksbankens innehav av svenska skattkammarväxlar och obligationer

med 915 miljoner kronor. Av nedgången i statspappersportföljen om

915 miljoner kronor föll 574 miljoner kronor på januari, då riksgäldskontoret

inlöste huvudparten av de skattkammarväxlar, vilka riksbanken i

december 1952 övertog från riksgäl dskontoret och affärsbankerna.

Ökningen av likviditeten utanför riksbanken genom övertagandet av

nämnda skattkammarväxlar visade sig — som av fullmäktige förutskickades

i föregående års berättelse — således delvis vara av tillfällig karaktär.

Även bortsett från inverkan av denna transaktion tillförde riksbanken under

perioden januari—november 1953 icke penningmarknaden några nya medel

utan kunde neutralisera valutainflödet och minskningen av statsverkets

behållning på checkräkning i riksbanken genom övriga transaktioner med

marknaden.

Den minskade likviditeten utanför riksbanken under de elva första månaderna

1953 träffade huvudsakligen affärsbankernas behållningar på checkräkning

i riksbanken, vilka sjönko från 558 miljoner kronor vid årsskiftet

1952/53 till 79 miljoner kronor ultimo november 1953, en nedgång på 479

miljoner kronor. Omsättningens behov av sedlar minskade under samma

period med G5 miljoner kronor.

Under december 1953 företogo affärsbankerna inför årsskiftet en viss

kassapåfyllning. Den 14 december förf öllo skattkammarväxlar liggande hos

affärsbankerna till ett belopp av 379 miljoner kronor, varav 62 miljoner

kronor konverterades, medan övriga växlar fingo lösas av riksgäldskontoret.

För att finansiera denna transaktion övertog riksbanken från riksgäldskontoret

skattkammarväxlar till ett belopp om sammanlagt 400 miljoner

kronor, förfallande den 20 januari 1954. Under sista decemberveckan fick

riksbanken från affärsbankerna övertaga skattkammarväxlar till ett ytterligare

belopp om 87 miljoner kronor samt därutöver ställa 35 miljoner

kronor till förfogande såsom kredit i checkräkning. Även dessa transaktioner

sammanhänga med påfrestningarna på affärsbankernas kassor i samband

med årsskiftet.

Utvecklingen under december 1953 har därigenom inneburit, att under

hela det gångna året genom riksbankens transaktioner med marknaden

dennas likviditet minskat med 139 miljoner kronor. Förändringarna av tillgången

på betalningsmedel ha fördelat sig med en ökning av sedlarna med

259 miljoner kronor och en minskning av affärsbankernas m. fl. behållningar

på checkräkning i riksbanken med 398 miljoner kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bankoutskottets memorial nr 1.

Jan.-Nov. Dec.

1952

1953

1952

1953

Nettoresultat av riksbankens samt- liga guld- och valutatransaktioner

— 107

+ 270

+ 36

+ 65

Nettoförändringar å statliga myndig- heters checkräkning i riksbanken

(excl. clearingmedel)..........

+ 129

+ 250

— 99

— 158

Nettoresultat av riksbankens köp och

försäljning av svenska skattkam- marväxlar och obligationer.....

— 272

— 915

+ 691

+ 460

Lån och krediter med avdrag för in- sättning å bunden räkning.....

-1- 152

— 19

+ 50

+ 30

Andra transaktioner med marknaden

— 93

— 149

+ 37

+ 27

Nettoresultat av riksbankens trans- aktioner...................

— 191

— 563

+ 715

+ 424

Utelöpande sedlar.............

+ 201

— 65

+ 286

+ 324

Affärsbankernas m. fl. tillgodohavan- den å checkräkning i riksbanken.

— 392

— 498

+ 429

+ 100

Summa förändringar lav tillgången

på betalningsmedel...........

— 191

— 563

+ 715

+ 424

+ = ökning av likviditeten utanför riksbanken.

— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.

Läget på penning- och kapitalmarknaden karakteriserades under början

av 1953 av en relativ knapphet på pengar och en viss tröghet vid placerandet

av vissa obligationslån. Efter halvårsskiftet inträdde en markant omsvängning,

som bland annat tog sig uttryck i en starkt ökad inlåning hos

affärsbankerna och en lättare kapitalmarknad. Under tolvmånadersperioden

december 1952—november 1953 steg inlåningen från allmänheten med

1 651 miljoner kronor och uppgick per ultimo november 1953 till 11 816

miljoner kronor. Den tidigare rekordsiffran för inlåningen — 10 901 miljoner

kronor i februari 1952 — överskreds i juli 1953 med 175 miljoner

kronor, och inlåningen steg därefter med ytterligare 740 miljoner kronor.

Affärsbankernas utlåning till allmänheten ökade under tiden december

1952—november 1953 med 87 miljoner kronor. Härvid bör dock observeras,

att en under året gjord omläggning av statistiken i betydande utsträckning

påverkat denna siffra. Elimineras inverkan av det ändrade beräkningssättet,

torde ökningen i affärsbankernas utlåning till allmänheten under

senaste tolvmånadersperiod ha uppgått till cirka 235 miljoner kronor.

Enligt av Svenska bankföreningen offentliggjord undersökning förelåg

under perioden början av november 1952 — början av november 1953 en

uppgång i utlåningen till allmänheten med 86 miljoner kronor. På grund av

att uppläggningen av statistiken mellan nämnda tidpunkter förändrats,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

föreligger ingen direkt jämförelse, men vissa allmänna slutsatser torde dock

kunna dragas. Utredningens resultat ger vid handen, att utlåningen till

industrien skulle ha minskat med 204 miljoner kronor medan utlåningen

till handel och servicenäringar skulle ha ökat med 298 miljoner kronor. I

viss utsträckning ha dessa siffror emellertid påverkats av den nämnda omläggningen

av statistiken. Det torde sålunda kunna sägas dels att utlåningsminskningen

inom gruppen industri varit rätt obetydlig, dels att även om

hänsyn tages till omläggningen av statistiken en utlåningsökning förelegat

för gruppen handel och servicenäringar. Det måste anses anmärkningsvärt,

att trots flera faktorer som bort verka minskande på kreditbehovet — t. ex.

den kraftiga ökningen av inlåningen på för företagen typiska räkningar och

det därmed förbättrade likviditetsläget, den ofta framhållna minskade investeringsbenägenheten

inom näringslivet, minskad lagerhållning och sjunkande

partipriser — någon nedgång i affärsbankernas utlåning till dessa

delar av näringslivet icke kunnat registreras. För partihandeln förelåg

tvärtom en uppgång i de utestående krediterna och för handeln med transportmedel

— d. v. s. huvudsakligen bilkrediter — har ökningen varit i det

närmaste 100 miljoner kronor. En förklaring till dessa förhållanden kan

tänkas vara, att företagen bedömt de framtida kreditmöjligheterna såsom

osäkra och därför föredragit att icke amortera gamla krediter utan i stället

låtit den förbättrade likviditeten taga sig uttryck i en ökning av å bankräkningar

innestående medel. Den slutsatsen torde också kunna dragas, att

kreditrestriktionerna under det gångna året totalt sett icke medfört någon

minskad kreditgivning till näringslivet.

Krediterna till kommuner visade enligt bankföreningens undersökning

en kraftig nedgång — eller med 160 miljoner kronor. I viss utsträckning

sammanhänger denna minskning med att affärsbankerna enligt soim

marens överenskommelser övertogo kommunal byggnadskreditivgivning.

En starkt förbättrad likviditet hos kommunerna till följd av ökade skatteinkomster

och en särskilt mot årets slut omfattande kommunal upplåning

på kapitalmarknaden har även bidragit till nedgången i affärsbankernas

kommunlån. Kommunernas förbättrade likviditet har även tagit sig uttryck

i ökade insättningar på bankräkningar.

Till följd av ovan nämnda överflyttning av byggnadskreditivgivningen

och ett ökat bostadsbyggande visa bankernas krediter för byggnads- och

anläggnings verk samhet en ökning under perioden november 1952—november

1953 med 316 miljoner kronor. Under samma period minskade emellertid

bankernas bostadskrediter — d. v. s. huvudsakligen inteckningslån i

färdigställda fastigheter — med 118 miljoner kronor.

Den betydande inlåningsökningen har av bankerna under året till övervägande

del placerats i tillgångar, som enligt överenskommelsen få redovisas

som likvida. Under tolvmånadersperioden december 1952—november

1953 ökade bankerna sitt innehav av skattkammarväxlar och statsobliga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

tioner med 1 496 miljoner kronor. Härigenom hade bankerna, som ännu

vid årsskiftet 1952/53 i flera fall icke uppnått de i överenskommelsen med

riksbanken fastställda relationstalen, med nagra undantag per ultimo

november 1953 kunnat fullgöra sina likviditetsåtaganden. För bankväsendet

som helhet ha de likvida tillgångarna i procent av skulderna — tillgångar

och skulder definierade enligt överenskommelsen — från ultimo

november 1952 till ultimo november 1953 ökat från 29,0% till 39,1%.

Under 1952 föranledde inlåningsminskningen en reducering av utlåningen

till allmänheten, och samtidigt ökade bankerna de likvida tillgångarna med

cirka 185 miljoner kronor. Under perioden december 1952—november 1953

har, som framgår av nedanstående sammanställning, inlåningsökningen till

övervägande del placerats i likvida tillgångar. Som tidigare konstaterats

har utlåningen ökat, trots att den ekonomiska utvecklingen kunde förväntas

ha medfört en minskning av densamma.

Utvecklingen av insättarnas behållning och utlåningen under de elva

första månaderna 1953 var hos de 84 större sparbankerna i stort sett likartad

med utvecklingen under perioden januari—november 1952. För postsparbanken

och centralkassorna för jordbrukskredit förelåg däremot i synnerhet

under första delen av 1953 en avsaktning i förhållande till den takt,

varmed inlåningen ökade under 1952. Inlåningsökningen var för post
-

A. 1) Kassa, checkräkning hos riksbanken

och »kattkammarväxlar......

2) Övriga likvida tillgångar (enligt

överenskommelsen).........

Summa likvida tillgångar

B. Skulder (enligt överenskommelsen) . .

C. Inlåning på:

1) checkräkning..............

