Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930
1954-04-29 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1954:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
1
Nr 13.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse,
m. in.
Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 7 april 1954 hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 207, däri Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 19 mars 1954, föreslagit riksdagen
att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;
2)
lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse
i Stockholm;
3) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg;
4) lag angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)
om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;
samt
5) lag angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen den 6 juni
1930 (nr 253);
dels ock godkänna i det vid propositionen fogade protokollsutdraget av
föredragande departementschefen, statsrådet Persson, förordade grunder beträffande
beslutanderätten i fråga om upptagande av församlingskollekt.
De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse. 1
1 — Bihang till riksdagens protokoll 195/i. 6 samt 2 avd. Nr 13.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)
om församlingsstyrelse.
Härigenom förordnas, att 1—4, 9 och 10 §§, 14 § 1 och 2 inom., 17 §,
20 § 1 mom., 22 och 25 §§, 27 § 2 mom. samt 31, 34, 40, 41, 43—62, 65—68
och 71 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse ävensom rubriken
till 4 kapitlet samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:
1 §■
Varje territoriell församling äger
att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina gemensamma
kyrkliga angelägenheter
samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
i församlingen, såvitt
icke handhavandet därav enligt
gällande författningar tillkommer
annan.
Två eller flera församlingar eller
delar av skilda församlingar må för
vården om de i denna lag avsedda
angelägenheterna eller vissa av
dem förenas till en kyrklig samfällighet.
Beträffande sådan samfällighet
skall med avseende å vården
om gemensamma angelägenheter, i
den mån ej annat är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla vad i denna
lag stadgas om församling. Ingår 1
1 §•
Varje territoriell församling äger
att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina gemensamma
kyrkliga angelägenheter,
såvitt icke handhavandet därav
enligt gällande författningar tillkommer
annan.
Två eller flera församlingar må
för vården om de i denna lag avsedda
angelägenheterna eller vissa
av dem förenas till en kyrklig samfällighet.
Beträffande sådan samfällighet
skall med avseende å vården
om gemensamma angelägenheter, i
den mån ej annat är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla vad i denna
lag stadgas om församling. Ingår
församling i kyrklig samfällighet
1 Senaste lydelse, se beträffande 1, 4 och 40 §§ 1942: 294, beträffande 2 och 41 §§ 1950:283,
beträffande 9 § 1951:685, beträffande 14 § 1 mom., 59 § och 66 § 1946:495, beträffande 22 och
67 §§ 1950: 292, beträffande 25 och 51 §§ 1937: 252, beträffande 31 § 1953: 266, beträffande 34 §
1937:235, beträffande 44 § 1945:454, beträffande 54 § 1936:427, beträffande 57 § 1951:692,
beträffande 58 § 1946: 730 samt beträffande 60 § 1953: 284.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
3
Gällande lydelse:
församling i kyrklig samfällighet
omfattande alla i denna lag avsedda
angelägenheter, äger vad i första
stycket stadgas icke tillämpning
å församlingen. Har Konungen
stadgat, att två eller flera församlingar
eller delar av församlingar
för vården om folk- och fortsättning
sskoleväsendet tillsammans
skola utgöra ett skoldistrikt, skall
sådant distrikt utgöra en kyrklig
samfällighet. Bildande av kyrklig
samfällighet i andra fall beror av
Konungens särskilda förordnande.
Dylikt förordnande må ej meddelas,
med mindre församlingarna
samtyckt därtill eller åtgärden finnes
vara påkallad av betydande
allmänt behov.
Där Konungen förordnat, att för
vården om folk- och fortsättning sskoleväsendet
församling skall vara
delad i skilda skoldistrikt, gäller om
sådant skoldistrikt i avseende å
vården om nämnda angelägenhet
vad i denna lag är stadgat om församling.
Angående vården om folk- och
fortsättning sskoleväsendet i vissa
kommuner är särskilt stadgat.
2 §.
Med kyrkliga angelägenheter
samt ärenden rörande folk- och
fortsättning sskoleväsendet avses i
denna lag frågor om:
dels
a) åtgärder till---kyrko
musikens
höjande;
b) tillsättande och avskedande
av kyrkobetjiinte;
c) prästerskapets, kyrkomusikers
och kyrkobetj iintes löneförmåner;
Föreslagen lydelse:
omfattande alla i denna lag avsedda
angelägenheter, äger vad i första
stycket stadgas icke tillämpning
å församlingen. Om bildande
av kyrklig samfällighet förordnar
Konungen. Dylikt förordnande må
ej meddelas, med mindre församlingarna
samtyckt därtill eller åtgärden
finnes vara påkallad av betydande
allmänt behov.
2 §.
Med kyrkliga angelägenheter avses
i denna lag frågor om:
a) åtgärder till---kyrko
musikens
höjande;
b) tillsättande och avskedande
av kyrkobetjänte;
c) priisterskapets, kyrkomusikers
och kyrkobetjän tes löneförmåner;
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
d) kyrkomedels användande;
e) hushållning med---av
sedd
egendom;
f) byggande och---bygg
nad
hör;
g) avgifter till---dithö
rande
anstalter;
h) åtgärder till---under
gudstjänsten;
i) fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt
j) anskaffande och---kyr
kans
egendom;
dels
k) folk- och fortsättning sskolundervisningen
samt dithörande anstalter,
däri inbegripet skolbibliotek;
l)
tillsättande och avskedande
av lärare vid folk- och fortsättningsskolor;
m)
skollärares löneförmåner;
n) hushållning med och vård om
församlingen tillhörig, för skolväsendet
avsedd egendom;
o) byggande och underhåll av
skolhus och tjänstebostäder för
skollärare jämte vad till sådan
byggnad hör; samt
p) avgifter till skola jämte dithörande
anstaltei'';
dels ock
q) upprättande och underhåll av
församlingen tillhörigt folkbibliotek
(församlingsbibliotek); samt
r) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
3 §.
Församlings beslutanderätt —
--av kyrkofullmäktige.
I ärende -—--med försam
lingarna.
Föreslagen lydelse:
d) kyrkomedels användande;
e) hushållning med---av
sedd
egendom;
f) byggande och----bygg
nad
hör;
g) avgifter till---dithö
rande
anstalter;
h) åtgärder till---under
gudstjänsten;
i) fördelning av bänkrum i kyrkan;
j)
anskaffande och---kyr
kans
egendom;
k) upprättande och underhåll
av församlingen tillhörigt folkbibliotek
(församlingsbibliotek); samt
l) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
3 §.
Församlings beslutanderätt —
--av kyrkofullmäktige.
I ärende--*--med försam
lingarna.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
5
Gällande lydelse:
Förvaltning och verkställighet
tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättning
sskolestyrelse eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser,
nämnder eller personer, som
äro utsedda för särskilda förvaltnings-
eller verkställighetsbestyr.
4 §.
I församling med mera än 1 500
invånare skall den församlingen
tillkommande beslutanderätten,
med de undantag varom förmäles
i 5 §, uppdragas åt kyrkofullmäktige.
Beträffande församling, som
helt eller delvis ingår i kyrklig samfällighet,
må Konungen förordna
om undantag från vad sålunda
stadgas.
Har i---annorlunda be
sluter.
Församling med---laga
kraft.
Beslut om---och domka
pitlet.
9 §.
Rättighet att deltaga i kyrkostämmas
överläggningar och beslut
tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven person, som är
medlem av svenska kyrkan och
äger utöva rösträtt å kommunalstämma
eller, i stad, å allmän rådstuga.
Den som---annan försam
ling.
I ärende---eller fastighet.
Att den---andra stycket.
Föreslagen lydelse:
Förvaltning och verkställighet
tillkomma kyrkoråd eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser,
nämnder eller personer, som
äro utsedda för särskilda förvaltnings-
eller verkställighetsbestyr.
4 §.
I församling med mera än 1 500
invånare skall den församlingen
tillkommande beslutanderätten,
med de undantag varom förmäles
i 5 §, uppdragas åt kyrkofullmäktige.
Beträffande församling, som ingår
i kyrklig samfällighet, må Konungen
förordna om undantag från
vad sålunda stadgas.
Har i---annorlunda be
sluter.
Församling med---laga
kraft.
Beslut om---och domka
pitlet.
9 §.
Rättighet att deltaga i kyrkostämmas
överläggningar och beslut
tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjuguett
års ålder och ej är omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
Den som---annan försam
ling.
I ärende---eller fastighet.
Att den---andra stycket.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
10 §.
I avseende å utövning av rösträtt
å kyrkostämma och sådan
rätts överlåtande till annan person
skall vad som är stadgat för kommunalstämma
på landet och allmän
rådstuga i stad äga motsvarande
tillämpning.
Om upprättande av röstlängd
och om röstlängdens bindande verkan
stadgas i kommunala vallagen.
14 §.
1 mom. I församling---och
förvaltning;
en i oktober månad för fastställande
av utgifts- och inkomststat
för kyrka och skola samt församlingsbibliotek;
samt
en före —--och revisors
suppleanter.
2 mom. Extra kyrkostämma hålles,
när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare,
magistraten eller
stadsstyrelsen, kyrkoherden eller
Föreslagen lydelse:
10 §.
Om upprättande av röstlängd
och om röstlängdens bindande verkan
stadgas i kommunala vallagen.
Röstberättigad må genom fullmakt
till annan röstberättigad
överlåta sin talan och rösträtt å
kyrkostämma.
Fullmakt skall vara ställd till
viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den
dug underskrivandet skett. Å fullmakten
skall tillika vara av två
vittnen tecknat bevis, att densamma
egenhändigt underskrivits av
utställaren å den dag fullmakten
utvisar samt att namnet på den
person, till vilken fullmakten är
ställd, då fanns utsatt å fullmakten.
Är fullmakt ej så underskriven
och bevittnad, som nu är sagt, är
den ogill. Fullmakt äger icke giltighet
under längre tid än trettio dagar
efter dagen för utfärdandet.
Ej må någon på grund av fullmakt
föra talan eller utöva rösträtt
för mera än en röstberättigad.
14 §.
1 mom. I församling---och
förvaltning;
en i oktober månad för fastställande
av utgifts- och inkomststat
för kyrka och församlingsbibliotek;
samt
en före — — — och revisorssuppleanter.
2 mom. Extra kyrkostämma hålles,
när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare,
kyrkoherden eller
den hans ämbete förvaltar, kyrko
-
7
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet,
skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse sådant
äskar eller ordföranden finner
det nödigt.
Envar, som---ej föras.
17 §.
De ärenden, som företagas till
avgörande å kyrkostämma, skola
förut vara vederbörligen beredda
av kyrkorådet eller skolrådet eller
annan styrelse, nämnd eller beredning,
dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera
särskilt för sådan beredning utsedda
personer. Innan ärende, som beretts
annorledes än av kyrkorådet
eller skolrådet, företages till avgörande
å kyrkostämma, skall tillfälle
lämnas kyrkorådet eller skolrådet
att avgiva yttrande däröver.
