Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående premiering av s. k. bosättningssparande.

1954-11-09 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1954:38, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående premiering av s. k. bosättningssparande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

1

Nr 38.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående

premiering av s. k. bosättningssparande.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 223 i första kammaren av herr Bengtson m. fl. samt nr 444 i

andra kammaren av herr Svensson i Vä m. fl., har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning angående premiering

av s. k. bosättningssparande.

Beträffande motiveringen för motionerna får utskottet hänvisa till motionen

I: 223.

Över motionerna har i vederbörlig ordning yttrande inhämtats från

bankofullmäktige, försåkringsinspektionen, sparbanksinspektionen, Svenska

sparbanksföreningen och Svenska försäkringsbolags riksförbund.

I remissyttrandena har allmänt uttalats sympati för motionärernas syfte

att öka det personliga sparandet.

Mot den speciella form av sparpremiering som motionärerna önskar utredd,

har däremot tveksamhet yppats av alla remissinstanser utom av sparbanksföreningen.

Man hänvisar sålunda bl. a. till lönsparandet, som ehuru

det inte är knutet till vissa ändamål ändå omfattar sådant bosättningssparande

som avses av motionärerna, och framhåller även, att ett stimulerande

av ungdomens sparande helst bör uppnås utan särskilda förmåner i form

av skatte- eller räntepremiering. Som en viktig förutsättning för en gynnsam

utveckling av sparandet angives också ett stabilt penningvärde.

Fullmäktige i riksbanken har anfört bl. a. följande:

Fullmäktige ha i olika sammanhang understrukit betydelsen av det personliga

sparandet för en sund samhällsekonomi. Fullmäktige ha därvid

framhållit, att huvudförutsättningen för en gynnsam utveckling av sparandet

på såväl kort som lång sikt är ett fast penningvärde. Detta utesluter

givetvis icke, att man dessutom genom särskilda åtgärder söker främja en

ökning av sparandet. Statsmakterna ha också visat sitt intresse härför genom

att introducera och premiera olika sparformer. Genom omfattande undersökningar

har man också sökt finna nya former och vägar för att uppmuntra

sparandet. De åtgärder för sparstimulans som motionärerna närmast

anvisa ha redan praktiserats eller varit föremål för utredningar.

I detta sammanhang erinrar fullmäktige om lönsparandet och anför därvid

följande:

Lönsparandet erbjuder den stora fördelen att det är ett planmässigt sparande,

som sker genom avdrag på lönen och fordrar alltså icke ett initiativ

av spararen vid varje avlöningstillfälle. Man måste ställa sig tveksam till

1 Dihang till riksdagens protokoll 195i. 8 samt. Nr 38.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''2

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

möjligheten att med utsikt till någon framgång vid sidan av lönsparandet

anordna ett bosättningssparande. Härtill skulle erfordras speciella förmåner

i form av skattelättnader eller kontantpremier i en eller annan form.

Möjligheterna till sparandestimulans genom skattebefrielse eller genom

kontantpremier ha -— som motionärerna redovisa — rätt nyligen varit föremål

för utredning utan att regeringen funnit något förslag kunna läggas

till grund för en proposition till riksdagen.

Fullmäktige konstaterar vidare att man vid sidan av redan praktiserade

sparformer hittills icke lyckats finna ett system för premiering av sparande

genom skattebefrielse eller kontantersättning som blir effektivt och kan genomföras

utan en alltför kostsam och invecklad administrativ kontrollapparat.

Med anledning av vad motionärerna uttalat rörande bosättningslånen har

fullmäktige anfört följande:

Som villkor för erhållande av bosättningslån gäller bl. a. att sökandena

i mån av möjligheter ådagalagt sparvilja. Att man icke föreskrivit strängare

krav på eget sparande torde få ses mot bakgrunden av lånens huvudsyfte,

nämligen att i första hand främja tidiga äktenskap. Även om det under

årens gång skett en förskjutning i motiven för lånen till att i dem också se

en social hjälpform ligger betoningen fortfarande lika mycket på det befolkningspolitiska

planet som det sociala. Ett strängare krav om sparande

skulle i många fall innebära, att unga familjebildare ginge miste om det

stöd till bosättningen lånen utgöra. Fullmäktige vilja i detta sammanhang

framhålla, att återbetalning av lån är en av de betydelsefullaste formerna

för sparande.

