Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att främja näringslivet och befolkningsutvecklingen å landsbygden i Bohuslän.
1954-03-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1954:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att främja näringslivet och befolkningsutvecklingen å landsbygden i Bohuslän.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
1
Nr 19.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte
att främja näringslivet och befolkningsutvecklingen å
landsbygden i Bohuslän.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 342 i första kammaren av herr Andersson, Karl, m. fl. samt
nr 445 i andra kammaren av herr Johansson i Torp m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Ivlaj:t anhålla om
utredning av möjligheterna att å landsbygden i Bohuslän skapa förutsättningar
för ett ökat differentierat näringsliv i syfte att åstadkomma
en riktig befolkningsutveckling.
Beträffande motiveringen för motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II: 445.
Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttrande från
arbetsmarknadsstyrelsen samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Vid länsstyrelsens yttrande är fogade yttranden från Göteborgs och Bohus
läns landstings finansberedning, länsarbetsnämnden och lantbruksnämnden
i länet, Bohusläns företagareförening u. p. a. samt regionplanechefen
i regionsplaneförbundet för Göteborg med omgivningar.
Såväl arbetsmarknadsstyrelsen som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län har tillstyrkt att den begärda utredningen kommer till stånd.
Arbetsmarknadsstyrelsen berör i sitt yttrande inledningsvis befolkningsutvecklingen
i länet och framhåller härvid bl. a. följande.
Folkmängden i Göteborgs och Bohus län uppgick den 31 december 1952
till 568 000 invånare, därav 428 000 i städer och 140 000 på landsbygden.
Från sekelskiftet har befolkningen i länet ökat med 230 800 personer eller
med 68 procent, under det befolkningsökningen i hela riket under samma
tid uppgick till 39 procent. Ökningen i länet föll helt på städerna medan
folkmängden på landsbygden minskade. Länets städer ökade med 282 000
personer (därav 232 000 i Göteborg), vilket relativt sett var något mindre
än stadsbefolkningens ökning i hela riket (194 resp. 212 procent). Folkmängden
på länets landsbygd minskade med 51000 personer eller med
27 procent, under det hela rikets landsbygdsbefolkning reducerades med
8 procent.
Under åren 1930—1952 ökade länets folkmängd med 25 procent, medan
hela rikets folkmängd steg med 16 procent. Länets landsbygdsbefolkning
minskade under denna period med 17 procent, under det den relativa ned
Dihang
till riksdagens protokoll 195i. 8 sand. Nr 19.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
gången för hela rikets landsbygdsbefolkning var 11 procent. Folkmängdsminskningen
inom glesbebyggelsen (d. v. s. landsbygden utom alla tätorter)
mellan 1930 och 1950 var av samma relativa storleksordning i länet
som i hela riket (28 procent).
Genom inrikes omflyttning förlorade länets landsbygd mellan 1930 och
1952 omkring 20 000 personer, medan länets städer genom flyttningsrörelserna
fick ett nettotillskott på 60 000 personer. Flyttningsförlusten
genom inrikes omflyttning var i förhållande till folkmängden exceptionellt
hög för länets landsbygd under 1920-talet och uppgick då årligen
till 2,1 procent av folkmängden, medan motsvarande tal i genomsnitt för
hela rikets landsbygd var 0,5 procent. Under 1930-talet hade länets landsbygd
en flyttningsförlust på 0,9 procent per år.
För en närmare bedömning av befolkningsförhållandenas regionala förändringar
kan man lämpligen indela länet i följande tre områden:
Strömstadsområdet, omfattande norra delen av länet och bestående av
städerna Strömstad och Lysekil samt Norrvikens och
Sunnervikens domsagor utom kommunerna Skaftö,
Skredsvik och Lane-Ryr.
UddevaUaområdet, omfattande mellersta delen av länet och bestående
av Uddevalla stad, Orust och Tjörns domsaga samt
kommunerna Skaftö, Skredsvik, Lane-Ryr, Forshälla,
Ljungskile, Inlands-Torpe, Stenungsund och
Romelanda.
Göteborgsområdet, omfattande södra länsdelen med städerna Göteborg,
Mölndal, Kungälv och Marstrand, Askims, Hisings
och Sävedals domsaga samt kommunerna Hermansby,
Ytterby och Kode.
Folkmängdsutvecklingen i dessa områden mellan 1930 och 1952 belyses
i nedanstående tabell.