Val må---församlingens
rättighet.
20 §.
1 mom. Sedan överläggningen
---eller nej.
Ordföranden tillkännagiver —
--med klubbslag.
Begäres omröstning---vid
val.
Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
och biblioteksstyrelse
samt av revisorer och
revisorssuppleanter, som avses i
Öl §, så ock av två eller flera personer
för särskild beredning av
ärenden, som skola företagas till
avgörande å kyrkostämma, skall
vara proportionellt, därest det begäres
av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket erhål
-
Föreslagen lydelse:
rådet eller biblioteksstyrelse sådant
äskar eller ordföranden finner det
nödigt.
Envar, som---ej föras.
17 §.
De ärenden, som företagas till
avgörande å kyrkostämma, skola
förut vara vederbörligen beredda
av kyrkorådet eller annan styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet
efter sin beskaffenhet hör, eller av
en eller flera särskilt för sådan beredning
utsedda personer. Innan
ärende, som beretts annorledes än
av kyrkorådet, företages till avgörande
å kyrkostämma, skall tillfälle
lämnas kyrkorådet att avgiva
yttrande däröver.
Val må---församlingens
rättighet.
20 §.
1 mom. Sedan överläggningen
---eller nej.
Ordföranden tillkännagiver —
--med klubbslag.
Begäres omröstning---vid
val.
Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse
samt av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 61 §,
så ock av två eller flera personer
för särskild beredning av ärenden,
som skola företagas till avgörande
å kyrkostämma, skall vara proportionellt,
därest det begäres av
minst så många väljande, som
motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal delas
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
les, om samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.
22 §.
Vad om landskommuns eller
stads rätt att besluta om ersättning
åt innehavare av kommunalt
uppdrag är stadgat skall i tillämpliga
delar gälla jämväl i fråga om
kyrkostämmas befogenhet att besluta
om arvode och ersättning för
utgifter åt stämmans ordförande,
om dagtraktamente, ersättning för
särskild resdag och resekostnadsersättning
åt utsedd ledamot av kyrkoråd
eller skolråd eller annan för
handhavande av församlingens
angelägenheter tillsatt styrelse,
nämnd eller beredning eller åt revisor
samt om arvode och ersättning
för utgifter åt revisor eller åt sådan
ledamot av rådet, styrelsen, nämnden
eller beredningen, som utsetts
till ordförande eller som eljest i viss
befattning inom rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen eller
efter särskilt uppdrag utför arbete
av mera betydande omfattning.
25 §.
Ordföranden skall tillse, att utdrag
av kyrkostämmans justerade
protokoll tillställes kyrkorådet,
skolrådet, jortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse eller de andra
styrelser, nämnder eller personer,
åt vilka verkställighet av
stämmans beslut uppdragits.
Den som---riktighet be
styrkt.
Föreslagen lydelse:
med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Om förfarandet
vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.
22 §.
Vad om landskommuns eller
stads rätt att besluta om ersättning
åt innehavare av kommunalt
uppdrag är stadgat skall i tillämpliga
delar gälla jämväl i fråga om
kyrkostämmas befogenhet att besluta
om arvode och ersättning för
utgifter åt stämmans ordförande,
om dagtraktamente, ersättning för
särskild resdag och resekostnadsersättning
åt utsedd ledamot av kyrkoråd
eller annan för handhavande
av församlingens angelägenheter
tillsatt styrelse, nämnd eller beredning
eller åt revisor samt om arvode
och ersättning för utgifter åt revisor
eller åt sådan ledamot av
styrelsen, nämnden eller beredningen,
som utsetts till ordförande,
eller åt sådan ledamot, som eljest
i viss befattning inom kyrkorådet,
styrelsen, nämnden eller beredningen
eller efter särskilt uppdrag utför
arbete av mera betydande omfattning.
25 §.
Ordföranden skall tillse, att utdrag
av kyrkostämmans justerade
protokoll tillställes kyrkorådet eller
biblioteksstyrelse eller de andra
styrelser, nämnder eller personer,
åt vilka verkställighet av stämmans
beslut uppdragits.
Den som---riktighet be
styrkt.
9
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
27 §.
2 mom. Skola kyrkofullmäktige
---för samfälligheten.
Av det för samfälligheten bestämda
antalet fullmäktige skall
varje i samfälligheten ingående församling
eller del av församling utse
en samt därutöver det antal, som
belöper på församlingen eller församlingsdelen
efter den beräkningsgrunden,
att en kyrkofullmäktig
utses för varje befolkningstal
motsvarande det som erhålles,
då samfällighetens hela folkmängd
delas med det återstående antalet
fullmäktige för hela samfälligheten.
Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av nämnda
regel bör utses, icke uppgår till det
för samfälligheten bestämda antalet,
skola för ernående av detta antal
de församlingar eller församlingsdelar,
vilkas folkmängd mest
överskjuter omfönnälda tal, vara
berättigade att var för sig välja ytterligare
en fullmäktig. Antalet
fullmäktige, som i enlighet med
dessa föreskrifter skola utses av
varje församling eller del därav,
bestämmes i god tid före valet av
länsstyrelsen.
31 §.
För val av kyrkofullmäktige må
församling med mera än 10 000 invånare
indelas i valkretsar, där så
befinnes lämpligt. Annan församling
må ej indelas i valkretsar, såframt
icke till följd av församlingens
särskilt betydande utsträckning
eller liknande förhållanden
synnerliga skäl föreligga därtill.
Föreslagen lydelse:
27 §.
,2 mom. Skola kyrkofullmäktige
---för samfälligheten.
Av det för samfälligheten bestämda
antalet fullmäktige skall
varje i samfälligheten ingående
församling utse en samt därutöver
det antal, som belöper på församlingen
efter den beräkningsgrunden,
att en kyrkofullmäktig utses
för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då samfällighetens
hela folkmängd delas
med det återstående antalet fullmäktige
för hela samfälligheten.
Därest det antal fullmäktige, som
med tillämpning av nämnda regel
bör utses, icke uppgår till det för
samfälligheten bestämda antalet,
skola för ernående av detta antal
de församlingar, vilkas folkmängd
mest överskjuter omfönnälda tal,
vara berättigade att var för sig
välja ytterligare en fullmäktig. Antalet
fullmäktige, som i enlighet
med dessa föreskrifter skola utses
av varje församling, bestämmes i
god tid före valet av länsstyrelsen.
31 §.
För val av kyrkofullmäktige må
församling med mera än 10 000 invånare
indelas i valkretsar, där så
befinnes lämpligt. Annan församling
må ej indelas i valkretsar, såframt
icke till följd av församlingens
särskilt betydande utsträckning
eller liknande förhållanden
synnerliga skäl föreligga därtill.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
Vid val av fullmäktige för kyrklig
samfällighet skall dock varje i
samfälligheten ingående församling
eller del av för samling utgöra en
valkrets. Valbarhet är ej inskränkt
inom valkrets.
Vid valkretsindelning--—
eller stadsfullmäktigval.
Om indelning---i tillämp
ning.
34 §.
Angående ordinarie---el
ler
helgdag.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när länsstyrelsen eller
domkapitlet därom förordnar eller
visitationsförrättare, magistraten
eller stadsstyrelsen, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska eller ordföranden
finner det nödigt.
Å tredje---skall utlysas.
4 KAP.
Om kyrkoråd och skolråd.
40 §.
I varje församling skall finnas
ett kyrkoråd och ett skolråd.
Två eller — — — pastoratets
angelägenheter.
Har Konungen i fråga om folkoch
förtsättning sskoleväsendet i
församling förordnat på sätt i 1 §
denna lag omförmäles, eller gäller
beträffande detsamma vad i lagen
om skolstyrelse i vissa kommuner
är stadgat, skall skolråd ej utses i
församlingen.
Föreslagen lydelse:
Vid val av fullmäktige för kyrklig
samfällighet skall dock varje i
samfälligheten ingående församlingutgöra
en valkrets. Valbarhet är ej
inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning---
eller stadsfullmäktigval.
Om indelning---i tillämp
ning.
34 §.
Angående ordinarie---el
ler
helgdag.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när länsstyrelsen eller
domkapitlet därom förordnar eller
visitationsförrättare, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet eller biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige sådant
äska eller ordföranden finner
det nödigt.
Å tredje---skall utlysas.
4 KAP.
Om kyrkoråd m. m.
40 §.
I varje församling skall finnas
ett kyrkoråd.
Två eller — — — pastoratets
angelägenheter.
11
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
För förvaltningen och vården av
fortsättning sskolan må, där församling
finner det vara till fördel
för skolväsendet, utses särskild
fortsättningsskolestyrelse. Hava
två eller flera församlingar enligt
vad särskilt är stadgat förenat sig
om gemensam fortsättning sskola,
skall gemensam fortsättningsskolestyrelse
utses för församlingarna.
Där församling finner det erforderligt,
må för förvaltningen och
vården av församlingsbibliotek utses
särskild biblioteksstyrelse.
Beträffande fortsättningsskolestyrelse
och biblioteksstyrelse skall,
i den mån ej annat är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla vad i denna
lag är stadgat angående skolråd.
41 §.
Kyrkorådet tillkommer —
--kyrkans angelägenheter.
Kyrkorådet har — — — och
verksamhet.
Skol rådet tillhör att:
a) utöva vården av och befattningen
med folk- och fort sättning sskolan
samt därmed sammanhängande
angelägenheter; samt
b) handhava förvaltningen och
vården av församlingsbibliotek.
Om skolrådets befattning med
vissa angelägenheter avseende kyrkomusikers
anställande och verksamhet
stadgas särskilt.
Såväl kyrkorådet som
s kolrådet åligger, i vad på
vartderas särskilda befattning ankommer,
därjämte att:
a)-ombesörja verkställigheten —
--eller personer;
Föreslagen lydelse:
I församling, där församlingsbibliotek
finnes, skall för förvaltningen
och vården av sådant bibliotek
utses särskild biblioteksstyrelse.
Beträffande biblioteksstyrelse
skall, i den mån ej annat är föreskrivet,
i tillämpliga delar gälla
vad i denna lag är stadgat angående
kyrkoråd.
41 §.
Kyrkorådet tillkommer---
kyrkans angelägenheter.
Kyrkorådet har — — — och
verksamhet.
Kyrkorådet åligger, i vad på
dess särskilda befattning ankommer,
därjämte att:
a) ombesörja verkställigheten —
--eller personer;
12
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
b) hava överinseendet---
personers förvaltning;
c) till kyrkostämman — — —
omständigheterna påkallas;
d) verkställa beredning---
hos kyrkofullmäktige;
e) i alla---ändamål; samt
f) avgiva infordrade — — —
församlingens angelägenheter.
