Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att främja näringslivet och befolkningsutvecklingen å landsbygden i Bohuslän.

1954-03-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1954:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att främja näringslivet och befolkningsutvecklingen å landsbygden i Bohuslän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte

att främja näringslivet och befolkningsutvecklingen å

landsbygden i Bohuslän.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 342 i första kammaren av herr Andersson, Karl, m. fl. samt

nr 445 i andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl., har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Ivlaj:t anhålla om

utredning av möjligheterna att å landsbygden i Bohuslän skapa förutsättningar

för ett ökat differentierat näringsliv i syfte att åstadkomma

en riktig befolkningsutveckling.

Beträffande motiveringen för motionerna får utskottet hänvisa till

motionen II: 445.

Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttrande från

arbetsmarknadsstyrelsen samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Vid länsstyrelsens yttrande är fogade yttranden från Göteborgs och Bohus

läns landstings finansberedning, länsarbetsnämnden och lantbruksnämnden

i länet, Bohusläns företagareförening u. p. a. samt regionplanechefen

i regionsplaneförbundet för Göteborg med omgivningar.

Såväl arbetsmarknadsstyrelsen som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län har tillstyrkt att den begärda utredningen kommer till stånd.

Arbetsmarknadsstyrelsen berör i sitt yttrande inledningsvis befolkningsutvecklingen

i länet och framhåller härvid bl. a. följande.

Folkmängden i Göteborgs och Bohus län uppgick den 31 december 1952

till 568 000 invånare, därav 428 000 i städer och 140 000 på landsbygden.

Från sekelskiftet har befolkningen i länet ökat med 230 800 personer eller

med 68 procent, under det befolkningsökningen i hela riket under samma

tid uppgick till 39 procent. Ökningen i länet föll helt på städerna medan

folkmängden på landsbygden minskade. Länets städer ökade med 282 000

personer (därav 232 000 i Göteborg), vilket relativt sett var något mindre

än stadsbefolkningens ökning i hela riket (194 resp. 212 procent). Folkmängden

på länets landsbygd minskade med 51000 personer eller med

27 procent, under det hela rikets landsbygdsbefolkning reducerades med

8 procent.

Under åren 1930—1952 ökade länets folkmängd med 25 procent, medan

hela rikets folkmängd steg med 16 procent. Länets landsbygdsbefolkning

minskade under denna period med 17 procent, under det den relativa ned
Dihang

till riksdagens protokoll 195i. 8 sand. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

gången för hela rikets landsbygdsbefolkning var 11 procent. Folkmängdsminskningen

inom glesbebyggelsen (d. v. s. landsbygden utom alla tätorter)

mellan 1930 och 1950 var av samma relativa storleksordning i länet

som i hela riket (28 procent).

Genom inrikes omflyttning förlorade länets landsbygd mellan 1930 och

1952 omkring 20 000 personer, medan länets städer genom flyttningsrörelserna

fick ett nettotillskott på 60 000 personer. Flyttningsförlusten

genom inrikes omflyttning var i förhållande till folkmängden exceptionellt

hög för länets landsbygd under 1920-talet och uppgick då årligen

till 2,1 procent av folkmängden, medan motsvarande tal i genomsnitt för

hela rikets landsbygd var 0,5 procent. Under 1930-talet hade länets landsbygd

en flyttningsförlust på 0,9 procent per år.

För en närmare bedömning av befolkningsförhållandenas regionala förändringar

kan man lämpligen indela länet i följande tre områden:

Strömstadsområdet, omfattande norra delen av länet och bestående av

städerna Strömstad och Lysekil samt Norrvikens och

Sunnervikens domsagor utom kommunerna Skaftö,

Skredsvik och Lane-Ryr.

UddevaUaområdet, omfattande mellersta delen av länet och bestående

av Uddevalla stad, Orust och Tjörns domsaga samt

kommunerna Skaftö, Skredsvik, Lane-Ryr, Forshälla,

Ljungskile, Inlands-Torpe, Stenungsund och

Romelanda.

Göteborgsområdet, omfattande södra länsdelen med städerna Göteborg,

Mölndal, Kungälv och Marstrand, Askims, Hisings

och Sävedals domsaga samt kommunerna Hermansby,

Ytterby och Kode.

Folkmängdsutvecklingen i dessa områden mellan 1930 och 1952 belyses

i nedanstående tabell.

