Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.
1954-05-11 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1954:23, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
i
Nr 23.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
jämte i ämnet väckt motion.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för
budgetåret 1954/55 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde
huvudtiteln).
Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med skrivelse
den 19 november 1953 överlämnat beräkningar rörande de anslag
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. som bör upptagas i riksstaten
för budgetåret 1954/55. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats
specifikation, innefattande förslag till stater m. m.
Beträffande anslagsberäkningen inhämtas följande av skrivelsen.
Anslagen till riksdagens interparlamentariska grupp och Nordiska rådet
har icke beräknats av riksgäldskontoret utan på hemställan av respektive
styrelser uppförts med de begärda anslagsbeloppen.
Under anslaget till allmänt kyrkomöte har beräknats kostnader för kyrkomötets
utredningsnämnd.
Avlönings- och pensionsanslagen till riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,
riksdagsbiblioteket och till justitie- och militieombudsmännen samt
deras expeditioner ävensom till riksdagens revisorer har beräknats efter
oförändrade grunder, anslagsposten till rörligt tillägg efter 35 % av lönerespektive
pensionskostnaderna. Anslagen har i stort sett upptagits med
samma belopp som för innevarande budgetår. Sänkningen av avlöningsanslaget
till riksgäldskontoret är beroende på beräknad personalminskning.
Höjning av avlöningsanslaget till riksdagsbiblioteket grundar sig på vissa
från biblioteksstyrelsen lämnade uppgifter. Motivering för denna höjning
skall av styrelsen lämnas till riksdagens bankoutskott.
Till riksgäldsfullmäktige inkomna framställningar från riksdagens revisorer,
Nordiska rådets svenska delegation samt styrelsen för riksdagens
interparlamentariska grupp har av fullmäktige överlämnats till bankoutskottet.
För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till ersättning till
Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet med
vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
torde böra beräknas till 116 000 kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 8 samt. Nr 23.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
Med skrivelse den 9 april 1954 har riksgäldskontoret inkommit till utskottet
med förnyad beräkning av anslagsbehovet beträffande vissa under
fjortonde huvudtiteln upptagna anslag, innebärande höjningar av de av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen. Uppräkningarna
har företagits i anledning av ändring i stadgan om ersättning
för riksdagsmannauppdragets fullgörande (konstitutionsutskottets memorial
nr 5/1954).
l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:
Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 4 375 000
kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 6 175 000 kronor.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Riksdagen: Arvoden
till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av
6 175 000 kronor.
2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter m. m. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 2, 3, 4 och 5 framställda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Riksdagen: Reseersättning till riksdagens ledamöter
ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor;
b) till Riksdagen: Avlöningar till personal ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor;
c) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag
av 1 130 000 kronor;
d) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer ett
förslagsanslag av 21 000 kronor.
3:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Under punkten 6
har kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
Riksgäldsfullmäktige har sedermera i skrivelse till bankoutskottet den
18 februari 1954 framlagt förslag till fortsatt utgivande av otryckta ståndsprotokoll
och därvid hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen att dels
uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de planer som upprättats
i särskilda vid detta utlåtande fogade promemorior i en upplaga av
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
3
350 exemplar till trycket befordra ridderskapets och adelns protokoll vid
1765—1766 års riksdag, första delen (= band 24 i serien), prästeståndets
protokoll vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets protokoll vid 1731 års
riksdag samt bondeståndets protokoll vid 1746—1747 års riksdag, dels ock
under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. till Utgivande av otryckta
ståndsprotokoll för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag å
75 000 kronor.
Fullmäktige har i ärendet anfört följande.
I anledning av framställningar av fullmäktige i riksgäldskontoret har
riksdagen (åren 1936, 1939, 1942, 1945, 1948 och 1951) efter hemställan av
bankoutskottet uppdragit åt fullmäktige att till trycket befordra vissa ståndsprotokoll,
nämligen ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762 års
riksdag, delarna 3 och 4 (=band 22 och 23 i serien), prästeståndets protokoll
vid riksdagarna 1642—1678, borgarståndets protokoll vid riksdagarna
1719—1727 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1720—1743.
Av ifrågavarande protokoll ha hittills tryckts och utgivits:
Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll 1760—1762, del 3. Utkom
1950.
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1642—1660). Utkom 1949.
Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1719—1720). Utkom 1945.
Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1723). Utkom 1951.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1720—1727). Utkom 1939.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1731—1734). Utkom 1945.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1738—1739). Utkom 1948.
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4 (1740—1741). Utkom 1951
Under tryckning befinner sig:
Ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, del 4
(=band 23 i serien).
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1660—1664).
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1672-—1678).
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 5 (1742—1743).
Beträffande borgarståndets protokoll vid riksdagen 1726—1727 (band 3)
må nämnas, att arbetet med dessa protokoll fördröjts genom olika mellankommande
hinder, men att protokollsbandet nu beräknas kunna utkomma
senast under första hälften av nästkommande år.
Härefter skulle återstå utgivningen av följande ståndsprotokoll:
ridderskapets och adelns riksdagsprotokoll för åren 1765—1779;
prästeståndets riksdagsprotokoll för åren 1680—1714 och 1726—1800;
borgarståndets riksdagsprotokoll för åren 1731—1779; samt
bondeståndets riksdagsprotokoll för åren 1746—1779.
För utgivningen av otryckta ståndsprotokoll har hittills av för ändamålet
anvisade anslag tagits i anspråk ett sammanlagt belopp av ca 200 000 kronor.
För närvarande linnes en odisponerad reservation under det å huvudtiteln
Riksdagen och dess verk in. in. uppförda reservationsanslaget till Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll å ca 28 000 kronor. Tillsammans med
4
Bankoutskoitets utlåtande nr 23.
den förstärkning av anslaget med 25 000 kronor, som begärts i riksgäldskontorets
anslagspetita för budgetåret 1954/55, beräknas angivna reservation
vara tillräcklig för att täcka återstående kostnader för utgivningen av
redan beslutade protokollsband.
Frågan om fortsatt utgivning av ståndsprotokollen är nu åter aktuell.
I de såsom särskilda bilagor (Bilaga 2—5) till utlåtandet fogade promemoriorna
har av förste arkivarien Sten Landahl, arkivarien Sven Olsson och
stadsarkivarien Nils Staf framlagts förslag i ämnet. Förslagen avser utgivningen
av ridderskapets och adelns protokoll vid 1765—1766 års riksdag,
del 1 (= band 24 i serien), prästeståndets protokoll vid riksdagarna 1680—
1714, borgarståndets protokoll vid 1731 års riksdag samt bondeståndets
protokoll vid 1746—1747 års riksdag.
Kostnaderna för utgivningen av de nya protokollsbanden har i promemoriorna
beräknats till inalles 154 200 kronor enligt följande uppställning:
Ridderskapets och adelns riksdagsprotokoll, band 24........ kr. 31 200
Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 4................... kr. 35 200
Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 4 .................. kr. 46 000
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 6.................... kr. 41 800
Summa kronor 154 200
Här angivna kostnadsbelopp synes lämpligen böra uppdelas med ungefär
lika belopp på de närmaste tre budgetåren. Då såsom redan nämnts för
budgetåret 1954/55 för fullföljande av utgivningen av redan beslutade protokollsband
begärts en förstärkning av reservationsanslaget till Utgivande
av otryckta ståndsprotokoll med 25 000 kronor, torde ifrågavarande anslag
i stället böra för angivna budgetår uppföras med ett till 75 000 kronor höjt
belopp.
Slutligen framhålles, att fullmäktige utgår ifrån, att arbetet med utgivningen
av otryckta ståndsprotokoll bör fortsättas och fullföljas utan avbrott,
vilket torde stå i överensstämmelse med riksdagens tidigare och senast
år 1951 i denna fråga fattade beslut.
Med biträdande av riksgäldsfullmäktiges förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må dels uppdraga åt fullmäktige att låta i
överensstämmelse med de i ovan berörda promemorior innefattade
planerna i en upplaga av 350 exemplar till trycket befordra
ridderskapets och adelns protokoll vid 1765—1766 års
riksdag, första delen (=band 24 i serien), prästeståndets
protokoll vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets protokoll
vid 1731 års riksdag samt bondeståndets protokoll vid
1746—1747 års riksdag, dels ock för budgetåret 1954/55 till
Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett
reservationsanslag å 75 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
i)
4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamcntariska grupp.
Under punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret
1954/55 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp anvisa ett förslagsanslag av 59 000 kronor.
I sin till riksgäldsfullmäktige ingivna framställning den 18 november
1953 har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp anfört bl. a.
följande:
Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår är 92 000 kronor. Under
nästa budgetår bör gruppen kunna upprätthålla sin verksamhet med ett
väsentligen lägre statsanslag, främst därför att 1954 års allmänna interparlamentariska
konferens, till skillnad från 1953 års, skall äga rum i Europa,
närmare bestämt i Wien.