Finnes fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse, tillkommer
det sådan styrelse att handhava
förvaltningen och vården, förstnämnda
styrelse av fortsättningsskolan
och sistnämnda styrelse av
församlingsbibliotek.
43 §.
Ledamöter i kyrkorådet och
skolrådet väljas av kyrkostämman
eller, där kyrkofullmäktige finnas,
av dem till det antal, som stämman
eller fullmäktige finna lämpligt
med hänsyn till församlingens
vidd och folkmängd. Antalet ledamöter
må dock, ordföranden inberäknad,
icke vara under fem eller
över elva. Jämte ledamöterna må
utses suppleanter till det antal,
som finnes lämpligt. Sker ej valet
proportionellt, skall tillika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.
Val av — — — med församlingarna.
Ledamöter i fortsättning sskolestyrelse
utses till det antal, som
församlingen finner lämpligt. Ledamöterna
utses av kyrkostämman
eller kyrkofullmäktige och
skolrådet sålunda, att kyrkostäm
-
Föreslagen lydelse:
b) hava överinseendet---
personers förvaltning;
c) till kyrkostämman — — —
omständigheterna påkallas;
d) verkställa beredning---
hos kyrkofullmäktige;
e) i alla---ändamål; samt
f) avgiva infordrade — — —
församlingens angelägenheter.
43 §.
Ledamöter i kyrkorådet väljas
av kyrkostämman eller, där kyrkofullmäktige
finnas, av dem till
det antal, som stämman eller fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn
till församlingens vidd och
folkmängd. Antalet ledamöter må
dock, ordföranden inberäknad, icke
vara under fem eller över elva.
Jämte ledamöterna må utses suppleanter
till det antal, som finnes
lämpligt. Sker ej valet proportionellt,
skall tillika bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.
Val av---med församling
arna.
13
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
man eller kyrkofullmäktige välja
det antal ledamöter, som är närmast
under hälften, och skolrådet
övriga ledamöter.
Skall kyrkoråd eller skolråd utses
för kyrklig samfällighet eller
skall eljest kyrkoråd utses för två
eller flera församlingar gemensamt,
bör tillses, att om möjligt envar
av församlingarna blir företrädd
i rådet.
44 §.
Till ledamot i kyrkorådet eller
skolrådet må väljas endast den
som är röstberättigad å kyrkostämma
samt boende inom församlingen
och uppnått tjugutre års ålder
ävensom kan anses vilja, då
fråga är om ledamot i kyrkorådet,
främja församlingslivet samt, då
fråga är om ledamot av skolrådet,
befordra skolväsendet. I avseende
å obehörighet att vara ledamot i
kyrkorådet eller skolrådet samt
rätt till avsägelse från sådant uppdrag
skall i övrigt vad i 29 § är
stadgat om kyrkofullmäktig äga
motsvarande tillämpning.
Vad om ledamot i kyrkorådet
eller skolrådet är stadgat gäller
ock om suppleant.
Vid val av ledamöter i fortsättningsslcolestyrelse
skall tillses, att
det ''praktiska arbetets intressen
bliva i vederbörlig mån företrädda
inom styrelsen.
45 §.
Ledamöter och suppleanter i
kyrkorådet och skolrådet väljas
för fyra år, räknade från och med
Föreslagen lydelse:
Skall kyrkoråd utses för kyrklig
samfällighet eller eljest för två eller
flera församlingar gemensamt,
bör tillses, att om möjligt envar av
församlingarna blir företrädd i rådet.
44 §.
Till ledamot i kyrkorådet må
väljas endast den som är röstberättigad
å kyrkostämma samt boende
inom församlingen och uppnått
tjugutre års ålder ävensom
kan anses vilja främja församlingslivet.
I avseende å obehörighet att
vara ledamot i kyrkorådet samt
rätt till avsägelse från sådant uppdrag
skall i övrigt vad i 29 § är
stadgat om kyrkofullmäktig äga
motsvarande tillämpning.
Vad om ledamot i kyrkorådet är
stadgat gäller ock om suppleant .
45 §.
Ledamöter och suppleanter i
kyrkorådet väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari
14
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
den 1 januari året näst efter det,
då valet skedde. Valet skall förrättas
i november eller december månad
året näst efter det, då allmänna
val av kyrkofullmäktige ägde
rum.
Avgår ledamot---under
året.
46 §.
1 mom. Ordförande i---
därtill förordnar.
1 annex- eller kapellförsamling
---är tillstädes.
Utgöra församlingar tillhörande
olika pastorat eller delar av sådana
församlingar en kyrklig samfällighet,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar eller annan
inom någon av församlingarna
tjänstgörande präst att vara ordförande
i kyrkorådet för samfälligheten
och en annan sådan präst att
vid hinder för honom föra ordet.
Vad sålunda stadgas skall ock gälla,
där eljest församlingar tillhörande
olika pastorat hava gemensamt
kyrkoråd.
Är ordföranden — — — föra
ordet.
2 mom. Skolrådet väljer inom
sig för varje år en ordförande och
en vice ordförande. Till ordförande
må dock kunna utses kyrkoherden,
ändå att han icke är ledamot av
rådet. Utgöra församlingar tillhörande
olika pastorat eller delar av
sådana församlingar en kyrklig
samfällighet, må till ordförande i
skolrådet för samfälligheten kunna
utses en av kyrkoherdarna i pasto
-
Föreslagen lydelse:
året näst efter det, då valet skedde.
Valet skall förrättas i november
eller december månad året näst
efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägde rum.
Avgår ledamot---under
året.
46 §.
1 mom. Ordförande i — —--
därtill förordnar.
1 annex- eller kapellförsamling
---är tillstädes,
Utgöra församlingar tillhörande
olika pastorat en kyrklig samfällighet,
förordnar domkapitlet en av
församlingarnas kyrkoherdar eller
annan inom någon av församlingarna
tjänstgörande präst att vara
ordförande i kyrkorådet för samfälligheten
och en annan sådan
präst att vid hinder för honom
föra ordet. Vad sålunda stadgas
skall ock gälla, där eljest församlingar
tillhörande olika pastorat
hava gemensamt kyrkoråd.
Är ordföranden — — — föra
ordet.
2 mom. Biblioteksstyrelse väljer
inom sig för varje år en ordförande
och en vice ordförande. Till ordförande
må dock kunna utses kyrkoherden,
ändå att han icke är ledamot
av styrelsen. Utgöra församlingar
tillhörande olika pastorat
en kyrklig samfällighet, må till
ordförande i biblioteksstyrelse för
samfälligheten kunna utses en av
kyrkoherdarna i pastoraten, ändå
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
15
Gällande lydelse:
raten, ändå att han icke är ledamot
av rådet.
Äro både ordföranden ocli vice
ordföranden i skolrådet hindrade
att inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en ledamot
att för tillfället föra ordet.
47 §.
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse
så ofta han finner det nödigt eller
minst halva antalet ledamöter för
uppgivet ärende gör framställning
därom.
48 §.
Suppleanterna i kyrkorådet och
skolrådet böra i den vid valet bestämda
ordningen kallas till tjänstgöring,
i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller
vid uppkommen ledighet, som ej
ännu kunnat fyllas, efter ledamot,
som icke utsetts vid proportionellt
val.
Suppleant vare —--rådets
sammanträden.
49 §.
Kyrkorådet eller skolrådet må ej
handlägga ärende, såvida icke flera
än hälften av ledamöterna, ordföranden
inberäknad, äro tillstädes.
Ledamot i---eller upplö
sas.
Vad sålunda stadgas skall äga
motsvarande tillämpning i fråga
Föreslagen lydelse:
att han icke är ledamot av styrelsen.
Äro både ordföranden och vice
ordföranden i biblioteksstyrelse
hindrade att inställa sig vid styrelsens
sammanträde, äger styrelsen
utse en ledamot att för tillfället
föra ordet.
47 §.
Kyrkorådet sammanträder på
ordförandens kallelse så ofta han
finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter för uppgivet
ärende gör framställning därom.
48 §.
Suppleanterna i kyrkorådet böra
i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den
mån det erfordras till följd av hinder
för ledamot eller vid uppkommen
ledighet, som ej ännu kunnat
fyllas, efter ledamot, som icke utsetts
vid proportionellt val.
Suppleant vare---rådets
sammanträden.
49 §.
Kyrkorådet må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än hälften
av ledamöterna, ordföranden inberäknad,
äro tillstädes.
Ledamot i---eller upplö
sas.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
om ledamot eller till tjänstgöring
kallad suppleant i skolrådet; dock
skola böterna tillfalla skolkassan.
50 §.
Med avseende å kyrkorådet och
skolrådet skall vad i 20 § 1 mom.
är stadgat för kyrkostämma äga
motsvarande tillämpning; dock
skall omröstning, där sådan begäres,
utom vid val och tillsättande
av tjänstebefattning alltid ske öppet.
Vid skolrådets sammanträden
äger kyrkorådets ordförande, ändå
att han icke är ledamot av skolrådet,
att yttra sig och framställa
förslag men ej att deltaga i besluten.
51 §.
Vid kyrkorådets eller skolrådets
sammanträde skall ordföranden
föra eller på sitt ansvar låta föra
protokoll.
Justering av---nästa sam
manträde.
Sedan protokollet---sär
skilt
utfärdas.
Den som med begagnande av
sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen
tagit avskrift av kyrkorådets
eller skolrådets protokoll äger
att utan avgift få avskriftens riktighet
bestyrkt.
52 §.
Kyrkorådets ordförande — —
— över dem.
För skolrådets ordförande gälla
enahanda föreskrifter.
Föreslagen lydelse:
50 §.
Med avseende å kyrkorådet skall
vad i 20 § 1 mom. är stadgat för
kyrkostämma äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid
val och tillsättande av tjänstebefattning
alltid ske öppet.
Vid biblioteksstyrelses sammanträden
äger kyrkorådets ordförande,
ändå att han icke är ledamot
av styrelsen, att yttra sig och
framställa förslag men ej att deltaga
i besluten.
51 §.
Vid kyrkorådets sammanträde
skall ordföranden föra eller på sitt
ansvar låta föra protokoll.
Justering av---nästa sam
manträde.
Sedan protokollet---sär
skilt
utfärdas.
Den som med begagnande av
sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen
tagit avskrift av kyrkorådets
protokoll äger att utan avgift
få avskriftens riktighet bestyrkt.
52 §.
Kyrkorådets ordförande — —
— över dem.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
17
Gällande lydelse:
53 §.
Kyrkvärdar väljas---i rå
det.
Kyrkorådet och skolrådet utse
för varje kalenderår inom eller
utom sig en kassaförvaltare.
54 §.
Penningar eller värdehandlingar,
som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet eller skolrådet,
skola så förvaras, att de icke
sammanblandas med andra penningar
eller värdehandlingar.
Penningmedel, som---för
j or dbrukskredit.
55 §.
