Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av bestämmelsen rörande insättningsmaximum på sparkasseråkning.

1954-03-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1954:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av bestämmelsen rörande insättningsmaximum på sparkasseråkning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av bestämmelsen

rörande insättningsmaximum på sparkasseråkning.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 224 i första kammaren av herr Weiland m. fl. samt nr 285 i

andra kammaren av herr Gustafsson i Borås, har hemställts att riksdagen

måtte besluta att upphäva bestämmelsen om insättningsmaximum på sparkasseräkning.

I motionen anföres bl. a., att nu gällande sparbankslag borde ändras så

att den stode i bättre överensstämmelse med vad som kan anses lämpligt och

ändamålsenligt. I motionen uttalas vidare följande:

Den kommitté, som fått i uppdrag att utreda denna fråga och utarbeta

förslag till ny lagstiftning för sparbanksväsendet i Sverige, har tagit rundlig

tid på sig och torde väl snart vara färdig att lägga fram sitt förslag. Utan

att på något sätt förrycka denna kommittés arbete borde det dock vara möjligt

att på en punkt vidtaga sådana åtgärder, att en ändring till det bättre

komme att äga rum. Vi syfta på bestämmelsen om insättningsmaximum på

sparkasseräkning. Det är för många obegripligt, varför man så envist här i

landet hållit fast vid denna bestämmelse, som ur likviditetssynpunkt kunde

vara motiverad, då varje sparbank arbetade mera isolerat för sig själv, men

knappast nu då solidariteten mellan sparbankerna tagit sig uttryck i gemensamma

åtgärder för tryggandet av sparbankernas betalningsberedskap. Den

här förut påtalade bestämmelsen verkar för många fullständigt godtycklig

och kan i praktiken med lätthet i viss omfattning kringgås av insättarna.

Att ett sådant maximum är lika för sparbanker av olika storleksordning är

ju för övrigt fullständigt orimligt ur logisk synpunkt. Vore däremot maximiinsättningen

fastställd procentuellt i förhållande till den totala inlåningssumman

i respektive sparbank, så vore den ju ur denna synpunkt försvarbar

men detta är icke fallet med bestämmelsen i den generella form den nu

har. Flera sparbanker är nu i den situationen, att de icke på långt när kunna

tillfredsställa det legitima lånebehov, som finnes i den ort, där de har

sin verksamhet förlagd, samtidigt som t. ex. landstingen icke kan placera

sin skatteregleringsfond i sparbankerna inom den bygd, där fondens medel

uppsamlats.

Över motionerna har yttrande avgivits av 19^8 års sparbankssakkunniga

som i ärendet anfört följande:

Stadgandet om insättningsmaximum för motboksräkning, d. v. s. den

räkningsform motionärerna rätteligen torde avse, prövades senast av riksdagen

år 1948. Det maximibelopp, som därvid beslutades, 50 000 kronor,

föreslogs av bankoutskottet. Beloppsbestämningen synes ha betraktats som

provisorisk. I utskottsutlåtandet (nr 45) erinrades nämligen om att frågan

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 8 samt. Kr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

om insättningsmaximum vore avsedd att slutligt övervägas i samband med

det då förestående arbetet med en revision av sparbankslagstiftningen. Så

har också skett. De sakkunnigas ståndpunkt i ämnet innebär en avsevärd

uPPmjukning av gällande rätt. Vad de sakkunniga förorda kommer att närmare

redovisas i det betänkande med förslag till ny sparbankslag in. m.,

vilket torde framläggas inom några månader. Under hänvisning härtill vilja

de sakkunniga avstyrka, att riksdagen i anledning av de föreliggande motionerna

skulle f. n. ompröva stadgandet om insättningsmaximum.

Utskottet. Den i motionerna väckta frågan om upphävande av bestämmelsen

rörande insättningsmaximum på sparkasseräkning är såsom framgår

av det föregående för närvarande föremål för prövning inom 1948 års sparbankssakkunniga,

som inom en nära framtid beräknas framlägga sitt betänkande.

Då enligt utskottets mening resultatet av denna prövning bör avvaktas

innan frågan överväges av riksdagen, hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:224 och 11:285 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 mars 1954.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Mossberger*,

Eliasson, Johansson, Rune*, Svärd* och Aastrup*;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Sköldin*,

Dickson*, Gustafson i Göteborg*, Gavelin*, Persson i Norrby och Johansson

i Kalmar.

* Ej närvarande vid justeringen.

547270. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.