Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

1954-05-11 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1954:23, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. jämte i ämnet väckt motion. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

i

Nr 23.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1954/55 av utgifterna

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

jämte i ämnet väckt motion.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående regleringen för

budgetåret 1954/55 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. (fjortonde

huvudtiteln).

Chefen för finansdepartementet har anfört att riksgäldskontoret med skrivelse

den 19 november 1953 överlämnat beräkningar rörande de anslag

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. som bör upptagas i riksstaten

för budgetåret 1954/55. Jämte uppställning över anslagen har överlämnats

specifikation, innefattande förslag till stater m. m.

Beträffande anslagsberäkningen inhämtas följande av skrivelsen.

Anslagen till riksdagens interparlamentariska grupp och Nordiska rådet

har icke beräknats av riksgäldskontoret utan på hemställan av respektive

styrelser uppförts med de begärda anslagsbeloppen.

Under anslaget till allmänt kyrkomöte har beräknats kostnader för kyrkomötets

utredningsnämnd.

Avlönings- och pensionsanslagen till riksgäldskontoret, riksdagens ekonomibyrå,

riksdagsbiblioteket och till justitie- och militieombudsmännen samt

deras expeditioner ävensom till riksdagens revisorer har beräknats efter

oförändrade grunder, anslagsposten till rörligt tillägg efter 35 % av lönerespektive

pensionskostnaderna. Anslagen har i stort sett upptagits med

samma belopp som för innevarande budgetår. Sänkningen av avlöningsanslaget

till riksgäldskontoret är beroende på beräknad personalminskning.

Höjning av avlöningsanslaget till riksdagsbiblioteket grundar sig på vissa

från biblioteksstyrelsen lämnade uppgifter. Motivering för denna höjning

skall av styrelsen lämnas till riksdagens bankoutskott.

Till riksgäldsfullmäktige inkomna framställningar från riksdagens revisorer,

Nordiska rådets svenska delegation samt styrelsen för riksdagens

interparlamentariska grupp har av fullmäktige överlämnats till bankoutskottet.

För egen del har departementschefen anfört, att anslaget till ersättning till

Statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond i enlighet med

vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

torde böra beräknas till 116 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 8 samt. Nr 23.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

Med skrivelse den 9 april 1954 har riksgäldskontoret inkommit till utskottet

med förnyad beräkning av anslagsbehovet beträffande vissa under

fjortonde huvudtiteln upptagna anslag, innebärande höjningar av de av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna anslagsbeloppen. Uppräkningarna

har företagits i anledning av ändring i stadgan om ersättning

för riksdagsmannauppdragets fullgörande (konstitutionsutskottets memorial

nr 5/1954).

l:o) Riksdagen: Arvoden till riksdagens ledamöter. Under punkten 1 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:

Arvoden till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av 4 375 000

kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 6 175 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Riksdagen: Arvoden

till riksdagens ledamöter anvisa ett förslagsanslag av

6 175 000 kronor.

2:o) Riksdagen: Reseersättningar till riksdagens ledamöter m. m. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkterna 2, 3, 4 och 5 framställda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Riksdagen: Reseersättning till riksdagens ledamöter

ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor;

b) till Riksdagen: Avlöningar till personal ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor;

c) till Riksdagen: Kostnader för riksdagstrycket ett förslagsanslag

av 1 130 000 kronor;

d) till Riksdagen: Utgivande av särskilda publikationer ett

förslagsanslag av 21 000 kronor.

3:o) Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Under punkten 6

har kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

Riksgäldsfullmäktige har sedermera i skrivelse till bankoutskottet den

18 februari 1954 framlagt förslag till fortsatt utgivande av otryckta ståndsprotokoll

och därvid hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen att dels

uppdraga åt fullmäktige att låta i överensstämmelse med de planer som upprättats

i särskilda vid detta utlåtande fogade promemorior i en upplaga av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

3

350 exemplar till trycket befordra ridderskapets och adelns protokoll vid

1765—1766 års riksdag, första delen (= band 24 i serien), prästeståndets

protokoll vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets protokoll vid 1731 års

riksdag samt bondeståndets protokoll vid 1746—1747 års riksdag, dels ock

under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. till Utgivande av otryckta

ståndsprotokoll för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag å

75 000 kronor.

Fullmäktige har i ärendet anfört följande.

I anledning av framställningar av fullmäktige i riksgäldskontoret har

riksdagen (åren 1936, 1939, 1942, 1945, 1948 och 1951) efter hemställan av

bankoutskottet uppdragit åt fullmäktige att till trycket befordra vissa ståndsprotokoll,

nämligen ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762 års

riksdag, delarna 3 och 4 (=band 22 och 23 i serien), prästeståndets protokoll

vid riksdagarna 1642—1678, borgarståndets protokoll vid riksdagarna

1719—1727 samt bondeståndets protokoll vid riksdagarna 1720—1743.

Av ifrågavarande protokoll ha hittills tryckts och utgivits:

Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll 1760—1762, del 3. Utkom

1950.

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1642—1660). Utkom 1949.

Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1719—1720). Utkom 1945.

Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1723). Utkom 1951.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 1 (1720—1727). Utkom 1939.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1731—1734). Utkom 1945.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1738—1739). Utkom 1948.

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 4 (1740—1741). Utkom 1951

Under tryckning befinner sig:

Ridderskapets och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag, del 4

(=band 23 i serien).

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 2 (1660—1664).

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 3 (1672-—1678).

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 5 (1742—1743).

Beträffande borgarståndets protokoll vid riksdagen 1726—1727 (band 3)

må nämnas, att arbetet med dessa protokoll fördröjts genom olika mellankommande

hinder, men att protokollsbandet nu beräknas kunna utkomma

senast under första hälften av nästkommande år.

Härefter skulle återstå utgivningen av följande ståndsprotokoll:

ridderskapets och adelns riksdagsprotokoll för åren 1765—1779;

prästeståndets riksdagsprotokoll för åren 1680—1714 och 1726—1800;

borgarståndets riksdagsprotokoll för åren 1731—1779; samt

bondeståndets riksdagsprotokoll för åren 1746—1779.

För utgivningen av otryckta ståndsprotokoll har hittills av för ändamålet

anvisade anslag tagits i anspråk ett sammanlagt belopp av ca 200 000 kronor.

För närvarande linnes en odisponerad reservation under det å huvudtiteln

Riksdagen och dess verk in. in. uppförda reservationsanslaget till Utgivande

av otryckta ståndsprotokoll å ca 28 000 kronor. Tillsammans med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskoitets utlåtande nr 23.

den förstärkning av anslaget med 25 000 kronor, som begärts i riksgäldskontorets

anslagspetita för budgetåret 1954/55, beräknas angivna reservation

vara tillräcklig för att täcka återstående kostnader för utgivningen av

redan beslutade protokollsband.

Frågan om fortsatt utgivning av ståndsprotokollen är nu åter aktuell.

I de såsom särskilda bilagor (Bilaga 2—5) till utlåtandet fogade promemoriorna

har av förste arkivarien Sten Landahl, arkivarien Sven Olsson och

stadsarkivarien Nils Staf framlagts förslag i ämnet. Förslagen avser utgivningen

av ridderskapets och adelns protokoll vid 1765—1766 års riksdag,

del 1 (= band 24 i serien), prästeståndets protokoll vid riksdagarna 1680—

1714, borgarståndets protokoll vid 1731 års riksdag samt bondeståndets

protokoll vid 1746—1747 års riksdag.

Kostnaderna för utgivningen av de nya protokollsbanden har i promemoriorna

beräknats till inalles 154 200 kronor enligt följande uppställning:

Ridderskapets och adelns riksdagsprotokoll, band 24........ kr. 31 200

Prästeståndets riksdagsprotokoll, band 4................... kr. 35 200

Borgarståndets riksdagsprotokoll, band 4 .................. kr. 46 000

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 6.................... kr. 41 800

Summa kronor 154 200

Här angivna kostnadsbelopp synes lämpligen böra uppdelas med ungefär

lika belopp på de närmaste tre budgetåren. Då såsom redan nämnts för

budgetåret 1954/55 för fullföljande av utgivningen av redan beslutade protokollsband

begärts en förstärkning av reservationsanslaget till Utgivande

av otryckta ståndsprotokoll med 25 000 kronor, torde ifrågavarande anslag

i stället böra för angivna budgetår uppföras med ett till 75 000 kronor höjt

belopp.

Slutligen framhålles, att fullmäktige utgår ifrån, att arbetet med utgivningen

av otryckta ståndsprotokoll bör fortsättas och fullföljas utan avbrott,

vilket torde stå i överensstämmelse med riksdagens tidigare och senast

år 1951 i denna fråga fattade beslut.

Med biträdande av riksgäldsfullmäktiges förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må dels uppdraga åt fullmäktige att låta i

överensstämmelse med de i ovan berörda promemorior innefattade

planerna i en upplaga av 350 exemplar till trycket befordra

ridderskapets och adelns protokoll vid 1765—1766 års

riksdag, första delen (=band 24 i serien), prästeståndets

protokoll vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets protokoll

vid 1731 års riksdag samt bondeståndets protokoll vid

1746—1747 års riksdag, dels ock för budgetåret 1954/55 till

Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll anvisa ett

reservationsanslag å 75 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

i)

4:o) Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamcntariska grupp.