Vid denna konferens bör gruppen lämpligen vara företrädd av femton
medlemmar av riksdagen, vartill kommer sekreterare åt delegationen. Beräknas
kostnaderna för varje deltagare i konferensen till 1 500 kronor,
komma de sammanlagda kostnaderna för gruppens representation vid ifrågavarande
konferens att uppgå till 24 000 kronor.
Interparlamentariska unionens råd och vissa av dess studiekommissioner
sammanträda regelmässigt varje vår i Nice. Dessa möten äro av grundläggande
betydelse för den därpå följande allmänna interparlamentariska konferensens
arbete. Gruppen bör därför vid dessa lämpligen vara företrädd av
sina båda rådsmedlemmar samt av två kommissionsmedlemmar, vartill
kommer sekreterare åt delegationen. De sammanlagda kostnaderna för deltagandet
i förevarande sammanträden våren 1955 kunna därför uppskattas
till 7 500 kronor.
Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariatet
är för löpande budgetår 8 100 schweizerfrancs eller enligt nu gällande
växelkurs ca 9 600 kronor. Ifrågavarande bidrag kan i varje fall ej
tänkas bli lägre under nästa budgetår. Styrelsen beräknar det därför till
samma belopp som för nu löpande budgetår.
Intet nordiskt interparlamentariskt delegcrademöte skall hållas under
loppet av nästa budgetår. Däremot kommer på sedvanligt sätt åtminstone ett
nordiskt interparlamentariskt rådsmöte att hållas, denna gång i Köpenhamn.
Utgifterna för gruppens representation vid detta möte genom sina
fyra rådsmedlemmar jämte sekreterare kunna uppskattas till 1 000 kronor.
Gruppens kostnader för det nordiska sekretariatet kunna för nästa budgetår
beräknas till 2 400 kronor.
Kostnaderna för inköp av litteratur kunna uppskattas till 500 kronor.
Utgifterna för representation beräknar styrelsen för nästa budgetår till
2 000 kronor.
Gruppens egentliga förvaltningskostnader kunna för nästa budgetår ej beräknas
till lägre belopp än 10 000 kronor. Styrelsen får i samband härmed
understryka, att inom ramen för denna kostnadsberäkning fortfarande ej
finnes utrymme för återgång till den tidigare organisationen av gruppens
byrå med ett fast heltidsanställt (kvinnligt) konlorsbiträde med goda språkkunskaper
en anordning för vars önskvärdhet styrelsen de senaste åren vid
upprepade tillfällen uttalat sig.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
Gruppens beräknade extra utgifter för nästa budgetår kunna uppskattas
till 2 500 kronor.
Gruppens utgifter för budgetåret 1954/55 kunna alltså sammanfattnings
-
vis beräknas sålunda:
deltagande i interparlamentariska unionens arbete:
konferensen....................................... 24 000
råds- och kommissionssammanträden................ 7 500 31 500
Bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariatet
................................ 9 600
deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets
arbete:
rådsmöte ......................................... 1 000
sekretariat ........................................ 2 400 3 400
bibliotek .......................................... 500
representation ..................................... 2 000
förvaltningskostnader .............................. 10 000
extra utgifter...................................... 2 500
Summa kronor 59 500
Dragas härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgifter, ca 600
kronor, återstår ett belopp av omkring 59 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 7 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:
Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa
ett förslagsanslag av 59 000 kronor.
5:o) Riksdagen: Kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 8 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:
Kostnader för Nordiska rådet anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
I skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1954 har svenska delegationen
av Nordiska rådet anmält att anslagsbehovet för budgetåret 1954/55 torde
kunna beräknas till 125 000 kronor och därvid bl. a. anfört följande.
I riksstaten för innevarande budgetår har för Nordiska rådet under fjortonde
huvudtiteln anvisats ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
I statsverkspropositionen till 1954 års riksdag har under fjortonde huvudtiteln
upptagits som kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag för
nästkommande budgetår av 75 000 kronor.
Det föreslagna beloppet har bestämts i överensstämmelse med vad Nordiska
rådets svenska delegation föreslagit. Delegationen byggde i sina anslagsberäkningar
på den förutsättningen att under budgetåret 1954/55 rådet
skulle avhålla endast en session. Emellertid torde, såvitt nu kan förutses,
under budgetåret 1954/55, utöver den andra sessionen, som är bestämd att
hållas i Oslo i augusti 1954, komma att avhållas ännu en session, nämligen
under februari 1955. En omprövning av medelsbehovet för ifrågavarande
budgetår blir därför nödvändig.
Bankoutskottets utlåtande nr 23. 7
Kostnaderna för budgetåret 1952/53 framgår av följande uppställning:
1. Gemensamma kostnader (Sveriges andel i tryckningskostna
derna)
............................................ 10 419: 16
2. a) Resekostnader (för rådets första session, presidie- och
sekreterarmöten) ................................... 19 426:96
b) Arvoden (sekretariatet) ............................. 10 943:73
c) Expenser.......................................... 4 665: 47
Kronor 45 455:32
För nästa budgetår torde kostnaderna kunna beräknas i enlighet med föl
-
jande:
1. Gemensamma kostnader
Tryckning av andra sessionens handlingar .................. 12 000
Tryckning av tredje sessionens handlingar.................. 15 000
2. a) Resekostnader
Presidium och råd ..................................... 20 000
Sekreterare, kommittéer och experter .................... 10 000
b) Arvoden
Sekreterare och kanslist................................ 22 000
c) Expenser ............................................. 5 000
d) Särskilda kostnader för tredje sessionen.................. 25 000
e) Nordisk kontakt....................................... 16 000
Summa kronor 125 000
Till grund för ovanstående beräkning ligga följande överväganden. Vid
tredje sessionen kan Sverige antagas bliva värdland, varför för denna session
resekostnaderna bortfalla. I stället tillkomma vissa andra kostnader för anställning
av extra personal för arbete före och under mötet (utskottssekreterare,
korrekturläsare, kanslipersonal m. m.), för särskilda tryckningskostnader,
för representation m. m. Enligt uppgift från danska delegationen i
Nordiska rådet uppgingo utgifterna för sådana särskilda ändamål för Danmarks
del vid den första sessionen till 25 000 danska kronor. Det kan antagas
att motsvarande kostnader vid avhållande av en session i Sverige
kunna antagas uppgå till ungefär samma belopp, beräknat i svenska kronor.
Tryckkostnader äro i Sverige avsevärt högre än i Danmark, varför en uppräkning
av de gemensamma kostnaderna, som huvudsakligen avse tryckeriutgifter,
är erforderlig. Vissa isländska resekostnader skola även framdeles
belasta denna post, vilket föranleder någon höjning.
Den 19 februari 1954 har till justitiedepartementet överlämnats ett förslag
om utgivande av en nordisk parlamentarisk tidskriftspublikation ”Nordisk
kontakt” (SOU 1954: 8). Förslaget kan förväntas bliva underställt rådet vid
dess andra session för slutligt ställningstagande. Avsikten är att, i händelse
av ett positivt beslut, publikationen skall börja utgivas i vart fall senast
fr. o. in. 1 januari 1955. Den torde i sådant fall komma att utgivas under
överinseende av de nationella delegationerna i Nordiska rådet. Det har därvid
förutsatts, all kostnaderna för publikationen skola belasta dessa delegationers
anslag. För att icke försena publikationens utgivande vore lämpligt
att redan nu ett uttalande gjordes av riksdagen, alt de för Nordiska rådet
anslagna medlen finge tagas i anspråk för utgivande av den ifrågavarande
8
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
publikationen, därest denna kommer till stånd. Sveriges andel i kostnaderna
har för helt år beräknats till 32 000 kronor eller för halvt år 16 000 kronor.
Utskottet har icke haft erinran mot ifrågavarande anslagsäskande utom i
vad det avser medel för utgivande av publikationen ”Nordisk kontakt”.
Frågan om anvisande av anslag för ifrågavarande publikation synes böra
upptagas till prövning först sedan slutligt ställningstagande fattats till spörsmålet
huruvida publikationen skall utges. Åberopande det anförda hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:
Kostnader för Nordiska rådet anvisa ett förslagsanslag av
110 000 kronor.
6:o) Riksdagen: Övriga omkostnader m.m. Med tillstyrkan av Kungl.
Maj:ts under punkterna 9—15 framställda förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Riksdagen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag av
385 000 kronor;
b) till Allmänt kyrkomöte ett förslagsanslag av 7 000
kronor;
c) till Riksgäldskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 561 000 kronor;
d) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kronor;
e) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag
av 240 000 kronor;
f) till Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar ett förslagsanslag
av 575 000 kronor;
g) till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag
av 310 000 kronor.
7:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 16 har Kung],
Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagsbiblioteket:
Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 269 000 kronor.