2) uppsägningsräkning..........

3) sparkasseräkning...........

4) depositionB- och kapitalräkning . . .

Summa inlåning

D. Utlåning:

1) Inrikes och utrikes växlar......

2) Kembourskrediter...........

3) Lån ...................

4) Allmänheten beviljade krediter i

räkning................

Summa utlåning

Ult. nov.

1952

Ult. nov.

1953

Förändring

ultimo

november

1952—novem- ber 1953

1 605

2172

+ 567

855

1 767

+ 912

2 460

3 939

+ 1479

8 486

10 087

+ 1601

1 976

2 050

+ 74

294

366

+ 72

1 856

1 913

+ 57

6 039

7 487

+ 1 448

10165

11 816

+ 1 651

2 488

2 573

+ 85

235

48

— 187

5 698

5 542

— 156

2 366

2 711

+ 345

10 787

10 874

+ 87

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

sparbankens del cirka 100 miljoner kronor och för centralkassornas cirka

40 miljoner kronor lägre än under 1952. För postsparbanken skedde jämfört

med 1952 en i stort sett motsvarande minskning av utlåningsökningen,

medan för centralkassorna utlåningen steg cirka 30 miljoner kronor utöver

1952 års i förhållande till inlåningsökningen låga belopp.

1/1—30/11 1949

1/1—30/11 1950

1/1—30/11 1951

1/1—30/11 1952

l/l—30/11 1953

Affärsbankerna

Ökning eller minskning av:

Inlå-

ningen

Utlå-

ningen

(bev.bel.)

Inlån. ( + )

resp. ut- lån. över- skott (—)

+ 659

+ 183

+ 476

+ 580

+ 1 003

— 423

+ 1 710

+ 1 099

+ 611

— 348

----- 101

— 247

+1 425

+ 199

+ 1 226

84 sparbanker

Ökning eller minskning av:

Insättar-

behåll-

ningen

Utlå-

ningen

Inlån. ( + )

resp. ut- lån. över- skott (—)

+ 346

-f 346

—

+ 299

+ 358

— 59

+ 302

+ 232

+ 70

+ 505

+ 421

+ 84

+ 500

+ 425

+ 75

Postsparbanken Centralkassor för jordbrukskred.

Ökning eller minskning av: Ökning eller minskning av:

Insättar-

behåll-

Utlå-

ningen

ningen

1/1—30/11

1949

+ 180

+ 100

l/l—30/11

1950

+ 96

+ 90

1/1—30/11

1951

+ 183

+ 172

1/1—30/11

1952

+ 320

+ 380

1/1—30/11

1953

+ 222

+ 253

Inlån. ( + )

resp. ut- lån. över- skott (—)

Inlå-

ningen

Utlå-

ningen

Inlån. ( + )

resp. ut- lån. över- skott (—)

+ 80

+ 55

+ 44

+ 11

+ 6

+ 43

+ 56

— 13

+ 11

+ 51

+ 33

+ 18

— 60

+ 106

+ 51

+ 55

— 31

+ 67

+ 80

— 13

Fullmäktige beslöto den 19 november 1953 att från och med påföljande

dag sänka det officiella diskontot för växlar på högst 3 månader från 3 %

till 2% %. Samtidigt företogs en motsvarande nedjustering av lägsta utlåningsräntorna

för lån på högst två månader mot säkerhet av guldkantade

och vissa andra obligationer. Diskontosänkningen utgjorde ett led i

den politik, som riksbanken fört under de två senaste åren i avsikt att

bland annat genomföra en uppdelning av marknaden i en penningmarknad

och en kapitalmarknad. I samband med diskontoändringen betonades, att

diskontot framdeles borde i princip vara knutet till penningmarknaden och

att ändringar av diskontot därför endast mera indirekt — via penningmarknaden

— komme att påverka utvecklingen på kapitalmarknaden.

Beslutet skulle däremot icke få medföra någon ändring i den kreditpolitik,

varom överenskommelse träffats med kreditinstituten.

De av riksbanken vidtagna ändringarna i de noterade räntesatserna föranledde

affärsbankerna att från årsskiftet 1953/54 göra motsvarande justering

beträffande sitt lägsta växeldiskonto samt räntesatserna för obligationsbelåning,

varjämte räntegottgörelsen för inlåning på uppsägningsräk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets memorial nr 1.

ning sänktes från 1 % till 3/4 %. Några dagar efter diskontoändringen

beslöto affärsbankerna även att sänka räntan för lån banker emellan

s. k. dagslån — med V4 % till 2 1/4 %. Under tiden fram till årsskiftet företog

riksgäldskontoret successivt en nedjustering med 0,1—0,2 % av diskontot

för skattkammarväxlar med intill ett års löptid.

Sparbankerna, postsparbanken och jordbrukskasserörelsen ha icke vidtagit

någon ändring av tillämpade in- och utlåningsräntor.

I föregående års berättelse uttalade fullmäktige bland annat, att även

om det ekonomiska läget under 1952 icke företedde nagon enhetlig bild,

det tidigare inflationstrycket hade lättats eller brutits. Den ekonomiska

utvecklingen i vårt land under 1953 torde kunna sägas innebära fortsatt

framgång för stabiliseringssträvandena. Prisutvecklingen under 1953 har

karakteriserats av en sakta fallande partiprisniva, medan konsumtionspriserna

och levnadskostnaderna varit nästan oförändrade sedan mitten av

1952. Att den fallande partiprisnivån ännu icke slagit igenom i konsumtionspris-

och levnadskostnadsindices beror bland annat på att prisfallet

för vissa varor delvis uppvägts av hyresstegringen. Lönenivån kan — bortsett

från en mindre uppjustering för industriarbetare — sägas ha varit

oförändrad. Den i stort sett goda balansen mellan tillgång och efterfrågan

på arbetsmarknaden har framförallt visat sig i en minskad rörlighet hos

arbetskraften. Produktionen, som tidigare under året under inverkan av

bland annat treveckorssemestern och arbetskonflikten inom livsmedelsindustrin

föll tillbaka, har under de sista månaderna stigit. Industriproduktionen

torde icke i någon betydande grad komma att understiga 1951 års

rekordnivå, och jordbruket kan, tack vare en god skörd, uppvisa ett fördelaktigare

resultat än under 1952.

Utrikeshandeln har — som närmare belyses i ett följande avsnitt — utvecklats

gynnsammare än vad som förutsades i de prognoser, vilka framlades

vid årets början. Det har visserligen hävdats, att det gynnsamma

utfallet av handelsbalansen och den såväl kvantitativa som kvalitativa förstärkningen

av valutareserven som ägt rum skett till priset av minskade

varulager. Att en viss lagerminskning ägt rum under 1953 torde vara

otvivelaktigt. Denna minskning, som i 1952 års priser för närvarande har

uppskattats till cirka 500 miljoner kronor, torde huvudsakligen ha gått ut

över de överskottslager hos skogsindustrierna, som uppkommo under 1952

på grund av försämrade avsättningsmöjligheter, samt de vid utgången av

1952 onormalt stora lagren av järn och stål. Även för de fasta bränslena

torde under 1953 skett en viss lagerminskning. Å andra sidan har med all

säkerhet en viss lageruppbyggnad ägt rum av textilvaror. För samtliga

dessa grupper var lagerutvecklingen under 1952 den motsatta. Totalt

beräknades lagren under detta år ha ökat med 900 miljoner kronor. Under

de båda åren 1952 och 1953 kan — med reservation för felaktigheter på

grund av den ofullständiga statistiken — den totala lagerhållningen i 1952

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1.

års priser beräknat ha ökats med cirka 400 miljoner kronor, samtidigt som

guld- och valutareserven stigit med inemot 500 miljoner kronor.

I vad mån den förda kreditpolitiken påverkat den antydda utvecklingen

är svårt att avgöra. En minskad investeringsbenägenhet inom den privata

sektorn torde främst bottna i en försiktigare bedömning av konjunkturutsikterna

utifrån en befarad internationell konjunkturavmattning. Denna

neddämpning har kompenserats av ett ökat bostadsbyggande och en expansion

inom den offentliga sektorn i övrigt. Den kreditpolitiska målsättningen

för finansieringen av bostadsbyggandet och statsupplåningen har kunnat

fullföljas, och anpassningen inom näringslivet till ett i jämförelse med inflationsåren

mera tempererat ekonomiskt klimat har kunnat ske med bibehållen

hög produktion och hög sysselsättning. Den återhållsamhet, som

framträtt beträffande kreditanspråken hos bankerna, torde delvis vara en

effekt av kreditrestriktionerna. De kreditsökande ha blivit medvetna om

att kreditanspråken underkastas en strängare prövning både ur kreditvärdighetens

och kreditändamålets synpunkt. Kreditrestriktionerna torde även

ha haft bland annat den psykologiska effekten, att man inom näringslivet

blivit medveten om fördelarna av att bygga upp en likviditet för att möta

en vikande konjunkturs påfrestningar. Kreditrestriktionerna ha även

bidragit till att hos kommunerna inskärpa behovet av en mera noggrann

planering av finansieringsfrågor innan investeringsprojekten igångsättas.

Utrikeshandeln och valutareserven.

I nationalbudgetdelegationens prognos på våren 1953 beräknades handelsbalansens

saldo under 1953 komma att uppvisa ett underskott på cirka

1 000 miljoner kronor. Härvid förutsattes att — med utgångspunkt från i

stort sett oförändrad lagerhållning — den realiserade exporten volymmässigt

komme att öka med cirka 4 % jämfört med 1952, medan prismässigt en nedgång

skulle inträffa med cirka 16 %. För importens del räknades med en i

stort sett oförändrad volym och en nedgång i genomsnittspriserna med cirka

8 %. Genom nämnda prisförändringar skulle förhållandet mellan export - och importpriserna — det s. k. bytesförhållandet med utlandet — försämras

med närmare 10 %.