Under punkten 7 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret

1954/55 till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp anvisa ett förslagsanslag av 59 000 kronor.

I sin till riksgäldsfullmäktige ingivna framställning den 18 november

1953 har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp anfört bl. a.

följande:

Statsanslaget till gruppen för nu löpande budgetår är 92 000 kronor. Under

nästa budgetår bör gruppen kunna upprätthålla sin verksamhet med ett

väsentligen lägre statsanslag, främst därför att 1954 års allmänna interparlamentariska

konferens, till skillnad från 1953 års, skall äga rum i Europa,

närmare bestämt i Wien.

Vid denna konferens bör gruppen lämpligen vara företrädd av femton

medlemmar av riksdagen, vartill kommer sekreterare åt delegationen. Beräknas

kostnaderna för varje deltagare i konferensen till 1 500 kronor,

komma de sammanlagda kostnaderna för gruppens representation vid ifrågavarande

konferens att uppgå till 24 000 kronor.

Interparlamentariska unionens råd och vissa av dess studiekommissioner

sammanträda regelmässigt varje vår i Nice. Dessa möten äro av grundläggande

betydelse för den därpå följande allmänna interparlamentariska konferensens

arbete. Gruppen bör därför vid dessa lämpligen vara företrädd av

sina båda rådsmedlemmar samt av två kommissionsmedlemmar, vartill

kommer sekreterare åt delegationen. De sammanlagda kostnaderna för deltagandet

i förevarande sammanträden våren 1955 kunna därför uppskattas

till 7 500 kronor.

Gruppens bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariatet

är för löpande budgetår 8 100 schweizerfrancs eller enligt nu gällande

växelkurs ca 9 600 kronor. Ifrågavarande bidrag kan i varje fall ej

tänkas bli lägre under nästa budgetår. Styrelsen beräknar det därför till

samma belopp som för nu löpande budgetår.

Intet nordiskt interparlamentariskt delegcrademöte skall hållas under

loppet av nästa budgetår. Däremot kommer på sedvanligt sätt åtminstone ett

nordiskt interparlamentariskt rådsmöte att hållas, denna gång i Köpenhamn.

Utgifterna för gruppens representation vid detta möte genom sina

fyra rådsmedlemmar jämte sekreterare kunna uppskattas till 1 000 kronor.

Gruppens kostnader för det nordiska sekretariatet kunna för nästa budgetår

beräknas till 2 400 kronor.

Kostnaderna för inköp av litteratur kunna uppskattas till 500 kronor.

Utgifterna för representation beräknar styrelsen för nästa budgetår till

2 000 kronor.

Gruppens egentliga förvaltningskostnader kunna för nästa budgetår ej beräknas

till lägre belopp än 10 000 kronor. Styrelsen får i samband härmed

understryka, att inom ramen för denna kostnadsberäkning fortfarande ej

finnes utrymme för återgång till den tidigare organisationen av gruppens

byrå med ett fast heltidsanställt (kvinnligt) konlorsbiträde med goda språkkunskaper

en anordning för vars önskvärdhet styrelsen de senaste åren vid

upprepade tillfällen uttalat sig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

Gruppens beräknade extra utgifter för nästa budgetår kunna uppskattas

till 2 500 kronor.

Gruppens utgifter för budgetåret 1954/55 kunna alltså sammanfattnings
-

vis beräknas sålunda:

deltagande i interparlamentariska unionens arbete:

konferensen....................................... 24 000

råds- och kommissionssammanträden................ 7 500 31 500

Bidrag till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariatet

................................ 9 600

deltagande i nordiska interparlamentariska förbundets

arbete:

rådsmöte ......................................... 1 000

sekretariat ........................................ 2 400 3 400

bibliotek .......................................... 500

representation ..................................... 2 000

förvaltningskostnader .............................. 10 000

extra utgifter...................................... 2 500

Summa kronor 59 500

Dragas härifrån gruppens sannolika inkomster av medlemsavgifter, ca 600

kronor, återstår ett belopp av omkring 59 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkten 7 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:

Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp anvisa

ett förslagsanslag av 59 000 kronor.

5:o) Riksdagen: Kostnader för Nordiska rådet. Under punkten 8 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:

Kostnader för Nordiska rådet anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 22 april 1954 har svenska delegationen

av Nordiska rådet anmält att anslagsbehovet för budgetåret 1954/55 torde

kunna beräknas till 125 000 kronor och därvid bl. a. anfört följande.

I riksstaten för innevarande budgetår har för Nordiska rådet under fjortonde

huvudtiteln anvisats ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1954 års riksdag har under fjortonde huvudtiteln

upptagits som kostnader för Nordiska rådet ett förslagsanslag för

nästkommande budgetår av 75 000 kronor.

Det föreslagna beloppet har bestämts i överensstämmelse med vad Nordiska

rådets svenska delegation föreslagit. Delegationen byggde i sina anslagsberäkningar

på den förutsättningen att under budgetåret 1954/55 rådet

skulle avhålla endast en session. Emellertid torde, såvitt nu kan förutses,

under budgetåret 1954/55, utöver den andra sessionen, som är bestämd att

hållas i Oslo i augusti 1954, komma att avhållas ännu en session, nämligen

under februari 1955. En omprövning av medelsbehovet för ifrågavarande

budgetår blir därför nödvändig.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23. 7

Kostnaderna för budgetåret 1952/53 framgår av följande uppställning:

1. Gemensamma kostnader (Sveriges andel i tryckningskostna
derna)

............................................ 10 419: 16

2. a) Resekostnader (för rådets första session, presidie- och

sekreterarmöten) ................................... 19 426:96

b) Arvoden (sekretariatet) ............................. 10 943:73

c) Expenser.......................................... 4 665: 47

Kronor 45 455:32

För nästa budgetår torde kostnaderna kunna beräknas i enlighet med föl
-

jande:

1. Gemensamma kostnader

Tryckning av andra sessionens handlingar .................. 12 000

Tryckning av tredje sessionens handlingar.................. 15 000

2. a) Resekostnader

Presidium och råd ..................................... 20 000

Sekreterare, kommittéer och experter .................... 10 000

b) Arvoden

Sekreterare och kanslist................................ 22 000

c) Expenser ............................................. 5 000

d) Särskilda kostnader för tredje sessionen.................. 25 000

e) Nordisk kontakt....................................... 16 000

Summa kronor 125 000

Till grund för ovanstående beräkning ligga följande överväganden. Vid

tredje sessionen kan Sverige antagas bliva värdland, varför för denna session

resekostnaderna bortfalla. I stället tillkomma vissa andra kostnader för anställning

av extra personal för arbete före och under mötet (utskottssekreterare,

korrekturläsare, kanslipersonal m. m.), för särskilda tryckningskostnader,

för representation m. m. Enligt uppgift från danska delegationen i

Nordiska rådet uppgingo utgifterna för sådana särskilda ändamål för Danmarks

del vid den första sessionen till 25 000 danska kronor. Det kan antagas

att motsvarande kostnader vid avhållande av en session i Sverige

kunna antagas uppgå till ungefär samma belopp, beräknat i svenska kronor.

Tryckkostnader äro i Sverige avsevärt högre än i Danmark, varför en uppräkning

av de gemensamma kostnaderna, som huvudsakligen avse tryckeriutgifter,

är erforderlig. Vissa isländska resekostnader skola även framdeles

belasta denna post, vilket föranleder någon höjning.

Den 19 februari 1954 har till justitiedepartementet överlämnats ett förslag

om utgivande av en nordisk parlamentarisk tidskriftspublikation ”Nordisk

kontakt” (SOU 1954: 8). Förslaget kan förväntas bliva underställt rådet vid

dess andra session för slutligt ställningstagande. Avsikten är att, i händelse

av ett positivt beslut, publikationen skall börja utgivas i vart fall senast

fr. o. in. 1 januari 1955. Den torde i sådant fall komma att utgivas under

överinseende av de nationella delegationerna i Nordiska rådet. Det har därvid

förutsatts, all kostnaderna för publikationen skola belasta dessa delegationers

anslag. För att icke försena publikationens utgivande vore lämpligt

att redan nu ett uttalande gjordes av riksdagen, alt de för Nordiska rådet

anslagna medlen finge tagas i anspråk för utgivande av den ifrågavarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

publikationen, därest denna kommer till stånd. Sveriges andel i kostnaderna

har för helt år beräknats till 32 000 kronor eller för halvt år 16 000 kronor.

Utskottet har icke haft erinran mot ifrågavarande anslagsäskande utom i

vad det avser medel för utgivande av publikationen ”Nordisk kontakt”.

Frågan om anvisande av anslag för ifrågavarande publikation synes böra

upptagas till prövning först sedan slutligt ställningstagande fattats till spörsmålet

huruvida publikationen skall utges. Åberopande det anförda hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Riksdagen:

Kostnader för Nordiska rådet anvisa ett förslagsanslag av

110 000 kronor.

6:o) Riksdagen: Övriga omkostnader m.m. Med tillstyrkan av Kungl.