I skrivelse till bankoutskottet den 4 februari 1954 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
lämnat närmare motivering för den föreslagna anslagsökningen
om 29 000 kronor. Styrelsen har därvid anfört följande.
Beträffande höjningen av förslagsanslaget till avlöningar får styrelsen
framhålla, att den lönegradsuppflyttning, som härmed avses, av styrelsen
yrkats den 15 april 1953 i yttrande över 1952 års tjänsteförteckningskommittés
förslag till tjänsteförteckningsrevision för riksdagens verk. Kommittén
hade föreslagit, att ingen av bibliotekets båda ordinarie bibliotekarietjänster
skulle uppflyttas högre än till Ca 27 med enda motivering att detta vore
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
9
”i enlighet med riktlinjer, som tillämpats vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen”.
Vid ärendets behandling i kamrarna förtydligades denna
motivering dels av en av kommitténs ledamöter dels av talesmän för utskottets
hemställan, vilken var identisk med kommitténs. Riksdagsbiblioteket
förklarades vara ett specialbibliotek och då vid övriga specialbibliotek
någon bibliotekarietjänst icke uppflyttats i Ca 29, kunde så icke heller bli
fallet vid riksdagsbiblioteket.
Av kommitténs och utskottsmajoritetens argumentering torde få dragas
den slutsatsen, att om riksdagsbiblioteket vore ett lärdaverksbibliotek och
icke ett specialbibliotek, man då hade likställt det med t. ex. kungl. biblioteket
— såsom för övrigt varit fallet vid alla tidigare löneavgöranden i riksdagen
— och placerat berörda tjänster i samma lönegrad som kungl. bibliotekets.
Styrelsen vill först som sin mening uttala, att den indelning av de statliga
biblioteken i lärdaverks- och specialbibliotek, som under senare åren börjat
användas, ur flera synpunkter synes vara mindre lämpligt vald, eftersom
den icke grupperar biblioteken efter deras specifika egenskaper och uppgifter.
Den tidigare, allmänt gängse grupperingen i universella bibliotek
och specialbibliotek utgick däremot klart från uppenbara, konstitutiva egenskaper.
Signifikativt för ett specialbibliotek är icke dess boksamlingars
storlek räknat i antal böcker, icke hur många utan vilka slags böcker och
bokfack det äger och vilka dess uppgift och verksamhet äro. Ett specialbiblioteks
accession är begränsad till ett visst område, till en viss speciallitteratur
(teknisk, medicinsk, geologisk, pedagogisk etc.), utvald att tjäna
klart fixerat och avgränsat studium och visst bestämt låneklientel. De
universella biblioteken däremot ha, som namnet angiver, en universell,
långt mera omfattande verksamhet, deras accession berör ett flertal bokfack,
skilda discipliner och fakulteter och är av intresse för och benyttas av låntagare
för studier i vitt skilda ämnen.
Det kan enligt styrelsens uppfattning icke råda någon tvekan om att riksdagsbiblioteket
närmast är att hänföra till sistnämnda grupp — eller om
man väljer den andra indelningen till lärdaverksbiblioteken — och detta
med hänsyn såväl till accession, verksamhet som klientel. Riksdagsbiblioteket
är i likhet med kungl. biblioteket — med bortseende från det senares
egenskap av svenskt nationalbibliotek, dvs. svensk bokarkiv — ett humanistiskt
och samhällsvetenskapligt bibliotek. Kungl. bibliotekets totala utländska
boksamling är större men endast delvis av annan karaktär än
riksdagsbibliotekets. Kungl. biblioteket äger samlingar av utländskt tryck,
framför allt i filologi och teologi, helt orepresenterade i riksdagsbiblioteket,
vilket emellertid till gengäld besitter parlamentstryck och lagsamlingar, till
vilka intel nordiskt bibliotek kan uppvisa ens tillnärmelsevis motstycke,
vidare juridisk, statsrättslig, folkrättslig, statsvetenskaplig, nationalekonomisk,
allmän samhällsvetenskaplig och viss internationell organisationsoch
kongresslitteratur i långt rikare omfattning än kungl. biblioteket, i
vissa avseenden än något annat svenskt universellt eller specialbibliotek.
Rikdagsbibliotekets samlingar av utländska politiska broschyrer och propagandaskrifter
lika väl som utländska tidningar äro överlägsna varje annat
svenskt biblioteks. Som ytterligare belägg för bibliotekets universella karaktär
kan anföras, att antalet bokfack uppgår till icke mindre än trettiotvå.
Styrelsen vill till sist framhålla, alt biblioteket visserligen är ett parlaments
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
och förvaltningsbibliotek med främsta uppgift att i bokligt avseende tjäna
riksdag, kyrkomöte, departement, kommittéarbete och statlig förvaltning,
men att dess verksamhet sträcker sig långt därutöver. Lånestatistiken ger
klart bevis för att bibliotekets omfattande och i många fall enastående boksamlingar
i lika hög grad äro redskap för den vetenskapliga forskningens
och den offentliga undervisningens arbete.
Styrelsen finner sig vidare böra framhalla, att vid den förändring av
lönegradsplaceringen av de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid de
lärda verken, som 1945 års riksdag vidtog, jämställdes riksdagsbibliotekets
bibliotekarier med motsvarande befattningshavare vid de s. k. lärdaverksbiblioteken.
I skrivelse till bankoutskottet av den 20 mars 1945 uttalade
sålunda lönenämnden för riksdagens verk följande: ”Lönenämnden vill i
detta sammanhang erinra, att 1944 års riksdag medgivit, att samma anställnings-
och avlöningsförmåner, som vid sistnämnda års riksdag fastställts
för de vetenskapligt utbildade amanuenserna vid de statliga biblioteken,
skola gälla för motsvarande befattningshavare vid riksdagsbiblioteket. Med
hänsyn till den jämställdhet i lönehänseende, som sålunda ansetts böra vara
för handen mellan vissa vetenskapligt utbildade befattningshavare vid de
statliga biblioteken och riksdagsbiblioteket och då kompetensfordringarna
för andre bibliotekarierna vid nämnda institutioner äro överensstämmande
samt arbetsuppgifterna i stort sett torde få anses likartade anser sig lönenämnden
böra tillstyrka den föreliggande framställningen i denna del.”
Bankoutskottet delade lönenämndens uppfattning och uttalade i sitt utlåtande
(1945 nr 48, s. 12): ”För de två andre bibliotekariebefattningarna vid
riksdagsbiblioteket gälla samma kompetensfordringar som för andre bibliotekarierna
vid statliga bibliotek. I stort sett hava ifrågavarande tjänstemän
vid riksdagsbiblioteket och vid de statliga biblioteken samma arbetsuppgifter,
och deras löneställning har också hittills varit densamma. I anslutning
till riksdagens beslut beträffande andre bibliotekariebefattningarna vid de
statliga biblioteken torde, såsom biblioteksstyrelsen föreslagit och lönenämnden
för riksdagens verk tillstyrkt, andre bibliotekariebefattningarna
vid riksdagsbiblioteket böra under den ändrade benämningen bibliotekarier
uppflyttas från lönegraden RA 21 till lönegraden RA 23.”
Till sist vill styrelsen anföra, att biblioteket upprätthåller lika stränga
kompetenskrav som lärdaverksbiblioteken. Uttryckliga bestämmelser om
villkoren för anställning vid biblioteket (bl. a. avlagd licentiatexamen inom
filosofiska eller juridiska fakulteten eller ock magister- eller kandidatexamen
inom vardera av dessa fakulteter) infördes i stadgarna genom riksdagsbeslutet
1950, men hade i realiteten varit gällande ända sedan 1918. Vid
första kammarens behandling av denna fråga framhöll hr Holinbäck som
talesman för riksdagsbibliotekets styrelse, att styrelsen icke ansett det
lämpligt att med hänsyn till kompetensfordringarna ställa riksdagsbiblioteket
på en lägre nivå än de stora universitetsbiblioteken och kungl. biblioteket.
Bankoutskottets talesman, hr Ewerlöf, förklarade vid samma tillfälle
att man nog hade anledning att alltjämt räkna riksdagsbiblioteket liksom
universitetsbiblioteken till de lärda verken.
Enligt styrelsens uppfattning förtjänar även det förhållandet beaktande,
att den uppgörelse, som träffades med de lärda verkens personal vid förhandlingarna
med 1948 års tjänsteförteckningskommitté, måste anses
ogynnsam i jämförelse med t. ex. den löneställning, som läroverkslärarna
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
11
samtidigt lyckades uppnå. Betecknande är, att av läroverksadjunkterna trots
lägre kompetensfordringar och därmed följande lägre utbildningskostnader
mer än hälften placerades i 29 lönegraden, ehuru bibliotekarier och adjunkter
under senare år varit jämställda i lönehänseende.