Envar ledamot av kyrkorådet
eller skolrådet ansvarar gemensamt
med de övriga för de medel
rådet bär under sin förvaltning
ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet han icke
gjort anmärkning till protokollet.
56 §.
Om kyrkorådets och skolrådets
befattning med uppgörande av förslag
till utgifts- och inkomststat
samt om revision och meddelande
av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.
Beträffande vård — — — är
stadgat.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 196-4. 6 s
Föreslagen lydelse:
53 §.
Kyrkvärdar väljas---i rå
det.
Kyrkorådet utser för varje kalenderår
inom eller utom sig en
kassaförvaltare.
54 §.
Penningar eller värdehandlingar,
som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet, skola så
förvaras, att de icke sammanblandas
med andra penningar eller
värdehandlingar.
Penningmedel, som---för
j ordbrukskredit.
Angående anbringande av medel,
som församling enligt 58 § avsatt
till fond, skall vad i 61 § andra
stycket kommunallagen är
stadgat äga motsvarande tillämpning.
55 §.
Envar ledamot av kyrkorådet
ansvarar gemensamt med de övriga
för de medel rådet har under sin
förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet
han icke gjort anmärkning
till protokollet.
56 §.
Om kyrkorådets befattning med
uppgörande av förslag till utgiftsoch
inkomststat samt om revision
och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i 5 kap.
Beträffande vård — — — är
stadgat.
S avd. Nr 13.
18
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
Gällande lydelse:
57 §.
De avgifter, om vilka kyrkostämma
eller kyrkofullmäktige besluta,
skola utom i de fall, för vilka
annorlunda är i lag eller författning
föreskrivet, utgå på sätt om
täckande av kommuns skattebehov
är stadgat i lagarna om kommunalstyrelse
på landet och i stad.
Angående viss---särskilt
stadgat.
58 §.
Utgifts- och inkomststat skall
årligen upprättas för det nästföljande
kalenderåret, särskilt för
kyrkan och särskilt för skolan och
församlingsbibliotek. Finnes fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse,
skall utgifts- och inkomststat
upprättas särskilt för
fortsättningsskolan eller särskilt
för församling sbiblioteket.
Å utgiftssidan---oförut
sedda
behov.
Statens inkomstsida — — —
dess anskaffande.
Församling må---räken
skaper
uppgått.
Hinder möter---i sänder.
Om fondbildning är särskilt
stadgat.
Föreslagen lydelse:
57 §.
De avgifter, om vilka kyrkostämma
eller kyrkofullmäktige besluta,
skola utom i de fall, för vilka
annorlunda är i lag eller författning
föreskrivet, utgå på sätt om
täckande av kommuns skattebehov
är stadgat i kommunallagen.
Angående viss---särskilt
stadgat.
58 §.
Utgifts- och inkomststat skall
årligen upprättas för det nästföljande
kalenderåret, särskilt för
kyrkan och särskilt för församlingsbibliotek.
Å utgiftssidan---oförut
sedda
behov.
Statens inkomstsida — — —
dess anskaffande.
Församling må---räken
skaper
uppgått.
Hinder möter---— i sänder.
Bestämmelserna i 50 § andra
och tredje styckena kommunallagen
om ianspråktag ande av medel,
som kommun uppburit såsom vederlag
för anläggningstillgång eller
på grund av försäkring av sådan
tillgång, samt i 55—57 §§ samma
lag om fondbildning skola äga
motsvarande tillämpning å församling.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
19
Gällande lydelse:
59 §.
Förslag till utgifts- och inkomststater
skola uppgöras för kyrkan
av kyrkorådet och för skolan och
församlingsbibliotek av skolrådet.
Finnes jortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse, åligger det
sådan styrelse att uppgöra statförslag
i vad på styrelsens befattning
ankommer.
Statförslagen skola — — — i
kungörelsen.
På nämnda---och avgö
rande.
60 §.
Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
beslutat till utdebitering
skall, allt efter ändamålets beskaffenhet,
genom kyrkorådet,
skolrådet eller särskild styrelse
delgivas på landet kommunalnämnden
och i stad drätselkammaren,
vilka det åligger att på sätt i
lagen om kommunalstyrelse på
landet eller lagen om kommunalstyrelse
i stad är stadgat härom
underrätta länsstyrelsen och vederbörande
lokala skattemyndighet
för debitering och uppbörd av
avgifterna till församlingen i samband
med övriga kommunalutskylder.
Församling äger---mot
svarande
mån.
Församlingen äger — — —
stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett
år utgör församlingens fordran hos
statsverket enligt andra och tredje
styckena, skall länsstyrelsen under
Föreslagen lydelse:
59 §.
Förslag till utgifts- och inkomststater
skola uppgöras för kyrkan
av kyrkorådet och för församlingsbibliotek
av biblioteksstyrelsen.
Statförslagen skola — — — i
kungörelsen.
På nämnda---och avgö
rande.
60 §.
Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
beslutat till utdebitering
skall, allt efter ändamålets beskaffenhet,
genom kyrkorådet eller
särskild styrelse delgivas på landet
kommunalnämnden och i stad
drätselkammaren, vilka det åligger
att på sätt i kommunallagen är
stadgat härom underrätta länsstyrelsen
och vederbörande lokala
skattemyndighet för debitering och
uppbörd av avgifterna till församlingen
i samband med övriga kommunalutskylder.
Församling äger--— mot
svarande
mån.
Församlingen äger — — —
stycke utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett
år utgör församlingens fordran hos
statsverket enligt andra och tredje
styckena, skall länsstyrelsen under
20
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
samma år utanordna till kommunalnämnden
eller drätselkammaren
med en sjättedel å åttonde dagen i
var och en av månaderna januari,
mars, maj, juli, september och november.
Är församlingens fordran
icke uträknad vid utbetalningstillfället
i januari månad, skall vid
detta tillfälle utbetalas samma belopp
som utbetalades i november
månad föregående år; dock må
länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda
därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp.
Därest det i januari månad utbetalade
beloppet icke motsvarar en
sjättedel av församlingens fordran,
skall härav betingad jämkning ske
av det belopp, som utbetalas i
mars månad. Kommunalnämnden
eller drätselkammaren skall därefter
avlämna medlen till kyrkorådet,
skolrådet eller särskild styrelse.
61 §.
Av kyrkostämman — — —
årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av
kyrkorådet eller skolrådet eller
eljest är redovisningsskyldig till
församlingen, må icke väljas till
revisor eller revisorssuppleant för
granskning av förvaltning, för vilken
han har att redovisa, ej heller
deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av
sådan förvaltning eller i beslut
med anledning av granskningen.
Revisorerna äga — — — beröra
förvaltningen.
Föreslagen lydelse:
samma år utanordna till kommunalnämnden
eller drätselkammaren
med en sjättedel å åttonde dagen i
var och en av månaderna januari,
mars, maj, juli, september och november.
Är församlingens fordran
icke uträknad vid utbetalningstillfället
i januari månad, skall vid
detta tillfälle utbetalas samma belopp
som utbetalades i november
månad föregående år; dock må
länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda
därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp.
Därest det i januari månad utbetalade
beloppet icke motsvarar en
sjättedel av församlingens fordran,
skall härav betingad jämkning ske
av det belopp, som utbetalas i
mars månad. Kommunalnämnden
eller drätselkammaren skall därefter
avlämna medlen till kyrkorådet
eller särskild styrelse.
61 §.
Av kyrkostämman — — —
årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av
kyrkorådet eller eljest är redovisningsskyldig
till församlingen, må
icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av
förvaltning, för vilken han har att
redovisa, ej heller deltaga i val av
revisor eller revisorssuppleant för
granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av
granskningen.
Revisorerna äga---beröra
förvaltningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
21
Gällande lydelse:
62 §.
Det åligger kyrkorådet och
skolrådet ävensom särskild styrelse
att i enlighet med givna föreskrifter
föra räkenskaper över sin
förvaltning och avsluta dem för
kalenderår. Räkenskaperna skola
årligen senast den 1 mars hållas
tillgängliga för revisorerna.
65 §.
Genom bestämmelserna i 61—64
§ § göres ej ändring i föreskrifterna
om särskild revision av kyrka- och
skolräkenskaper.
66 §.
1 mom. För att---fem år.
Hurusom beslut angående kommunal
fond skall i vissa fall för att
vinna bindande kraft underställas
Konungens prövning och fastställelse
föreskrives i lag om kommunal
fondbildning.
Beslut, som — — — till Konungen.
2 mom. Församlingen äger--
— annan ordning.
Lån, som---nytt lån.
Nyttjar församling jämlikt lagen
om kommunal fondbildning medel
från annan församlingen tillhörig
fond än kassaförlagsfond i stället
för belopp som församlingen äger
upplåna, skall församlingens lånerätt
anses därigenom tagen i anspråk;
dock må församling utan
hinder av denna bestämmelse besluta
att använda sin lånerätt för
att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.
Föreslagen lydelse:
62 §.
Det åligger kyrkorådet ävensom
särskild styrelse att i enlighet med
givna föreskrifter föra räkenskaper
över sin förvaltning och avsluta
dem för kalenderår. Räkenskaperna
skola årligen senast den 1 mars
hållas tillgängliga för revisorerna.
65 §.
Genom bestämmelserna i 61—64
§§ göres ej ändring i föreskrifterna
om särskild revision av kyrkoräkenskaper.
66 §.
1 mom. För att---fem år.
Att beslut angående fond skall i
vissa fall för att vinna bindande
kraft underställas Konungens prövning
och fastställelse följer av vad
i 5S § sista stycket sägs.
Beslut, som — — — till Konungen.
2 mom. Församling äger---
annan ordning.
Lån, som---nytt lån.
Nyttjar församling medel från
annan, församlingen tillhörig enligt
58 § avsatt fond än kassaförlagsfond
i stället för belopp som
församlingen äger upplåna, skall
församlingens lånerätt anses därigenom
tagen i anspråk; dock må
församling utan hinder av denna
bestämmelse besluta att använda
sin lånerätt för att ersätta sålunda
nyttjade fondmedel.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Gällande lydelse:
Med lån---även borgen.
Av Konungen---upptaga
lånet.
67 §.
Hurusom i visst fall länsstyrelsens
godkännande erfordras för att
giva gällande kraft åt beslut angående
fondmedels anbringande
stadgas i lag om kommunal fondbildning.
Underställt beslut--— där
för
uppgivas.
Över vägrad — — — hos Konungen.
68 §.
Medlem av — — — orättvis
grund.
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, inom trettio dagar
efter den dag, då tillkännagivande
om verkställd justering av
det över beslutet förda protokollet
enligt 23 § ägde rum, dagen då det
skedde likväl oräknad, ingivas, i
mål, som avses i 2 § a), b), d), h),
k), l) och q) ävensom i mål rörande
val av ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd, skolråd, fortsättning
sskolestyrelse och biblioteksstyrelse
samt mål rörande granskning
av sådant råds eller sådan styrelses
räkenskaper till domkapitlet
och i andra mål till länsstyrelsen.