Maj:ts under punkterna 9—15 framställda förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Riksdagen: Övriga omkostnader ett förslagsanslag av

385 000 kronor;

b) till Allmänt kyrkomöte ett förslagsanslag av 7 000

kronor;

c) till Riksgäldskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 561 000 kronor;

d) till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån

m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

e) till Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader ett förslagsanslag

av 240 000 kronor;

f) till Riksdagens ekonomibyrå: Avlöningar ett förslagsanslag

av 575 000 kronor;

g) till Riksdagens ekonomibyrå: Omkostnader ett förslagsanslag

av 310 000 kronor.

7:o) Riksdagsbiblioteket: Avlöningar. Under punkten 16 har Kung],

Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Riksdagsbiblioteket:

Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av 269 000 kronor.

I skrivelse till bankoutskottet den 4 februari 1954 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

lämnat närmare motivering för den föreslagna anslagsökningen

om 29 000 kronor. Styrelsen har därvid anfört följande.

Beträffande höjningen av förslagsanslaget till avlöningar får styrelsen

framhålla, att den lönegradsuppflyttning, som härmed avses, av styrelsen

yrkats den 15 april 1953 i yttrande över 1952 års tjänsteförteckningskommittés

förslag till tjänsteförteckningsrevision för riksdagens verk. Kommittén

hade föreslagit, att ingen av bibliotekets båda ordinarie bibliotekarietjänster

skulle uppflyttas högre än till Ca 27 med enda motivering att detta vore

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

9

”i enlighet med riktlinjer, som tillämpats vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen”.

Vid ärendets behandling i kamrarna förtydligades denna

motivering dels av en av kommitténs ledamöter dels av talesmän för utskottets

hemställan, vilken var identisk med kommitténs. Riksdagsbiblioteket

förklarades vara ett specialbibliotek och då vid övriga specialbibliotek

någon bibliotekarietjänst icke uppflyttats i Ca 29, kunde så icke heller bli

fallet vid riksdagsbiblioteket.

Av kommitténs och utskottsmajoritetens argumentering torde få dragas

den slutsatsen, att om riksdagsbiblioteket vore ett lärdaverksbibliotek och

icke ett specialbibliotek, man då hade likställt det med t. ex. kungl. biblioteket

— såsom för övrigt varit fallet vid alla tidigare löneavgöranden i riksdagen

— och placerat berörda tjänster i samma lönegrad som kungl. bibliotekets.

Styrelsen vill först som sin mening uttala, att den indelning av de statliga

biblioteken i lärdaverks- och specialbibliotek, som under senare åren börjat

användas, ur flera synpunkter synes vara mindre lämpligt vald, eftersom

den icke grupperar biblioteken efter deras specifika egenskaper och uppgifter.

Den tidigare, allmänt gängse grupperingen i universella bibliotek

och specialbibliotek utgick däremot klart från uppenbara, konstitutiva egenskaper.

Signifikativt för ett specialbibliotek är icke dess boksamlingars

storlek räknat i antal böcker, icke hur många utan vilka slags böcker och

bokfack det äger och vilka dess uppgift och verksamhet äro. Ett specialbiblioteks

accession är begränsad till ett visst område, till en viss speciallitteratur

(teknisk, medicinsk, geologisk, pedagogisk etc.), utvald att tjäna

klart fixerat och avgränsat studium och visst bestämt låneklientel. De

universella biblioteken däremot ha, som namnet angiver, en universell,

långt mera omfattande verksamhet, deras accession berör ett flertal bokfack,

skilda discipliner och fakulteter och är av intresse för och benyttas av låntagare

för studier i vitt skilda ämnen.

Det kan enligt styrelsens uppfattning icke råda någon tvekan om att riksdagsbiblioteket

närmast är att hänföra till sistnämnda grupp — eller om

man väljer den andra indelningen till lärdaverksbiblioteken — och detta

med hänsyn såväl till accession, verksamhet som klientel. Riksdagsbiblioteket

är i likhet med kungl. biblioteket — med bortseende från det senares

egenskap av svenskt nationalbibliotek, dvs. svensk bokarkiv — ett humanistiskt

och samhällsvetenskapligt bibliotek. Kungl. bibliotekets totala utländska

boksamling är större men endast delvis av annan karaktär än

riksdagsbibliotekets. Kungl. biblioteket äger samlingar av utländskt tryck,

framför allt i filologi och teologi, helt orepresenterade i riksdagsbiblioteket,

vilket emellertid till gengäld besitter parlamentstryck och lagsamlingar, till

vilka intel nordiskt bibliotek kan uppvisa ens tillnärmelsevis motstycke,

vidare juridisk, statsrättslig, folkrättslig, statsvetenskaplig, nationalekonomisk,

allmän samhällsvetenskaplig och viss internationell organisationsoch

kongresslitteratur i långt rikare omfattning än kungl. biblioteket, i

vissa avseenden än något annat svenskt universellt eller specialbibliotek.

Rikdagsbibliotekets samlingar av utländska politiska broschyrer och propagandaskrifter

lika väl som utländska tidningar äro överlägsna varje annat

svenskt biblioteks. Som ytterligare belägg för bibliotekets universella karaktär

kan anföras, att antalet bokfack uppgår till icke mindre än trettiotvå.

Styrelsen vill till sist framhålla, alt biblioteket visserligen är ett parlaments
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

och förvaltningsbibliotek med främsta uppgift att i bokligt avseende tjäna

riksdag, kyrkomöte, departement, kommittéarbete och statlig förvaltning,

men att dess verksamhet sträcker sig långt därutöver. Lånestatistiken ger

klart bevis för att bibliotekets omfattande och i många fall enastående boksamlingar

i lika hög grad äro redskap för den vetenskapliga forskningens

och den offentliga undervisningens arbete.

Styrelsen finner sig vidare böra framhalla, att vid den förändring av

lönegradsplaceringen av de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid de

lärda verken, som 1945 års riksdag vidtog, jämställdes riksdagsbibliotekets

bibliotekarier med motsvarande befattningshavare vid de s. k. lärdaverksbiblioteken.

I skrivelse till bankoutskottet av den 20 mars 1945 uttalade

sålunda lönenämnden för riksdagens verk följande: ”Lönenämnden vill i

detta sammanhang erinra, att 1944 års riksdag medgivit, att samma anställnings-

och avlöningsförmåner, som vid sistnämnda års riksdag fastställts

för de vetenskapligt utbildade amanuenserna vid de statliga biblioteken,

skola gälla för motsvarande befattningshavare vid riksdagsbiblioteket. Med

hänsyn till den jämställdhet i lönehänseende, som sålunda ansetts böra vara

för handen mellan vissa vetenskapligt utbildade befattningshavare vid de

statliga biblioteken och riksdagsbiblioteket och då kompetensfordringarna

för andre bibliotekarierna vid nämnda institutioner äro överensstämmande

samt arbetsuppgifterna i stort sett torde få anses likartade anser sig lönenämnden

böra tillstyrka den föreliggande framställningen i denna del.”

Bankoutskottet delade lönenämndens uppfattning och uttalade i sitt utlåtande

(1945 nr 48, s. 12): ”För de två andre bibliotekariebefattningarna vid

riksdagsbiblioteket gälla samma kompetensfordringar som för andre bibliotekarierna

vid statliga bibliotek. I stort sett hava ifrågavarande tjänstemän

vid riksdagsbiblioteket och vid de statliga biblioteken samma arbetsuppgifter,

och deras löneställning har också hittills varit densamma. I anslutning

till riksdagens beslut beträffande andre bibliotekariebefattningarna vid de

statliga biblioteken torde, såsom biblioteksstyrelsen föreslagit och lönenämnden

för riksdagens verk tillstyrkt, andre bibliotekariebefattningarna

vid riksdagsbiblioteket böra under den ändrade benämningen bibliotekarier

uppflyttas från lönegraden RA 21 till lönegraden RA 23.”

Till sist vill styrelsen anföra, att biblioteket upprätthåller lika stränga

kompetenskrav som lärdaverksbiblioteken. Uttryckliga bestämmelser om

villkoren för anställning vid biblioteket (bl. a. avlagd licentiatexamen inom

filosofiska eller juridiska fakulteten eller ock magister- eller kandidatexamen

inom vardera av dessa fakulteter) infördes i stadgarna genom riksdagsbeslutet

1950, men hade i realiteten varit gällande ända sedan 1918. Vid

första kammarens behandling av denna fråga framhöll hr Holinbäck som

talesman för riksdagsbibliotekets styrelse, att styrelsen icke ansett det

lämpligt att med hänsyn till kompetensfordringarna ställa riksdagsbiblioteket

på en lägre nivå än de stora universitetsbiblioteken och kungl. biblioteket.

Bankoutskottets talesman, hr Ewerlöf, förklarade vid samma tillfälle

att man nog hade anledning att alltjämt räkna riksdagsbiblioteket liksom

universitetsbiblioteken till de lärda verken.