Beträffande bibliotekets expeditionsvakter finner styrelsen, att de arbetsuppgifter,
som åligga dem, äro fullt jämförbara med dem, som å^la kungl.
bibliotekets och universitetsbibliotekens vaktmästare, vilka alla utan undantag
äro placerade i ll:e lönegraden och med vilka de alltid varit jämställda
i lönehänseende. Att nu ulan att någon ändring i deras åligganden vidtagits
låta dem förbli i sämre löneställning än dessa kan icke vara med i ättvisa
och billighet överensstämmande. Skulle emellertid denna enda grupp av
bibliotekets befattningshavare icke i lönehänseende jämföras med berörda
biblioteks personal utan med vaktmästarna vid riksdagens övriga ''er‘c>
finner styrelsen det lika uppenbart, att de på grund av sina kvalificerade
arbetsuppgifter åtminstone placeras i samma lönegrad som de lägst stallda
av dessa, dvs. i 11 :e lönegraden.
Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att biblioteket
i lönehänseende i så måtto likställes med övriga universella eller lardaverksbibliotek,
att en av bibliotekarietjänsterna uppflyttas i Ca 29 och att de
tvenne expeditionsvakttjänsterna placeras i Ca It resp. Ce It.
I höjningen av avlöningsanslaget är även inräknat arvode för anställande
av ytterligare en amanuens i Cf 21. I utlåtande nr 46 vid 1944 års riksdag i
anledning av styrelsens förslag om utarbetande av en förteckning över
kommittébetänkanden utgivna åren 1904—45 uttalade bankoutskottet, att
det syntes böra tagas under övervägande, huruvida icke för tiden efter 1945
ifrågavarande registreringsarbete skulle kunna utföras fortlöpande inom
ramen för bibliotekets ordinarie verksamhet samt utgivas av trycket exempelvis
vart femte eller tionde år. I anledning härav hemställde styrelsen den
19 november 1953 om bankoutskottets uttalande i frågan om utarbetande
och publicering av en fortsättning, omfattande åren 1946—55, ^av den nyligen
utgivna ”Förteckning över statliga utredningar 1904—4o . Ltskottet
har den It december 1953 beslutat, att styrelsens framställning icke för
närvarande skulle föranleda någon utskottets åtgärd. För ställningstagande
till ärendet krävdes ytterligare utredning av biblioteksstyrelsen. Då styrelsens
framställning var bilagd en noggrann utredning rörande den planerade
förteckningens såväl innehåll, omfång och kostnader som arbetstiden tor
dess färdigställande, torde den av utskottet önskade ytterligare utiedningen
avse närmare motivering för den i framställningen begärda förstärkningen
av arbetspersonalen med ytterligare en amanuens. Denna begäran är densamma
som ovan, i petita framlagda hemställan, varför styrelsens motivering
i denna del även utgör svar på utskottets önskan om ytterligaie utredning
rörande ovansagda publikationsarbete.
Att denna stora, ansvarsfulla arbetsuppgift är tidskrävande lärer syåiligen
kunna bestridas. Det rör sig om icke mindre än ca 2 500 bibliografiska
nummer. Redan insamlandet av det material, som skall bearbetas, kräver
långvarigt arbete. Endast eu del av detta utgöres av serien ”Statens offentliga
utredningar”. Huvudparten av allt det övriga, alla stencilerade, opublicerade
handlingar in. m., måste efterspanas och framletas ur departementens
ämbetsverkens och riksarkivets diarier och samlingar, vilket är både
arbetsamt och tidsödande. En icke obetydlig lid åtgår vidare att i riksdags
-
12
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
••7CV? författningssamling följa och insamla varje utrednings slutliga
ode. Vad sedan angår själva huvuduppgiften, bearbetningen av stoffet, utarbetandet
av de bibliografiska uppgifterna, är detta givetvis betydligt mera
modosamt. Utan tvekan är det dessutom ett högst kvalificerat arbete som
aldug kan mekaniseras eller utan skada forceras fram. De bibliografiska
numren, som ingående skola redogöra för varje kommittés och utrednings
tillkomst, uppdrag, sammansättning och avgivna utlåtanden, förslag och
remiss-svar, förutsätter en omsorgsfull genomgång av allt material, stundom
aven andra betydande efterforskningar och måste ges en koncis formulering
och ett exakt och uttömmande innehåll. Även utskrivningen och kontrollen
av uppgifterna i förteckningens trenne register, framför allt av dem som
inga i personregistret, tar sm dryga tid. Den som något sysslat med dylikt
litterärt arbete inser lätt dess svårighetsgrad och dess tidskrävande karaktar.
Att kunna medhinna allt detta extraarbete utan någon ökning av bibliotekets
nuvarande, för ordinarie biblioteksuppgifter avpassade arbetsstyrka
later sig svårligen gora. Styrelsen har därför funnit en ökning av personalen
med en amanuenstjänst vara behövlig, om det befinnes önskvärt att inom
biblioteket utarbeta berörda bibliografi.
, .iYad slutligen angår styrelsens hemställan om de tvenne extra ordinarie
^bliotekanetjansternas ordinariesättning motiveras denna av omfattningen
och betydelsen av de självständiga arbetsuppgifter, som äro förbundna
med dessa tjänster. Uppgifterna äro vidare av klart ordinarie natur och för
bibliotekets verksamhet oundgängligen nödvändiga. Då de dessutom med
bibliotekets utveckling allt mera öka i omfång, men icke kunna tänkas bli
mindre till storlek eller betydelse, finner styrelsen en sådan ordinariesättning
vara starkt motiverad. Styrelsen önskar framhäva, att denna icke medor
nagon ökning av avlöningsanslagets slutsumma. Enda förändringen
delposten ”Avlöningar till icke ordinarie personal” minskas med
"7 ;,?°.,nor och att delposten ”Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat okas med samma summa.
I motionen II: 443, som hänvisats till utskottets förberedande handläggning,
har herr Lundberg hemställt, att förste expeditionsvakten vid riksdagsbiblioteket
måtte placeras i 15:e lönegraden, samma lönegrad som
gäller för biblioteksassistenter och för expeditionsförman och förste vaktmästare
vid riksdagens ekonomibyrå. Beträffande motiveringen för nämnda
hemställan får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från riksgäldsfullmäktige,
styrelsen för riksdagsbiblioteket och lönenämnden för riksdagens verk.
Styrelsen för riksdagsbiblioteket har tillstyrkt motionen och till stöd härför
anfört följande.
Som motivering för denna hemställan anför motionären de kvalificerade
arbetsuppgifter törste expeditionsvakten utför samt nämner i sin motion
en rad sådana uppgifter. Styrelsen vill vitsorda, att dessa är av kvalificerad
art men finner sig dock böra anmärka, att till dessa oriktigt lagts även
uppdraget att uppgöra förslag till vissa bokrekvisitioner. Vidare vill styrelsen
uttala, att styrelsen icke kan instämma i uppfattningen, att förste expeditionsvakten
i största utsträckning fullgör sådana arbetsuppgifter, som vid
Bankoutskottets utlåtande nr "23.
13
andra bibliotek ankommer på biblioteksassistenterna. Förste expeditionsvaktens
arbetsuppgifter torde däremot väl kunna jämställas med vad som
åligger expeditionsförmannen och förste expeditionsvakten vid riksdagens
ekonomibyrå. I sitt yttrande över 1952 års tjänsteförteckningskommittés
förslag till tjänsteförteckningsrevision för riksdagens verk hemställde också
styrelsen på anförda grunder, att tjänsten måtte uppflyttas i Ca 15. Styrelsen
är alltfort av samma uppfattning, varför styrelsen finner sig böra tillstyrka
bifall till den i berörda motion gjorda hemställan.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har erinrat om att löneställningen för
förste expeditionsvakten vid riksdagsbiblioteket i samband med 1953 års
tjänsteförteckningsrevision för riksdagens verk varit föremål för prövning,
varvid en höjd lönegradsplacering för denne icke ansågs motiverad. Emellertid
torde, enligt vad fullmäktige inhämtat, därvid hänsyn icke kunnat
tagas till att å nuvarande tjänsteinnehavaren faktiskt kommit att — vid
sidan av hans åligganden som förste expeditionsvakt — i viss utsträckning
läggas göromål, som eljest pläga åvila bibliotekspersonal. Ur denna synpunkt
synes enligt fullmäktige en något högre löneställning för ifrågavarande
tjänsteman kunna ifrågasättas. Fullmäktige tillägger emellertid att
det icke torde vara möjligt eller lämpligt att taga definitiv ställning till
tjänstens lönegradsplacering annat än i samband med en översyn av riksdagsbibliotekets
personalorganisation; i avvaktan härå synes den nuvarande
innehavaren av tjänsten såsom förste expeditionsvakt vid riksdagsbiblioteket
skäligen kunna tillerkännas en löneförhöjning, förslagsvis i form av
förordnande med vikariatslön i 13 :e lönegraden.
Lönenämnden för riksdagens verk uttalar följande.