Det åligger klaganden därjämte såväl
att vid besvären foga bevis om
dagen, då sådant tillkännagivande
ägde rum, som ock att inom fjorton
dagar efter det tiden för besvärens
inlämnande utgått till kyrkostämmans
eller, där beslutet fat
-
Föreslagen lydelse:
Med lån — — — även borgen.
Av Konungen---upptaga
lånet.
67 §.
Att i visst fall länsstyrelsens
godkännande erfordras för att giva
gällande kraft åt beslut angående
fondmedels anbringande följer av
vad i 54 § tredje stycket sägs.
Underställt beslut---där
för
uppgivas.
Över vägrad---hos Ko
nungen.
68 §.
Medlem av — — — orättvis
grund.
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, inom trettio dagar
efter den dag, då tillkännagivande
om verkställd justering av
det över beslutet förda protokollet
enligt 23 § ägde rum, dagen då det
skedde likväl oräknad, ingivas, i
mål, som avses i 2 § a), b), d), h)
och k) ävensom i mål rörande val
av ledamöter och suppleanter i
kyrkoråd och biblioteksstyrelse
samt mål rörande granskning av
rådets eller styrelsens räkenskaper
till domkapitlet och i andra mål till
länsstyrelsen. Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären
foga bevis om dagen, då sådant
tillkännagivande ägde rum, som
ock att inom fjorton dagar efter
det tiden för besvärens inlämnande
utgått till kyrkostämmans eller,
där beslutet fattats av kyrkofullmäktige,
till dessas ordförande in
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
23
Gällande lydelse:
tats av kyrkofullmäktige, till dessas
ordförande ingiva diariibevis
över att han besvärat sig.
Försummar klaganden---
i verkställighet.
Länsstyrelsen och---ge
mensam
behandling.
71 §.
För besvärs anförande mot beslut
av kyrkoråd eller skolråd i sådana
mål och ärenden, vilka rådet
på grund av föreskrifter i särskilda
författningar har att handlägga,
gäller vad i dessa författningar för
varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av
församling ej nöjes åt kyrkorådets
eller skolrådets beslut, som icke är
av rent förberedande eller verkställande
art, vad i 68—70 §§ är
stadgat äga motsvarande tillämpning.
Där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande, skall
dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
Utan hinder---annorledes
förordnar.
Föreslagen lydelse:
giva diariibevis över att han besvärat
sig.
Försummar klaganden---
i verkställighet.
Länsstyrelsen och — — — gemensam
behandling.
71 §.
För besvärs anförande mot beslut
av kyrkoråd i sådana mål och
ärenden, vilka rådet på grund av
föreskrifter i särskilda författningar
har att handlägga, gäller vad i
dessa författningar för varje fall
finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av
församling ej nöjes åt kyrkorådets
beslut, som icke är av rent förberedande
eller verkställande art, vad i
68—70 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör
uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans
fullföljande räknas från den dag,
då beslutet genom utdrag av protokollet
delgavs klaganden.
Utan hinder —---annorledes
förordnar.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1955. Med lagens ikraftträdande
upphävas lagarna den 12
juni 1936 (nr 282) angående användning
i vissa fall av kommun
eller annan samfällighet tillhörig
24
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Föreslagen lydelse:
egendom och den 6 december 194.6
(nr 727) om kommunal fondbildning,
så ock vad i övrigt finnes i
lag eller författning stridande mot
lagen om församlingsstyrelse i dess
nya lydelse.
Där skoldistrikt ej sammanfaller
med lands- eller stadskommun,
skola dock bestämmelserna i lagen
om församlingsstyrelse i dess före
den 1 januari 1955 gällande lydelse
ävensom bestämmelserna i de enligt
nästföregående stycke upphävda
lagarna alltjämt tillämpas med
avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet
i distriktet och vederbörande
församling tillhörigt
för samling sbibliotek.
Förekommer i lagen den 6 juni
1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa
kommuner eller i annan särskild
författning avseende skolväsendet
hänvisning till vad om skolråd finnes
stadgat, skall därvid åsyftad
bestämmelse i lagen om församlingsstyrelse
i dess före den 1 januari
1955 gällande lydelse alltjämt
tillämpas.
Vad i 5 § lagen den 18 december
1953 (nr 754) om införande av
kommunallagen stadgas skall, i den
mån lagen om församlingsstyrelse
i dess nya lydelse vinner tillämpning
å församling, äga motsvarande
giltighet beträffande i nämnda
lagrum omförmälda slag av fonder,
som den 1 januari 1955 finnas i
församlingen.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
25
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om
församlingsstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas, att 58 §, 62 § 3 mom. samt 69 och 70 §§ lagen
den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
Gällande lydelse:
58 §.
Penningar eller — — — eller
värdehandlingar.
Penningmedel, som — — — å
postgirokonto.
62 §.
3 mom. Om fondbildning gäller
vad särskilt är stadgat.
69 §.
1 mom. För att---fem år.
Hurusom beslut angående kommunal
fond skall i vissa fall för att
Föreslagm lydelse:
58 §.
Penningar eller — — — eller
värdehandlingar.
Penningmedel, som---å
postgirokonto.
Angående anbringande av medel,
som församling enligt 62 § 3
mom. avsatt till fond, skall vad i
61 § andra stycket kommunallagen
är stadgat äga motsvarande
tillämpning.
62 §.
3 mom. Bestämmelserna i 50 §
andra och tredje styckena kommunallagen
om ianspråktag ande
av medel, som kommun uppburit
såsom vederlag för anläggningstillgång
eller på grund av försäkring
av sådan tillgång, samt i 55—57 §§
samma lag om fondbildning skola
äga motsvarande tillämpning å
församling.
69 §.
1 mom. För att---fem år.
Att beslut angående fond skall
i vissa fall för att vinna bindande
1 Senaste lydelse, se beträffande 62 § 3 mom. 1942: 516, beträffande 6!) § 1946: 496 och beträffande
70 § 1950: 293.
26
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
Gällande lydelse:
vinna bindande kraft underställas
Konungens prövning och fastställelse
jöreskrives i lag om kommunal
fondbildning.
Beslut, som---till Ko
nungen.
2 mom. Församling äger---
annan ordning.
Lån, som---nytt lån.
Nyttjar församling jämlikt lagen
om kommunal fondbildning medel
från annan församlingen tillhörig
fond än kassaförlagsfond i stället
för belopp som församlingen äger
upplåna, skall församlingens lånerätt
anses därigenom tagen i anspråk;
dock må församling utan
hinder av denna bestämmelse besluta
att använda sin lånerätt för
att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.
Med lån —--även borgen.
Av Konungen---upptaga
lånet.
70 §.
Hurusom i visst fall överståthållarämbetets
godkännande erforddras
för att giva gällande kraft åt
beslut angående fondmedels anbringande
stadgas i lag om kommunal
fondbildning.
Underställt beslut---— där
för
uppgivas.
Över vägrad---hos Ko
nungen.
Föreslagen lydelse:
kraft underställas Konungens prövning
och fastställelse följer av vad
i 62 § 3 mom. sägs.
Beslut, som--— till Ko
nungen.
2 mom. Församling äger---
annan ordning.
Lån, som---nytt lån.
Nyttjar församling medel från
annan, församlingen tillhörig enligt
62 § 3 mom. avsatt fond än kassaförlagsfond
i stället för belopp som
församlingen äger upplåna, skall
församlingens lånerätt anses därigenom
tagen i anspråk; dock må
församling utan hinder av denna
bestämmelse besluta att använda
sin lånerätt för att ersätta sålunda
nyttjade fondmedel.
Med lån---även borgen.
Av Konungen---upptaga
lånet.
70 §.
Att i visst fall överståthållarämbetets
godkännande erfordras för
att giva gällande kraft åt beslut
angående fondmedels anbringande
följer av vad i 58 § tredje stycket
sägs.
Underställt beslut--— där
för
uppgivas.
Över vägrad---hos Ko
nungen.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1955.
I fråga om församling, som avses
i lagen om församlingsstyrelse
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.
27
i Stockholm, skall vad i 5 § lagen
den 18 december 1953 (nr 754-) om
införande av kommunallagen stadgas
äga motsvarande tillämpning
beträffande i nämnda lagrum omförmälda
slag av fonder, som den
1 januari 1955 finnas i församlingen.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.
Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 12 juni 1931 angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.
Gällande lydelse:
5 §.
Kyrkofullmäktige sammanträda
så ofta ordföranden finner det nödigt,
så ock när länsstyrelsen eller
domkapitlet därom förordnar eller
visitationsförrättare, magistraten
eller något av de särskilda församlingarnas
kyrkoråd eller de flesta
av fullmäktige sådant äska.
Föreslagen lydelse:
5 §.
Kyrkofullmäktige sammanträda
så ofta ordföranden finner det nödigt,
så ock när länsstyrelsen eller
domkapitlet därom förordnar eller
visitationsförrättare eller något av
de särskilda församlingarnas kyrkoråd
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska.
Denna lag träder i kraft den
1 jamiari 1955.
28
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)
om ordning och villkor för ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning.
Härigenom förordnas, att 40 § lagen den 13 juni 1919 om ordning och
villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Gällande lydelse:
40 §.
Skall ny församling bildas, åligge
det domkapitlet att så fort ske kan
under året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före
den 1 oktober förordna präst att
föra ordet i församlingens kyrkoråd
ävensom att hålla kyrkostämma
och sammanträde med kyrkofullmäktige
för val av ordförande
och vice ordförande samt kyrkoråd
och skolråd.
I nybildad---nästföljande
året.
Fullmäktige skola---av
indelningsändringen.
Föreslagen lydelse:
40 §.
Skall ny församling bildas, åligge
det domkapitlet att så fort ske kan
under året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före
den 1 oktober förordna präst att
föra ordet i församlingens kyrkoråd
ävensom att hålla kyrkostämma
och sammanträde med kyrkofullmäktige
för val av ordförande
och vice ordförande samt kyrkoråd.
I nybildad---nästföljande
året.
Fullmäktige skola---av
indelningsändringen.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1955.
1 Senaste lydelse, se 1930: 257.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
29
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen
den 6 juni 1930 (nr 253).
Härigenom förordnas, att 62 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Gällande lydelse:
62 §.
De i denna lag givna bestämmelserna
om församling skola, i den
mån ej annat är föreskrivet, i tilllämpliga
delar gälla jämväl beträffande
kyrklig samfällighet eller
skoldistrikt, som avses i 1 § lagen
om församlingsstyrelse.
Erfordras särskilda föreskrifter
om tillämpning av denna lag med
avseende å kyrklig samfällighet
eller skoldistrikt, som i första stycket
sägs, meddelas sådana föreskrifter
av Konungen.
