Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om förutsättningarna för Tumba pappersbruks drivande i bolagsform.
1954-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1954:9, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om förutsättningarna för Tumba pappersbruks drivande i bolagsform.
Dokumentets text
Nr 9—10.
Bankoutskottets utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om
förutsättningarna för Tumba pappersbruks drivande i
bolagsform.
I en inom första kammaren under nr 5 väckt motion, som hänvisats till
bankoutskottet, hemställer herr De Geer, att riksdagen i skrivelse till bankofullmäktige
måtte göra framställning om en utredning angående förutsättningarna
att giva Tumba pappersbruk bolags status.
Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen.
över motionen har i vederbörlig ordning yttrande inhämtats från fullmäktige
i riksbanken och 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna.
Fullmäktige i riksbanken har efter samråd med industristyrelsen bl. a.
anfört följande.
Förvaltningsformerna för riksbankens industrier — sedeltryckeriet i
Stockholm och Tumba pappersbruk — förändrades senast genom beslut
av 1943 års riksdag. Genom detta beslut tillkom riksbankens industristyrelse,
som har att i första hand handlägga de ärenden, som beröra industrierna.
Fullmäktige beslöto i detta sammanhang att till industristyrelsen
delegera beslutanderätten i fråga om nyanskaffning av maskiner och inventarier
intill ett belopp av 10 000 kronor och beträffande ändringsarbeten
intill ett belopp av 20 000 kronor. Därjämte bemyndigades industristyrelsen
att utan begränsning av beloppet besluta om underhålls- och reparationsarbeten
å byggnader. Med hänsyn till de erfarenheter, som därefter vunnits,
och inträdd ändring i penningvärdet överväga fullmäktige en väsentlig
ökning av dessa belopp. Genom denna organisation har man lyckats att avlasta
de flesta av industriernas ärenden från fullmäktigesammanträdena
samtidigt som man vunnit en ökad smidighet i industriernas förvaltning.
Frågan om att organisera riksbankens pappersbruk som ett aktiebolag
har enligt vad industristyrelsen meddelat varit föremål för uppmärksamhet
inom nämnda styrelse under 1953. Något beslut i ärendet har emellertid
icke fattats närmast med hänsyn till vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
den 30 juni 1953 anfört i direktiven för utredningen rörande
de statliga företagsformerna. I dessa direktiv beröras icke endast verksforinen
och de former för aktiebolag, i vilka nu statlig verksamhet bedrives.
Kommittén har också erhållit i uppdrag att undersöka andra företagsformers
tjänlighet såsom organ för samhälleligt företagande. Det kan enligt
fullmäktiges mening icke anses uteslutet, att utredningen vid sina undersökningar
finner former, som bättre än de nu tillämpade kunna vara ägnade
att uppbära även de företag, som riksbanken förvaltar. Med hänsyn härtill
anse fullmäktige, att även frågan om pappersbrukets framtida status icke
bör upptagas till prövning, förrän kommittén framlagt förslag i ärendet.
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 8 samt. Nr 9—10.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 9.
1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna har bl. a. uttalat,
att den vid planläggningen av sitt arbete icke räknat med att ta upp frågor,
som avser riksdagens verk eller dem underställda företag. Såvitt utredningen
kan finna skulle emellertid en undersökning rörande Tumba pappersbruk
av det slag som åsyftas i motionen i och för sig vara av värde, varför utredningen
anser sig böra tillstyrka att en dylik utredning kommer till stånd.
Utredningen har för egen del ingen erinran mot att ta på sig denna uppgift
om så skulle anses lämpligt.
Utredningen framhåller vidare följande:
Motionärens uppfattning att en speciell utredning beträffande Tumba
pappersbruk på intet sätt skulle föregripa den nu pågående allmänna utredningen
kan utredningen icke helt dela. Utredningens uppdrag avser en
förutsättningslös granskning av de statliga företagsformerna över huvud
och innefattar frågor av samma art, som i motionen diskuteras beträffande
Tumba pappersbruk, d. v. s. spörsmål rörande ändamålsenlighet och effektivitet
hos olika existerande eller tänkbara företagsformer. Till motionärens
uttalande att en omvandling av Tumba pappersbruk till aktiebolag skulle
vara ett steg »i sådan riktning som utredningen finner lämplig att rekommendera»
vill utredningen göra den kommentaren att dess arbete ännu ej
förts så långt, att utredningen är beredd att ta ståndpunkt till förmån för
den ena eller andra företagsformen i olika praktiska fall.
Utskottet. Såsom i motionen framhållits är Tumba pappersbruks tillverkning
numera förhållandevis mångsidig. Det förekommer bl. a. att brukets
produkter försälj es på den vanliga marknaden i konkurrens med andra
företag inom och utom landet. I likhet med motionären är utskottet av den
uppfattningen, att det under sådana omständigheter kan finnas skäl att till
provning upptaga frågan i vilken företagsform verksamheten bör bedrivas.
Utskottet, som tidigare haft sin uppmärksamhet riktad på brukets arbetsformer
och resultatredovisning och som numera från bruket årligen mottager
en efter vedertagna företagsekonomiska principer upprättad redovisning,
är sålunda berett tillstyrka förslaget om en utredning rörande den
lämpligaste företagsformen för Tumba bruk. Utredningen bör icke begränsas
till en prövning av aktiebolagsformens tjänlighet utan avse även andra
företagsformer. Den bör självfallet vara helt förutsättningslös och torde
kunna verkställas av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna,
vilken förklarat sig villig att ombesörja utredningen. Det torde emellertid
få ankomma på Kungl. Maj :t att träffa avgörande huruvida den nämnda
utredningen lämpligen bör anförtros jämväl detta utredningsuppdrag.
Åberopande det anförda, hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av motionen I: 5, må i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan
anfört.
Stockholm den 9 mars 1954.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Bankoutskottets utlåtande nr 9.
3
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, De Geer, Mogård,
Boo och Eliasson; samt
från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Sköldin*,
Gavelin*, Johansson i Kalmar, Boija, Hansson i Önnarp och Nordqvist i
Karlskoga.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:135 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående utredning om förutsättningarna för Tumba pappersbruks drivande i bolagsform. a1 i texten