Prismässigt har kalkylen i stort sett visat sig vara riktig för importsidan,

medan prisnedgången mellan 1952 och 1953 för exporten blivit

mindre än i den ursprungliga kalkylen (totalt beräknas nedgången nu till

cirka 11 %). Försämringen i priserna på exportsidan kan huvudsakligen

hänföras till det under 1952 inträffade prisfallet på skogsprodukter, vilket

till fullo slagit igenom först under 1953. På importsidan ha kraftiga prisreduktioner

kunnat registreras för bränslen och drivmedel samt oädla metaller

och arbeten därav. Volymmässigt beräknas för närvarande ökningen

för exportens del ha blivit betydligt större än vad som förutsades i kalkylen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

— eller cirka 7 % mot beräknade cirka 4 %. Denna stegring har skett

främst genom ökad efterfrågan på skogsindustriprodukter, för vilka den

volymmässiga exportökningen i jämförelse med 1952 kan uppskattas till

30 å 35 %. Härigenom har en avveckling kunnat ske av de vid årsskiftet

1952/53 på vissa håll förefintliga onormalt stora lagren. Även exporten av

jordbruksprodukter har kunnat öka, medan däremot maskinexporten volymmässigt

minskat med cirka 20 %.

Importvolymen beräknas ha nedgått mellan 1952 och 1953 med cirka

1 %. Utslagsgivande har här varit en kraftig minskning av importen av

järn och stål, för vilka dock införseln under 1952 var onormalt hög, samt

för de fasta bränslena, d. v. s. kol och koks. För bilimporten har kunnat

registreras en mycket kraftig uppgång, och även införseln av textilvaror

har visat en avsevärd ökning utöver 1952 års låga siffra.

Genom bland annat nämnda pris- och volymmässiga förändringar har

det ursprungligen beräknade importöverskottet om cirka 1 000 miljoner

kronor avsevärt reducerats och uppgick för tiden januari—november 1953

till 446 miljoner kronor. För hela år 1953 torde importöverskottet kunna

uppskattas till drygt 400 miljoner kronor, vilket skulle innebära en förbättring

jämfört med 1952 på ungefär 400 miljoner kronor.

Riksbankens guld- och valutareserv steg under 1953 från 2 304 miljoner

kronor vid årsskiftet 1952/53 till 2 621 miljoner kronor per ultimo december

1953 eller med 317 miljoner kronor. Affärsbankernas avista nettoposition

gentemot utlandet förbättrades under perioden januari—november 1953

med 34 miljoner kronor från en nettoskuld om 20 miljoner kronor vid årsskiftet

1952/53 till en nettofordran om 14 miljoner kronor per ultimo november.

Landets totala valutareserv, som vid slutet av åren 1949—52 uppgick

till respektive 1 179 miljoner kronor, 1 106 miljoner kronor, 2 153

miljoner kronor och 2 284 miljoner kronor, har under 1953 — under förutsättning

av i stort sett oförändrad valutabehallning i affärsbankerna vid

utgången av sistlidne december — ökat med cirka 350 miljoner kronor

och uppgick till cirka 2 635 miljoner kronor vid senaste årsskifte.

Den totala valutareservens ökning under 1953 har varit mer än dubbelt

så stor som under 1952 och får med beaktande av det försämrade bytesförhållandet

med utlandet och den på samtliga marknader skärpta konkurrensen

betecknas som relativt tillfredsställande. Det bör dock understrykas,

att trots den förbättring som ägt rum under de senare åren, den

största vikt bör läggas på en fortsatt uppbyggnad av valutareserven. Fullmäktige

anse det fortfarande angeläget, att vid utformandet av den ekonomiska

politiken största uppmärksamhet ägnas betydelsen av en fortsatt

såväl kvantitativ som kvalitativ förbättring av valutareserven.

Det i bankoutskottets utlåtande nr 17 till 1953 års riksdag uttalade

önskemålet om en bättre sammansättning av valutareserven har även kunnat

förverkligas. Riksbankens egentliga guld- och dollarreserv, d. v. s.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

exklusive guld och dollar erhållna i samband med överskott inom den

europeiska betalningsunionen, har under 1953 stigit med 275 miljoner kronor

eller från cirka 38 % av riksbankens totala guld- och valutabehållning vid

årsskiftet 1952/53 till cirka 44 % vid senaste årsskifte. De s.k. EPU-valutorna,

inklusive guld och dollar erhållna i samband med svenska överskott

inom unionen, ha under 1953 ökat med 25 miljoner kronor. Även för gruppen

»övriga valutor» har registrerats en förbättring, nämligen med 17 miljoner

kronor. De under 1952 uppkomna, inom gruppen »övriga valutor»

inrymda dollarförpliktelserna, vilka omnämndes i fullmäktiges berättelse

till 1953 års riksdag, ha avvecklats under det gångna året.

Förändringarna under året i riksbankens och affärsbankernas behållning

av guld och valutor framgå av tabellen å vidstående sida (i miljoner

kronor).

De inom EPU bokförda avräkningarna under 1953 ha för Sveriges del

medfört, att det kumulativa avräkningsöverskottet, som vid årsskiftet

1952/53 uppgick till 1 051 miljoner kronor, vid senaste årsskifte stigit till

1 108 miljoner kronor (efter avräkningarna för november, vilka bokfördes

i mitten av december respektive år). Härigenom hade första till och med

fjärde överskottstrancherna av Sveriges kvot inom unionen helt utnyttjats,

varjämte ett belopp om 32 miljoner kronor avräknats under femte överskottstranchen.

Vid senaste årsskifte svarade det kumulativa avräkningsöverskottet

mot cirka 82 % av Sveriges kvot i unionen. Av nämnda avräkningsöverskott

om 1 108 miljoner kronor ha 689 miljoner kronor av Sverige

lämnats såsom kredit till unionen. Återstoden — 419 miljoner kronor

— har erhållits i guld och dollar. I räntegottgörelse för den till unionen

lämnade krediten har riksbanken under 1953 erhållit cirka 15 miljoner

kronor.

Skillnaden mellan å ena sidan handelsbalansens underskott om drygt

400 miljoner kronor och å andra sidan guld- och valutareservens ökning

om cirka 350 miljoner kronor förklaras i huvudsak av att för andra löpande

betalningar än varubetalningar uppkommit ett överskott, som för närvarande

kan beräknas till cirka 800 miljoner kronor. Detta överskott är

helt beroende av det s. k. sjöfartsnettot, vilket preliminärt uppskattats till

cirka 840 miljoner kronor under 1953 mot 1 075 miljoner kronor under

1952. Däremot kunna kapitaltransaktionerna beräknas medföra ett underskott

under 1953 om cirka 30 miljoner kronor. Under året har icke förmärkts

någon mera allmän förskjutning mellan varu- och betalningsströmmarna.

Det i fullmäktiges berättelse till 1953 års riksdag omförmälda nya systemet

vid kurssättningen på pund sterling och holländska floriner, vilket i

huvudsak innebar en återgång i begränsad omfattning till en fri, på tillgång

och efterfrågan baserad kurssättning, utökades den 23 februari 1953

att jämväl omfatta belgiska francs, den 30 mars 1953 schweiziska francs,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 15

Valutareserven under 1953.

Ultimo

dec. 1952

Ultimo

mars 1953

Ultimo

juni 1953

Ultimo

sept. 1953

Ult.

dec.

1953

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

tf

jS

gli

Ss

x>

Summa

Riks-

banken

Affärs-

bankerna

Summa

Riks-

banken

Guld och US-dollar

exkl. EPU......

872

180

1052

930

144

1074

992

129

1 121

1098

135

1233

1 147

Guld och US-dollar er- hållna under EPU- överenskommelsen .

391

391

415

415

348

348

384

384

419

EPU-valutor1).....

973

-136

837

876

— 106

770

887

-179

708

912

-122

790

970

Övriga valutor.....

68

- 64

4

24

- 75

-51

23

- 84

-61

34

- 69

-35

85

Summa guld och valutor

2 301

- 20

2 284

2 245

- 37

2 208

2 250

-134

2116

2 428

- 56

2 372

2 621

*) Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels

kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna

samt dessas valutaområden.

Anm. Per ultimo november 1953 hade affärsbankerna en avista nettofordran på utlandet om

14 miljoner kronor mot en skuld på 20 miljoner kronor vid 1953 års början.

den 20 april 1953 franska francs, den 18 maj 1953 danska kronor och västtyska

mark samt den 14 december 1953 norska kronor. Från respektive

tidpunkter blev det även möjligt för valutabankerna att avsluta bilaterala

terminsaffärer i nämnda valutor (med undantag för norska kronor) enligt

samma grunder, som gällde för de valutor, för vilka fri kurssättning införts

redan 1952.

Genom en överenskommelse mellan centralbankerna i Belgien, Danmark,

Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Västtyskland

togs den 18 maj 1953 ett nytt steg på vägen mot friare förhållanden

på valutamarknaderna. Från och med nämnda datum medgåvos nämligen

affärsbankerna i angivna länder att avsluta avista arbitrageaffärer med

varandra i belgiska francs, danska kronor, franska francs, holländska floriner,

schweiziska francs, pund sterling, svenska kronor samt västtyska

mark. Detta innebar, att de svenska affärsbankerna gåvos möjlighet att

köpa och sälja exempelvis franska francs icke endast som tidigare i Frankrike

utan i vilket som helst av övriga här angivna länder. Härigenom komma

valutakurserna att avspegla Sveriges totala betalningsläge gentemot

de övriga i systemet deltagande länderna och icke såsom förut det rent

bilaterala betalningsförhållandet till varje land. Sedan Norges Bank anslutit

sig till nämnda överenskommelse mellan centralbankerna, utvidgades

denna från och med den 14 december att även omfatta norska kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

I samband med den i föregående stycke omtalade utvidgningen företogos

från och med den 18 maj 1953 även vissa smärre justeringar i de av riksbanken

noterade marginalkurserna. Dessa marginalkurser, vilka framgå av följande

sammanställning, ligga 0,75 % på vardera sidan av gällande paritetskurser

och representera de yttergränser, vid vilka riksbanken under alla förhållanden

är beredd att ingripa på marknaden. Valutabankerna tillämpa

vid sin handel med allmänheten köp- och säljkurser (= marknadskurser)

baserade på tillgång och efterfrågan. Dessa kunna i vissa lägen något

under- resp. överstiga de av riksbanken noterade marginalkurserna.