Enligt styrelsens uppfattning förtjänar även det förhållandet beaktande,

att den uppgörelse, som träffades med de lärda verkens personal vid förhandlingarna

med 1948 års tjänsteförteckningskommitté, måste anses

ogynnsam i jämförelse med t. ex. den löneställning, som läroverkslärarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

11

samtidigt lyckades uppnå. Betecknande är, att av läroverksadjunkterna trots

lägre kompetensfordringar och därmed följande lägre utbildningskostnader

mer än hälften placerades i 29 lönegraden, ehuru bibliotekarier och adjunkter

under senare år varit jämställda i lönehänseende.

Beträffande bibliotekets expeditionsvakter finner styrelsen, att de arbetsuppgifter,

som åligga dem, äro fullt jämförbara med dem, som å^la kungl.

bibliotekets och universitetsbibliotekens vaktmästare, vilka alla utan undantag

äro placerade i ll:e lönegraden och med vilka de alltid varit jämställda

i lönehänseende. Att nu ulan att någon ändring i deras åligganden vidtagits

låta dem förbli i sämre löneställning än dessa kan icke vara med i ättvisa

och billighet överensstämmande. Skulle emellertid denna enda grupp av

bibliotekets befattningshavare icke i lönehänseende jämföras med berörda

biblioteks personal utan med vaktmästarna vid riksdagens övriga ''er‘c>

finner styrelsen det lika uppenbart, att de på grund av sina kvalificerade

arbetsuppgifter åtminstone placeras i samma lönegrad som de lägst stallda

av dessa, dvs. i 11 :e lönegraden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att biblioteket

i lönehänseende i så måtto likställes med övriga universella eller lardaverksbibliotek,

att en av bibliotekarietjänsterna uppflyttas i Ca 29 och att de

tvenne expeditionsvakttjänsterna placeras i Ca It resp. Ce It.

I höjningen av avlöningsanslaget är även inräknat arvode för anställande

av ytterligare en amanuens i Cf 21. I utlåtande nr 46 vid 1944 års riksdag i

anledning av styrelsens förslag om utarbetande av en förteckning över

kommittébetänkanden utgivna åren 1904—45 uttalade bankoutskottet, att

det syntes böra tagas under övervägande, huruvida icke för tiden efter 1945

ifrågavarande registreringsarbete skulle kunna utföras fortlöpande inom

ramen för bibliotekets ordinarie verksamhet samt utgivas av trycket exempelvis

vart femte eller tionde år. I anledning härav hemställde styrelsen den

19 november 1953 om bankoutskottets uttalande i frågan om utarbetande

och publicering av en fortsättning, omfattande åren 1946—55, ^av den nyligen

utgivna ”Förteckning över statliga utredningar 1904—4o . Ltskottet

har den It december 1953 beslutat, att styrelsens framställning icke för

närvarande skulle föranleda någon utskottets åtgärd. För ställningstagande

till ärendet krävdes ytterligare utredning av biblioteksstyrelsen. Då styrelsens

framställning var bilagd en noggrann utredning rörande den planerade

förteckningens såväl innehåll, omfång och kostnader som arbetstiden tor

dess färdigställande, torde den av utskottet önskade ytterligare utiedningen

avse närmare motivering för den i framställningen begärda förstärkningen

av arbetspersonalen med ytterligare en amanuens. Denna begäran är densamma

som ovan, i petita framlagda hemställan, varför styrelsens motivering

i denna del även utgör svar på utskottets önskan om ytterligaie utredning

rörande ovansagda publikationsarbete.

Att denna stora, ansvarsfulla arbetsuppgift är tidskrävande lärer syåiligen

kunna bestridas. Det rör sig om icke mindre än ca 2 500 bibliografiska

nummer. Redan insamlandet av det material, som skall bearbetas, kräver

långvarigt arbete. Endast eu del av detta utgöres av serien ”Statens offentliga

utredningar”. Huvudparten av allt det övriga, alla stencilerade, opublicerade

handlingar in. m., måste efterspanas och framletas ur departementens

ämbetsverkens och riksarkivets diarier och samlingar, vilket är både

arbetsamt och tidsödande. En icke obetydlig lid åtgår vidare att i riksdags
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

••7CV? författningssamling följa och insamla varje utrednings slutliga

ode. Vad sedan angår själva huvuduppgiften, bearbetningen av stoffet, utarbetandet

av de bibliografiska uppgifterna, är detta givetvis betydligt mera

modosamt. Utan tvekan är det dessutom ett högst kvalificerat arbete som

aldug kan mekaniseras eller utan skada forceras fram. De bibliografiska

numren, som ingående skola redogöra för varje kommittés och utrednings

tillkomst, uppdrag, sammansättning och avgivna utlåtanden, förslag och

remiss-svar, förutsätter en omsorgsfull genomgång av allt material, stundom

aven andra betydande efterforskningar och måste ges en koncis formulering

och ett exakt och uttömmande innehåll. Även utskrivningen och kontrollen

av uppgifterna i förteckningens trenne register, framför allt av dem som

inga i personregistret, tar sm dryga tid. Den som något sysslat med dylikt

litterärt arbete inser lätt dess svårighetsgrad och dess tidskrävande karaktar.

Att kunna medhinna allt detta extraarbete utan någon ökning av bibliotekets

nuvarande, för ordinarie biblioteksuppgifter avpassade arbetsstyrka

later sig svårligen gora. Styrelsen har därför funnit en ökning av personalen

med en amanuenstjänst vara behövlig, om det befinnes önskvärt att inom

biblioteket utarbeta berörda bibliografi.

, .iYad slutligen angår styrelsens hemställan om de tvenne extra ordinarie

^bliotekanetjansternas ordinariesättning motiveras denna av omfattningen

och betydelsen av de självständiga arbetsuppgifter, som äro förbundna

med dessa tjänster. Uppgifterna äro vidare av klart ordinarie natur och för

bibliotekets verksamhet oundgängligen nödvändiga. Då de dessutom med

bibliotekets utveckling allt mera öka i omfång, men icke kunna tänkas bli

mindre till storlek eller betydelse, finner styrelsen en sådan ordinariesättning

vara starkt motiverad. Styrelsen önskar framhäva, att denna icke medor

nagon ökning av avlöningsanslagets slutsumma. Enda förändringen

delposten ”Avlöningar till icke ordinarie personal” minskas med

"7 ;,?°.,nor och att delposten ”Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat okas med samma summa.

I motionen II: 443, som hänvisats till utskottets förberedande handläggning,

har herr Lundberg hemställt, att förste expeditionsvakten vid riksdagsbiblioteket

måtte placeras i 15:e lönegraden, samma lönegrad som

gäller för biblioteksassistenter och för expeditionsförman och förste vaktmästare

vid riksdagens ekonomibyrå. Beträffande motiveringen för nämnda

hemställan får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet inhämtat yttrande från riksgäldsfullmäktige,

styrelsen för riksdagsbiblioteket och lönenämnden för riksdagens verk.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har tillstyrkt motionen och till stöd härför

anfört följande.

Som motivering för denna hemställan anför motionären de kvalificerade

arbetsuppgifter törste expeditionsvakten utför samt nämner i sin motion

en rad sådana uppgifter. Styrelsen vill vitsorda, att dessa är av kvalificerad

art men finner sig dock böra anmärka, att till dessa oriktigt lagts även

uppdraget att uppgöra förslag till vissa bokrekvisitioner. Vidare vill styrelsen

uttala, att styrelsen icke kan instämma i uppfattningen, att förste expeditionsvakten

i största utsträckning fullgör sådana arbetsuppgifter, som vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr "23.

13

andra bibliotek ankommer på biblioteksassistenterna. Förste expeditionsvaktens

arbetsuppgifter torde däremot väl kunna jämställas med vad som

åligger expeditionsförmannen och förste expeditionsvakten vid riksdagens

ekonomibyrå. I sitt yttrande över 1952 års tjänsteförteckningskommittés

förslag till tjänsteförteckningsrevision för riksdagens verk hemställde också

styrelsen på anförda grunder, att tjänsten måtte uppflyttas i Ca 15. Styrelsen

är alltfort av samma uppfattning, varför styrelsen finner sig böra tillstyrka

bifall till den i berörda motion gjorda hemställan.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har erinrat om att löneställningen för

förste expeditionsvakten vid riksdagsbiblioteket i samband med 1953 års

tjänsteförteckningsrevision för riksdagens verk varit föremål för prövning,

varvid en höjd lönegradsplacering för denne icke ansågs motiverad. Emellertid

torde, enligt vad fullmäktige inhämtat, därvid hänsyn icke kunnat

tagas till att å nuvarande tjänsteinnehavaren faktiskt kommit att — vid

sidan av hans åligganden som förste expeditionsvakt — i viss utsträckning

läggas göromål, som eljest pläga åvila bibliotekspersonal. Ur denna synpunkt

synes enligt fullmäktige en något högre löneställning för ifrågavarande

tjänsteman kunna ifrågasättas. Fullmäktige tillägger emellertid att

det icke torde vara möjligt eller lämpligt att taga definitiv ställning till

tjänstens lönegradsplacering annat än i samband med en översyn av riksdagsbibliotekets

personalorganisation; i avvaktan härå synes den nuvarande

innehavaren av tjänsten såsom förste expeditionsvakt vid riksdagsbiblioteket

skäligen kunna tillerkännas en löneförhöjning, förslagsvis i form av

förordnande med vikariatslön i 13 :e lönegraden.