1930
Strömstadsområdet ...................... 73 243
Därav:
Strömstad ................................. 3 074
Lysekil ................................. 5 866
Landsbygdsområdet .................. 64 303
UddevaUaområdet: ........................ 64 245
Därav:
Uddevalla ................................. 15104
Landsbygdsområdet .................. 49141
Göteborgsområdet: 317 903
U Inkorp. av ett omr. med 1 971 inv.
1940
1945
1950
1952
65 553
62 443
60 336
61633
2 983
3 069
3 350
3 418
5 256
5 443
5 725
i) 7 790
57 314
53 931
51 261
50 425
61 627
63 691
67 191
68197
16 782
20 491
24 989
26 238
44 845
43 200
42 202
41 959
357 588
384 762
430 018
440 201
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
3
Som framgår av tabellen har utvecklingen varit svagast i Strömstadsområdet.
Städernas ökning har där varit för obetydlig för att tillnärmelsevis
kunna uppväga landsbygdsområdets relativt omfattande folkminskning.
I Uddevallaområdet däremot har folkmängden ökat genom stadens
kraftiga expansion, som uppvägt nedgången inom landsbygdsområdet. De
i detta område ingående öarna Orust, Tjörn och Skaftö, som svarar för
ca hälften av landsbygdsområdets folkmängd, hade under perioden 1930—■
1952 en folkmängdsminskning med 17 procent, medan landsbygdsområdet
i övrigt minskade med 11 procent.
Den förvärvsarbetande befolkningens relativa fördelning på olika näringsgrenar
år 1950 framgår av nedanstående tablå.
Strömstads- Uddevalla- Göteborgs- Hela
området området området riket
% % % %
Jordbruk med binäringar ......... 34,8 29,5 — 20,4
Industri ................................ 38,5 37,0 44,7 41,2
Samfärdsel ........................... 7,3 9,8 12,7 8,0
Handel ......................,.......... 10,6 12,4 24,3 15,5
Off. tjänster m. m................... 6,1 8,6 12,4 10,9
Husligt arbete ........................ 2,3 2,4 — 3,1
Övriga ................................. 0,4 0,3 — 0,9
100,0 100,0 100,0 100,0
Jordbruket har ur sysselsättningssynpunkt relativt stor betydelse i
Strömstads- och Uddevallaområdena. Städerna Uddevalla och Lysekil är
starkt industribetonade med över hälften av den förvärvsarbetande befolkningen
sysselsatt inom industrien.
Antalet förvärvsarbetande i Göteborgsområdet ökade under perioden
1946—1950 med 11 procent, vilket var mera än den relativa stegringen inom
stadsnäringarna i hela riket. Förändringen i antalet förvärvsarbetande
inom de olika näringsgrenarna i Strömstads- och Uddevallaområdena
under nämnda period belyses i följande tabell.
Strömstadsområdet Uddevallaområdet Hela riket
Antal Förändr. 1946—50 Antal Förändr. 1946—50 Rel. förändr.
1950 Absolut Relativ 1950 Absolut Relativ 1946—50
Män
Industri .................. 8 095 + 291 + 3,7 8 710 +1970 +29,2 +11,7
Samfärdsel .............. 1549 + 17 + 1,1 2 492 — 9 — 0,4 +10,9
Handel ..................... 1 475 + 84 + 6,0 2 014 + 346 +20,7 +13,7
Off. tjänst m. m........ 699 + 51 + 7,9 1 176 + 11 + 0,9 + 5,4
övriga ..................... 81 — 185 —69 5 50 — 203 —80,2 —41,7
S:a stadsnäringar ... 11899 + 258 + 2,2 14 442 +2115 +17,2 +11,0
Jordbruk in. binäringar 8 308 —1592 —16,1 7 746 —1380 —15,1 —14,9
Samtliga näringar ... 20 207 •—1334 — 6,2 22 188 + 735 + 3,4 + 2,5
4
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
Strömstadsområdet Uddevallaområdet Hela riket
Antal
Förändr. 1946—50
Antal
Förändr. 1946—50
Rel. förändr.
Kvinnor
1950
Absolut
Relativ
1950
Absolut
Relativ
1946—50
Industri ...................
1 739
~r
415
+ 31,3
2 032
+
151
+ 80
+ 12,5
Samfärdsel ...............
321
+
76
+ 31,0
347
+
94
+37,2
+ 31,5
Handel .....................
1 226
+
176
+ 168
1594
+
362
+ 29,4
+ 11,4
Off. tjänst m. m.......
866
+
180
+ 26,2
1 328
~r
237
+ 21,7
+ 22,1
Husligt arbete .........
598
—
202
—25,3
695
—
165
—19,2
—20,5
Övriga .....................