1930

Strömstadsområdet ...................... 73 243

Därav:

Strömstad ................................. 3 074

Lysekil ................................. 5 866

Landsbygdsområdet .................. 64 303

UddevaUaområdet: ........................ 64 245

Därav:

Uddevalla ................................. 15104

Landsbygdsområdet .................. 49141

Göteborgsområdet: 317 903

U Inkorp. av ett omr. med 1 971 inv.

1940

1945

1950

1952

65 553

62 443

60 336

61633

2 983

3 069

3 350

3 418

5 256

5 443

5 725

i) 7 790

57 314

53 931

51 261

50 425

61 627

63 691

67 191

68197

16 782

20 491

24 989

26 238

44 845

43 200

42 202

41 959

357 588

384 762

430 018

440 201

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

3

Som framgår av tabellen har utvecklingen varit svagast i Strömstadsområdet.

Städernas ökning har där varit för obetydlig för att tillnärmelsevis

kunna uppväga landsbygdsområdets relativt omfattande folkminskning.

I Uddevallaområdet däremot har folkmängden ökat genom stadens

kraftiga expansion, som uppvägt nedgången inom landsbygdsområdet. De

i detta område ingående öarna Orust, Tjörn och Skaftö, som svarar för

ca hälften av landsbygdsområdets folkmängd, hade under perioden 1930—■

1952 en folkmängdsminskning med 17 procent, medan landsbygdsområdet

i övrigt minskade med 11 procent.

Den förvärvsarbetande befolkningens relativa fördelning på olika näringsgrenar

år 1950 framgår av nedanstående tablå.

Strömstads- Uddevalla- Göteborgs- Hela

området området området riket

% % % %

Jordbruk med binäringar ......... 34,8 29,5 — 20,4

Industri ................................ 38,5 37,0 44,7 41,2

Samfärdsel ........................... 7,3 9,8 12,7 8,0

Handel ......................,.......... 10,6 12,4 24,3 15,5

Off. tjänster m. m................... 6,1 8,6 12,4 10,9

Husligt arbete ........................ 2,3 2,4 — 3,1

Övriga ................................. 0,4 0,3 — 0,9

100,0 100,0 100,0 100,0

Jordbruket har ur sysselsättningssynpunkt relativt stor betydelse i

Strömstads- och Uddevallaområdena. Städerna Uddevalla och Lysekil är

starkt industribetonade med över hälften av den förvärvsarbetande befolkningen

sysselsatt inom industrien.

Antalet förvärvsarbetande i Göteborgsområdet ökade under perioden

1946—1950 med 11 procent, vilket var mera än den relativa stegringen inom

stadsnäringarna i hela riket. Förändringen i antalet förvärvsarbetande

inom de olika näringsgrenarna i Strömstads- och Uddevallaområdena

under nämnda period belyses i följande tabell.

Strömstadsområdet Uddevallaområdet Hela riket

Antal Förändr. 1946—50 Antal Förändr. 1946—50 Rel. förändr.

1950 Absolut Relativ 1950 Absolut Relativ 1946—50

Män

Industri .................. 8 095 + 291 + 3,7 8 710 +1970 +29,2 +11,7

Samfärdsel .............. 1549 + 17 + 1,1 2 492 — 9 — 0,4 +10,9

Handel ..................... 1 475 + 84 + 6,0 2 014 + 346 +20,7 +13,7

Off. tjänst m. m........ 699 + 51 + 7,9 1 176 + 11 + 0,9 + 5,4

övriga ..................... 81 — 185 —69 5 50 — 203 —80,2 —41,7

S:a stadsnäringar ... 11899 + 258 + 2,2 14 442 +2115 +17,2 +11,0

Jordbruk in. binäringar 8 308 —1592 —16,1 7 746 —1380 —15,1 —14,9

Samtliga näringar ... 20 207 •—1334 — 6,2 22 188 + 735 + 3,4 + 2,5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

Strömstadsområdet Uddevallaområdet Hela riket

Antal

Förändr. 1946—50

Antal

Förändr. 1946—50

Rel. förändr.

Kvinnor

1950

Absolut

Relativ

1950

Absolut

Relativ

1946—50

Industri ...................

1 739

~r

415

+ 31,3

2 032

+

151

+ 80

+ 12,5

Samfärdsel ...............

321

+

76

+ 31,0

347

+

94

+37,2

+ 31,5

Handel .....................

1 226

+

176

+ 168

1594

+

362

+ 29,4

+ 11,4

Off. tjänst m. m.......

866

+

180

+ 26,2

1 328

~r

237

+ 21,7

+ 22,1

Husligt arbete .........

598

—

202

—25,3

695

—

165

—19,2

—20,5

Övriga .....................