Avista marginalkurser tillämpade gentemot valutabankerna.

100 Francs, Bryssel.....

100 Kronor, Köpenhamn .

100 Francs, Paris.......

100 Floriner, Amsterdam .

100 Kronor, Oslo.......

100 Francs, Zurich......

1 Pund sterling, London

100 DM, Frankfurt a/M .

Köpkurs

10:2691

74: 337

1:46702

135:12

71:88 3/8

117: 42

14: 37 5/8

122:2515

Säljkurs

10:4243

75:46

1:48919

137:16

72: 97

119:194

14:59 3/8

124: 099

Genom överenskommelse mellan riksbanken och övriga berörda centralbanker

utvidgades från och med den 5 oktober 1953 den i maj 1953 införda

ordningen på valutamarknaden på sådant sätt, att affärsbankerna i de i

systemet då deltagande länderna gå vos möjlighet att avsluta arbitrageaffärer

med varandra i vilken som helst av de ifrågavarande valutorna icke

endast såsom dittills avista utan även på högst tre månaders termin. Terminsaffärer

hade tidigare endast kunnat ske på bilateral basis.

Sedelutgivningen.

I skrivelse den 13 februari 1953 framhöll den av Kungl. Maj:t i november

1951 tillsatta kommittén för utredning om riksbankens sedelutgivning

på längre sikt, att kommittén ännu ej vore i tillfälle att framlägga förslag

till definitiv lagstiftning i ämnet. Utredningsmännen ville därför anmäla

frågan om förlängning av den provisoriska lagen den 6 juni 1952 (nr 375)

med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning.

Beträffande frågan om maximibeloppet för sedelutgivningen framhöllo

utredningsmännen, att sedelmängden under 1952 visserligen något kom att

överstiga vad utredningsmännen ansett som normalt maximum — 4 500

miljoner kronor — varigenom den reserv om 300 miljoner kronor, som

reserverats för ändrade betalningsvanor och andra förändringar, som ej

kunde hänföras till en försämring av penningvärdet, delvis kom att tagas

i anspråk. Den förutsedda utvecklingen av produktionen inom landet samt

av pris- och lönenivåerna under 1953 syntes däremot enligt kommitténs

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

17

mening tala för att dåvarande maximibelopp för sedelutgivningen —

4 800 miljoner kronor — borde kunna bibehållas även för budgetåret

1953/54.

I sitt yttrande över nämnda skrivelse anförde fullmäktige bland annat,

att fullmäktige icke ville motsätta sig ett bifall till utredningsmännens förslag,

att lagen den 6 juni 1952 (nr 375) med särskilda bestämmelser rörande

riksbankens sedelutgivning i oförändrad lydelse skulle erhålla förlängd

giltighet under budgetåret 1953/54. Under erinran om att marginalen mellan

i nämnda lag stadgat maximum för sedelutgivningsrätten, 4 800 miljoner

kronor, och högsta beloppet utelöpande sedlar under 1952 (4 663

miljoner kronor den 23 december) var så knapp som 137 miljoner kronor

och under 1953 skulle lämna utrymme för en ökning av sedelmängden med

icke fullt 3 % över 1952 års högsta belopp, reserverade sig fullmäktige

dock för att utvecklingen under 1953 kunde göra det erforderligt, att maximum

för sedelutgivningsrätten behövde höjas.

Sedan riksdagen för sin del godkänt det av Kungl. Maj:t i proposition

nr 181/1953 framlagda förslaget om förlängning av gällande bestämmelser

om riksbankens sedelutgivningsrätt, utfärdades lag härom den 5 juni 1953

(nr 309j.

Vid rapportdagarna under 1953 visade beloppet utelöpande sedlar en

avsevärt lägre procentuell stegringstakt än under närmast föregående år.

Från årets början och fram till mitten av mars låg beloppet utelöpande

sedlar cirka 12 % över motsvarande belopp 1952. Därefter sjönk procenttalet

successivt fram till ultimo juli, då siffran 5,3 % registrerades. Under

återstoden av 1953 varierade vid rapportdagarna den procentuella ökningen

jämfört med 1952 mellan 4,5 och 5,7 %. Under 1953 har den utelöpande

sedelmängden legat högst 12,4 % (7 januari) och lägst 4,2 % (22 juni) över

beloppet utelöpande sedlar vid motsvarande rapportdagar 1952. Spännvidden

mellan högsta och lägsta belopp utelöpande sedlar har under 1953

varit 893 miljoner kronor. Högsta beloppet — 4 919 miljoner kronor —

registrerades den 23 december och lägsta — 4 026 miljoner kronor — den

23 mars.

Då utvecklingen av sedelmängden fram t. o. m. ultimo oktober indikerade,

att risk förefunnes för att gällande sedelmaximum kunde komma att

överskridas, hemställde fullmäktige i skrivelse till Konungen den 5 november

1953 — under erinran om sin reservation i sitt ovannämnda yttrande

— att Kungl. Maj:t för 1953 års riksdags höstsession måtte framlägga förslag

till sådan ändring av lagen den 6 juni 1952 (nr 375) med särskilda

bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning, att däri stadgat högsta

belopp för riksbankens sedelutgivningsrätt höjdes från 4 800 miljoner kronor

till 5 100 miljoner kronor.

I proposition nr 239 framlade Kungl. Maj:t för riksdagen fullmäktiges

förslag till höjning av maximibeloppet för riksbankens sedelutgivning till

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958 sand. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1.

5 100 miljoner kronor. Sedan riksdagen för sin del godkänt vad Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit, utfärdades lag härom den 11 december 1953

(nr 704) med giltighet från och med den 16 december 1953 till och med

utgången av juni 1954. Vid rapportdagen den 23 december överskreds

förutvarande gräns för sedelutgivningen med 119 miljoner kronor. Vid årsskiftet

1953/54 uppgick beloppet utelöpande sedlar till 4 835 miljoner

kronor.

Obligationsmarknaden m. m.

Obligationskurserna visade från årsskiftet 1952/53 och fram till diskontoändringen

den 20 november 1953 endast små variationer. Kursnivån för

långfristiga 10-årsbundna 3% % statslån varierade mellan 99 och 99Vi %,

medan för äldre 3% % lån med redan inträdd konverteringsrätt eller med

konverteringsrätten inträdande inom de närmaste åren noterades köpkurser

mellan 97 och 98 %. Efter diskontosänkningen skedde över lag en viss

uppjustering av kurserna. Köpkurserna för ovan nämnda obligationer höjdes

sålunda dagarna efter diskontoändringen med % till % %. För statens

långa 3 % lån av 1945 och 1946 noterades vid 1953 års ingång köpkursen

Öl Vi %, motsvarande en effektiv avkastning av 3,40—3,45 % per år, medan

vid utgången av december samma lån köpnoterades till 93% %, motsvarande

eu avkastning av 3,iso—3,33 %.

Utbuden på obligationsmarknaden ha under 1953 liksom under 1952

varit obetydliga, och riksbanken har icke i kursstödjande syfte behövt uppträda

på obligationsmarknaden.

Som ett led i den av riksbanken förda kreditpolitiken beslöto fullmäktige

— efter överläggningar i januari 1953 mellan fullmäktige i riksbanken och

riksgäldskontoret — att från och med den 1 februari 1953 icke som dittills

direkt från riksgäldskontoret övertaga skattkammarväxlar för försäljning

i marknaden. Fullmäktige förklarade, att riksbanken i fortsättningen endast

undantagsvis vid penningknapphet på marknaden komme att direkt

från riksgäldskontoret övertaga skattkammarväxlar och då uteslutande

växlar, förfallande vid den närmast följande skatteterminen. Direkt finansiering

i riksbanken av riksgäldskontorets medelsbehov har på grund av

penningmarknadens i stort sett goda likviditet endast behövt äga rum i

samband med ovan omtalade tillfälliga och av speciella orsaker betingade

påfrestningar under december. Riksbanken har däremot från affärsbankerna

vid vissa tillfällen av ansträngt likviditet släge övertagit skattkammarväxlar

med kort återstående löptid, vilka sedermera lösts av riksgäldskontoret.

I samband med denna omläggning konverterade riksbanken den 31 mars

1953 sitt innehav av skattkammarväxlar på 1 000 miljoner kronor till korta

statsobligationer med en löptid på 1, 2, 3 respektive 5 år till motsvarande

belopp, varjämte riksgäldskontoret avvecklade den tillfälliga kredit på

350 miljoner kronor, som lämnades i december 1952. Nämnda utbyte inne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 19

bar också ökade möjligheter för riksbanken att i likviditetspaverkande riktning

uppträda på marknaden.

Diskontot för skattkammarväxlar med 3—5 månaders löptid utgjorde

fram till diskontosänkningen den 20 november 1953 2,0—2,1 % per år.

Efter nämnda datum sänkte riksgäldskontoret successivt diskontot för dylika

skattkammarväxlar till 1,8—2,0 % per år.

Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper

av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

31/12 1932 31/12 1953

Skattkammarväxlar ........... 1 962 487

Statsobligationer............. 673 1 759

Summa statspapper 2 635 2 246

Övriga obligationer............ 605 540

Totalt innehav 3 240 2 786

De enligt lagen den 14 december 1951 (nr 783) i riksbanken gjorda in

sättningarna å investeringskonto för skog uppgingo per den 31 december

1953 till 114 miljoner kronor, varav cirka 2 miljoner kronor insatts under

1952.

I enlighet med beslut av 1950 års riksdag har i januari 1951, 1952 och

1953 återbetalats tillhopa 272 miljoner kronor av de insättningar av aktiebolags

vinstmedel, vilka skulle ske enligt lagen den 23 april 1948 (nr 175).

Återstående belopp å detta konto utgjorde — inklusive krediterade räntor

— per den 31 december 1953 94 miljoner kronor, vilket återbetalades i

början av januari 1954.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1953 har guldbehållningen

i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs

mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan

det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser

vid handeln med guld och valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år ha upplupna ännu ej betalda räntor å svenska

obligationer per den 31 december 1953 krediterats vinst- och förlustkontot.

Av diskontot å svenska skattkammarväxlar har den del, som belöper sig

på bokföringsåret, bokförts å vinst- och förlusträkningen.