Den ifrågavarande tjänsten för förste expeditionsvakt uppflyttades vid
den av 1953 års riksdag beslutade tjänsteförteckningsrevisionen för riksdagens
verk från lönegraden Ca 11 till Ca 12. Därmed blev tjänsten, såsom
också framgår av motionen, i lönehänseende jämställd med förste expeditionsvaktstjänsterna
vid övriga statliga bibliotek. Motionären framhåller
emellertid, att vid riksdagsbiblioteket icke såsom vid de övriga biblioteken
förekommer några tjänster för biblioteksassistent eller förste biblioteksassistent,
och uttalar, att på grund härav sådana arbetsuppgifter, som bruka
åligga innehavare av dylika tjänster, vid riksdagsbiblioteket kommit att
åläggas förste expeditionsvakten. I motionen hemställes att tjänstemannen
i fråga därför måtte placeras i 15 lönegraden.
I anslutning till vad motionären anfört finner lönenämnden anledning
att föreslå, alt en organisationsundersökning genomföres vid riksdagsbiblioteket.
Därvid bör klarläggas vilka olika slag av arbetsuppgifter som förekomma
inom biblioteket, hur dessa lämpligen böra fördelas på olika kategorier
av tjänstemän och vilka förändringar i personalorganisationen som
kunna vara påkallade. Det förefaller lönenämnden lämpligt, att det uppdrages
åt delegerade för riksdagens verk att med anlitande av den expertis,
som bedömes erforderlig, föranstalta om eu dylik undersökning.
I avvaktan på undersökningsresultatet är lönenämnden icke beredd att
tillstyrka någon förändring av förste expedilionsvaklstjänstens lönegrads
-
14
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
placering. Nämnden vill dock, med hänsyn till att innehavaren med nuvarande
arbetsfördelning synes ha tagits i anspråk för en del göromål av
något mera kvalificerad art, icke motsätta sig, att vederbörande tills vidare
förordnas att bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i lönegraden
Ca 13.
Lönenämnden har vidare efter remiss avgivit yttrande jämväl över framställningen
den 4 februari 1954 från riksdagsbibliotekets styrelse och därvid
anfört följande.
Den remitterade framställningen innefattar följande yrkanden: uppflyttning
av en bibliotekarietjänst från Ca 27 till Ca 29, uppflyttning av två
expeditionsvaktstjänster från Ca (Ce) 10 till Ca (Ce) 11, inrättande av ytterligare
en amanuenstjänst samt ordinariesättning av bibliotekets båda e. o.
bibliotekarietjänster. Förslagen om ändrad lönegradsplacering framfördes
redan i biblioteksstyrelsens yttrande över det förslag till tjänsteförteckningsrevision
för riksdagens verk, som behandlades av 1953 års riksdag. Enligt
lönenämndens mening ha icke nu förebragts några nya skäl, som böra föranleda
ändring av de för ett år sedan fattade besluten rörande ifrågavarande
tjänster.
Även av en annan anledning måste lönenämnden avstyrka, att någon ändring
nu vidtages i lönegradsplaceringarna för de vid riksdagsbiblioteket
inrättade tjänsterna. Lönenämnden åsyftar det förhållandet, att nämnden
i utlåtande den 17 februari 1954 över motionen II: 443 föreslog genomförandet
av en organisationsundersökning vid biblioteket. Lönenämnden har vid
behandlingen av nu förevarande ärende ytterligare befästs i sin uppfattning,
att en dylik undersökning måste betraktas som angelägen. Med hänsyn till
vad biblioteksstyrelsen nu anfört synes emellertid undersökningen böra
göras mera omfattande än lönenämnden i sitt förra utlåtande räknade med
och jämväl avse spörsmålet om riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning
inom det statliga biblioteksväsendet.
I avvaktan på resultatet av den förordade utredningen kan lönenämnden
sålunda icke tillstyrka den remitterade framställningen, vare sig i fråga om
ändring i lönegradsplaceringar, anställningsformer eller personalens antal.
Utskottet. Till grund för den anslagsökning som beräknats under punkten
16 från 240 000 till 269 000 kronor ligger en framställning från riksdagsbibliotekets
styrelse dels om uppflyttning av en ordinarie bibliotekarietjänst
från Ca 27 till Ca 29 samt en ordinarie och en extra ordinarie expeditionsvakttjänst
från Ca 10 till Ca 11 respektive Ce 10 till Ce 11, dels om inrättande
av ytterligare en amanuenstjänst i Cf 21. Styrelsen har dessutom
anhållit om ordinariesättning av bibliotekets tvenne extra ordinarie bibliotekarietjänster.
Lönenämnden har avstyrkt att ändring nu vidtages i lönegradsplaceringarna
för de vid riksdagsbiblioteket inrättade tjänsterna. Utskottet delar
lönenämndens uppfattning att, sedan riksdagen för ett år sedan fattade
beslut rörande tjänsternas lönegradsplacering, nya skäl av biblioteksstyrelsen
icke förebragts som kan föranleda ändring av lönegradsplaceringen.
Utskottet kan ej heller biträda styrelsens framställning i vad den avser
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
15
ordinariesättning av vissa tjänster eller nyanställning av en amanuens.
Därest riksdagen ej har erinran häremot avser utskottet att i enlighet med
lönenämndens förslag föranstalta om en utredning rörande riksdagsbibliotekets
uppgifter och ställning inom det statliga biblioteksväsendet, varav
behov enligt utskottets mening föreligger bl. a. med hänsyn till att biblioteket
anmält att ytterligare utrymme för uppställning och förvaring av
nytillkommande litteratur erfordras. Vid en sådan utredning skulle även tillfälle
lämnas att närmare överväga de förslag beträffande personalens löneoch
anställningsförhållanden in. m., som framförts av riksdagsbibliotekets
styrelse.
Av ovan redovisade skäl är utskottet ej heller berett tillstyrka bifall till
motionen II: 443 om höjning av lönegradsplaceringen för förste expeditionsvakten
vid riksdagsbiblioteket. Utskottet har emellertid på av lönenämnden
anförda skäl ej någon erinran mot att nuvarande innehavaren av befattningen
förordnas att bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman
i lönegraden Ca 13.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen måtte besluta
dels att för budgetåret 1954/55 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar
anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor;
dels att motionen II: 443, i den mån den icke må anses besvarad
genom vad ovan anförts, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
8:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader m.m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts under punkterna 17—25 framställda förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 30 000 kronor;
b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 100 000 kronor;
c) till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar
ett förslagsanslag av 159 000 kronor;
d) till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader
ett förslagsanslag av 14 000 kronor;
e) till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar
ett förslagsanslag av 164 000 kronor;
f) till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader
ett förslagsanslag av 19 000 kronor;
g) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till
revisorerna ett förslagsanslag av 45 000 kronor;
16
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
h) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar
ett förslagsanslag av 145 000 kronor;
i) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader ett
förslagsanslag av 28 300 kronor.
9:o) Pensioner till f. d. riksdagsmän. Under punkten 26 har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän
anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.
Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet
till 510 000 kronor.
Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Pensioner åt
f. d. riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 510 000 kronor.
10:o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän in. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts under punkterna 27—33 framställda förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa
a) till Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag
av 50 000 kronor;
b) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag
av 346 000 kronor;
c) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare ett
förslagsanslag av 75 000 kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 116 000 kronor;
e) till Vinstutlottning i samband med lönsparande ett förslagsanslag
av 175 000 kronor;
f) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
förslagsanslag av 10 000 kronor;
g) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 300 kronor.
Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer
vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, att i riksstaten för budgetåret
1954/55 utgöra 15 524 600 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 891 000 kronor.
Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande
förslag till stater är såsom bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.
Stockholm den 11 maj 1953.
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF.
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
17
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander* (punkterna
1—2, 4—6 och 8—10), De Geer (punkterna 3 och 7), Mogård (punkterna
3 och 7),Werner (punkterna 1—2, 4—6 och 8—10), Boo, Wehtje
(punkterna 3 och 7), Eliasson (punkterna 3 och 7), Strandler* (punkterna
1—2, 4—6 och 8—10) och Svärd (punkterna 1—2, 4—6 och 8—10);
från andra kammaren: herrar Nilsson i Landskrona, Sköldin, Dickson*
(punkterna 2—8), Gustafson i Göteborg, Persson i Norrby, Johansson
i Kalmar, Löfgren och Mellqvist.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bilaga 1
Specifikation
till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.
för budgetåret 195i/55.
Kronor Kronor
RIKSDAGEN
1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslags
-
Första kammaren, förslagsvis............... 2 405 000
Andra kammaren, förslagsvis .............. 3 770 000 6 175 000
2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 050 000
3. Avlöningar till personal, förslagsanslag.
Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli
(exkl. vaktpersonal), förslagsvis.......... 1 030 000
Utrikesnämnden, förslagsvis ............... 1 700
Arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens
protokoll med bihang................ 8 300
Övriga arvoden, förslagsvis................. 60 000 1 100 000
4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag.