12
—
14
—53,9
14
—
38
—73,1
+ 19,7
S:a stadsnäringar
4 762
“b
631
+ 15,3
6 010
+
641
+ 11,9
+ 9,6
Jordbruk in. binäringar
585
+
28
+ 5,0
802
+
32
+ 4,2
+ 21,0
Samtliga näringar ......
5 347
+
659
+ 14,1
6 812
+
673
+ 11,0
+ 10,3
Den relativa minskningen av antalet förvärvsarbetande män inom jordbruket
mellan 1945 och 1950 var i Strömstadsområdet något större än i
hela riket. Antalet förvärvsarbetande män inom stadsnäringarna i området
ökade, men denna ökning var relativt sett obetydlig i jämförelse
med stadsnäringarnas stegring i hela riket och motsvarade icke på långt
när nedgången inom jordbruket. Hela antalet förvärvsarbetande män i
området minskade med 1 300 eller med 6 procent. I Uddevallaområdet
ökade däremot antalet förvärvsarbetande män inom stadsnäringarna i
högre grad än i hela riket och uppvägde nedgången inom jordbruket. Hela
antalet förvärvsarbetande män i området ökade med 700 personer eller
med 3,4 procent, medan antalet förvärvsarbetande män i hela riket ökade
med 2,5 procent.
Antalet förvärvsarbetande kvinnor inom stadsnäringarna ökade med
drygt 600 personer i vartdera av de båda områdena. Ökningen var av relativt
större omfattning än den som ägde rum i hela riket.
De små brukningsdelarna spelar ur sysselsättningssynpunkt en dominerande
roll i Strömstads- och Uddevallaområdenas jordbruk. I Strömstadsområdet
var år 1950 omkring 66 procent och i Uddevallaområdet
omkring 83 procent av de förvärvsarbetande männen inom jordbruk med
boskapsskötsel sysselsatta vid brukningsdelar under tio ha. Motsvarande
tal för hela riket var omkring 62 procent. Dessa brukningsdelar svarade
för 60 procent av den totala sysselsättningsminskningen mellan 1945 och
1950 inom jordbruk med boskapsskötsel. Den relativa nedgången av antalet
förvärvsarbetande inom brukningsdelarna med mindre än tio ha
åker var i Strömstadsområdet 15 procent och i Uddevallaområdet 12 procent,
medan motsvarande tal i hela riket var 13 procent. Antalet förvärvsarbetande
män inom fisket var år 1950 enligt folkräkningen 3 400 i de
båda områdena tillsammans, vilket innebär en minskning från år 1945
med 400 eller med 10 procent.
Den yrkesverksamma industribefolkningens relativa fördelning på olika
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
5
industrigrenar i Strömstadsområdet företer vissa markanta avvikelser
från fördelningen i hela riket. Jord- och stenindustrien och livsmedelsindustrien
är i hög grad överrepresenterade, medan t. ex. metallindustrien
samt textil- och beklädnadsindustrien är underrepresenterade jämfört
med genomsnittet för hela riket.
Inom Uddevallaområdet har livsmedelsindustrien, byggnadsverksamheten
samt textil- och beklädnadsindustrien en relativt större andel av
den förvärvsarbetande industribefolkningen än i hela riket. Metallindustrien
är relativt svagare företrädd i området än i hela riket trots en
synnerligen kraftig ökning mellan 1945 och 1950.
Av utredningen angående befolkningsutvecklingen framgår, att utflyttningen
från det område, som beröres i motionerna, har varit betydande.
Folkmängden i städerna har visserligen ökat, ehuru i mindre omfattning
än genomsnittligt för rikets städer och inte tillräckligt för att kompensera
landsbygdens folkminskning. Jordbruk med binäringar sysselsätter
en relativt stor del av de förvärvsarbetande, och sysselsättningen därinom
har de senaste åren minskat i större utsträckning än genomsnittligt
i landet. Stadsnäringarna, som har relativt liten omfattning, företer en
svag expansion. Den ur sysselsättningssynpunkt tillbakagående stenindustrien
är starkt representerad i området, medan bl. a. metallindustrien
har liten omfattning.
I fortsättningen framhåller arbetsmarknadsstyrelsen, att ämbetsverket
sedan lång tid tillbaka haft sin uppmärksamhet riktad på sysselsättningsproblemen
i området. Alltsedan krisen på 1930-talet har särskilda åtgärder
måst vidtagas för att bereda sysselsättning åt den arbetskraft, som
icke kunnat få arbete på öppna marknaden inom området och som av
olika anledningar icke kunnat antaga arbete på annat håll. Under högkonjunkturåren
efter kriget var arbetsmarknadsläget, bortsett från säsongväxlingar
och en kvardröjande restarbetslöshet i vissa kommuner,
tillfredsställande. Konjunkturavmattningen har medfört en ökning av arbetslösheten.