Lönenämnden för riksdagens verk uttalar följande.

Den ifrågavarande tjänsten för förste expeditionsvakt uppflyttades vid

den av 1953 års riksdag beslutade tjänsteförteckningsrevisionen för riksdagens

verk från lönegraden Ca 11 till Ca 12. Därmed blev tjänsten, såsom

också framgår av motionen, i lönehänseende jämställd med förste expeditionsvaktstjänsterna

vid övriga statliga bibliotek. Motionären framhåller

emellertid, att vid riksdagsbiblioteket icke såsom vid de övriga biblioteken

förekommer några tjänster för biblioteksassistent eller förste biblioteksassistent,

och uttalar, att på grund härav sådana arbetsuppgifter, som bruka

åligga innehavare av dylika tjänster, vid riksdagsbiblioteket kommit att

åläggas förste expeditionsvakten. I motionen hemställes att tjänstemannen

i fråga därför måtte placeras i 15 lönegraden.

I anslutning till vad motionären anfört finner lönenämnden anledning

att föreslå, alt en organisationsundersökning genomföres vid riksdagsbiblioteket.

Därvid bör klarläggas vilka olika slag av arbetsuppgifter som förekomma

inom biblioteket, hur dessa lämpligen böra fördelas på olika kategorier

av tjänstemän och vilka förändringar i personalorganisationen som

kunna vara påkallade. Det förefaller lönenämnden lämpligt, att det uppdrages

åt delegerade för riksdagens verk att med anlitande av den expertis,

som bedömes erforderlig, föranstalta om eu dylik undersökning.

I avvaktan på undersökningsresultatet är lönenämnden icke beredd att

tillstyrka någon förändring av förste expedilionsvaklstjänstens lönegrads
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

placering. Nämnden vill dock, med hänsyn till att innehavaren med nuvarande

arbetsfördelning synes ha tagits i anspråk för en del göromål av

något mera kvalificerad art, icke motsätta sig, att vederbörande tills vidare

förordnas att bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i lönegraden

Ca 13.

Lönenämnden har vidare efter remiss avgivit yttrande jämväl över framställningen

den 4 februari 1954 från riksdagsbibliotekets styrelse och därvid

anfört följande.

Den remitterade framställningen innefattar följande yrkanden: uppflyttning

av en bibliotekarietjänst från Ca 27 till Ca 29, uppflyttning av två

expeditionsvaktstjänster från Ca (Ce) 10 till Ca (Ce) 11, inrättande av ytterligare

en amanuenstjänst samt ordinariesättning av bibliotekets båda e. o.

bibliotekarietjänster. Förslagen om ändrad lönegradsplacering framfördes

redan i biblioteksstyrelsens yttrande över det förslag till tjänsteförteckningsrevision

för riksdagens verk, som behandlades av 1953 års riksdag. Enligt

lönenämndens mening ha icke nu förebragts några nya skäl, som böra föranleda

ändring av de för ett år sedan fattade besluten rörande ifrågavarande

tjänster.

Även av en annan anledning måste lönenämnden avstyrka, att någon ändring

nu vidtages i lönegradsplaceringarna för de vid riksdagsbiblioteket

inrättade tjänsterna. Lönenämnden åsyftar det förhållandet, att nämnden

i utlåtande den 17 februari 1954 över motionen II: 443 föreslog genomförandet

av en organisationsundersökning vid biblioteket. Lönenämnden har vid

behandlingen av nu förevarande ärende ytterligare befästs i sin uppfattning,

att en dylik undersökning måste betraktas som angelägen. Med hänsyn till

vad biblioteksstyrelsen nu anfört synes emellertid undersökningen böra

göras mera omfattande än lönenämnden i sitt förra utlåtande räknade med

och jämväl avse spörsmålet om riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning

inom det statliga biblioteksväsendet.

I avvaktan på resultatet av den förordade utredningen kan lönenämnden

sålunda icke tillstyrka den remitterade framställningen, vare sig i fråga om

ändring i lönegradsplaceringar, anställningsformer eller personalens antal.

Utskottet. Till grund för den anslagsökning som beräknats under punkten

16 från 240 000 till 269 000 kronor ligger en framställning från riksdagsbibliotekets

styrelse dels om uppflyttning av en ordinarie bibliotekarietjänst

från Ca 27 till Ca 29 samt en ordinarie och en extra ordinarie expeditionsvakttjänst

från Ca 10 till Ca 11 respektive Ce 10 till Ce 11, dels om inrättande

av ytterligare en amanuenstjänst i Cf 21. Styrelsen har dessutom

anhållit om ordinariesättning av bibliotekets tvenne extra ordinarie bibliotekarietjänster.

Lönenämnden har avstyrkt att ändring nu vidtages i lönegradsplaceringarna

för de vid riksdagsbiblioteket inrättade tjänsterna. Utskottet delar

lönenämndens uppfattning att, sedan riksdagen för ett år sedan fattade

beslut rörande tjänsternas lönegradsplacering, nya skäl av biblioteksstyrelsen

icke förebragts som kan föranleda ändring av lönegradsplaceringen.

Utskottet kan ej heller biträda styrelsens framställning i vad den avser

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

15

ordinariesättning av vissa tjänster eller nyanställning av en amanuens.

Därest riksdagen ej har erinran häremot avser utskottet att i enlighet med

lönenämndens förslag föranstalta om en utredning rörande riksdagsbibliotekets

uppgifter och ställning inom det statliga biblioteksväsendet, varav

behov enligt utskottets mening föreligger bl. a. med hänsyn till att biblioteket

anmält att ytterligare utrymme för uppställning och förvaring av

nytillkommande litteratur erfordras. Vid en sådan utredning skulle även tillfälle

lämnas att närmare överväga de förslag beträffande personalens löneoch

anställningsförhållanden in. m., som framförts av riksdagsbibliotekets

styrelse.

Av ovan redovisade skäl är utskottet ej heller berett tillstyrka bifall till

motionen II: 443 om höjning av lönegradsplaceringen för förste expeditionsvakten

vid riksdagsbiblioteket. Utskottet har emellertid på av lönenämnden

anförda skäl ej någon erinran mot att nuvarande innehavaren av befattningen

förordnas att bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman

i lönegraden Ca 13.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte besluta

dels att för budgetåret 1954/55 till Riksdagsbiblioteket: Avlöningar

anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor;

dels att motionen II: 443, i den mån den icke må anses besvarad

genom vad ovan anförts, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

8:o) Riksdagsbiblioteket: Omkostnader m.m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts under punkterna 17—25 framställda förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Riksdagsbiblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 30 000 kronor;

b) till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 100 000 kronor;

c) till Justitieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar

ett förslagsanslag av 159 000 kronor;

d) till Justitieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader

ett förslagsanslag av 14 000 kronor;

e) till Militieombudsmannen och hans expedition: Avlöningar

ett förslagsanslag av 164 000 kronor;

f) till Militieombudsmannen och hans expedition: Omkostnader

ett förslagsanslag av 19 000 kronor;

g) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Arvoden till

revisorerna ett förslagsanslag av 45 000 kronor;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

h) till Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar

ett förslagsanslag av 145 000 kronor;

i) Riksdagens revisorer och deras kansli: Omkostnader ett

förslagsanslag av 28 300 kronor.

9:o) Pensioner till f. d. riksdagsmän. Under punkten 26 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1954/55 till Pensioner åt f. d. riksdagsmän

anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.

Riksgäldskontoret har i sin förnyade anslagsberäkning angivit anslagsbehovet

till 510 000 kronor.

Med biträdande av riksgäldskontorets förnyade anslagsberäkning hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till Pensioner åt

f. d. riksdagsmän anvisa ett förslagsanslag av 510 000 kronor.

10:o) Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän in. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts under punkterna 27—33 framställda förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän ett förslagsanslag

av 50 000 kronor;

b) till Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. ett förslagsanslag

av 346 000 kronor;

c) till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare ett

förslagsanslag av 75 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 116 000 kronor;

e) till Vinstutlottning i samband med lönsparande ett förslagsanslag

av 175 000 kronor;

f) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett

förslagsanslag av 10 000 kronor;

g) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 300 kronor.

Slutsumman av huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. kommer

vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, att i riksstaten för budgetåret

1954/55 utgöra 15 524 600 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande

till det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 891 000 kronor.

Specifikation av de beräknade utgifterna under huvudtiteln innefattande

förslag till stater är såsom bilaga 1 fogad vid detta utlåtande.

Stockholm den 11 maj 1953.

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

17

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander* (punkterna

1—2, 4—6 och 8—10), De Geer (punkterna 3 och 7), Mogård (punkterna

3 och 7),Werner (punkterna 1—2, 4—6 och 8—10), Boo, Wehtje

(punkterna 3 och 7), Eliasson (punkterna 3 och 7), Strandler* (punkterna

1—2, 4—6 och 8—10) och Svärd (punkterna 1—2, 4—6 och 8—10);

från andra kammaren: herrar Nilsson i Landskrona, Sköldin, Dickson*

(punkterna 2—8), Gustafson i Göteborg, Persson i Norrby, Johansson

i Kalmar, Löfgren och Mellqvist.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bilaga 1

Specifikation

till anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

för budgetåret 195i/55.