Föreslagen lydelse:
62 §.
De i denna lag givna bestämmelserna
om församling skola, i
den mån ej annat är föreskrivet,
i tillämpliga delar gälla jämväl
beträffande kyrklig samfällighet,
som avses i 1 § lagen om församlingsstyrelse.
Erfordras särskilda föreskrifter
om tillämpning av denna lag med
avseende å kyrklig samfällighet,
som i första stycket sägs, meddelas
sådana föreskrifter av Konungen.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1955.
30
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Beträffande motiveringen till vad som föreslagits genom propositionen
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till det vid propositionen fogade protokollsutdraget.
Inledning.
Den allmänna församlingsstyrelselagen och lagen om församlingsstyrelse
i Stockholm utfärdades bada den 6 juni 1930 eller samma dag som lagarna
om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad. Mellan
samtliga fyra lagar råder en vittgående överensstämmelse både i sak och
i form.
Genom 1953 års kommunallagsreform ha lagarna om kommunalstyrelse
pa landet och i stad ersatts av den för samtliga borgerliga primärkommuner
— bortsett från Stockholm — gemensamma kommunallagen. Denna
utfärdades den 18 december 1953 (nr 753) och träder i kraft den 1 januari
1955. Dess bestämmelser om den kommunala organisationen i kommuner
av skilda slag — landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen
— äro i stort sett enhetliga.
Kommunallagsreformen medför ändrade regler i åtskilliga hänseenden.
Här ma nämnas, att kommunalstämman och allmänna rådstugan avskaffas
och beslutanderätten i samtliga kommuner tillägges fullmäktige, att
magistratens befattning med kommunalstyrelsen i stad upphör, att vissa
regler om förmögenhetsskydd och fondbildning, vilka nu äro meddelade
i lagen den 12 juni 1936 (nr 282) angående användning i vissa fall av
kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom och i lagen den 6 december
1946 (nr 727) om kommunal fondbildning, efter saklig och formell
överarbetning intagits i själva kommunallagen samt att tiden för anförande
av besvär, som i de gällande lagarna om kommunalstyrelse är olika
bestämd för landskommun och för stad, enligt den nya kommunallagen
är densamma inom samtliga slag av kommuner, nämligen tre veckor.
De tillämpningsfrågor, som uppkomma vid övergång till den nya ordningen,
äro reglerade i lagen den 18 december 1953 (nr 754) om införande
av kommunallagen. Vidare ha av kommunallagsreformen föranledda ändringar
vidtagits i lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning, kommunala vallagen och lagen om val till riksdagen
(nr 755—757).
Kort tid efter det proposition angående kommunallagsreformen avlåtits
tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet sakkunniga för att verkställa
översyn av församlingsstyrelselagstiftningen. I direktiven för de sakkunniga
— vilka sedermera antogo benämningen församlingsstyrelsekommittén
— framhölls, att utgångspunkten för utredningen borde vara att,
i den mån icke sakliga skäl betingade skiljaktigheter, överensstämmelse
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
31
borde råda i form och innehåll mellan de kyrkliga och de borgerliga kommunalförfattningarna.
I direktiven upptogs också frågan om den obligatoriska
skolans kommunalrättsliga ställning. Därvidlag anfördes, att 1951
års skolstyrelseutredning i skrivelse anmält, att utredningen funnit angeläget,
att församlingsstyrelselagens bestämmelser i denna fråga — enligt
vilka folk- och fortsättningsskolväsendet, ehuru det numera nära nog genomgående
handhaves av borgerligt kommunala organ, alltjämt framstår
som en den kyrkliga kommunens angelägenhet — ersattes med en allmän
regel om den borgerliga kommunen såsom huvudman för det obligatoriska
skolväsendet. I skrivelsen hade skolstyrelseutredningen framhållit, att härav
påkallade författningsändringar borde genomföras senast i samband
med den omorganisation av skolans lokala ledning, som utredningen avsåge
att föreslå. Jämväl den av skolstyrelseutredningen sålunda väckta
frågan borde de sakkunniga enligt direktiven upptaga. I dessa berördes
därjämte folkbiblioteksväsendet, vilket i vissa kommuner är en kyrkligt
kommunal angelägenhet (församlingsbibliotek). Härom anfördes, att det
finge anses naturligt, att spörsmålet, huruvida folkbiblioteksväsendet i sin
helhet skall överföras till den borgerliga kommunen — varom yrkanden
hade framförts vid upprepade tillfällen — upptoges till prövning i anknytning
till frågan om skolväsendets kommunalrättsliga ställning. Slutligen
nämndes i direktiven vissa spörsmål om församlingarnas kommunalrättsliga
inre organisation samt kompetensregleringen mellan församlingsstyrelseorganen
inbördes, däribland frågan, huruvida ändrade kollektbestämmelser,
varom förslag framlagts av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad
sakkunnig, kunde påkalla ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen.
Beträffande utredningsarbetets bedrivande framhölls, att, om arbetet
icke kunde fullgöras inom sådan tid, att den ändrade församlingsstvrelselagstiftningen
kunde sättas i tillämpning den 1 januari 1955, de sakkunniga
borde framlägga förslag till provisorisk lagstiftning beträffande de
mest trängande angelägenheterna, den kommunala fondbildningen m. m.
Med skrivelse den 1 december 1953 överlämnade församlingsstyrelsekommittén
en promemoria med förslag till vissa av kommunallagsförslaget
m. m. aktualiserade ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen. I promemorian
anförde kommittén, att översynen av denna lagstiftning icke
kunde avslutas så tidigt, att fullständiga förslag till nya församlingsstyrelselagar
kunde föreläggas 1954 års riksdag, samt att därför, i den mån det
ansåges erforderligt, att församlingsstyrelselagstiftningen samordnades med
kommunallagen redan i samband med dennas ikraftträdande, detta måste
ske genom provisoriska åtgärder.
Utöver sådana åtgärder behandlade kommittén i promemorian de i det
föregående nämnda spörsmålen om den obligatoriska skolans kommunalrättsliga
ställning samt om ändringar i församlingsstyrelselagarna till följd
av de föreslagna ändrade kollektbestämmelserna.
32
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Över kommitténs promemoria avgåvos yttranden av samtliga domkapitel,
överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens
län samt kammarkollegiet, statskontoret och skolöverstyrelsen ävensom
Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet, Svenska
pastoratens riksförbund, Svenska kyrkans diakonistyrelse och Svenska
prästförbundet. Vid överståthållarämbetets yttrande fogades av ämbetet
infordrade utlåtanden från församlingsdelegerade och stadsfullmäktige i
Stockholm. Två länsstyrelser överlämnade från vissa kyrkoråd inhämtade
utlåtanden.
Av kommunallagsreformen aktualiserade ändringar i
församlingsstyrelselagstiftningen.
Församlingsstyrelsekommittén yttrade i promemorian, att kommittén
kommit till det resultatet, att provisoriska lagstiftningsåtgärder i förevarande
avseende borde begränsas till de fall, där de visade sig oundgängligen
nödvändiga eller där verklig olägenhet skulle uppstå om en anpassning
av församlingsstyrelselagstiftningen efter kommunallagen ej komme till
stånd omedelbart i samband med dess ikraftträdande. Åtgärder, varom
här är fråga, voro enligt kommittén påkallade endast i ett fåtal hänseenden.
De sålunda påkallade åtgärderna nödvändiggjordes, yttrade kommittén,
delvis av kommunalstämmans och allmänna rådstugans avskaffande
samt upphävandet av magistratens befattning med kommunalstyrelsen och
delvis av de nyheter, som kommunallagsförslaget innefattade rörande den
kommunala fondbildningen och vissa därmed sammanhängande ämnen.
De av kommittén från nu angivna synpunkter föreslagna ändringarna
avsågo dels 9 § första stycket, 10 § första stycket, 14 § 2 mom., 34 § andra
stycket samt 54, 58, 66 och 67 §§ allmänna församlingsstyrelselagen, dels
58 §, 62 § 3 mom. samt 69 och 70 §§ lagen om församlingsstyrelse i Stockholm,
dels ock 5 § lagen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.
Enligt kommitténs mening borde vidare i samband med ändringarna av
allmänna församlingsstyrelselagen och lagen om församlingsstyrelse i Stockholm
meddelas övergångsstadganden motsvarande vissa i lagen om införande
av kommunallagen upptagna stadganden. De sålunda föreslagna
övergångsbestämmelserna inneburo att från ikraftträdandet av ändringarna
i församlingsstyrelselagarna de två förut nämnda lagarna om kommunal
fondbildning och angående användning i vissa fall av kommun eller annan
samfällighet tillhörig egendom icke vidare skulle äga tillämpning å församling,
varjämte föreskrifter meddelades rörande vissa vid ändringarnas
ikraftträdande befintliga fonder. I promemorian uttalade kommittén att
fondbildningslagen kunde under vissa förutsättningar i sin helhet upphävas
den 1 januari 1955.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
33
Vid remissbehandlingen av promemorian lämnades vad kommittén anfört
och föreslagit i nu förevarande avsnitt i stort sett utan erinran.
Kammarkollegiet framhöll i sitt yttrande att, om fondbildningslagen
— och i anslutning därtill lagen angående användning i vissa
fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom — upphävdes,
inga fondbildningsbestämmelser komme att gälla för vissa skoldistrikt,
som enligt vad kommittén under ett senare avsnitt föreslagit skulle finnas
kvar efter den 1 januari 1955. — Vidare erinrade kollegiet om de förslag
och rekommendationer om åtgärder för vinnande av större enhetlighet
i fråga om besvärstiden, som framlagts av besvärssakkunniga (SOU 1953:
30), samt anförde, att, om proposition på grund av de sakkunnigas förslag
avlätes till årets riksdag, det syntes böra övervägas, om icke den i 68 §
lagen om församlingsstyrelse stadgade besvärstiden — trettio dagar —
borde ändras till den av de sakkunniga i allmänhet förordade tiden, tre
veckor.
Synpunkter, liknande det senast återgivna uttalandet av kammarkollegiet,
ha anlagts av länsstyrelsen i Örebro län.
Departementschefen har för egen del yttrat, att han ansåge sig i förhandenvarande
läge böra förorda de av kommittén föreslagna provisoriska
lagstiftningsåtgärderna.
I fråga om besvärstidens längd har departementschefen uttalat, att han
icke funne nödvändigt, att församlingsstyrelselagens regel om besvärstid
nu bragtes i överensstämmelse med den nya kommunallagens bestämmelse
och den av besvärssakkunniga antagna allmänna normen om tre veckors
besvärstid. Den av kammarkollegiet avsedda ändringen borde enligt departementschefen
i stället anstå tills vidare.