Utgifter:
Tryckpapper, förslagsvis................. 160 000
Riksdagshandlingar:
Tryckningskostnader, förslagsvis ....... 865 000
Häftnings- och bindningskostnader, förslagsvis
.............................. 175 000
Kommittétryck, förslagsvis............. 10 000
1 210 000
Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:
Försäljning av riksdagstryck............. 80 000 1 130 000
5. Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag.
Uppslagsboken ”1954 års riksdag”, förslagsvis.......... 21 000
6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva
tionsanslag.
Prästeståndets protokoll för 1672, 1675 och
2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 8 sand. Nr 28.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
1678 års riksdagar, borgarståndets protokoll
för 1726—1727 års riksdag och bondeståndets
protokoll för 1742—1743 års riksdag .. 25 000
Ridderskapets och adelns protokoll för 1765—
1766 års riksdag (del 1), prästeståndets protokoll
vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets
protokoll vid 1731 års riksdag och
bondeståndets protokoll vid 1746—1747 års
riksdag ................................ 50 000 75 000
7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp,
förslagsanslag .................................... 59 000
8. Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag .......... 110 000
9. Övriga omkostnader, förslagsanslag.
Reseersättningar, förslagsvis ............... 30 000
Expenser, förslagsvis ...................... 290 000
Riksdagens restaurant, förslagsvis .......... 35 000
Övriga utgifter, förslagsvis................. 30 000 385 000
ALLMÄNT KYRKOMÖTE
10. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag .................... 7 000
RIKSGÄLDSKONTORET
11. Avlöningar, förslagsanslag.
Avlöningsstat
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för
fullmäktige, förslagsvis .................. 42 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 785 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............. 206 000
Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 2 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 525 500 1 561 000
Specifikation till a vlöningsstat för riksgäldskontoret:
Arvodeti till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige.
I denna post ingår:
arvoden å 5 000 kronor till en var av sju fullmäktige ............ 35 000
särskilda arvoden därutöver
till ordföranden .............................................. 4 000
till tredje ledamoten av arbetsutskottet ........................ 3 000
arvoden till suppleanter, förslagsvis ............................. 500 42 500
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.
I denna post ingår:
avlöning till riksgäldsdirektören ................................. 26 700
tilläggsarvode till riksgäldsdirektören ............................ 4 000
arvode till riksgäldsdirektörens ersättare, förslagsvis .............. 2 400
nettolöner till övriga tjänstemän, förslagsvis .................... 745 000
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis ............................................ 5 700
felräkningspenningar, förslagsvis ................................ 1 200 785 000
Bankoutskoltets utlåtande nr 23.
19
Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.
I denna post ingår:
nettolöner, förslagsvis....................................../•••„''
vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie
tjänst, förslagsvis ....................................
övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.....................................................
200 000
5 000
1 000
206 000
Arvoden och särskilda ersättningar.
Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter:
gratifikationer eller belöningar, förslagsvis.....................
gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för
riksdagens verk, förslagsvis
12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag.
Obligationspapper, förslagsvis ......... 15 000
Tryckning av obligationer och kuponger m. m.,
förslagsvis ............................. 120 000
Annonsering m. in., förslagsvis.............. 350 000
Vinstutlottningar å premieobligationslån, förslagsvis
................................ 15 000
13. Övriga omkostnader, förslagsanslag.
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 20 000
Reseersättningar, förslagsvis................ 5 000
Expenser, förslagsvis ...................... ISO 000
Publikationstryck, förslagsvis .............. 5 000
Övriga utgifter, förslagsvis................. 30 000
2 000
500 000
240 000
RIKSDAGENS EKONOMIBYRÅ
14. Avlöningar, förslagsanslag.
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
............................... • 210 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 165 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 200 000 575 000
15. Omkostnader, förslagsanslag.
Sjukvård m. m., förslagsvis................. 2 000
Reparationer och underhåll av riksdagens hus,
förslagsvis ............................. 120 000
Expenser, förslagsvis ...................... ISO 000
Övriga utgifter, förslagsvis................. 8 000 310 000
RIKSDAGSBIBLIOTEKET
16. Avlöningar, förslagsanslag.
Avlöningsstat
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,
förslagsvis.......................... 1 800
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 73 000
20
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 82 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 83 200 240 000
17. Omkostnader, förslagsanslag.
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 1 000
Expenser, förslagsvis ...................... 17 000
Publikationstryck, förslagsvis .............. 10 000
Övriga utgifter, förslagsvis................. 2 000 30 000
18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 ......... 100 000
JUSTITIEOMBUDSMANNEN OCH HANS EXPEDITION
19. Avlöningar, förslagsanslag.
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 80 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 25 000
Rörligt tillägg, förslagvis .................. 54 000 159 000
20. Omkostnader, förslagsanslag.
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 900
Reseersättningar, förslagsvis................ 4 000
Expenser vid justitieombudsmannens och
tryckfrihetskommitterades expedition, förslagsvis
......... 9 000
Övriga utgifter, förslagsvis ................ 100 14 000
MILITIEOMBUDSMANNEN OCH HANS EXPEDITION
21. Avlöningar, förslagsanslag.
Avlöningsstat
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
................................ 77 000
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 30 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 57 000 164 000
22. Omkostnader, förslagsanslag.
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 900
Reseersättningar, förslagsvis................ 8 000
Expenser, förslagsvis ...................... 10 000
Övriga utgifter, förslagsvis.................. 100 19 000
RIKSDAGENS REVISORER OCH DERAS KANSLI
23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag
Arvoden, förslagsvis ................................ 45 000
1 Från detta anslag bestridas intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter
för komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk.
uti. nr 19/1947).
Bankoutskottets utlåtande nr 23. 21
24. Avlöningar, förslagsanslag.
Avlöningsstat
Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat..... 21 900
Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 74 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 49 100 145 000
25. Omkostnader, förslagsanslag.
Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 400
Reseersättningar, förslagsvis ............... 20 000
Expenser, förslagsvis ...................... 7 500
Övriga utgifter, förslagsvis ................. 400 28 300
PENSIONER
26. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag.......... 510 000
27. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag 50 000
28. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., för
slagsanslag.
Före detta befattningshavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket
samt juslitie- och militieombuds
mansexpeditionerna,
förslagsvis .......... 168 000
Före detta befattningshavare hos riksdagen
m. fl., förslagsvis........................ 57 000
Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 121 000 346 000
29. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag.
Enligt familjepensionsreglementet för riksdagens
verk, förslagsvis.................... 39 000
Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis 10 000
Rörligt tillägg, förslagsvis................ 26 000 75 000
DIVERSE
30. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .......... 116 000
31. Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag 175 000
32. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags
anslag
........................................... 10 000
33. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för
slagsanslag
....................................... 300
Summa 15 524 600
22
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
Bilaga 2.
P. M.
angående Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 2i.
Sedan riksdagen genom beslut den 10 mars 1948 övertagit den fortsatta
utgivningen av publikationen Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll,
har del 22 (= del 3 av protokollen för 1760—1762 års riksdag) år 1950
utkommit av trycket. Den 29 maj 1951 beviljade riksdagen medel till utgivningen
av seriens del 23 (= del 4 av protokollen för 1760—1762 års riksdag).
Denna del föreligger för närvarande i till rentryckning färdigt textkorrektur,
och arbetet med personregister till delarna 20—23, som skall ingå i sistnämnda
volym, pågår, varför den beräknas utkomma under loppet av innevarande
år. Såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör
för publikationen ber undertecknad vördsamt få göra följande framställning.
De ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll, som närmast böra komma
i fråga vid publikationsseriens fortsättande, äro de för 1765—1766 års riksdag.
De omfatta i handskrift tvenne volymer, den ena på 1 820 och den
andra på 2 324 sidor. Då 2 % handskriftssida beräknas motsvara en trycksida,
skulle för den första handskriftsvolymen krävas 728 sidor eller 45
tryckark och för den andra 929 sidor eller 58 tryckark, tillsammans 103 ark.
Då därtill böra komma bilagor, framgår klart, att tre delar komma att
erfordras för att publicera 1765—1766 års protokoll med bilagor. Den omfångsrikaste
av de fyra delarna från närmast föregående riksdag är del
20, som innehåller 48 tryckark (35 ark protokoll och 13 ark bilagor). Det
torde också vara lämpligt att beräkna den första av här planerade delar till
35 ark protokollstext eller tredjedelen av det sammanlagda kalkylerade
antalet ark. För rubriker för de olika sammanträdesdagarna, noter och
mellanslag beräknas ett tryckark.
Härtill komma bilagor. Att på förhand beräkna dem är icke möjligt men
förslagsvis kalkyleras med tio ark. I sin helhet skulle volymen då komma
att omfatta 736 sidor eller 46 tryckark.