Antalet arbetslösa arbetssökande i Strömstadsområdet uppgick
i februari 1954 till 700 mot 327 samma månad 1952. I Uddevallaområdet
var motsvarande antal arbetslösa 357 och 188. Delvis var den höga
arbetslösheten i februari 1954 en följd av den stränga kylan. Ett hundratal
av de arbetslösa är placerade i beredskapsarbeten.
Arbetsmarknadsstyrelsens åtgärder har, framhåller verket vidare, icke
inskränkt sig till att söka bereda arbeten åt de arbetslösa genom interlokal
arbetsförmedling och anordnande av beredskapsarbeten. Genom sin rådgivande
lokaliseringsverksamhet har arbetsmarknadsorganen sökt tillföra
området nya arbetstillfällen. Norra Bohuslän hör till de områden, som enligt
styrelsens förmenande är i stort behov av ett mera utbyggt och
differentierat näringsliv. En del nya företag har också etablerats i området.
Tillkomsten av Uddevallavarvet år 1946 har således varit av stor
6
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
betydelse för den bohuslänska ungdomens yrkesutbildning och syfeselsättning.
Även i de övriga städerna och i en del av landskommunerna har
etablerats industriföretag. Företagarföreningens verksamhet har haft
stor betydelse för den industriella utvecklingen i området. Ytterligare
behov av arbetstillfällen föreligger emellertid, och arbetsmarknadsorganen
kommer att fortsätta med sina strävanden att tillföra området sådana.
En kartläggning av de orter, som i första hand är i behov av nya industrier,
liksom en utredning av bl. a. frågan om lämpliga industriområden
o. d. på dessa orter synes enligt arbetsmarknadsstyrelsen önskvärd.
Utredningen i syfte att främja en ytterligare utbyggnad och differentiering
av näringslivet i norra och mellersta Bohuslän borde enligt styrelsens
mening utföras av de närmast berörda länsorganen i Göteborgs
och Bohus län, såsom planmyndigheten, lantbruksnämnden, länsbostadsnämnden,
länsarbetsnämnden och företagarföreningen, samt bedrivas under
länsstyrelsens ledning.
Länsstyrelsen har i sitt yttrande bekräftat de av motionärerna lämnade
uppgifterna rörande näringslivet och befolkningsminskningen å Bohusläns
landsbygd. Även länsstyrelsen är av den uppfattningen, att Bohuslän
är ett sådant område som bör göras till föremål för specialundersökning
beträffande dess näringsliv.
Länsarbetsnämnden har i sitt yttrande anfört, att problemställningarna
gäller icke endast de förhållanden som uppstått på grund av förändringarna
inom näringsgrenarna jordbruk, fiske och stenindustri utan berör
även bl. a. småvarvs- och båtbyggnadsverksamheten liksom fraktfartsrörelsen
samt har dessutom ett påtagligt samband med kommunikationsförhållandena,
i synnerhet beträffande kustlandet och öama. Till
detta kommer, att de pågående förändringarna inom näringsgrenarna redan
hunnit medföra ur arbetsmarknadssynpunkt mycket besvärliga disproportioner
beträffande såväl könsfördelning som åldersklassfördelning.
Vad angår utredningens målsättning ansluter sig länsarbetsnämnden
helt till motionärernas uppfattning, syftande till i första hand en kartläggning
av befintliga naturliga förutsättningar, och framhåller härutinnan
följande.
Sålunda torde beträffande småbruket bl. a. kunna förordas en utredning,
syftande till ett klarläggande av i vilken omfattning en omläggning
av odlingsrutinen kan medföra ökad tillgång på råvara för grönsakskon - servtillverkning. Självfallet måste i samband därmed även utredas konservindustriens
möjligheter att öka produktion och avsättning på produkter,
baserade på icke fiskråvara.
Beträffande fisket torde förtjäna utredas bl. a., i vilken utsträckning
ytterligare avsättning kan erhållas genom ett effektiviserande av varubehandling
och distribution.