Beträffande upphävande av 1946 års fondbildningslag och 1936 års lag
angående användning i vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig
egendom har departementschefen erinrat om att enligt propositioner
till årets riksdag (nr 119 och nr 197) dessa lagar från och med den 1 januari
1955 icke skola äga tillämpning på landsting och icke heller på Stockholms
stad. Departementschefen har vidare nämnt, att de berörda båda lagarna
visserligen enligt sin lydelse gälla även beträffande fattigvårdssamhällen
men att några sådana samhällen icke finnas och att efter kommunindelningsreformens
genomförande icke heller något behov att tillskapa dylika
torde föreligga. Med hänsyn till det anförda och då den nya kommunallagens
regler om fondbildning m. in. enligt de av departementschefen förordade
ändringarna framdeles skola äga motsvarande tillämpning å församling,
har departementschefen föreslagit, att de förut nämnda lagarna
av år 1936 och år 1946 skola upphävas med verkan från och med den 1
januari 1955. I anslutning till vad kammarkollegiet yttrat har departementschefen
uttalat, att de båda lagarna dock böra övergångsvis gälla
beträffande vissa skoldistrikt.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955 samt. 2 avd. Nr 13.
34
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Församlingsstyrelselagstiftningen och regleringen av den
obligatoriska skolans kommunalrättsliga
ställning m. m.
Enligt 1 § första stycket allmänna församlingsstyrelselagen äger varje
territoriell församling själv vårda folk- och fortsättningsskolväsendet i församlingen,
såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar
tillkommer annan. I 1 § första stycket lagen den G juni 1930 (nr 262) om
skolstyrelse i vissa kommuner stadgas, att i lands- eller stadskommun, som
sammanfaller med skoldistrikt, folk- och fortsättningsskolväsendet skall,
där kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, utgöra en för kommunen gemensam
angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan har att vårda. Enligt
1 § andra stycket sistnämnda lag skall för Stockholms stad gälla vad särskilt
är stadgat. Dessa stadganden återfinnas i lagen den 15 maj 1903 (nr
58) angående folkskoleväsendet i Stockholm. Folk- och fortsättningsskolväsendet
i Stockholm skall enligt 1 § denna lag — med vissa undantag —
utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom
kommun har att vårda.
Vidare stadgas i 1 § andra stycket allmänna församlingsstyrelselagen,
att två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för
vården av de i lagen avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas
till en kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende
å vården av gemensamma angelägenheter, i den mån ej annat är
föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i samma lag stadgas om församling.
Har Konungen stadgat, att två eller flera församlingar eller delar av församlingar
för vården av folk- och fortsättningsskolväsendet tillsammans
skola utgöra ett skoldistrikt, skall sådant distrikt utgöra en kyrklig samfällighet.
Till nu avsedda bestämmelser ansluta sig stadganden i 4 §, 27 §
2 mom., 31 § och 46 § allmänna församlingsstyrelselagen.
1951 års skolstyrelseutredning och för samling sstyr elsekommittén. Såsom
anförts inledningsvis, föreslog skolstyrelseutredningen — under åberopande
av vad som anförts i en av utredningen upprättad, vid den tidigare
nämnda skrivelsen fogad promemoria — att folkundervisningen framdeles
i princip skulle vara en den borgerliga kommunens angelägenhet samt att
i följd därav de i allmänna församlingsstyrelselagen innefattade bestämmelserna
rörande folk- och fortsättningsskolväsendet skulle upphävas. Församlingsstyrelsekommittén
anslöt sig i sin promemoria till den av skolstyrelseutredningen
sålunda hävdade uppfattningen. Av de båda sakkunnigberedningarna
framhölls, att ett upphävande av nyssnämnda bestämmelser
icke borde medföra, att folkundervisningen i de skoldistrikt, där
den vid lagändringens ikraftträdande alltjämt utgjorde en församlingens
35
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
angelägenhet, omedelbart överflyttades till den borgerliga kommunens förvaltningsområde.
Från nu angivna synpunkt erforderlig övergångsbestämmelse
borde enligt sakkunnigberedningarna meddelas i anslutning till lagändringen.
Församlingsstyrelsekommittén föreslog på anförda skäl, att nu avsedda
bestämmelser i allmänna församlingsstyrelselagen skulle upphävas i samband
med de ändringar i lagen, som enligt kommitténs mening borde vidtagas
i anledning av kommunallagsreformen för att träda i kraft samtidigt
med kommunallagen, d. v. s. den 1 januari 1955. Kommittén framlade
därför även förslag till sådana ändringar, som erfordrades för ett borttagande
av skolbestämmelserna ur lagen. Av kommittén föreslogs jämväl
en övergångsbestämmelse av innebörd som nyss sagts. Att skolbestämmelserna
borttoges ur nämnda lag ansåg kommittén icke nödvändiggöra ändringar
i 1930 års skolstyrelselag och 1921 års folkskolestadga.
De av kommittén härutinnan föreslagna ändringarna i församlingsstyrelselagen
avse 1—3 §§, 14 § 1 och 2 inom., 17 §, 20 § 1 mom., 22, 25, 34,
40, 41, 43, 44 och 45 §§,46 § 2 inom., 47—56 §§, 58—62 §§ samt 65, 68
och 71 §§ ävensom rubriken till 4 kap.
Kommittén föreslog icke i sin promemoria någon ändring i bestämmelsen
i 1 § allmänna församlingsstyrelselagen om att — utom två eller flera
församlingar — även delar av skilda församlingar må förenas till kyrklig
samfällighet eller i därtill anknytande stadganden i 4 §, 27 § 2 inom., 31 §
och 46 § i lagen.
Kommittén påpekade att, om bestämmelserna om skolråd in. in. borttoges
ur allmänna församlingsstyrelselagen, detta skulle få konsekvenser
inom ett annat i lagen reglerat område, nämligen beträffande bestämmelserna
om församlingsbibliotek. Såsom en provisorisk lösning härvidlag föreslog
kommittén dels en lagändring av innebörd att de församlingar, där
församlingsbibliotek finnas, obligatoriskt skola ha att utse särskild biblioteksstyrelse,
dels ock i anslutning härtill vissa andra ändringar i lagen.
Nu avsedda ändringar omfatta 40 § femte stycket, 46 § 2 mom., 50 §
andra stycket samt 58 och 59 §§.
Under remissbehandlingen lämnades vad församlingsstyrelsekommittén
anfört och föreslagit i nu förevarande avsnitt i huvudsak utan erinran.
Kammarkollegiet förordade dock i sitt yttrande, att skolbestämmelserna
skulle borttagas ur allmänna församlingsstyrelselagen först
i samband med antagandet av den nya lagstiftning om skolväsendets organisation
och kommunalrättsliga ställning, vartill skolstyrelseutredningen
hade att utarbeta förslag. Rörande bestämmelsen i 1 § församlingsstyrelselagen
om att delar av skilda församlingar må förenas till kyrklig samfällighet
yttrade kollegiet, att något behov av bestämmelsen, som syntes ha tillkommit
uteslutande i skolväsendets intresse, icke torde föreligga i fortsättningen.
36
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
Departementschefen har i sitt yttrande i förevarande frågor förklarat
sig helt dela skolstyrelseutredningens och församlingsstyrelsekommitténs
uppfattning, att folkundervisningen framdeles i princip bör vara en borgerligt
kommunal angelägenhet. Vidare har han, i den av kammarkollegiet
berörda frågan om tidpunkten, då skolbestämmleserna borde borttagas ur
församlingsstyrelselagen, anslutit sig till kommitténs uppfattning, att dessa
bestämmelser böra utmönstras redan i samband med de ändringar i lagen,
som i propositionen föreslagits från andra synpunkter. Härutinnan har
departementschefen åberopat vissa skäl, i fråga om vilka må hänvisas till
det vid propositionen fogade protokollsutdraget (s. 60).
Även i övrigt har departementschefen i huvudsak anslutit sig till vad
församlingsstyrelsekommittén förordat. Dock har han, med instämmande
i vad kammarkollegiet yttrat, föreslagit att föreskrifterna om sådana kyrkliga
samfälligheter, vari delar av skilda församlingar ingå, skola upphävas.
Avslutningsvis har departementschefen uttalat, att enligt hans mening
i förevarande sammanhang vissa bestämmelser avseende skoldistrikt böra
utmönstras ur lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning och i kommunala vallagen.
Församlingsstyrelselagstiftningen och kollektväsendets
reglering.
Gällande bestämmelser angående kollekter äro meddelade i kungörelsen
den 30 december 1953 (nr 739) angående kollekter, vilken trädde i kraft
den 1 januari 1954. Samtidigt upphävdes den tidigare kollektkungörelsen
av den 1 december 1950 (nr 613).
Enligt gällande kungörelse kan kollekt upptagas dels vid sådan ordinarie
gudstjänst (ottesång, högmässa eller aftonsång), som förrättas å söncller
helgdag och hålles i församlingskyrka eller å annan, behörigen bestämd
plats, dels vid annan i svensk kyrkoförsamling förrättad allmän gudstjänst
eller offentlig andaktsstund. Kollekter vid ordinarie gudstjänst av nyss
nämnt slag äro dels rikskollekter, vilka beslutas av Kungl. Maj:t, dels
stiftskollekter, varom beslut fattas av vederbörande domkapitel, och dels
församlingskollekter. Beslutanderätten i fråga om församlingskollekt tillkommer
församlingen, d. v. s. kyrkostämman respektive kyrkofullmäktige.
Beslutanderätten rörande sådan kollekt, som enligt vad ovan sagts
upptages vid annan allmän gudstjänst eller offentlig andaktsstund, tillkommer
däremot pastor eller — med dennes medgivande — annan därvid
tjänstförrättande präst. I motsats till vad som var fallet enligt 1950 års
kungörelse kan enligt den nya kungörelsen församlingskollekt upptagas
även för sådant ändamål, som icke är lokaliserat till vederbörande församling.
I varje kyrka eller annan församlingens gudstjänstlokal, där guds
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
37
tjänst regelbundet firas, skall finnas kollektbok, vari influtna kollektbelopp
skola införas. Kollektboken skall jämte kollekträkenskaperna granskas av
de för kyrkorådets räkenskaper utsedda revisorerna. Kyrkorådet utövar
viss granskning av församlingskollekts användning.
Till grund för gällande kollektkungörelse låg bland annat det inledningsvis
nämnda förslaget av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig.
Den sakkunnige — direktorn i diakonistyrelsen W. N. Schröder —
uttalade i ett vid förslaget fogat betänkande, bland annat, att kollekten
vore ett gudstjänstmoment och icke hade något gemensamt med upptagande
av avgift samt att beslutanderätten om kollektändamål icke torde
tillkomma de myndigheter, som ha att besluta om upptagande av avgifter,
utan dem som äga att besluta om anordningar vid gudstjänsten, nämligen,
i fråga om församling, pastor och kyrkoråd.