Riksbankens nettovinst under år 1953 redovisas med ett belopp av

79 838 046 kronor och 20 öre.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1952

1 9

5 3

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Guldbehållning.................

406 459 376

74

481 573 549

04

Övervärde å guld...............

547 620 423

73

648 821 324

04

1 130 394 873

08

(954 079 800

47)

Skiljemynt....................

3 096 064

16

5 556 940

02

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, m. m...................

64 541 252

29

22 816 123

89

Skattkammarväxlar..............

1 961 800 000

487 000 000

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

1 278 699 207

—

2 298 805 131

—

2 785 805 131

_

(3 240 499 207

-)

Diskonterade växlar..............

48 984 355

91

45 620 417

43

Hypoteks- och kommunlån..........

268 181 752

09

206 561 362

68

Kredit i checkräkning ............

3 884 463

35

104 533 469

63

Avbetalningslån................

60 378 083

66

58 227 454

81

På indrivning beroende växlar och lån . .

69 993

17

66 331

48

415 009 036

03

(381 498 648

18)

Utländska statspapper............

340 277 689

02

423 810 255

_

Utrikes växlar.................

53 328 588

—

68 408 673

46

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp..................

956 387 220

36

998 548 784

30

Utländska sedlar, m. m............

1 250 294

—

953 725

99

1 491 721 438

75

(1 351 243 791

38)

Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Övriga tillgångar................

72 447 497

49

60 410 328

25

Sveriges kvot i Internationella valuta-

fonden .....................

517 321 000

—

517 321 000

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnadsbankens grundfond, inbetalt

belopp.....................

103 464 200

—

103 464 200

Summa

6 694 959 304

15

6 539 266 914j20

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

balansräkning.

1952

1

9 5 3

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder.

Utelöpande sedlar...............

4 576 563 237

—

4 835 431 771

—

Utelöpande postremissväxlar........

3 208 231

61

2130 996

25

Checkräkning (statliga myndigheter) ....

449 425 706

41

362 815174

50

> (bankaktiebolag).......

558 313 863

60

180 173 500

55

» (andra insättare).......

21 741 642

81

1960115

55

544 948 790

60

(1 029 481 212

82)

Depositions- och kapitalräkning.......

653 842

60

475 906

56

Spärrkontomedel................

183 824 355

73

93 691 785

74

Investeringskontomedel............

1 967 894

83

114 238 229

34

208 405 921

64

(186 446 093

16)

Kursdifferenskonto...............

181 745 440

64

234 931279

63

Övriga skulder.................

28 755 713

82

14 717 935

36

Grundfond....................

50 000 000

—

50 000000

—

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder.................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

387 150

61

682 384

01

vinst för året ................

66 295 233

40

79 838 046

20

222 288 273

39

•

(208 450 227

19)

Internationella valutafonden.........

387 984198

86

387 969 780

67

Internationella återuppbyggnadsbanken . .

92 324 949

05

88 442165

66

Summa

6 694 959 304

15

6 539 266 914

20

Ansvarsförbindelser kr. 804 758: —.

Därtill kommer den ej inbetalda delen av riksbankens innehav av aktier i Internationella

Banken i Basel nom. Scbw. Frcs 10 000 000 (4000 st. aktier å Schw. Frcs 2 500: —), utgörande

75 % av beloppet eller Schw. Frcs 7 500 000: —.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

Utgifter och förluster.

Inom linjen förda växlar och lån . .

Räntor å inlåningsräkningar.....

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige......................

Suppleanter......................

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren

och suppleanter för dem.......

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Lön till ordinarie tjänstemän i allmänhet. .

Nettolön till tjänstemän å indragningsstat .

Ställföreträdararvoden..............

Kallortstillägg...................

Vikariatsersättning................

Felräkningspengar................

Övertidsersättning, m. m.............

Avlöningar till icke ordinarie personal.

Lön........................

Kallortstillägg..................

Vikariatsersättning...............

Arvode till ombudsmannen i Malmö . . . .

Ersättning till tillfälliga befattningshavare

Övertidsersättning, m. m............

Arvoden och särskilda ersättningar, in. m.

Personliga lönetillägg, m. m..........

Gratifikationer och belöningar.........

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ......

Rörligt tillägg...................

Barntillägg.....................

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner..........

Familjepensioner..........

Diverse pensioner och understöd

Rörligt tillägg............

1952

1

9

5 3

Kronor

Kronor

Kronor

860

3 993 G07

85

372 098

62

372 958

62

68 266

23

68 369

68

11235

70

11 113

11

142 472

67

142 499

85

221 974

60

221 982

64

3 076 246

79

3 116 801

40

16 315

20

16 315

20

2 767

74

4 780

65

2 096

73

2181

73

64 022

75

49 795

45

3 044

12

3012

17

12 545

80

13 791

50

3 177 039

13

3 206 678

10

1 273 850

66

1 197 365

64

*

1 137

70

1143

35

39 381

30

11 940

75

3 600

—

3 600

—

1 016 927

90

1 020 379

84

10128

15

12 799

—

2 345 025

71

2 247 228

58

663

33

66

71

2 450

—

2 290

—

13 728

64

13 736

11

2 417 963

55

2 377 640

05

5 428

74

3 483

30

2 440 234

26

2 397 216

17

8 073 105

49

(8 184 273

70)

997 935

92

1 045 746

29

388 610

88

385 717

34

15183

80

16 152

40

778 280

42

786 622

42

2 234 238

45

(2180 011

02)

(14357892

57)

Transport

10 680 302

56

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

23

förlusträkning.

Inkomster och vinster.

Diskonto å växlar................

Räntor å hypoteks- och kommunlån ....

Räntor å kredit i checkräkning, m. m.. . .

Räntor å avbetalningslån...........

Avgifter för kredit i checkräkning.....

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar.................

Remboursprovisioner................. ^ 520142

Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst

sionsfondsmedel...............

Avgifter för i förvar mottagna depositionei

Provisioner, m. m................

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings
lånefond.

...................

Ersättning för förvaltning av statens egna!

lånefond m. fl. fonder............

Inkomster av fonden för hantverks- och

industrikredit.................

Inkomster av fastigheter...........

Oourtage å obligationer............

Kassaöverskott.................

Diverse......................

1952

1

9

5 3

Kronor

Kronor

Kronor

1 099 608

SO

2 425 545

54

8118 673

41

7 457 601

L8

367 409

51

2 963 616

11

2 399 220

15

2 308135

30

34 485

07

26 301

16

2 366

16

2 259

56

15 183 459

85

(12 021 762

90)

520 142

27

48 609

50

22 028 714

89

29 442 662

77

29 491 272

27

(22 548 857

16)

52 656 511

18

50 031 385

24

216 570

98

223 338

82

300 392

84

365 989

17

84 786

20

437 859

98

117 120

—

68 570

—

279118

—

261 401

—

2125

80

2 637

73

332 657

29

331 492

91

145 991

19

230 757

07

1150

91

5 818

70

64 821

30

5 515

48

51 964 766

10

(54 201245

69)

Summa 88 771 866 75

96 639 498 22

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1952

1

9

5 3

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster.

Förvaltningsutgifter, m. m.

(14357892

57)

Transport

10 680 302

56

Fastighetsunderhåll......

711140

79

360160

42

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ..........

114 652

13

133 242

32

Rengöring inom fastigheterna......

174 227

88

183 070

64

Värme och belysning.......

261 165

61

229 758

59

Inventarier och deras underhåll . . .

197 811

79

196 561

72

Materialier, tidningar, m. m. . .

313 682

53

269 836

76

Post-, assurans-j telegram- och telefonavgifter .

774 301

39

790 512

47

Inventeringar och inspektion vid avdelningskon-

toren ........

30 915

34

29 802

50

Eese-, traktaments- och flyttningskostnader .

116 670

08

109 313

83

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.

47 075

34

51 441

09

Sedelförstöringsanläggning i Tumba .

222 165

52

138 658

19

Vissa beredskapsutgifter . . .

2 295 189

06

917 712

41

Övriga förvaltningsutgifter ....

297 584

291 917

72

3 701 988

66

(5 556 581

46)

Krsatta kassaförluster......

5 514

52

5 768

76

Courtage å obligationer ....

24 976

31

82 967

35

Diverse..........

72 219

95

2 010

05

90 746

16

(102 710

78)

Kostnader för sedeltryckeriet ....

1 467 831

33

990 564

64

Kostnader för pappersbruket ....

991 616

21

1 337 850

2 328 414

64

(2 459 447

54)

Summa utgifter och förluster......

22 476 632

35

16 801452

02

Saldo vinst........

66 295 233

40

79 838 046

20

Summa

88 771 865175 |

96 639 498

22

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

25

f örlusträknin g.

1952

1

9

5 3

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster.

88 771865

75

96 639 498

22

Summa

88 771 865

75|

96 639 498

22

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1952 och

1953 års slut.

1952

1953

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

62 807

50

62 807

50

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

18 808 600

18 808 600

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar.......

49 000 000

—

49 000 000

—

Summa

69 671 407

50

69 671 407

50

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

5 710 000

—

5 710 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 535 000

—

1 535 000

—

Malmö.............................

425 000

—

425 000

—

Falun.............................

250 000

—

250 000

—

Gävle.............................

365 000

—

365 000

—

Halmstad...........................

410 000

—

410 000

—

Härnösand..........................

290 000

—

290 000

—

Jönköping...........................

226 000

—

226 000

—

Karlstad............................

185 000

—

185 000

—

Kristianstad.........................

300 000

—

300 000

—

Linköping...........................

307 000

—

307 000

—

Luleå.............................

320 000

—

320 000

—

Mariestad...........................

250 000

—

250 000

—

Norrköping..........................

360 000

—

360 000

—

Nyköping...........................

518 500

—

518 500

—

Sundsvall...........................

325 000

—

325 000

—

Uppsala............................

618 000

—

618 000

—

Visby.............................

240 000

—

240 000

—

Växjö.............................

481000

—

481 000

—

Örebro.............................

325 000

—

325 000

_

Östersund...........................

220 000

—

220 000

—

Tumba ............................