Avskrivning skostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa
av kronor 5:— per timme, kalkyleras på följande sätt. Då tre handslcriftssidor
kunna medhinnas per timme, kräver ett tryckark, dvs. 32 avskriftssidor,
en kostnad av 55 kronor. För beräknade 46 tryckark text blir
sålunda avskrivningskostnaden 2 530 kronor.
Redaktör skostnaderna: För den under utgivning varande delen av publikationsserien
erhålles ett arvode av 312 kronor för ”nytillkomna” ark, dvs.
samma arvode som för Bondeståndets riksdagsprotokoll. Av detta arkarvode,
som i dagens kostnadsläge måste betraktas såsom i och för sig lågt, begäres
icke någon höjning, men i händelse någon mera väsentlig ändring i den allmänna
löne- och prisnivån, som kunde motivera en höjning av arvodet,
skulle inträffa under kontraktstiden, förutsättes att en skälig jämkning i
det kontrakterade arvodet träffas. Redaktörsarvodet för här planerade volym
blir sålunda: 46 tryckark å 312 kronor = 14 352 kronor.
Tryckningskostnaderna: Enligt uppgift från Gernandts boktryckeri, där
under utgivning varande del av Bondeståndets riksdagsprotokoll tryckes,
kan det för densamma gällande tryckerikontraktet läggas till grund för en
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
23
kalkyl av kostnaderna jämväl för här planerade volym. Dessa beräknas således
efter 268 kronor per 16-sidigt tryckark. För de 46 textarkens tryckning
skulle de alltså uppgå till 12 328 kronor. För omslag beräknas 86 kronor.
För marginalrubriker om högst fem rader beräknar tryckeriet kronor 1:10
per styck och dessutom 12 öres förhöjning för varje rad utöver fem. För
protokollshandskriftens 650 marginalrubriker bör alltså först och främst kalkyleras
med en kostnad av 715 kronor och för de längre rubrikerna ett tillägg
av 50 kronor eller tillsammans 765 kronor.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskrivningskostnaden ...................................
Redaktörsarvode ........................................
Sättnings- etc kostnader för text...........................
Sättnings- etc. kostnader för omslag........................
Sättnings- etc. kostnader för marginalrubriker..............
Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade............
Summa kronor
2 530
—
14 352
—
12 328
—
86
—
765
—
1 139
—
31 200
—
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige
i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att erforderligt belopp
beviljas att, fördelat på tre budgetår, användas till utgivning av Sveriges
ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 24.
Stockholm den 12 januari 1954.
Sten Landahl
P. M.
angående Prästeståndets riksdagsprotokoll, band A.
Bilaga 3.
År 1949 utkom prästeståndets riksdagsprotokoll band 1, och då denna
promemoria skrives, föreligger korrektur till såväl band 2 som band 3, vilkas
utgivande av riksdagen beslutades den 15 mars 1939 respektive den 10 mars
1948. Då båda dessa sistnämnda band kunna förutses gå av trycket under
loppet av år 1954 och förslag rörande fortsatt utgivning av andra ståndsprotokoll
nu ställes, ber undertecknad, av Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret
utsedd redaktör för band 3 (1672—1678)'', att få göra följande
framställning, avseende utgivning av prästeståndets protokoll band 4.
Närmast i tur att utgivas stå riksdagsprotokollen för åren 1680—1714.
Protokollet för riksdagen 1682 saknas, men för övriga riksdagar under perioden
finnas renskrivna protokoll i goda handskrifter av ett sammanlagt omfång,
svarande mot ca 450 trycksidor eller 28 tryckark. Härtill komma sådana
handlingar, som till komplettering av protokollstexterna nödvändigt
måste tryckas, för 1680 och 1686 års riksdagar talrika, för övriga riksdagar
däremot relativt få. Det är synnerligen vanskligt att bedöma, vilket utrymme
detta på ett flertal olika samlingar spridda bestånd av ”bilagor” kan komma
11 detta band ingå jämväl vissa bilagor till protokollen vid 1668 års riksdag, vilket
protokoll i övrigt ar förkommet.
24
Banlcoutskottets utlåtande nr 23.
att kräva i tryck. En beräkning ger dock den approximativa siffran 240 sidor
eller 15 ark. Inklusive uppskattningsvis 2 tryckark noter och 3 tryckark
person- och sakregister samt förord skulle alltså band 4 av prästeståndets
riksdagsprotokoll komma att omfatta omkring 48 tryckark eller 770 trycksidor.
Avskrivningskostnadernu torde böra beräknas efter en taxa av 5 kronor
per timma. Då avskrivaren av de i detta sammanhang aktuella icke synnerligen
lätta 1600-talstexterna kan beräknas komma att medhinna så mycket
per timma, som svarar mot vid pass en trycksida, skulle den totala avskrivningskostnaden
bli omkring 690 X» = 3 450 kronor.
Redaktörskostnaderna. För utgivandet av band 3 av prästeståndets protokoll
gäller ett redaktörsarvode av 260 kronor per textark och 750 kronor per
registerark. Detta arvode fastställdes emellertid 1949 och är nu på grund av
inträffade penningvärdeförändringar alldeles otillräckligt. Vid uppgörelse
1951 om bondeståndsprotokollen för 1742—1743 års riksdag ernådde också
vederbörande redaktör hos Herrar Fullmäktige en höjning till 312 respektive
900 kronor per tryckark. På detta i dagens kostnadsläge även det synnerligen
låga arkarvode yrkas nu för prästeståndets riksdagsprotokoll band 4,
och i händelse någon mera väsentlig ändring i den allmänna löne- och prisnivån,
som kunde motivera en höjning av arvodet, skulle inträffa under
kontraktstiden, förutsättes, att överenskommelse om skälig jämkning i det
kontrakterade arvodet träffas. I förhoppning, att denna framställning vinner
Herrar Fullmäktiges bifall, beräknas redaktörsarvodet för nämnda band sålunda:
45 tryckark ä 312 kronor = 14 040 kronor och 3 tryckark å 900 kronor
= 2 700 kronor eller tillsammans 16 740 kronor.
Tryckningskostnaderna. Enligt offert från Gernandts boktryckeri, där
band 3 av publikationen tryckes, ha tryckningskostnaderna för en upplaga
av 350 exemplar i samma utförande som tidigare beräknats på följande sätt.
48 16-sidiga ark, sättning, tryckning och häftning ä kr. 268 ...... 12 864
Extra för register........................................... 80
Extra för noter ....... 160
Extra för marginalrubriker .................................. 120
Omslag .................................................... 86
Korrigeringskostnader in. m.................................. 1 700
Summa kronor 15 010
.............. 3 450
............. 16 740
............ 15 010
Summa summarum kronor 35 200
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige
i Riksgäldskontoret ville hos Riksdagen utverka, att erforderliga
medel beviljas för utgivning av Prästeståndets riksdagsprotokoll band 4.
Stockholm den 11 januari 1954.
Utgifterna skulle alltså bliva:
för avskrivning ............
för redaktörsarvode .........
för tryckning m. m..........
Sven Olsson
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
25
Bilaga i.
P. M.
angående tryckning av Borgarståndets riksdagsprotokoll.
Enligt beslut vid 1948 års riksdag skulle borgarståndets protokoll vid riksdagen
1726—1727 jämte bilagor utges av trycket. Arbetet, som fördröjts
genom mellankommande hinder, pågår för närvarande och väntas småningom
nå sin fullbordan.
De protokoll, som nu stå i tur att tryckas, äro protokollen vid 1731 års
riksdag. De föreligga dels i en volym, som omfattar 1 104 textsidor, dels i
särskilda protokoll över båtsmansjämkningen med 208 textsidor samt över
repartition av sammanskottet åt städerna Arboga och Köping till hjälp uti
drabantinkvarteringsbesväret och utrönande av sättet för lindrande av städerna
Arboga och Köpings drabantinkvarteringsbesvär med 40 textsidor.
Tillsammans har man sålunda att räkna med cirka 1 350 textsidor. Eftersom
avskrivningen av protokollstexterna kommer att ske på skrivmaskin och en
maskinskrivningssida beräknas motsvara 1 *4 textsida, skulle 1 350 textsidor
i maskinskrift bli 1 080 sidor i formatet A 4. Detta antal skulle enligt
den kalkyl, som verkställts av Gernandts Boktryckeri, i tryck bli 492 sidor.
Härtill komma cirka 150 trycksidor bilagor. Tillsammans skulle volymen
komma att omfatta 642 sidor, motsvarande cirka 40 st. 16-sidiga ark. Dessutom
beräknas register och nottext, förslagsvis med 2 resp. 3 tryckark.