Frågan om ny kollektkungörelse underställdes 1953 års kyrkomöte för
yttrande. Kyrkomötet biträdde helt den sakkunniges förslag i de delar
som här återgivits.
Såsom framgår av vad ovan återgivits ur den sedermera utfärdade kollektkungöreisen
bygger denna i fråga om beslutanderätten om församlingskollekt
icke på vad den sakkunnige och kyrkomötet förordat. Kungörelsen
innehåller i stället i denna fråga — i avvaktan på resultatet av församlingsstyrelsekommitténs
överväganden härvidlag — de i 1950 års kungörelse
upptagna reglerna oförändrade.
Församlingsstyrelsekommittén föreslog i sin tidigare nämnda promemoria
på skäl, i fråga om vilka må hänvisas till det vid propositionen fogade
protokollsutdraget (s. 45—46), att de kyrkokommunala organen skulle frigöras
från den direkta befattningen med hithörande angelägenheter. Enligt
kommitténs mening borde beslutanderätten beträffande upptagande av
församlingskollekt läggas över på pastor respektive tjänstförrättande präst.
Vissa skäl kunde emellertid enligt kommittén anföras för att den kollektgivande
menigheten finge ett visst inflytande i här avsedda frågor. Kommittén
uttalade sig med hänsyn härtill för att det ålades pastor eller tjänstförrättande
präst att i kollektfrågor samråda med kyrkvärdarna eller några
andra av kyrkorådets ledamöter samt, därest pastor icke vore kyrkostämmans
ordförande, jämväl med denne. Beträffande revisionen av kollekträkenskaperna
anförde kommittén, att denna icke borde åläggas de kyrkokommunala
revisorerna i denna deras egenskap. Församlingen kunde emellertid
härvidlag enligt kommittén medverka i den formen, att den utsåge
särskilda kollektrevisorer. Till sådana skulle enligt kommittén kunna utses
samma personer, som valts att revidera församlingens räkenskaper.
Under remissbehandlingen lämnades kommitténs förslag i före varande
del utan erinran av åtskilliga remissinstanser, däribland domkapitlen
i Linköping, Skara, Västerås, Luleå och Stockholm.
I huvudsak tillstyrktes förslaget jämväl av domkapitlen i Sträng
-
38
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
näs och Karlstad. Även kammarkollegiet yttrade sig —
ehuru med uttalad tvekan — i tillstyrkande riktning. Att beslutanderätten
borde tillkomma kyrkorådet förordades av domkapitlet i Växjö,
diakonistyrelsen, Svenska pastoratens riksförbund
samt Svenska prästförbundets interimstyrelse. En liknande
ståndpunkt intogs av domkapitlet i Uppsala. Svenska pastoratens
riksförbund tillfogade att pastor och kyrkovärdarna skulle äga besluta
i brådskande fall. Åter andra remissinstanser, såsom domkapitlen
i Hä r n ö s a n d och Visby, förordade en ordning i huvudsaklig
överensstämmelse med vad den sakkunnige och kyrkomötet föreslagit.
Departementschefen yttrade i denna fråga, bland annat:
»För egen del anser jag övervägande skäl tala för att beslutanderätten beträffande
upptagande av församlingskollekt lägges i kyrkorådets hand. Det
praktiska livets krav torde dock nödvändiggöra, att pastor eller tjänstförrättande
präst tillerkännes rätt att i brådskande fall besluta om upptagande
av församlingskollekt efter samråd, där så kan ske, med kyrkvärdarna.
Att utesluta kyrkorådet såsom organ från befattningen med kollektfrågorna
— vilket kommitténs förslag innebär — synes mig mindre välbetänkt
med hänsyn till kyrkorådens ställning i församlingarna. Ej heller
anser jag det lämpligt, att pastor — såsom följden skulle bli av de i sakkunnigbetänkandet
föreslagna bestämmelserna — i kollektfrågor erhåller
vetorätt i förhållande till kyrkorådet, där han är självskriven ordförande.
Med hänsyn till kollektinstitutets speciella natur anser jag den omständigheten,
att församlingskollekt numera kan upptagas för ändamål, som ligger
utanför församlingens verksamhet, icke utgöra något principiellt rättsligt
hinder för att kyrkorådet tillägges befogenhet att besluta om upptagande
av dylik kollekt och även i vissa andra hänseenden taga befattning
med kollektväsendet. Ej heller synes mig hinder möta, att de kyrkokommunala
revisorerna enligt kollektbestämmelserna ålägges granska jämväl
kollekträkenskapema. Jag anser det emellertid icke erforderligt och — i
varje fall i det läge som lagstiftningen på förevarande område nu befinner
sig — ej heller lämpligt, att särskilda bestämmelser om kyrkorådets och
de kyrkokommunala revisorernas befattning med här avsedda uppgifter
beträffande kollektväsendet införes i församlingsstyrelselagarna. Av mig i
det föregående föreslagna grunder för berörda kyrkokommunala organs
ianspråktagande för nyssnämnda uppgifter synes emellertid böra underställas
riksdagen. Detta torde böra ske i samband med den revision av
nämnda lagar, som av andra skäl nu föreslås.
I anslutning till det sagda får jag framhålla, att enligt min mening tillräckliga
skäl icke längre föreligger för att upprätthålla den i gällande kollektkungörelse
i fråga om beslutanderätten beträffande upptagande av för
-
39
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
samlingskollekter gjorda åtskillnaden mellan a ena sidan kollekter, som
upptages i samband med ordinarie gudstjänst (ottesång, högmässa eller
aftonsång), och å andra sidan kollekter, som upptages vid annan allmän
gudstjänst. Även beslutanderätten beträffande upptagande av församlingskollekt
vid sistnämnda slag av gudstjänster bör därför som regel tillkomma
kyrkorådet.»
Utskottet.
Då det icke varit möjligt att slutföra den fullständiga, av kommunallagsreformen
föranledda revisionen av församlingsstyrelselagstiftningeit i sa
god tid, att de nya församlingsstyrelselagarna kunna träda i kraft samtidigt
med kommunallagen, den 1 januari 1955, synes lämpligt att, såsom
uttalats av församlingsstyrelsekommittén, de provisoriska lagstiftningsåtgärderna
inskränkas till vad som är oundgängligen nödvändigt. Vad i propositionen
utifrån angivna ståndpunkt föreslagits härutinnan synes vara av
lämplig omfattning.
Allmän enighet synes råda därom, att bestämmelserna om folk- och fortsättning
sskolväsendet — vilket nästan genomgående numera är en angelägenhet
för de borgerliga primärkommunerna — skola ändras därhän, att
dessa kommuner även lagtekniskt framstå såsom huvudmän för den obligatoriska
skolan. I fråga om tidpunkten för den huvudsakligen formella revision,
som i denna del föreslagits i propositionen, vill utskottet ansluta sig
till föredragande departementschefens uppfattning, att revisionen bör genomföras
samtidigt med den ovan avsedda provisoriska anpassningen av
församlingsstyrelselagstiftningen till den nya kommunallagen. I de synneiligen
få kommuner, där den obligatoriska skolan alltjämt star under ledning
av kyrkligt kommunala organ — enligt uppgift av föredragande departementschefen
allenast tolv vid nästa ars ingång skall den nuvarande
ordningen övergångsvis bestå. Utskottet vill framhalla vikten av att
dessa kommuner få största möjliga frihet att själva bestämma tidpunkten
då ledningen av skolväsendet skall överflyttas till den borgerliga kommunen.
— Utskottet ansluter sig jämväl till de övriga ändringsförslag, som i
propositionen framlagts i avsnittet om skolväsendets kommunalrättsliga
ställning.
Skolstyrelselagstiftningen kommer efter det propositionens förslag genomförts
att vara behäftad med vissa brister i formellt avseende. Särskilt
anmärkningsvärt är att 1930 års skolstyrelselag, ehuru formellt huvudförfattning
efter den 1 januari 1955, såväl genom sin benämning — lag om
skolstyrelse i vissa kommuner — som genom formuleringen av vissa stadganden
alltjämt framstår som en undantagsreglering. Enligt vad som utta
-
40 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
lats i en vid årets riksdag tidigare behandlad proposition (nr 34) torde
emellertid förslag till ny skolstyrelselag komma att föreläggas riksdagen
år 1955; den formellt mindre tillfredsställande ordningen kan därför förutsättas
komma att råda endast under kort tid.
Den tekniska utformningen av de i pr&positionen framlagda lagförslagen
har icke eljest givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
alltså förslagen oförändrade.
I frågan om upphävande av fondbildningslagen och lagen angående användning
i vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom
har departementschefen framhållit, bland annat, att enligt förslag,
som i propositioner (nr 119 och nr 197) framlagts för årets riksdag, de angivna
lagarna efter den 1 januari 1955 icke skola äga tillämpning å landsting
och icke heller å Stockholms stad. Det förslag, varigenom lagarna upphävts
i fråga om landsting, har på hemställan av konstitutionsutskottet
(uti. nr 12) den 28 i innevarande april månad antagits av båda kamrarna.
1 utlåtande (nr 14) över den proposition, enligt vilken de angivna lagarna
icke vidare skola tillämpas å Stockholm, vilket utlåtande avgives samtidigt
med förevarande utlåtande, tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda
förslaget oförändrat.
Beträffande beslutanderätten i fråga om för samling skollekt vill utskottet
ansluta sig till de av departementschefen i det ovan återgivna uttalandet
förordade grunderna. Utskottet anser riktigt, att församlingarna ha inflytande
i kollektfrågor; kyrkorådet synes vara det lämpligaste organet att
utöva beslutanderätten. Vad i propositionen föreslagits om beslutanderätten
i brådskande fall samt om revision av kollekträkenskaperna kan utskottet
likaledes tillstyrka. Vidare synes det lämpligt att — såsom departementschefen
förordat — beslutanderätten även i fråga om kollekt vid
annan än ordinarie gudstjänst tillägges kyrkorådet.
Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till förevarande proposition,
nr 207,
dels antaga de här ovan intagna förslagen till 1) lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;
2) lag angående ändring i lagen den 6
juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm;
3) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931
(nr 201) angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i
Göteborg; 4) lag angående ändrad lydelse av 40 § lagen
den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning; samt 5) lag
angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen den
6 juni 1930 (nr 253);
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.
41
dels ock godkänna de av föredragande departementschefen
i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
förordade grunderna Inträffande beslutanderätten
i fråga om upptagande av församlingskollekt.
Stockholm den 29 april 1954.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren*, Hällgren*, Sandberg, Fritiof
Karlsson*, Weiland*, Erik Olsson*, Olsén* och Sigfrid Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Spångberg, Larsson i Julita,
Nordkvist, Gustafsson i Bogla*, Nilsson i Göingegården*, Hammar*, Larsson
i Luttra, Adamsson* och Rimås.
*) Ej närvarande vid justeringen.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 5 samt. 2 avd. Nr 13.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.