Kronor Kronor

RIKSDAGEN

1. Arvoden till riksdagens ledamöter, förslags
-

Första kammaren, förslagsvis............... 2 405 000

Andra kammaren, förslagsvis .............. 3 770 000 6 175 000

2. Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 1 050 000

3. Avlöningar till personal, förslagsanslag.

Kamrarna och utskotten samt riksdagens kansli

(exkl. vaktpersonal), förslagsvis.......... 1 030 000

Utrikesnämnden, förslagsvis ............... 1 700

Arvode för utarbetande av årsregister till riksdagens

protokoll med bihang................ 8 300

Övriga arvoden, förslagsvis................. 60 000 1 100 000

4. Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag.

Utgifter:

Tryckpapper, förslagsvis................. 160 000

Riksdagshandlingar:

Tryckningskostnader, förslagsvis ....... 865 000

Häftnings- och bindningskostnader, förslagsvis

.............................. 175 000

Kommittétryck, förslagsvis............. 10 000

1 210 000

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Försäljning av riksdagstryck............. 80 000 1 130 000

5. Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag.

Uppslagsboken ”1954 års riksdag”, förslagsvis.......... 21 000

6. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva
tionsanslag.

Prästeståndets protokoll för 1672, 1675 och

2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 8 sand. Nr 28.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

1678 års riksdagar, borgarståndets protokoll

för 1726—1727 års riksdag och bondeståndets

protokoll för 1742—1743 års riksdag .. 25 000

Ridderskapets och adelns protokoll för 1765—

1766 års riksdag (del 1), prästeståndets protokoll

vid riksdagarna 1680—1714, borgarståndets

protokoll vid 1731 års riksdag och

bondeståndets protokoll vid 1746—1747 års

riksdag ................................ 50 000 75 000

7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp,

förslagsanslag .................................... 59 000

8. Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag .......... 110 000

9. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Reseersättningar, förslagsvis ............... 30 000

Expenser, förslagsvis ...................... 290 000

Riksdagens restaurant, förslagsvis .......... 35 000

Övriga utgifter, förslagsvis................. 30 000 385 000

ALLMÄNT KYRKOMÖTE

10. Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag .................... 7 000

RIKSGÄLDSKONTORET

11. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, förslagsvis .................. 42 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 785 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............. 206 000

Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis 2 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 525 500 1 561 000

Specifikation till a vlöningsstat för riksgäldskontoret:

Arvodeti till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige.

I denna post ingår:

arvoden å 5 000 kronor till en var av sju fullmäktige ............ 35 000

särskilda arvoden därutöver

till ordföranden .............................................. 4 000

till tredje ledamoten av arbetsutskottet ........................ 3 000

arvoden till suppleanter, förslagsvis ............................. 500 42 500

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

I denna post ingår:

avlöning till riksgäldsdirektören ................................. 26 700

tilläggsarvode till riksgäldsdirektören ............................ 4 000

arvode till riksgäldsdirektörens ersättare, förslagsvis .............. 2 400

nettolöner till övriga tjänstemän, förslagsvis .................... 745 000

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie

tjänst, förslagsvis ............................................ 5 700

felräkningspenningar, förslagsvis ................................ 1 200 785 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 23.

19

Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.

I denna post ingår:

nettolöner, förslagsvis....................................../•••„''

vikariatsersättning vid förordnande å ordinarie eller extra ordinarie

tjänst, förslagsvis ....................................

övertidsersättning för ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.....................................................

200 000

5 000

1 000

206 000

Arvoden och särskilda ersättningar.

Under denna rubrik har medel beräknats för följande utgifter:

gratifikationer eller belöningar, förslagsvis.....................

gottgörelse enligt 18 § 1 mom. andra stycket avlöningsreglementet för

riksdagens verk, förslagsvis

12. Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag.

Obligationspapper, förslagsvis ......... 15 000

Tryckning av obligationer och kuponger m. m.,

förslagsvis ............................. 120 000

Annonsering m. in., förslagsvis.............. 350 000

Vinstutlottningar å premieobligationslån, förslagsvis

................................ 15 000

13. Övriga omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 20 000

Reseersättningar, förslagsvis................ 5 000

Expenser, förslagsvis ...................... ISO 000

Publikationstryck, förslagsvis .............. 5 000

Övriga utgifter, förslagsvis................. 30 000

2 000

500 000

240 000

RIKSDAGENS EKONOMIBYRÅ

14. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

............................... • 210 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 165 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 200 000 575 000

15. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis................. 2 000

Reparationer och underhåll av riksdagens hus,

förslagsvis ............................. 120 000

Expenser, förslagsvis ...................... ISO 000

Övriga utgifter, förslagsvis................. 8 000 310 000

RIKSDAGSBIBLIOTEKET

16. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat

Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis.......................... 1 800

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 73 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 82 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 83 200 240 000

17. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 1 000

Expenser, förslagsvis ...................... 17 000

Publikationstryck, förslagsvis .............. 10 000

Övriga utgifter, förslagsvis................. 2 000 30 000

18. Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag1 ......... 100 000

JUSTITIEOMBUDSMANNEN OCH HANS EXPEDITION

19. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 80 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 25 000

Rörligt tillägg, förslagvis .................. 54 000 159 000

20. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 900

Reseersättningar, förslagsvis................ 4 000

Expenser vid justitieombudsmannens och

tryckfrihetskommitterades expedition, förslagsvis

......... 9 000

Övriga utgifter, förslagsvis ................ 100 14 000

MILITIEOMBUDSMANNEN OCH HANS EXPEDITION

21. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

................................ 77 000

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 30 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 57 000 164 000

22. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 900

Reseersättningar, förslagsvis................ 8 000

Expenser, förslagsvis ...................... 10 000

Övriga utgifter, förslagsvis.................. 100 19 000

RIKSDAGENS REVISORER OCH DERAS KANSLI

23. Arvoden till revisorerna, förslagsanslag

Arvoden, förslagsvis ................................ 45 000

1 Från detta anslag bestridas intill ett belopp av högst 500 kronor för budgetår utgifter

för komplettering av bibliotekets samlingar av porträtt av riksdagsledamöter (bankoutsk.

uti. nr 19/1947).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23. 21

24. Avlöningar, förslagsanslag.

Avlöningsstat

Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat..... 21 900

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 74 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 49 100 145 000

25. Omkostnader, förslagsanslag.

Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 400

Reseersättningar, förslagsvis ............... 20 000

Expenser, förslagsvis ...................... 7 500

Övriga utgifter, förslagsvis ................. 400 28 300

PENSIONER

26. Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag.......... 510 000

27. Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag 50 000

28. Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., för
slagsanslag.

Före detta befattningshavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens ekonomibyrå, riksdagsbiblioteket

samt juslitie- och militieombuds
mansexpeditionerna,

förslagsvis .......... 168 000

Före detta befattningshavare hos riksdagen

m. fl., förslagsvis........................ 57 000

Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 121 000 346 000

29. Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,

förslagsanslag.

Enligt familjepensionsreglementet för riksdagens

verk, förslagsvis.................... 39 000

Av riksdagen beviljade pensioner, förslagsvis 10 000

Rörligt tillägg, förslagsvis................ 26 000 75 000

DIVERSE

30. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .......... 116 000

31. Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag 175 000

32. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags
anslag

........................................... 10 000

33. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, för
slagsanslag

....................................... 300

Summa 15 524 600

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

Bilaga 2.

P. M.

angående Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 2i.

Sedan riksdagen genom beslut den 10 mars 1948 övertagit den fortsatta

utgivningen av publikationen Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll,

har del 22 (= del 3 av protokollen för 1760—1762 års riksdag) år 1950

utkommit av trycket. Den 29 maj 1951 beviljade riksdagen medel till utgivningen

av seriens del 23 (= del 4 av protokollen för 1760—1762 års riksdag).

Denna del föreligger för närvarande i till rentryckning färdigt textkorrektur,

och arbetet med personregister till delarna 20—23, som skall ingå i sistnämnda

volym, pågår, varför den beräknas utkomma under loppet av innevarande

år. Såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör

för publikationen ber undertecknad vördsamt få göra följande framställning.

De ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll, som närmast böra komma

i fråga vid publikationsseriens fortsättande, äro de för 1765—1766 års riksdag.

De omfatta i handskrift tvenne volymer, den ena på 1 820 och den

andra på 2 324 sidor. Då 2 % handskriftssida beräknas motsvara en trycksida,

skulle för den första handskriftsvolymen krävas 728 sidor eller 45

tryckark och för den andra 929 sidor eller 58 tryckark, tillsammans 103 ark.

Då därtill böra komma bilagor, framgår klart, att tre delar komma att

erfordras för att publicera 1765—1766 års protokoll med bilagor. Den omfångsrikaste

av de fyra delarna från närmast föregående riksdag är del

20, som innehåller 48 tryckark (35 ark protokoll och 13 ark bilagor). Det

torde också vara lämpligt att beräkna den första av här planerade delar till

35 ark protokollstext eller tredjedelen av det sammanlagda kalkylerade

antalet ark. För rubriker för de olika sammanträdesdagarna, noter och

mellanslag beräknas ett tryckark.