Med avseende på tryckningen har Gernandts Boktryckeri offererat för
tryckning å 60 g matt träfritt tryckpapper till ett antal av 225 ex. och å
70 g matt 80 % lumppapper till ett antal av 75 ex. ett pris av 419 kronor
per 16-sidigt tryckark. Tryckningskostnaderna för 40 ark skulle sålunda
bli (40 X 419) 16 760 kronor. I fråga om registren har offererats en förhöjning
med 2 kronor per sida. Tryckningen av 2 ark register skulle sålunda
draga en kostnad (2 X 419 -f 32 X 2) av 902 kronor. I fråga om nottexten
har offererats en förhöjning med 10 kronor per sida. Tryckningen av 3 ark
nottext skulle sålunda draga en kostnad (3 X 419 -f- 48 X 10) av 1 737
kronor. För omslag till 350 ex. har offererats ett pris av 114 kronor.
Såsom redan sagts kommer avskrivningen av protokollstext och bilagor
att ske på skrivmaskin. Härför beräknas åtgå minst 1 000 timmar. Med en
ersättning, som icke kan understiga 5 kronor per timme, skulle kostnaderna
för avskrivning bli 5 000 kronor.
För utgivningen av borgarståndets riksdagsprotokoll 1726—1727 har redaktörens
arvode fastställts till 340 kronor per ark. Detta innebar i förhållande
till ersättningen för utgivning av 1723 års riksdagsprotokoll en
höjning med 50 %. Denna höjning fick samtidigt redaktören för bondeståndets
protokoll räkna sig till godo. Sedan dess har emellertid redaktörsarvodet
för bondeståndets protokoll höjts med 20 %. Jag utgår sålunda från
en motsvarande höjning för borgarståndets protokoll 1731. Redaktörsarvodet
skulle sålunda bli 340 + 20 % eller 408 kronor per ark. För utarbetandet
av register, som beräknas till 2 ark, bör gälla samma förhöjning med
20 %. Då detta arvode för protokollen 1726—1727 fastställts till 1 000 kronor
per ark, skulle ersättningen utgå med 1 200 kronor per ark. Redaktörsarvodet
för 40 textark (40 X 408 = 16 320) och 2 registerark (2X1 200 =
— 2 400) skulle sålunda uppgå till 18 720 kronor.
.''I Bihang till riksdagens protokoll 1954. K sand. Nr 2.‘l.
26
Bankontskottets utlåtande nr 23.
Sammanfattning.
Tryckning av protokoll och bilagor............................ 16 760
Tryckning av register ....................................... 902
Tryckning av nottext........................................ 1 737
Omslag..................................................... 114
Avskrivningskostnader ...................................... 5 000
Redaktörsarvode ............................................ 16 320
Arvode för register.............................. 2 400
Kronor 43 233
Utgifter för papper m. m. samt korrigeringskostnader
Stockholm den 2 februari 1954.
Summa kronor
2 767
46 000
Nils St af
Fil. dr, stadsarkivarie.
P. M.
angående Bondeståndets riksdagsprotokoll band. 6.
Bilaga 5.
Av den i enlighet med riksdagens beslut utgivna publikationen Bondeståndets
riksdagsprotokoll ha under åren 1939—1951 utkommit delarna 1—4,
omfattande riksdagarna 1720—1740/1741.
Den 29 maj 1951 beslöt riksdagen, att del 5, omfattande protokoll och
bilagor från 1742—1743 års riksdag, skulle utgivas av trycket. Denna del
föreligger för närvarande i till rentryckning färdigt textkorrektur och arbetet
med person-, ort- och sakregister pågår, varför volymen beräknas utkomma
under förra hälften av innevarande år. Med anledning härav får
undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör
för publikationen vördsamt göra följande framställning.
De bondeståndets riksdagsprotokoll, som närmast böra komma i fråga vid
publikationsseriens fortsättande, äro de för 1746—1747 års riksdag. Protokollen
utgöra i handskrift en inbunden volym, vilken, sedan blanka blad
frånräknats, omfattar 1 835 sidor. De äro i det stora hela skrivna med en
och samma handstil''. Då tre handskriftssidor beräknas fylla en trycksida,
skulle således för protokollstexten krävas 611 sidor, för säkerhets skull
höjt till 656 sidor eller 41 ark. Härtill bör som vanligt fogas utrymme för
rubriker för de olika sammanträdesdagarna, noter, mellanslag och nya
stycken. Detta beräknas till 32 sidor eller två tryckark.
Härtill komma bilagor. Liksom i de två närmast föregående volymerna
äro de från ståndet utgångna extraktprotokollen icke införda i protokollen.
Då de stundom genom sin utförligare formulering komplettera motiveringarna
för besluten, torde det liksom tidigare bliva nödvändigt att trycka
flera av dem som bilagor. Därtill komma från ståndsmedlemmar ingivna,
viktigare memorial. Att nu avgöra, hur många ark dessa båda grupper av
bilagor komma att kräva, är dock icke möjligt, men förslagsvis böra för dem
beräknas fem ark. Utöver dessa bilagor böra som i publikationens tidigare
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
27
band även medtagas Allmogens allmänna besvär och Kungl. Maj :ts resolution
på dem. De förra synes blott finnas besvarade i koncept och deras omfång i
tryck är därför svårt att beräkna. För dessa båda sistnämnda bilagor kalkyleras
dock med sex tryckark. Härtill komma person-, ort- och sakregister,
förslagsvis beräknade till tre tryckark. I sin helhet skulle volymen komma
att omfatta 912 sidor eller 57 tryckark, dvs. med tre tryckark överskrida
band 1 av serien, det hittills mest omfångsrika.
Avskrivningskostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa
av kronor 5:— per timme, kalkyleras på följande sätt. Då tre handskriftssidor
kunna medhinnas per timme, kräver ett tryckark, dvs. 32 avskriftssidor,
en kostnad av 55 kronor. För beräknade 54 tryckark text blir
sålunda avskrivningskostnaden 2 970 kronor.
Redaktörskostnaderna: För den under utgivning varande delen av publikationsserien
har arvodet för textark utgått med 312 kronor och för registerark
med 900 kronor. Av detta arkarvode, som i dagens kostnadsläge
måste betraktas såsom i och för sig lågt, begäres icke någon höjning, men i
händelse någon mera väsentlig ändring i den allmänna löne- och prisnivån,
som kunde motivera en höjning av arvodet, skulle inträffa under kontraktstiden,
förutsättes att skälig jämkning i det kontrakterade arvodet träffas.
Redaktörsarvodet för här planerade volym blir sålunda: 54 tryckark å 312
kronor = 16 848 kronor och tre registerark å 900 kronor = 2 700 kronor
eller tillsammans 19 548 kronor.
Tryckningskostnaderna: Enligt uppgift från Gernandts boktryckeri, där
senaste delen av Bondeståndets riksdagsprotokoll tryckes, kan det för densamma
gällande tryckerikontraktet läggas till grund för en kalkyl av kostnaderna
jämväl för här planerade volym. Dessa beräknas således efter 268
kronor per 16-sidigt tryckark. För de 54 textarkens tryckning skulle de
alltså uppgå till 14 472 kronor. För registerarken tillkommer en kostnad av
kronor 1: 70 per sida, alltså per tryckark kronor 27: 20. Tryckningskostnaden
för varje registerark blir således kronor 295:20 och för tre sådana
kronor 885: 60. För omslag beräknas kronor 86: —.
Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med 5 kronor per
sammanräknad hel sida. Om två ark beräknas åtgå för noter, skulle denna
förhöjning alltså belöpa sig till 160 kronor.
För marginalrubriker om högst fem rader beräknar tryckeriet kronor
1: 10 per styck och dessutom 12 öres förhöjning för varje rad utöver fem.
För protokollshandskriftens 2 084 marginalrubriker bör alltså först och
främst kalkyleras med en kostnad av kronor 2 292:40 och för de längre
rubrikerna ett tillägg av kronor 100: — eller tillsammans kronor 2 392: 40.
Utgifterna skulle sålunda bliva:
Avskrivningskostnaden ................................... 2 970: —
Redaktörsarvode......................................... 16 848: —
Arvode för person-, ort- och sakregister .................... 2 700: —
Sättnings- etc. kostnader för text .......................... 14 472: —
Sättnings- etc. kostnader för registerark .................... 885: 60
Sätlnings- etc. kostnader för omslag........................ 86: —
Sättnings- etc. kostnader för marginalrubriker.............. 2 392:40
Förhöjning för noter .................................... 160: —
Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade............ 1 286: —
Summa kronor 41 800
28
Bankoutskottets utlåtande nr 23.
Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar
Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att erforderligt
belopp beviljas att, fördelat på tre budgetår, användas till utgivning av
Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 6.
Stockholm den 12 januari 1954.
Sten Landahl
Victor Pettersons Bokindustri Aktiebolag, Stockholm 195A
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:298 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan om anslag till Vägoch flottlcdsbyggnader å skogar i enskild ä a1 i texten