En utredning sådan som motionärerna åsyftat, med en förstahands
-
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
7
inriktning på de naturliga och traditionella näringsgrenarna, kan emellertid
icke väntas ge anvisningar på hela problemets lösning. Som motionärerna
också ansett, får det därför bedömas som angeläget att utredningen
även kommer att omfatta olika förutsättningar "för tillförande av nya
sysselsättningsmöjligheter. Sådana förutsättningar kan anses föreligga
bl. a. därigenom, att inom länet finnes platser med direkt samtidig anslutning
till hamn, järnväg och landsväg. På en del håll är dock icke angivna
hamnmöjligheter utbyggda, och självfallet bör därför utredningen
även omfatta därutav härledda problemställningar.
Utskottet. Motionerna har riktat uppmärksamheten på den fortskridande
avfolkning av landsbygden i Bohuslän som på senare år ägt rum, vilken
sammanhänger med betydelsefulla förändringar inom det bohuslänska
näringslivet. Folkmängden på länets landsbygd har sedan sekelskiftet
nedgått med 27 procent under det att hela rikets landsbygdsbefolkning
under samma tid reducerats med 8 procent. Redan denna omständighet
ställer utvecklingen å Bohusläns lands- och kustbygd i särklass.
Det har särskilt pekats på den omvandling som äger rum i för denna
landsända viktiga näringsgrenar såsom jordbruk av typisk småbrukskaraktär,
fiske och stenindustri. Den senare är starkt tillbakagående, och
även inom fiskerinäringen pågår genomgripande strukturförändringar.
Även för de mindre varven och den mindre skeppsfarten har de ekonomiska
förutsättningarna under de senaste åren i hög grad förändrats. De
över motionen hörda myndigheterna har tillstyrkt, att en utredning angående
de av motionärerna berörda frågorna kommer till stånd.
Utskottet är för egen del av den uppfattningen att de fortgående förändringarna
inom näringslivet å den bohuslänska landsbygden bör följas
med den största uppmärksamhet; detta torde i synnerhet gälla förhållandena
i Strömstadsområdet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och
andra lokala myndigheter har även noga aktgivit på utvecklingen och på
ett förtjänstfullt sätt sökt förbättra utkomstmöjligheterna för befolkningen.
Utskottet, som förutsätter att dessa myndigheter med samma
energi och målmedvetenhet framdeles söker fullfölja dessa strävanden,
anser att förhållandena förtjänar att uppmärksammas jämväl av Kungl.
Maj:t. De i motionerna och remissyttrandena redovisade speciella förhållandena
inom det bohuslänska näringslivet motiverar sålunda enligt utskottets
mening, att särskild utredning företages rörande möjligheterna
att åt landsbygden i länet skapa förutsättningar för ett mera rikt differentierat
näringsliv. Utskottet vill i anslutning till vad motionärerna
framhållit understryka, att utredningen icke bör syfta till konstlade medel
såsom subventioner för att hålla sådana näringar uppe som i dessa
trakter saknar naturliga förutsättningar. Det är särskilt av vikt, att genom
utredningen klarlägges inom vilka näringsgrenar ekonomiska förut''
8
Bankoutskottets utlåtande nr 19.
sättningar finnes för ytterligare expansion. Efter en genomgång av produktions-
och marknadsförhållandena för näringar, som förtjänar att särskilt
uppmärksammas, bör utredningen söka anvisa sådana områden där
förutsättningar finnes för en lönande ekonomisk företagsamhet. Utredningen,
som bör bedrivas med skyndsamhet, synes därvid böra taga sikte
på att i första hand framlägga förslag till åtgärder, som kan förverkligas
av befolkningen själv utan några särskilda stödåtgärder från det
allmännas sida.
Vad angår formerna för utredningens bedrivande har arbetsmarknadsstyrelsen
ifrågasatt, huruvida icke utredningsarbetet borde ske under
länsstyrelsens ledning. Utskottet anser sig sakna anledning taga ställning
till denna fråga men förutsätter, att länsstyrelsen liksom andra lokala
myndigheter och organisationer med erfarenhet rörande de problem
som utredningen avser i vart fall blir i tillfälle att medverka vid utredningsarbetet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 342 och II: 445, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning av möjligheterna att å landsbygden i Bohuslän
skapa förutsättningar för ett ökat differentierat näringsliv
i syfte att åstadkomma en riktig befolkningsutveckling.
Stockholm den 30 mars 1954.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Werner,
Boo och Kronstrand;
från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson
i Landskrona*, Gustafson i Göteborg, Gavelin, Persson i Norrby,
Johansson i Kalmar och Magnusson.
®Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Alfa Boktr., Sthlm 1954
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:188 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åtgärder för Tornedalens och Överkalixbygdens försörjning medelst där befintliga naturtillgångar och t a1 i texten