Härtill komma bilagor. Att på förhand beräkna dem är icke möjligt men

förslagsvis kalkyleras med tio ark. I sin helhet skulle volymen då komma

att omfatta 736 sidor eller 46 tryckark.

Avskrivning skostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa

av kronor 5:— per timme, kalkyleras på följande sätt. Då tre handslcriftssidor

kunna medhinnas per timme, kräver ett tryckark, dvs. 32 avskriftssidor,

en kostnad av 55 kronor. För beräknade 46 tryckark text blir

sålunda avskrivningskostnaden 2 530 kronor.

Redaktör skostnaderna: För den under utgivning varande delen av publikationsserien

erhålles ett arvode av 312 kronor för ”nytillkomna” ark, dvs.

samma arvode som för Bondeståndets riksdagsprotokoll. Av detta arkarvode,

som i dagens kostnadsläge måste betraktas såsom i och för sig lågt, begäres

icke någon höjning, men i händelse någon mera väsentlig ändring i den allmänna

löne- och prisnivån, som kunde motivera en höjning av arvodet,

skulle inträffa under kontraktstiden, förutsättes att en skälig jämkning i

det kontrakterade arvodet träffas. Redaktörsarvodet för här planerade volym

blir sålunda: 46 tryckark å 312 kronor = 14 352 kronor.

Tryckningskostnaderna: Enligt uppgift från Gernandts boktryckeri, där

under utgivning varande del av Bondeståndets riksdagsprotokoll tryckes,

kan det för densamma gällande tryckerikontraktet läggas till grund för en

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

23

kalkyl av kostnaderna jämväl för här planerade volym. Dessa beräknas således

efter 268 kronor per 16-sidigt tryckark. För de 46 textarkens tryckning

skulle de alltså uppgå till 12 328 kronor. För omslag beräknas 86 kronor.

För marginalrubriker om högst fem rader beräknar tryckeriet kronor 1:10

per styck och dessutom 12 öres förhöjning för varje rad utöver fem. För

protokollshandskriftens 650 marginalrubriker bör alltså först och främst kalkyleras

med en kostnad av 715 kronor och för de längre rubrikerna ett tillägg

av 50 kronor eller tillsammans 765 kronor.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskrivningskostnaden ...................................

Redaktörsarvode ........................................

Sättnings- etc kostnader för text...........................

Sättnings- etc. kostnader för omslag........................

Sättnings- etc. kostnader för marginalrubriker..............

Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade............

Summa kronor

2 530

—

14 352

—

12 328

—

86

—

765

—

1 139

—

31 200

—

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige

i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att erforderligt belopp

beviljas att, fördelat på tre budgetår, användas till utgivning av Sveriges

ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, del 24.

Stockholm den 12 januari 1954.

Sten Landahl

P. M.

angående Prästeståndets riksdagsprotokoll, band A.

Bilaga 3.

År 1949 utkom prästeståndets riksdagsprotokoll band 1, och då denna

promemoria skrives, föreligger korrektur till såväl band 2 som band 3, vilkas

utgivande av riksdagen beslutades den 15 mars 1939 respektive den 10 mars

1948. Då båda dessa sistnämnda band kunna förutses gå av trycket under

loppet av år 1954 och förslag rörande fortsatt utgivning av andra ståndsprotokoll

nu ställes, ber undertecknad, av Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret

utsedd redaktör för band 3 (1672—1678)'', att få göra följande

framställning, avseende utgivning av prästeståndets protokoll band 4.

Närmast i tur att utgivas stå riksdagsprotokollen för åren 1680—1714.

Protokollet för riksdagen 1682 saknas, men för övriga riksdagar under perioden

finnas renskrivna protokoll i goda handskrifter av ett sammanlagt omfång,

svarande mot ca 450 trycksidor eller 28 tryckark. Härtill komma sådana

handlingar, som till komplettering av protokollstexterna nödvändigt

måste tryckas, för 1680 och 1686 års riksdagar talrika, för övriga riksdagar

däremot relativt få. Det är synnerligen vanskligt att bedöma, vilket utrymme

detta på ett flertal olika samlingar spridda bestånd av ”bilagor” kan komma

11 detta band ingå jämväl vissa bilagor till protokollen vid 1668 års riksdag, vilket

protokoll i övrigt ar förkommet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Banlcoutskottets utlåtande nr 23.

att kräva i tryck. En beräkning ger dock den approximativa siffran 240 sidor

eller 15 ark. Inklusive uppskattningsvis 2 tryckark noter och 3 tryckark

person- och sakregister samt förord skulle alltså band 4 av prästeståndets

riksdagsprotokoll komma att omfatta omkring 48 tryckark eller 770 trycksidor.

Avskrivningskostnadernu torde böra beräknas efter en taxa av 5 kronor

per timma. Då avskrivaren av de i detta sammanhang aktuella icke synnerligen

lätta 1600-talstexterna kan beräknas komma att medhinna så mycket

per timma, som svarar mot vid pass en trycksida, skulle den totala avskrivningskostnaden

bli omkring 690 X» = 3 450 kronor.

Redaktörskostnaderna. För utgivandet av band 3 av prästeståndets protokoll

gäller ett redaktörsarvode av 260 kronor per textark och 750 kronor per

registerark. Detta arvode fastställdes emellertid 1949 och är nu på grund av

inträffade penningvärdeförändringar alldeles otillräckligt. Vid uppgörelse

1951 om bondeståndsprotokollen för 1742—1743 års riksdag ernådde också

vederbörande redaktör hos Herrar Fullmäktige en höjning till 312 respektive

900 kronor per tryckark. På detta i dagens kostnadsläge även det synnerligen

låga arkarvode yrkas nu för prästeståndets riksdagsprotokoll band 4,

och i händelse någon mera väsentlig ändring i den allmänna löne- och prisnivån,

som kunde motivera en höjning av arvodet, skulle inträffa under

kontraktstiden, förutsättes, att överenskommelse om skälig jämkning i det

kontrakterade arvodet träffas. I förhoppning, att denna framställning vinner

Herrar Fullmäktiges bifall, beräknas redaktörsarvodet för nämnda band sålunda:

45 tryckark ä 312 kronor = 14 040 kronor och 3 tryckark å 900 kronor

= 2 700 kronor eller tillsammans 16 740 kronor.

Tryckningskostnaderna. Enligt offert från Gernandts boktryckeri, där

band 3 av publikationen tryckes, ha tryckningskostnaderna för en upplaga

av 350 exemplar i samma utförande som tidigare beräknats på följande sätt.

48 16-sidiga ark, sättning, tryckning och häftning ä kr. 268 ...... 12 864

Extra för register........................................... 80

Extra för noter ....... 160

Extra för marginalrubriker .................................. 120

Omslag .................................................... 86

Korrigeringskostnader in. m.................................. 1 700

Summa kronor 15 010

.............. 3 450

............. 16 740

............ 15 010

Summa summarum kronor 35 200

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar Fullmäktige

i Riksgäldskontoret ville hos Riksdagen utverka, att erforderliga

medel beviljas för utgivning av Prästeståndets riksdagsprotokoll band 4.

Stockholm den 11 januari 1954.

Utgifterna skulle alltså bliva:

för avskrivning ............

för redaktörsarvode .........

för tryckning m. m..........

Sven Olsson

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

25

Bilaga i.

P. M.

angående tryckning av Borgarståndets riksdagsprotokoll.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag skulle borgarståndets protokoll vid riksdagen

1726—1727 jämte bilagor utges av trycket. Arbetet, som fördröjts

genom mellankommande hinder, pågår för närvarande och väntas småningom

nå sin fullbordan.

De protokoll, som nu stå i tur att tryckas, äro protokollen vid 1731 års

riksdag. De föreligga dels i en volym, som omfattar 1 104 textsidor, dels i

särskilda protokoll över båtsmansjämkningen med 208 textsidor samt över

repartition av sammanskottet åt städerna Arboga och Köping till hjälp uti

drabantinkvarteringsbesväret och utrönande av sättet för lindrande av städerna

Arboga och Köpings drabantinkvarteringsbesvär med 40 textsidor.

Tillsammans har man sålunda att räkna med cirka 1 350 textsidor. Eftersom

avskrivningen av protokollstexterna kommer att ske på skrivmaskin och en

maskinskrivningssida beräknas motsvara 1 *4 textsida, skulle 1 350 textsidor

i maskinskrift bli 1 080 sidor i formatet A 4. Detta antal skulle enligt

den kalkyl, som verkställts av Gernandts Boktryckeri, i tryck bli 492 sidor.

Härtill komma cirka 150 trycksidor bilagor. Tillsammans skulle volymen

komma att omfatta 642 sidor, motsvarande cirka 40 st. 16-sidiga ark. Dessutom

beräknas register och nottext, förslagsvis med 2 resp. 3 tryckark.