Vid behandlingen i fullmäktige av detta ärende anmälde herr Kristensson

i Osby avvikande mening och anförde följande:

Det är synnerligen angeläget att uppmuntra det enskilda sparandet. En

utredning bör ske om åtgärder för att stimulera och öka detta sparande.

Därvid bör även ifrågavarande motioners uppslag kunna prövas.

Sparbanksinspektionen har i sitt yttrande erinrat om att den av motionärerna

väckta frågan redan tidigare vid skilda tillfällen varit föremål för utredning,

bl. a. av bostadsproduktionssakkunniga, som år 1935 lade fram

förslag till lag om sparföreningar m. in. (SOU 1935: 54), av befolkningskommissionen

i dess 1936 avgivna betänkande angående dels planmässigt

sparande och dels statliga bosättningslån (SOU 1936: 14) samt av 1941 års

befolkningsutrcdning i dess utredning och förslag angående planmässigt

sparande för familjebildning och statens bosättningslån (SOU 1943: 18).

Inspektionen ifrågasätter lämpligheten att inrikta sparandet alltför direkt

på bosättningen om man i verksamheten även vill ha med de yngsta årgångarna

av dem, som inträtt i förvärvslivet. För denna kategori ungdomar

torde nämligen familjebildningen med vad därtill hörer av utgifter ännu

spela en underordnad roll som motiv för sparande. Vidare anför inspektionen

:

Sparbanksinspektionen delar självfallet uppfattningen, att det är ett väsentligt

samhällsekonomiskt intresse att tillvarataga den betydande sparkraft

som finnes hos den ogifta förvärvsarbetande ungdomen. Även ur de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

3

ungas egen synvinkel måste det vara angeläget att genom ökat sparande

skapa betryggande medelsreserver för att möta den utgiftsstegring som uppkommer

vid familjebildning och bosättning. Barn- och ungdomssparandet

bör därför enligt sparbanksinspektionens mening ägnas särskild uppmärksamhet.

Så sker redan nu genom den barnspar- och sparklubbsrörelse som

med sikte på framtiden bedrives av sparinstituten och vilken innebär en

icke ringa belastning på dessas omkostnadsstater. Dylika sparformer är

nämligen mycket dyrbara i förhållande till de synbara resultaten av desamma.

Sparbanksinspektionen vill vidare i detta sammanhang peka på det

nyssnämnda organiserade lönsparandet på arbetsplatserna, vilket är direkt

avsett för de yngre åldrarna i förvärvslivet.

Mot bakgrund av vad som redan förevarit i frågan ställer sig sparbanksinspektionen

tveksam till den av motionärerna framförda tanken att befordra

ungdomens sparande genom premiering av s. k. bosättningssparande

och framhåller att syftet att stimulera ungdomens sparande bör uppnås

utan särskilda förmåner i form av skatte- eller räntepremiering. Därtill

kommer att det enligt sparbanksinspektionens mening även ur rättvisesynpunkt

kan ifrågasättas om den kategori av inkomsttagare som har den relativt

sett starkaste bärkraften bör beredas förmåner framför andra grupper

i samhället. Inspektionen avstyrker därför en utredning med det av motionärerna

angivna ändamålet att höja sparandet genom direkt premieiing.

Svenska sparbanksföreningen erinrar i sitt yttrande om det omfattande

upplysnings- och rådgivningsarbete med sikte just på ungdomen som sparbankerna

sedan länge bedriver i samband bl. a. med sparklubbs- och lönsparandet.

Sparbanksföreningen finner det värdefullt att de av motionäreina

väckta spörsmålen blir föremål för utredning. Som motivering anför

sparbanksföreningen följande.

Sparbanksföreningen har visserligen i tidigare yttranden över förslag om

speciella system för premiering av det personliga sparandet framhållit, att

dylika system erfarenhetsmässigt få en begränsad räckvidd, och förordat

skattefrihet för banksparande i samma omfattning som för livförsäkringssparande.