12

—

14

—53,9

14

—

38

—73,1

+ 19,7

S:a stadsnäringar

4 762

“b

631

+ 15,3

6 010

+

641

+ 11,9

+ 9,6

Jordbruk in. binäringar

585

+

28

+ 5,0

802

+

32

+ 4,2

+ 21,0

Samtliga näringar ......

5 347

+

659

+ 14,1

6 812

+

673

+ 11,0

+ 10,3

Den relativa minskningen av antalet förvärvsarbetande män inom jordbruket

mellan 1945 och 1950 var i Strömstadsområdet något större än i

hela riket. Antalet förvärvsarbetande män inom stadsnäringarna i området

ökade, men denna ökning var relativt sett obetydlig i jämförelse

med stadsnäringarnas stegring i hela riket och motsvarade icke på långt

när nedgången inom jordbruket. Hela antalet förvärvsarbetande män i

området minskade med 1 300 eller med 6 procent. I Uddevallaområdet

ökade däremot antalet förvärvsarbetande män inom stadsnäringarna i

högre grad än i hela riket och uppvägde nedgången inom jordbruket. Hela

antalet förvärvsarbetande män i området ökade med 700 personer eller

med 3,4 procent, medan antalet förvärvsarbetande män i hela riket ökade

med 2,5 procent.

Antalet förvärvsarbetande kvinnor inom stadsnäringarna ökade med

drygt 600 personer i vartdera av de båda områdena. Ökningen var av relativt

större omfattning än den som ägde rum i hela riket.

De små brukningsdelarna spelar ur sysselsättningssynpunkt en dominerande

roll i Strömstads- och Uddevallaområdenas jordbruk. I Strömstadsområdet

var år 1950 omkring 66 procent och i Uddevallaområdet

omkring 83 procent av de förvärvsarbetande männen inom jordbruk med

boskapsskötsel sysselsatta vid brukningsdelar under tio ha. Motsvarande

tal för hela riket var omkring 62 procent. Dessa brukningsdelar svarade

för 60 procent av den totala sysselsättningsminskningen mellan 1945 och

1950 inom jordbruk med boskapsskötsel. Den relativa nedgången av antalet

förvärvsarbetande inom brukningsdelarna med mindre än tio ha

åker var i Strömstadsområdet 15 procent och i Uddevallaområdet 12 procent,

medan motsvarande tal i hela riket var 13 procent. Antalet förvärvsarbetande

män inom fisket var år 1950 enligt folkräkningen 3 400 i de

båda områdena tillsammans, vilket innebär en minskning från år 1945

med 400 eller med 10 procent.

Den yrkesverksamma industribefolkningens relativa fördelning på olika

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

5

industrigrenar i Strömstadsområdet företer vissa markanta avvikelser

från fördelningen i hela riket. Jord- och stenindustrien och livsmedelsindustrien

är i hög grad överrepresenterade, medan t. ex. metallindustrien

samt textil- och beklädnadsindustrien är underrepresenterade jämfört

med genomsnittet för hela riket.

Inom Uddevallaområdet har livsmedelsindustrien, byggnadsverksamheten

samt textil- och beklädnadsindustrien en relativt större andel av

den förvärvsarbetande industribefolkningen än i hela riket. Metallindustrien

är relativt svagare företrädd i området än i hela riket trots en

synnerligen kraftig ökning mellan 1945 och 1950.

Av utredningen angående befolkningsutvecklingen framgår, att utflyttningen

från det område, som beröres i motionerna, har varit betydande.

Folkmängden i städerna har visserligen ökat, ehuru i mindre omfattning

än genomsnittligt för rikets städer och inte tillräckligt för att kompensera

landsbygdens folkminskning. Jordbruk med binäringar sysselsätter

en relativt stor del av de förvärvsarbetande, och sysselsättningen därinom

har de senaste åren minskat i större utsträckning än genomsnittligt

i landet. Stadsnäringarna, som har relativt liten omfattning, företer en

svag expansion. Den ur sysselsättningssynpunkt tillbakagående stenindustrien

är starkt representerad i området, medan bl. a. metallindustrien

har liten omfattning.