3 823100

—

3 823 100

—

Diverse valv.........................

125 000

—

125 000

—

Summa

18 808 600

—

18 808 600

—

Skulder.

Utelöpande postremiss växlar.................

16 624

45

16 624

45

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

» » 4''/» % » » * .

5 527

07

5 527

07

» » 3 % » »»....

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 i. ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

24 630

43

24 630

43

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

27

Avbetalningslånefonden.

Fördelningen den 31 december 1953 pa riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande

tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret.........................

7 386

a)16 117 905

77

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

1410

3 242 880

—

Malmö................

1475

8) 3 242 849

—

Falun.................

509

1 248 683

—

Gävle ................

1292

2 101 456

—

Halmstad..............

422

1 029 251

—

Härnösand .............

537

1161 633

—

Jönköping..............

870

1 666 966

—

Kalmar ...............

213

478 470

—

Karlskrona.............

303

529 163

—

Karlstad...............

384

896 867

—

Kristianstad.............

356

895 976

—

Linköping..............

626

1 617 310

—

Luleå.................

1615

3 016 766

—

Mariestad..............

258

635 014

04

Norrköping.............

799

1 094 938

—

Nyköping..............

396

924 546

—

Sundsvall..............

631

983 903

—

Umeå................

838

2 012 342

—

Uppsala...............

2 790

8 745 410

—

Visby.................

383

1 120 496

—

Vänersborg.............

164

400 328

—

Västerås...............

840

1 584 882

—

Växjö................

266

738 596

—

Örebro................

606

1 252 955

—

Östersund..............

614

1 487 869

—

Summa

25 983

| 58 227 454

81

’) På indrivning beroende medel, kr. 5 339:17 inkluderas ej häri

a) > » » » , » 5G7:22 » » »

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1

Statens bosättningslånefond.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1953

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättning

slånej onden, vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår

i riksbankens balansräkning.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret........................

15 470

13 404 206

66

Avdelningskontoret i: Göteborg.................

4 815

4 806119

48

Malmö...................

5 342

4 684 677

06

Falun..................

1 528

1 267 235

75

Gävle..................

2 497

2 249 432

49

Halmstad................

1000

878 576

62

Härnösand.......

1250

1 922

1 117 896

1 960 699

64

17

Jönköping...............

Kalmar.................

710

730 941

45

Karlskrona...............

723

686 763

10

Karlstad................

1 615

1 407 930

76

Kristianstad..............

1060

1 007 753

—

Linköping...............

1 498

1 573 430

48

Luleå..................

1 585

1 543 215

29

Mariestad.........

1 258

826

1 212 823

769 098

Norrköping...............

70

Nyköping...............

1574

1 501854

—

Sundsvall................

919

827 079

81

Umeå.............

1216

1 339 258

78

Uppsala...............

1 315

1 348 733

-

Visby..................

238

224 682

~

Vänersborg............

955

943 632

40

Västerås...............

1 966

1 927 625

53

Växjö................

580

560 894

—

Örebro................

1 728

1 589 851

65

Östersund ...........

721

651 765

—

Summa

54 311 |

50 216175 |

82

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

29

Egnahems- m. fl. lån.

Vid utgången av år 1953 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp

på de olika kontoren sålunda:

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret,...........................

4 764

56 069 922

62

Avdelningskontoret i: Göteborg................

2133

5 757 988

18

Malmö.................

728

3 983 545

48

Falun..................

2 050

6 515 660

92

Gävle..................

3198

8 594 577

80

Halmstad...............

2 685

11108 004

45

Härnösand ..............

5 694

13 876 283

47

Jönköping...............

1141

4 999 953

58

Kalmar.................

1859

6 641 528

43

Karlskrona..............

1872

7 109 744

76

Karlstad................

3 755

11 689 531

91

Kristianstad..............

4 082

16 097 015

55

Linköping...............

2 530

9 642179

29

6 613

15 585 353

63

Mariestad...............

1894

7 055 182

73

Norrköping..............

—

—

—

Nyköping...............

2 126

10 303 728

61

Sundsvall...............

—

—

—

Umeå..................

5 055

15 501 594

91

Uppsala................

2 416

8 363 067

76

Visby..................

2 229

6 419 858

62

Vänersborg..............

4 442

15 387 886

65

Västerås................

1 168

4 304 272

89

Växjö.................

2167

7 521 486

87

Örebro.................

1227

2 677 893

20

Östersund...............

4 425

11 832 055

91

Summa

70 243

267 038 318

22

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1.

De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1953 utestående

lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,

fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret som

avdtlningshonto ren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

22 075

117 300 485

31

Bostadsegnahemslån.......................

12 347

52 085 451

51

Uppskovslån............................

434

106 057

32

Nybyggnadslån..........................

17 643

26 569 233

16

Förbättringslån..........................

5 333

13 925 830

60

1942 års tilläggslån.......................

2 655

3 908 828

84

Lån till estlandssvenskar....................

42

287 073

27

Premielån.............................

4 794

5 506 436

88

Gödselvårdslån..........................

336

164203

74

Täckdikningslån..........................

2 200

1 702 738

85

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

1

85

—

Siloanläggningslån........................

353

117 247

—

Transport

68 213

221 673 671

48

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån....................

96

198 686

01

Arbetarsmåbrukslån.......................

1 489

29 333 669

60

Jordbruksegnabemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .

64

1 100 612

97

Bostadsegnahemslån > > ...

306

13 683 736

53

Uppskovslån > » ...

12

6 570

63

1942—1948 års tilläggslån > > ...

63

1 041 421

—

Summa

70 243

267 038 318

22

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

31

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 27 maj 1953, utsågos till fullmäktige för valperioden 1953—

1956 herrar Hall och Olof Andersson (omvalda).

Till suppleanter valdes samtidigt

för herr Hall herr Emil Ahlkvist (omvald);

» » Olof Andersson » Patrik Svensson (omvald).

Fullmäktige utsågo påföljande dag för tiden till dess nytt val av fullmäktige

år 1954 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);

till riksbankschef: herr Lemne (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart

Hammarskiöld (omvald).

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse för tiden till

dess nytt val av fullmäktige år 1954 försiggått utsågo fullmäktige den

28 maj 1953 herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt

överdirektören och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören

Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig

ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter ha utsetts, för ordföranden herr Kristensson, för Ekengren

bankokommissarien Helge Borggren samt för Lundquist chefen för grafiska

forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson.

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1954 ha

fullmäktige för sin del omvalt herrar Allan Andersson och Kristensson med

herr Olof Andersson som suppleant.

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för avdelningskontoren

torde få hänvisas till riksbankens matrikel samt till

fullmäktiges protokoll den 17 och den 29 december 1953.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 5.

Under året ha vidtagits åtgärder för genomförande av den av riksdagen

vid 1952 års höstsession godkända omorganisationen av riksbanken

(se bankoutskottets utlåtande nr 35/1952). Sålunda äro avdelningskontoren

i Norrköping och Sundsvall under avveckling, och verksamheten

vid dessa kontor skall enligt beslut av fullmäktige helt upphöra

vid utgången av juni 1954. Vidare har nyutlåning från avbetalningslånefonden

vid huvudkontoret upphört. Den kommitté, som fullmäktige tillsatte

den 30 december 1952 för undersökning av om nya arbetsuppgifter

lämpligen kunde tillföras avdelningskontoren, har verkställt vissa utredningar.

Bland annat har, efter överläggning mellan kommittén och lantbruksstyrelsen,

riksbanken förklarat sig beredd att övertaga förvaltningen

av stödlån till jordbrukare. Vidare har riksbanken anmält, att den vore

villig åtaga sig förvaltningen av värnpliktslånen. (Jfr. 1952 års statsrevisorers

berättelse, § 9.) Det är ännu ej möjligt att bedöma, när kommittén

kan slutföra sitt uppdrag.

§ 6.

Riksbanken har handhaft betalningsarrangemanget med Banco do Brasil

samt tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt Argentina, Belgien,

Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien,

Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz/Sovjetunionen, Spanien,

Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,

Ungern, Uruguay samt Österrike, å andra sidan, träffade betalning söverenskommelserna.

§ 7.

Enligt lag den 14 december 1951 (nr 783) om in vesteringskonto

för skog skall i vissa fall idkare av skogsbruk, för vilken taxering av

beskattningsnämnd i första instans verkställes under åren 1953 och 1954,

insätta en del av intäkten från skogen å särskilt spärrat konto i riksbanken.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 december 1952 och den 16 januari 1953 utfärdat

kungörelser om viss dispens från sagda lag, har Kungl. Maj:t genom

kungörelse den 27 februari 1953 (nr 72) förordnat, att någon insättningsskyldighet

icke skall föreligga för under år 1953 erhållna intäkter av skogsbruk.

Någon inskränkning i rätten att verkställa frivillig insättning å investeringskonto

har däremot icke gjorts. Proposition med förslag till en

permanent lagstiftning om rätt att vid taxering för intäkt av skogsbruk

åtnjuta avdrag för frivilliga insättningar å särskilt bankkonto torde komma

att föreläggas årets riksdag.

Såsom omnämnts i den inledande allmänna delen, innestod å investe
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

33

ringskonto för skog per den 31 december 1953 ett sammanlagt belopp av

cirka 114 miljoner kronor, innebärande en ökning under året med omkring

112 miljoner kronor.

§ 8.

Jämlikt beslut av fullmäktige den 19 november 1953 tillämpar riksbanken

från och med den 20 i samma månad följande växeldiskonto

och lägsta utlåningsräntor:

Växeldiskonto för växlar på högst 3 månader.................. 2% %

Ränta för lån på högst 2 månader

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten, Sveriges allmänna

hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

samt skattkammarväxlar, utfärdade av svenska

staten ............................................. 3 %

obligationer, utfärdade av Svenska bostadskreditkassan,

Svenska skeppshypotekskassan, kommuner, landsting, inteckningsbolag

och aktiebolaget Industrikredit .......... 3% %

Ränta för kredit i checkräkning: lägst 3 %.

Avgift för kredit i checkräkning: %—1 %.

Å lån mot säkerhet av icke inskrivna svenska statens premieobligationer

utgår avgift med % % för år.