Med avseende på tryckningen har Gernandts Boktryckeri offererat för

tryckning å 60 g matt träfritt tryckpapper till ett antal av 225 ex. och å

70 g matt 80 % lumppapper till ett antal av 75 ex. ett pris av 419 kronor

per 16-sidigt tryckark. Tryckningskostnaderna för 40 ark skulle sålunda

bli (40 X 419) 16 760 kronor. I fråga om registren har offererats en förhöjning

med 2 kronor per sida. Tryckningen av 2 ark register skulle sålunda

draga en kostnad (2 X 419 -f 32 X 2) av 902 kronor. I fråga om nottexten

har offererats en förhöjning med 10 kronor per sida. Tryckningen av 3 ark

nottext skulle sålunda draga en kostnad (3 X 419 -f- 48 X 10) av 1 737

kronor. För omslag till 350 ex. har offererats ett pris av 114 kronor.

Såsom redan sagts kommer avskrivningen av protokollstext och bilagor

att ske på skrivmaskin. Härför beräknas åtgå minst 1 000 timmar. Med en

ersättning, som icke kan understiga 5 kronor per timme, skulle kostnaderna

för avskrivning bli 5 000 kronor.

För utgivningen av borgarståndets riksdagsprotokoll 1726—1727 har redaktörens

arvode fastställts till 340 kronor per ark. Detta innebar i förhållande

till ersättningen för utgivning av 1723 års riksdagsprotokoll en

höjning med 50 %. Denna höjning fick samtidigt redaktören för bondeståndets

protokoll räkna sig till godo. Sedan dess har emellertid redaktörsarvodet

för bondeståndets protokoll höjts med 20 %. Jag utgår sålunda från

en motsvarande höjning för borgarståndets protokoll 1731. Redaktörsarvodet

skulle sålunda bli 340 + 20 % eller 408 kronor per ark. För utarbetandet

av register, som beräknas till 2 ark, bör gälla samma förhöjning med

20 %. Då detta arvode för protokollen 1726—1727 fastställts till 1 000 kronor

per ark, skulle ersättningen utgå med 1 200 kronor per ark. Redaktörsarvodet

för 40 textark (40 X 408 = 16 320) och 2 registerark (2X1 200 =

— 2 400) skulle sålunda uppgå till 18 720 kronor.

.''I Bihang till riksdagens protokoll 1954. K sand. Nr 2.‘l.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankontskottets utlåtande nr 23.

Sammanfattning.

Tryckning av protokoll och bilagor............................ 16 760

Tryckning av register ....................................... 902

Tryckning av nottext........................................ 1 737

Omslag..................................................... 114

Avskrivningskostnader ...................................... 5 000

Redaktörsarvode ............................................ 16 320

Arvode för register.............................. 2 400

Kronor 43 233

Utgifter för papper m. m. samt korrigeringskostnader

Stockholm den 2 februari 1954.

Summa kronor

2 767

46 000

Nils St af

Fil. dr, stadsarkivarie.

P. M.

angående Bondeståndets riksdagsprotokoll band. 6.

Bilaga 5.

Av den i enlighet med riksdagens beslut utgivna publikationen Bondeståndets

riksdagsprotokoll ha under åren 1939—1951 utkommit delarna 1—4,

omfattande riksdagarna 1720—1740/1741.

Den 29 maj 1951 beslöt riksdagen, att del 5, omfattande protokoll och

bilagor från 1742—1743 års riksdag, skulle utgivas av trycket. Denna del

föreligger för närvarande i till rentryckning färdigt textkorrektur och arbetet

med person-, ort- och sakregister pågår, varför volymen beräknas utkomma

under förra hälften av innevarande år. Med anledning härav får

undertecknad såsom av Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret utsedd redaktör

för publikationen vördsamt göra följande framställning.

De bondeståndets riksdagsprotokoll, som närmast böra komma i fråga vid

publikationsseriens fortsättande, äro de för 1746—1747 års riksdag. Protokollen

utgöra i handskrift en inbunden volym, vilken, sedan blanka blad

frånräknats, omfattar 1 835 sidor. De äro i det stora hela skrivna med en

och samma handstil''. Då tre handskriftssidor beräknas fylla en trycksida,

skulle således för protokollstexten krävas 611 sidor, för säkerhets skull

höjt till 656 sidor eller 41 ark. Härtill bör som vanligt fogas utrymme för

rubriker för de olika sammanträdesdagarna, noter, mellanslag och nya

stycken. Detta beräknas till 32 sidor eller två tryckark.

Härtill komma bilagor. Liksom i de två närmast föregående volymerna

äro de från ståndet utgångna extraktprotokollen icke införda i protokollen.

Då de stundom genom sin utförligare formulering komplettera motiveringarna

för besluten, torde det liksom tidigare bliva nödvändigt att trycka

flera av dem som bilagor. Därtill komma från ståndsmedlemmar ingivna,

viktigare memorial. Att nu avgöra, hur många ark dessa båda grupper av

bilagor komma att kräva, är dock icke möjligt, men förslagsvis böra för dem

beräknas fem ark. Utöver dessa bilagor böra som i publikationens tidigare

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

27

band även medtagas Allmogens allmänna besvär och Kungl. Maj :ts resolution

på dem. De förra synes blott finnas besvarade i koncept och deras omfång i

tryck är därför svårt att beräkna. För dessa båda sistnämnda bilagor kalkyleras

dock med sex tryckark. Härtill komma person-, ort- och sakregister,

förslagsvis beräknade till tre tryckark. I sin helhet skulle volymen komma

att omfatta 912 sidor eller 57 tryckark, dvs. med tre tryckark överskrida

band 1 av serien, det hittills mest omfångsrika.

Avskrivningskostnaderna, beräknade efter numera vanlig avskrivningstaxa

av kronor 5:— per timme, kalkyleras på följande sätt. Då tre handskriftssidor

kunna medhinnas per timme, kräver ett tryckark, dvs. 32 avskriftssidor,

en kostnad av 55 kronor. För beräknade 54 tryckark text blir

sålunda avskrivningskostnaden 2 970 kronor.

Redaktörskostnaderna: För den under utgivning varande delen av publikationsserien

har arvodet för textark utgått med 312 kronor och för registerark

med 900 kronor. Av detta arkarvode, som i dagens kostnadsläge

måste betraktas såsom i och för sig lågt, begäres icke någon höjning, men i

händelse någon mera väsentlig ändring i den allmänna löne- och prisnivån,

som kunde motivera en höjning av arvodet, skulle inträffa under kontraktstiden,

förutsättes att skälig jämkning i det kontrakterade arvodet träffas.

Redaktörsarvodet för här planerade volym blir sålunda: 54 tryckark å 312

kronor = 16 848 kronor och tre registerark å 900 kronor = 2 700 kronor

eller tillsammans 19 548 kronor.

Tryckningskostnaderna: Enligt uppgift från Gernandts boktryckeri, där

senaste delen av Bondeståndets riksdagsprotokoll tryckes, kan det för densamma

gällande tryckerikontraktet läggas till grund för en kalkyl av kostnaderna

jämväl för här planerade volym. Dessa beräknas således efter 268

kronor per 16-sidigt tryckark. För de 54 textarkens tryckning skulle de

alltså uppgå till 14 472 kronor. För registerarken tillkommer en kostnad av

kronor 1: 70 per sida, alltså per tryckark kronor 27: 20. Tryckningskostnaden

för varje registerark blir således kronor 295:20 och för tre sådana

kronor 885: 60. För omslag beräknas kronor 86: —.

Härutöver beräknar tryckeriet förhöjning för noter med 5 kronor per

sammanräknad hel sida. Om två ark beräknas åtgå för noter, skulle denna

förhöjning alltså belöpa sig till 160 kronor.

För marginalrubriker om högst fem rader beräknar tryckeriet kronor

1: 10 per styck och dessutom 12 öres förhöjning för varje rad utöver fem.

För protokollshandskriftens 2 084 marginalrubriker bör alltså först och

främst kalkyleras med en kostnad av kronor 2 292:40 och för de längre

rubrikerna ett tillägg av kronor 100: — eller tillsammans kronor 2 392: 40.

Utgifterna skulle sålunda bliva:

Avskrivningskostnaden ................................... 2 970: —

Redaktörsarvode......................................... 16 848: —

Arvode för person-, ort- och sakregister .................... 2 700: —

Sättnings- etc. kostnader för text .......................... 14 472: —

Sättnings- etc. kostnader för registerark .................... 885: 60

Sätlnings- etc. kostnader för omslag........................ 86: —

Sättnings- etc. kostnader för marginalrubriker.............. 2 392:40

Förhöjning för noter .................................... 160: —

Korrigeringskostnader etc., förslagsvis beräknade............ 1 286: —

Summa kronor 41 800

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande nr 23.

Med stöd av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa, att Herrar

Fullmäktige i riksgäldskontoret ville hos riksdagen utverka, att erforderligt

belopp beviljas att, fördelat på tre budgetår, användas till utgivning av

Bondeståndets riksdagsprotokoll, band 6.

Stockholm den 12 januari 1954.

Sten Landahl

Victor Pettersons Bokindustri Aktiebolag, Stockholm 195A

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:298 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan om anslag till Vägoch flottlcdsbyggnader å skogar i enskild ä a1 i texten