I detta fall är syftet att på sådan väg åstadkomma ett ökat sparande

inom en speciell grupp, och åtgärder av i motionen skisserad art

skulle säkerligen bli verksamma. Viktigast bland allmänt sparfrämjande åtgärder

äro enligt Sparbanksföreningens mening — förutom penningvärdets

upprätthållande — skattelättnader för banksparande och en eliminering av

de moment i det nuvarande skattesystemet, som ha ogynnsamma återverkningar

på sparviljan.

Försäkringsinspektionen delar i sitt yttrande motionärernas uppfattning

all den olikhet i levnadsstandard före och efter äktenskapets ingående, som

de med familjebildningen förenade utgifterna föranleder, utgör ett särskilt

skäl för ett planmässigt sparande bland ungdomar i åldern 15 —25 år, vilka

ännu inte ingått äktenskap. Försäkringsinspektionen anför vidare:

Livförsäkringen bar otvivelaktigt en uppgift alt fylla när det gäller att

åstadkomma ett planmässigt ungdomssparande. Denna sparform bör emellertid

icke taga sikte på dci mera kortfristiga sparandet för mötande av utgifter

av engångsnatur i samband med familjebildningen, utan syfta till att

redan i ungdomen genom prcmiebetalning av egna inkomster lägga grunden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

till ett försäkringsskydd, som senare efter behov utbygges. Härigenom

minskas de framtida kostnaderna för det försäkringsskydd, som kan finnas

erforderligt med hänsyn till det med familjebildningen följande försörjningsansvaret.

Vad avser de mera kortfristiga behoven, som utgör föremålet

för bosättningssparandet, bör dessa sålunda tillgodoses genom andra

sparformer.

Enligt försäkringsinspektionen talar vissa skäl för en utvidgning av den

nuvarande avdragsrätten vid deklarationen av försäkringsavgifter till att

omfatta även annat sparande av bunden typ. Dessa frågor bör emellertid

enligt inspektionen upptagas i ett vidare sammanhang och icke isolerat för

bosättningssparandet.

Svenska försäkringsbolags riksförbund understryker i sitt utlåtande önskvärdheten

av att alla möjligheter tillvaratages för att få till stånd ett ökat

sparande bland ungdomen. Riksförbundet framhåller, att en stor del av

detta ungdomssparande sker genom redan nu befintliga livförsäkringsformer.

En metod att främja ungdomens sparande är därför att göra livförsäkringssparandet

mer attraktivt. I denna fråga anför riksförbundet följande:
Vill

man främja livförsäkringssparandet kan man utan administrativa

olägenheter enklast göra detta genom att, såsom riksförbundet i flera sammanhang

tidigare framhållit, medgiva ytterligare avdragsmöjligheter i skattehänseende.

Det skattefria avdraget är ett verkningsfullt argument vid nyanskaffningen

av livförsäkringar.

Utskottet. I såväl förevarande motioner som i remissutlåtandena har

framhållits önskvärdheten av ett större personligt sparande, speciellt bland

ungdomen. Utskottet delar denna uppfattning och har upprepade gånger

gett uttryck åt densamma, senast i sitt utlåtande nr 27 vid innevarande

års riksdag.

Med hänsyn till de omfattande investeringsbehov som föreligger är ett

ökat personligt sparande angeläget, och uppslag till olika åtgärder som

kan stimulera detta sparande, är värda allt beaktande. Beträffande den metod

att främja ungdomens sparande medelst premiering av en särskild typ

av sparande, s. k. bosättningsparande, som föreslås i förevarande motioner,

hyser emellertid utskottet i likhet med flertalet remissinstanser tveksamhet.

Tidigare erfarenheter har visat, att det föreligger betydande svårigheter

att vid sidan av redan praktiserade sparformer, främst livförsäkringssparandet

och lönsparandet, finna ett system för premiering av sparande genom

skattebefrielse eller kontantersättning, som blir effektivt och som

samtidigt kan genomföras utan en alltför kostsam och invecklad administrativ

kontrollapparat. Vad särskilt angår ungdomens sparande, som motionärerna

syftar att stimulera, torde detta kunna främjas av det redan

befintliga systemet med lönsparande. Utskottet vill i detta sammanhang liksom

vid tidigare tillfällen understryka att den på längre sikt effektivaste

stimulansen till en allmän ökning av det personliga sparandet ligger i fort
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

5

satt real inkomststegring under bevarat penningvärde och samhällsekonomisk

jämvikt.