§ 9.

Från avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 65 miljoner

kronor, utgjorde utlåningen — inklusive på indrivning beroende medel

— vid utgången av december 1953 sammanlagt 58 233 361 kronor

20 öre. Däri ingår ett belopp om 19 592 573 kronor 57 öre, vilket utlämnats

såsom garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676)

angående statlig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed

jämförlig examen, kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig

kreditgaranti för lån åt den som genomgått polisskola, kungörelsen den

16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti samt

kungörelsen den 30 juni 1952 (nr 570) angående studielån med dylik

garanti åt s. k. flyktingstudenter. Antalet garantilån utgjorde 3 272 —

därav vid huvudkontoret 986 och vid avdelningskontoren 2 286 — vilket

innebär en ökning under året med 512. Totalt har avbetalningslånens

antal nedgått under året med 3 704. Delvis föranledes denna nedgång

av att avbetalningslån — inklusive garantilån — icke beviljats vid huvudkontoret

sedan slutet av februari 1953 (jfr ovan § 5). Även vid avdelningskontoren

har emellertid en viss minskning i antalet inträtt, vilket

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 105//. 8 saml. Nr 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1.

sammanhänger med den allmänna restriktivitet beträffande kreditgivningen,

som genomförts.

Räntan å lån från fonden har efter den 30 november 1950 utgjort 4 %;

för garantilån utgör dock räntan endast 3% %.

Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till de uppgifter,

som intagits å sid. 27.

§ 10.

Spannmålskredi t fonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken

förvaltar fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utgör 4 %.

Sedan år 1947 har någon utlåning från fonden icke förekommit.

§ 11.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen

hittills såsom kapital anvisat sammanlagt 55 100 200 kronor, varav

52 000 000 kronor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av

december 1953 utlåningen 50 216 175 kronor 82 öre, innebärande en ökning

under året av i runt tal 2 780 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

sid. 28. Under året har antalet utestående lån nedgått med 195. Räntan

å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat 4 %.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1953 ha utlämnats

164 635 lån till ett belopp av sammanlagt 202 787 197 kronor samt

efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 1 445 942

kronor 44 öre, motsvarande 0,7 % av hittills utlämnade medel.

Med stöd av beslut av 1953 års riksdag (jfr. prop. nr 53, statsutskottets

utlåtande nr 63 och riksdagens skrivelse nr 156/1953) ha ändrade bestämmelser

rörande statliga bosättningslån utfärdats av Kungl. Maj:t genom

kungörelse den 22 maj 1953 (nr 330).

Riksbanken har sedermera utarbetat och distribuerat nya meddelanden

om lånevillkoren m. m. till de lånesökande, varjämte vissa kompletterande

anvisningar utfärdats till ortsombuden för bosättningslån och till riksbankens

kontor.

§ 12.

Vid utgången av december 1953 utestodo ännu tio skyddsrumslån

till ett sammanlagt belopp av 12 625 kronor 55 öre, därav vid huvudkontoret

2 140 kronor och vid avdelningskontoren 10 485 kronor 55 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

§ 13.

Fonden för hantverks- och sm åindustri k redi t, vilken

förvaltas av riksbanken, uppgår till ett belopp av 1 miljon kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bankoutskottets memorial nr 1.

Hittills ha bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan förutsattes för

utlämnande av lån från fonden. Antalet garantiföreningar har varit oför
-

ändrat under de senare åren.

Vid utgången av december 1953 utestodo 68 lån med ett sammanlagt

belopp av 515 955 kronor, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma

Falun ........

........... 20

kronor

155 750: —

Jönköping . .. .

........... 5

11 960: —

Kalmar .......

........... 6

50125

Norrköping

........... 15

161 250: —

Uppsala .......

........... 16

112 770: —

Vänersborg

........... 6

24 100: —

Summa 68

515 955: —

Till jämförelse må nämnas, att vid utgången av år 1952 utestodo 65 lån

å ett sammanlagt belopp av 512 690 kronor.

Räntan å lån från fonden utgör oförändrat 4 %.

§ 14.

De genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från

egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna

lånen fördelade sig per utgången av år 1953 å de olika kontoren

på sätt närmare framgår av sammanställningen å sid. 29. Antalet

förvaltade lån har under tiden 1 januari—31 december 1953 nedgått från

74 686 till 70 243 och det utestående lånebeloppet har under samma tid

minskat från 286 113 589 kronor 88 öre till 267 038 318 kronor 22 öre.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1952/53 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 261 401 kronor; för

innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Av till riksbankens förvaltning överlämnade fondmedel — vilka ej ingå

i riksbankens balansräkning utan redovisas separat — ha till statsverket

under 1953 återlevererats 17 544 290 kronor 46 öre, vilket belopp fördelar

sig med 12 500 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 614 290 kronor 46 öre

å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 130 000

kronor å gödselvårdslånefonden, 500 000 kronor å täckdikningslånefonden,

100 000 kronor å arrendelånefonden samt 1 700 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 15.

Den 9 juni 1953 har Högsta domstolen fastställt Svea Hovrätts domslut

i målet mellan riksbanken och ÅR Svenska handelsbanken

angående rekvisition av vissa utländska valutor samt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1.

den kursvinst, som uppkommit vid den svenska kronans devalvering i september

1949. Riksbankens talan i målet har därmed slutgiltigt lämnats

utan bifall.

Under hänvisning till att avsikten varit, att Högsta domstolens dom i

målet mot Svenska handelsbanken skulle få prejudicerande verkan beträffande

riksbankens motsvarande krav gentemot övriga valutabanker, ha

fullmäktige låtit meddela dessa banker att riksbankens ifrågavarande krav

mot dem numera förfallit.

Fullmäktige ha den 11 juni 1953 beslutat uppdraga åt direktionen att

inkomma med förslag till bestämmelser, som för framtiden utesluta varje

tvekan om hur vinster och förluster vid valutakursförändringar skola fördelas

mellan riksbanken och affärsbankerna. Ärendet är för närvarande

föremål för utredning.

§ 16.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet

och pappersbruket — uppgick per den 31 december 1953 till

följande antal (motsvarande antal vid utgången av år 1952 angives inom

parentes)

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp ....................... 37 (35)

b) » Cr ....................... 41) (4)

c) » Ca ....................... 311 (303)

därav bankpersonal .................. 184 (176)

biträdespersonal................ 60 (59)

vaktpersonal................... 67 (68)

extra ordinarie tjänstemän............................ 1231 2) (136)

därav bankpersonal .................... 58 (69)

biträdespersonal .................. 53 (55)

vaktpersonal..................... 12 (12)

aspiranter .......................................... jg (gg-^

därav bankaspiranter ................... 5 (12)

biträdesaspiranter ................ 9 (22)

bankvaktmästareaspiranter ........ 4 (2)

extra tjänstemän .................................... 4g (49)

Summa 539 (563)

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen

för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 200.

Av dessa tjänstgjorde under år 1953 i medeltal omkring Ilo per arbetsdag.

1 Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca, som förts över

stat.

" Därutöver 21 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst och vilka ingå i ovan

angivna antal ordinarie Ca-tjänstemän.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

37

Vid utgången av december månad 1953 tjänstgjorde sammanlagt 27

(vid utgången av år 1952 sammanlagt 21) ordinarie och icke-ordinarie

riksbankstjänstemän vid valutakontoret.

§ 17.

Den av riksbanken för förbrukning inom landet under år 1953 försålda

kvantiteten finguld utgjorde 2244 kg (1952 2203 kg) med följande

fördelning på de olika grupperna av ändamål:

dentalguld ......................... 802 kg

guldsmedsguld ...................... 1 290 »

diverse industriella ändamål .......... 11 »

medaljer ........................... 141 »

Summa 2 244 kg

§ 18.

Enligt beslut av fullmäktige skall den generella hyreshöjning, som för

hyresåret 1953—1954 gäller å den allmänna hyresmarknaden, under samma

tid tillämpas jämväl beträffande tjänstebostäder, upplåtna till tjänstemän

vid riksbanken.

§ 19.

Riksbankens kontorsfastighet i Malmö är icke lämplig för

sitt ändamål. Eftersom erforderliga ändrings- och reparationsarbeten skulle

draga avsevärda kostnader, ha fullmäktige funnit det lämpligast försälja

fastigheten och förhyra nya lokaler i annan fastighet.

Förhandlingar ha i anledning härav ägt rum med Malmö stad, och den

12 november 1953 beslöto fullmäktige att — under förutsättning av riksdagens

godkännande — till staden försälja fastigheten för taxeringsvärdet,

425 000 kronor, och på vissa villkor i övrigt, bland annat att fastigheten

må tillträdas först när riksbanken kan flytta in i nya lokaler. Därest staden

godkänner försäljningsvillkoren, ha fullmäktige för avsikt att göra framställning

till bankoutskottet om medgivande till försäljningen.

Förhandlingar om förhyrning av nya lokaler ha ägt rum, men dessa

förhandlingar äro ännu ej slutförda.

Vidare pågå förhandlingar angående försäljning av riksbankens kontorsfastigheter

i Norrköping och Sundsvall.

§ 20.

Den byggnad med tillhörande utrustning för sedelförstöring skontoret

vid Tumba bruk, för vars uppförande 1951 års riksdag medgivit,

att ett belopp av förslagsvis 285 000 kronor finge tagas i anspråk

(se bankoutskottets utlåtande nr 38/1951), har färdigställts och tagits i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1.

bruk i april 1953. Till följd huvudsakligen av opåräknat besvärliga grundförhållanden

samt inträffade prisstegringar sedan byggnadskostnaderna

beräknades ha kostnaderna för anläggningen, inklusive förbränningsugnen,

kommit att uppgå till cirka 370 000 kronor. I denna summa ingå därvid

vissa utgifter, som icke medräknats i kostnadskalkylen, såsom för alarmanläggning,

oljeeldningsaggregat med tillbehör m. m. Byggnaden har uppförts

under ledning av den vid riksbankens pappersbruk anställde byggmästaren.

§ 21.