I fortsättningen framhåller arbetsmarknadsstyrelsen, att ämbetsverket

sedan lång tid tillbaka haft sin uppmärksamhet riktad på sysselsättningsproblemen

i området. Alltsedan krisen på 1930-talet har särskilda åtgärder

måst vidtagas för att bereda sysselsättning åt den arbetskraft, som

icke kunnat få arbete på öppna marknaden inom området och som av

olika anledningar icke kunnat antaga arbete på annat håll. Under högkonjunkturåren

efter kriget var arbetsmarknadsläget, bortsett från säsongväxlingar

och en kvardröjande restarbetslöshet i vissa kommuner,

tillfredsställande. Konjunkturavmattningen har medfört en ökning av arbetslösheten.

Antalet arbetslösa arbetssökande i Strömstadsområdet uppgick

i februari 1954 till 700 mot 327 samma månad 1952. I Uddevallaområdet

var motsvarande antal arbetslösa 357 och 188. Delvis var den höga

arbetslösheten i februari 1954 en följd av den stränga kylan. Ett hundratal

av de arbetslösa är placerade i beredskapsarbeten.

Arbetsmarknadsstyrelsens åtgärder har, framhåller verket vidare, icke

inskränkt sig till att söka bereda arbeten åt de arbetslösa genom interlokal

arbetsförmedling och anordnande av beredskapsarbeten. Genom sin rådgivande

lokaliseringsverksamhet har arbetsmarknadsorganen sökt tillföra

området nya arbetstillfällen. Norra Bohuslän hör till de områden, som enligt

styrelsens förmenande är i stort behov av ett mera utbyggt och

differentierat näringsliv. En del nya företag har också etablerats i området.

Tillkomsten av Uddevallavarvet år 1946 har således varit av stor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

betydelse för den bohuslänska ungdomens yrkesutbildning och syfeselsättning.

Även i de övriga städerna och i en del av landskommunerna har

etablerats industriföretag. Företagarföreningens verksamhet har haft

stor betydelse för den industriella utvecklingen i området. Ytterligare

behov av arbetstillfällen föreligger emellertid, och arbetsmarknadsorganen

kommer att fortsätta med sina strävanden att tillföra området sådana.

En kartläggning av de orter, som i första hand är i behov av nya industrier,

liksom en utredning av bl. a. frågan om lämpliga industriområden

o. d. på dessa orter synes enligt arbetsmarknadsstyrelsen önskvärd.

Utredningen i syfte att främja en ytterligare utbyggnad och differentiering

av näringslivet i norra och mellersta Bohuslän borde enligt styrelsens

mening utföras av de närmast berörda länsorganen i Göteborgs

och Bohus län, såsom planmyndigheten, lantbruksnämnden, länsbostadsnämnden,

länsarbetsnämnden och företagarföreningen, samt bedrivas under

länsstyrelsens ledning.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande bekräftat de av motionärerna lämnade

uppgifterna rörande näringslivet och befolkningsminskningen å Bohusläns

landsbygd. Även länsstyrelsen är av den uppfattningen, att Bohuslän

är ett sådant område som bör göras till föremål för specialundersökning

beträffande dess näringsliv.

Länsarbetsnämnden har i sitt yttrande anfört, att problemställningarna

gäller icke endast de förhållanden som uppstått på grund av förändringarna

inom näringsgrenarna jordbruk, fiske och stenindustri utan berör

även bl. a. småvarvs- och båtbyggnadsverksamheten liksom fraktfartsrörelsen

samt har dessutom ett påtagligt samband med kommunikationsförhållandena,

i synnerhet beträffande kustlandet och öama. Till

detta kommer, att de pågående förändringarna inom näringsgrenarna redan

hunnit medföra ur arbetsmarknadssynpunkt mycket besvärliga disproportioner

beträffande såväl könsfördelning som åldersklassfördelning.

Vad angår utredningens målsättning ansluter sig länsarbetsnämnden

helt till motionärernas uppfattning, syftande till i första hand en kartläggning

av befintliga naturliga förutsättningar, och framhåller härutinnan

följande.

Sålunda torde beträffande småbruket bl. a. kunna förordas en utredning,

syftande till ett klarläggande av i vilken omfattning en omläggning

av odlingsrutinen kan medföra ökad tillgång på råvara för grönsakskon - servtillverkning. Självfallet måste i samband därmed även utredas konservindustriens

möjligheter att öka produktion och avsättning på produkter,

baserade på icke fiskråvara.

Beträffande fisket torde förtjäna utredas bl. a., i vilken utsträckning

ytterligare avsättning kan erhållas genom ett effektiviserande av varubehandling

och distribution.