Av anförda skäl är utskottet därför icke berett att tillstyrka motionärernas

hemställan om en utredning angående premiering av s. k. bosättningssparande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 223 och II: 444 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 november 1954.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Mogård*, Boo,

Wehtje, Kronstrand, Eliasson och Strandler;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona*,

Gavelin*, Johansson i Kalmar, Nygren, Löfgren, Nelander och Hansson

i önnarp.

’ Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herrar Fahlander, Boo, Strandler, Severin i Stockholm och Johansson

i Kalmar, vilka ansett, att första stycket i utskottets utlåtande bort äga

följande lydelse:

I såväl förevarande motioner som i remissutlåtandena har framhållits

önskvärdheten av ett större personligt sparande, speciellt bland ungdomen.

Utskottet delar denna uppfattning och har upprepade gånger gett uttryck

åt densamma, senast i sitt utlåtande nr 27 vid innevarande års riksdag.

Det synes visserligen utskottet osäkert huruvida den i de senare årens

ekonomiska diskussion ofta hävdade uppfattningen att det personliga sparandet

nedgått motsvarar verkligheten. Vissa omständigheter tyder på att

marknadens brist på sparmedel väsentligen beror på de ökade investeringsbehov

som gjort sig gällande på det ekonomiska livets olika områden. Det

är naturligtvis vanskligt att dra säkra slutsatser om utvecklingen av det

personliga sparandet utifrån uppgifter om det s. k. synliga sparande som

sker i olika penninginstitut såsom banker, sparbanker, försäkringsanstalter

etc. Det synes emellertid dock vara av ett betydande intresse alt de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

uppgifter som föreligger om detta sparande ingalunda bekräftar uppfattningen

att det personliga sparandet nedgått. Såsom framgår av den till detta

utlåtande fogade bilagan har det synliga sparandets andel av allmänhetens

disponibla inkomster visat en tendens till stegring fram till 1952, vilket är

det senaste år, för vilket fullständiga uppgifter föreligger. Under sådana

förhållanden synes skäl saknas för slutsatsen att det personliga sparandet

nedgått.

2) av herrar Eliasson, Löfgren och Hansson i Önnarp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38.

7

Bilaga till reservation nr 1.

Utvecklingen av det s. k. synliga sparandet 1938/39, 1946—1952

Miljoner kronor

1938

/ 39

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

■

1. Fysiska personers dispo- nibla inkomster..........

8 024

14 692

15 692

18 314

19 018

20 420

23 642

27112

2. Försäkringssparande ....

189

372

470

443

499

540

685

836

257

708

517

703

810

529

767

1204

4. Summa synligt sparande

1 146

1309

1069

1452

2 040

(2 + 3) ................

446

1080

987

5. Synliga sparandet i procent

5,6

7,4

6,3

6,3

6,9

5,2

6,1

7,5

av disponibla inkomsterna

Anm. 1938/39 representerar i denna sammanställning förkrigstiden beroende på att det endast

för dessa år finnes med efterkrigstiden jämförbara beräkningar. Ett undantag härifrån utgöres av

uppskattningen för banksparandet, där de stora av krigsutbrottet betingade uttagen ur bankerna

1939 förrycker bilden. Uppgiften för banksparandet avser därför ett genomsnitt för 1937—

1938, vilka år f. ö. uppvisar de högsta värdena för banksparandet under 30-talet.

Källor: Uppgifterna om fysiska personers disponibla inkomster liksom om försäkringssparandet

har hämtats ur konjunkturinstitutets nationalbokföring, publicerad i Meddelanden från Konjunkturinstitutet

Serie A: 25. Uppgifterna om banksparandet avser ökningen i insättarnas behållningar

i sparbanker, affärsbankernas sparkasseberäkningar, KF:s sparkassor etc. och har hämtats

ur försäkringsinspektionens jubileumsskrift Enskilt försäkringsväsen, Sthlm 1954.

647786,

Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.