För att förbättra lokalutrymmet vid huvudkontoret och möjliggöra att

den sedelräkningspersonal, som tjänstgjorde i förhyrda lokaler (å Storkyrkobrinken)

kunde beredas plats inom riksbanksbyggnaden har en tidigare

uthyrd tjänstebostad tagits i anspråk. Kostnaderna för de ändrings-

och reparationsarbeten, som sammanhänga härmed

och med vissa av organisatoriska skäl föranledda omflyttningar, kunna

ännu icke angivas, eftersom arbetena ej avslutats. Hittillsvarande kostnader

utgöra 104 000 kronor, varav i runda tal 34 500 kronor avse byggnadsarbeten,

10 000 kronor rörledningsarbeten, 11 500 kronor elektriska

arbeten och 28 500 kronor målningsarbeten. Genom att all räkning av begagnade

sedlar vid huvudkontoret kunnat koncentreras till riksbanksbyggnaden

ha inbesparats, förutom hyreskostnader, även utgifter för särskild

bevakning samt för transporter till och från den förhyrda lokalen.

Under året ha kostnaderna för fastighetsunderhåll vid avdelningskontoren

uppgått till belopp, som framgå av nedanstående sammanställning.

De kontor, där kostnaderna understigit 5 000 kronor, ha ej medtagits.

Kontor

(avrundade tal)

Kostnaden avser huvudsakligen

Göteborg ......

.... 17 300: —

Utbyte av varmvattenledningar, m.m.

Falun ..........

5 200: —

Inredning av valv.

Härnösand .....

9 900: —

Oljeeldningsanläggning; målning av

yttertak m. m.

•Jönköping ......

.... 23 600: —

Yttre reparationsarbeten samt utbyte

av fönster.

Karlstad .......

7 000: —

Plåtslageriarbeten; inläggning av nya

golv i banklokalen samt målning i

källare.

Kristianstad . . . .

.... 30 100: —

Utbyte av värmepanna och varm- vattenberedare; reparationsarbeten i

tjänstebostäderna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

39

Kontor

Kronor

(avrundade tal)

Linköping . . . .

..... 15 200: —

Luleå ........

..... 101 000: —

Mariestad . .. .

..... 15 700: —

Uppsala ......

..... 10 000: —

Örebro .......

..... 5 100: —

Kostnaden avser huvudsakligen

Ommurning av skorstensstock; div.

ändringsarbeten i banklokalerna samt

ändring av alarmanläggningen.

Omputsning av fasader och utbyte

av samtliga fönster.

Oljeeldning; reparation av vattenledning.

Inredning av lunchrum m. m. samt

sanitära anläggningar.

Reparation av vaktmästarbostaden

m. m.

Vid två kontor, nämligen i Umeå och Östersund, ha ändringsarbeten

inom kontorslokalerna m. m. beslutats till en beräknad kostnad av

14 000 resp. 15 000 kronor. Vidare pågå vid kontoret i Jönköping arbeten

för inrättande av nya valv för en beräknad kostnad av, inklusive valvsdörrar,

41 500 kronor, vilket belopp icke ingår i förenämnda för kontoret

angivna summa.

§ 22.

I skrivelse till Konungen den 12 mars 1953 angående den då sedan länge

rådande bristen på skiljemynt ifrågasatte fullmäktige, om det icke kunde

vara lämpligt att riksbanken övertoge ansvaret för m y n 11 i 11 verkningen.

Fullmäktige ha vidare i skrivelse till Konungen samma dag hemställt

om bemyndigande för mynt- och justeringsverket att utgiva mynt å 5 kronor

till ett belopp av förslagsvis 100 miljoner kronor.

§ 23.

I berättelsen till bankoutskottet vid 1952 års riksdag (se utskottets memorial

nr 1) ha fullmäktige omnämnt, att förslag till 5-kronesedlar

av ny typ preliminärt godkänts. Sedan dess har arbetet på

ifrågavarande sedel fortgått, och den 21 december 1953 fastställdes det

sedelpapper, som skall komma till användning.

Vidare må nämnas, att fullmäktige beslutat att å 10-kronesedlar

med tryckår från och med 1953 vissa ändringar skola vidtagas i fråga om

nummer- och facsimiletryck. På framställning av fullmäktige har Kungl.

Maj: t den 18 december 1953 utfärdat kungörelse härom (SFS nr 743).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 24.

Nya kollektivavtal ha under året slutits för arbetarpersonalen

och förmännen vid riksbankens industrier. Avtalen för arbetarna vid de

båda industrierna och för förmännen vid sedeltryckeriet ha icke uppsagts,

och dessa avtal gälla följaktligen oförändrade under år 1954.

Den i visst beredskapssyfte anskaffade rullmaskinen vid pappersbruket

(jfr § 20 i bankoutskottets memorial nr 1/1953) har numera

levererats och tagits i bruk. Kostnaden har uppgått till cirka 41 000

kronor.

Vidare ha vid bruket installerats en s. k. vortrapsanläggning för rening

av pappersmassa till en kostnad av cirka 21 000 kronor och en ny lumpskärmaskin

för cirka 32 000 kronor. Genom sistnämnda maskinanskaffning

har personalen på lumpavdelningen kunnat minskas med ytterligare

en man, varjämte visst övertidsarbete kunnat undvikas.

Den år 1951 för packkammaren beställda pappersräkningsmaskinen har

under året levererats och betingade ett pris av cirka 17 500 kronor.

Arbetena på att installera det jämlikt medgivande av 1951 års riksdag

anskaffade långvirapartiet till pappersmaskinen ha numera avslutats, och

anläggningen har provkörts. Kostnaderna ha hittills uppgått till cirka

270 000 kronor.

Moderniseringen av bostadssamhället har under året fortskridit i samma

takt som tidigare.

Vid utgången av 1953 uppgick antalet anställningshavare vid bruket

till 13 tjänstemän, 6 förmän, 74 manliga och 51 kvinnliga arbetare (därav

10 deltidsanställda).

Såsom fullmäktige tidigare anfört är sedeltryckeriets fastighet

numera otillräcklig för att möjliggöra en rationell drift, och svårigheter

föreligga att tillgodose behovet av nya sedlar utan eftersättande av kontrollen

vid tillverkningen. På uppdrag av fullmäktige har riksbankens industristyrelse

undersökt möjligheterna att uppföra ett nytt sedeltryckeri

å annan tomt eller att tillbygga nuvarande fastighet. Då industristyrelsens

utredning gav vid handen, att någon annan ur säkerhets- och transportsynpunkt

m. m. lämplig tomt icke kunde erhållas inom Stockholm, hemställde

fullmäktige i skrivelse till Konungen den 19 februari 1953, att riksbanken

skulle av mynt- och justerings verkets tomt få disponera ett område

om cirka 1 150 m2 för utvidgning av sedeltryckeriet. Sedan mynt- och

justerings verket samt byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden över framställningen,

har Kungl. Maj:t den 23 september 1953 berett fullmäktige

tillfälle att inkomma med yttrande i anledning av de invändningar, som

av byggnadsstyrelsen framförts mot tomtförvärvet. Överläggningar ha

sedermera ägt rum med representanter för Stockholms stad angående even
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 41

tuellt inköp av annan tomt. Sedeltryckeriets byggnadsfråga är för närvarande

föremål för ytterligare överväganden från industristyrelsens och

fullmäktiges sida.

För sedeltryckeriet har under året inköpts en skärmaskin för en kostnad

av 12 500 kronor, exklusive montering. I övrigt ha några större maskininköp

icke skett. Utrymmesbristen i nuvarande fastighet omöjliggör nämligen

inmontering av utrymmeskrävande maskiner, även om anskaffningen

i och för sig under andra förhållanden skulle innebära en lämplig rationaliseringsåtgärd.

Slutlikvid har emellertid under året erlagts till ett sammanlagt

belopp av cirka 100 000 kronor för luftkonditionering, för vissa

nummerverk till den nya 5-kronesedeln samt för tre räkningsmaskiner och

ett kompletterande boktrycksrotationsverk. Likviden avser beställningar,

som verkställts under tidigare år, delvis som en beredskapsåtgärd.

Sedeltryckeriet levererade under året cirka 79,5 miljoner sedelenheter,

medan motsvarande antal för år 1952 utgjorde omkring 68,2 miljoner

sedelenheter.

Vid utgången av december 1953 uppgick antalet anställningshavare vid

sedeltryckeriet till 20 tjänstemän, 4 förmän samt 79 manliga och 24 kvinnliga

arbetare. Därtill komma 2 timavlönade nattvakter samt städningspersonal.

De belopp, som i riksbankens bokslut upptagits såsom riksbankens kostnader

för pappersbruket och sedeltryckeriet, ange endast de kontanta nettobelopp

som under året utbetalats för dessa industrier. Att bilda sig en

uppfattning om resultatet av verksamheten vid industrierna under året

är icke möjligt förrän boksluten för dessa föreligga i slutet av februari

1954.

§ 25.

För riktigheten av de å sid. 20—26 lämnade sifferuppgifterna ansvara

bankkamreraren Axel Rosengren och kammarskrivaren Alf Renström, vilka

undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 26.

Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts

av vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoren i Gävle, Kristianstad

och Visby samt — tillsammans med bankokommissarien Borggren

— vid kontoret i Västerås,

av herr Hall och bankdirektören Ekengren vid kontoren i Falun, Luleå,

Sundsvall, Umeå, Örebro och Östersund,

av bankdirektören Lundgren och bankokommissarien Laurén vid kontoret

i Malmö,

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Nr 1.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial nr 1.

av dåvarande bankokommissarien Lönnqvist vid kontoren i Göteborg,

Halmstad och Härnösand,

av herr Laurén vid kontoren i Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Uppsala

och Växjö samt — tillsammans med herr Borggren — vid kontoren i Karlstad,

Mariestad och Vänersborg, samt

av herr Borggren vid kontoren i Linköping, Norrköping och Nyköping.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaringsrum ha under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid

samtliga avdelningskontor.

§ 27.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.

Stockholm den 7 januari 1954.

CONRAD JONSSON.

David Hall.

Mats Lemne.

Allan Andersson.

Olof Andersson.

Filip Kristensson.

Axel Rubbestad.

/ Karin Winberg.

Stockholm 1954 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

540024

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.