En utredning sådan som motionärerna åsyftat, med en förstahands
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

7

inriktning på de naturliga och traditionella näringsgrenarna, kan emellertid

icke väntas ge anvisningar på hela problemets lösning. Som motionärerna

också ansett, får det därför bedömas som angeläget att utredningen

även kommer att omfatta olika förutsättningar "för tillförande av nya

sysselsättningsmöjligheter. Sådana förutsättningar kan anses föreligga

bl. a. därigenom, att inom länet finnes platser med direkt samtidig anslutning

till hamn, järnväg och landsväg. På en del håll är dock icke angivna

hamnmöjligheter utbyggda, och självfallet bör därför utredningen

även omfatta därutav härledda problemställningar.

Utskottet. Motionerna har riktat uppmärksamheten på den fortskridande

avfolkning av landsbygden i Bohuslän som på senare år ägt rum, vilken

sammanhänger med betydelsefulla förändringar inom det bohuslänska

näringslivet. Folkmängden på länets landsbygd har sedan sekelskiftet

nedgått med 27 procent under det att hela rikets landsbygdsbefolkning

under samma tid reducerats med 8 procent. Redan denna omständighet

ställer utvecklingen å Bohusläns lands- och kustbygd i särklass.

Det har särskilt pekats på den omvandling som äger rum i för denna

landsända viktiga näringsgrenar såsom jordbruk av typisk småbrukskaraktär,

fiske och stenindustri. Den senare är starkt tillbakagående, och

även inom fiskerinäringen pågår genomgripande strukturförändringar.

Även för de mindre varven och den mindre skeppsfarten har de ekonomiska

förutsättningarna under de senaste åren i hög grad förändrats. De

över motionen hörda myndigheterna har tillstyrkt, att en utredning angående

de av motionärerna berörda frågorna kommer till stånd.

Utskottet är för egen del av den uppfattningen att de fortgående förändringarna

inom näringslivet å den bohuslänska landsbygden bör följas

med den största uppmärksamhet; detta torde i synnerhet gälla förhållandena

i Strömstadsområdet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och

andra lokala myndigheter har även noga aktgivit på utvecklingen och på

ett förtjänstfullt sätt sökt förbättra utkomstmöjligheterna för befolkningen.

Utskottet, som förutsätter att dessa myndigheter med samma

energi och målmedvetenhet framdeles söker fullfölja dessa strävanden,

anser att förhållandena förtjänar att uppmärksammas jämväl av Kungl.

Maj:t. De i motionerna och remissyttrandena redovisade speciella förhållandena

inom det bohuslänska näringslivet motiverar sålunda enligt utskottets

mening, att särskild utredning företages rörande möjligheterna

att åt landsbygden i länet skapa förutsättningar för ett mera rikt differentierat

näringsliv. Utskottet vill i anslutning till vad motionärerna

framhållit understryka, att utredningen icke bör syfta till konstlade medel

såsom subventioner för att hålla sådana näringar uppe som i dessa

trakter saknar naturliga förutsättningar. Det är särskilt av vikt, att genom

utredningen klarlägges inom vilka näringsgrenar ekonomiska förut''

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

sättningar finnes för ytterligare expansion. Efter en genomgång av produktions-

och marknadsförhållandena för näringar, som förtjänar att särskilt

uppmärksammas, bör utredningen söka anvisa sådana områden där

förutsättningar finnes för en lönande ekonomisk företagsamhet. Utredningen,

som bör bedrivas med skyndsamhet, synes därvid böra taga sikte

på att i första hand framlägga förslag till åtgärder, som kan förverkligas

av befolkningen själv utan några särskilda stödåtgärder från det

allmännas sida.

Vad angår formerna för utredningens bedrivande har arbetsmarknadsstyrelsen

ifrågasatt, huruvida icke utredningsarbetet borde ske under

länsstyrelsens ledning. Utskottet anser sig sakna anledning taga ställning

till denna fråga men förutsätter, att länsstyrelsen liksom andra lokala

myndigheter och organisationer med erfarenhet rörande de problem

som utredningen avser i vart fall blir i tillfälle att medverka vid utredningsarbetet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: 342 och II: 445, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning av möjligheterna att å landsbygden i Bohuslän

skapa förutsättningar för ett ökat differentierat näringsliv

i syfte att åstadkomma en riktig befolkningsutveckling.

Stockholm den 30 mars 1954.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Werner,

Boo och Kronstrand;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson

i Landskrona*, Gustafson i Göteborg, Gavelin, Persson i Norrby,

Johansson i Kalmar och Magnusson.

®Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Alfa Boktr., Sthlm 1954

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:188 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för Tornedalens och Överkalixbygdens försörjning medelst där befintliga naturtillgångar och t a1 i texten