Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930

1954-04-29 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1954:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående ändring i

lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse,

m. in.

Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 7 april 1954 hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 207, däri Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 19 mars 1954, föreslagit riksdagen

att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;
2)

lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm;

3) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg;

4) lag angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

samt

5) lag angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253);

dels ock godkänna i det vid propositionen fogade protokollsutdraget av

föredragande departementschefen, statsrådet Persson, förordade grunder beträffande

beslutanderätten i fråga om upptagande av församlingskollekt.

De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195/i. 6 samt 2 avd. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 1—4, 9 och 10 §§, 14 § 1 och 2 inom., 17 §,

20 § 1 mom., 22 och 25 §§, 27 § 2 mom. samt 31, 34, 40, 41, 43—62, 65—68

och 71 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse ävensom rubriken

till 4 kapitlet samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse: Föreslagen lydelse:

1 §■

Varje territoriell församling äger

att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma

kyrkliga angelägenheter

samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församlingen, såvitt

icke handhavandet därav enligt

gällande författningar tillkommer

annan.

Två eller flera församlingar eller

delar av skilda församlingar må för

vården om de i denna lag avsedda

angelägenheterna eller vissa av

dem förenas till en kyrklig samfällighet.

Beträffande sådan samfällighet

skall med avseende å vården

om gemensamma angelägenheter, i

den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna

lag stadgas om församling. Ingår 1

1 §•

Varje territoriell församling äger

att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma

kyrkliga angelägenheter,

såvitt icke handhavandet därav

enligt gällande författningar tillkommer

annan.

Två eller flera församlingar må

för vården om de i denna lag avsedda

angelägenheterna eller vissa

av dem förenas till en kyrklig samfällighet.

Beträffande sådan samfällighet

skall med avseende å vården

om gemensamma angelägenheter, i

den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna

lag stadgas om församling. Ingår

församling i kyrklig samfällighet

1 Senaste lydelse, se beträffande 1, 4 och 40 §§ 1942: 294, beträffande 2 och 41 §§ 1950:283,

beträffande 9 § 1951:685, beträffande 14 § 1 mom., 59 § och 66 § 1946:495, beträffande 22 och

67 §§ 1950: 292, beträffande 25 och 51 §§ 1937: 252, beträffande 31 § 1953: 266, beträffande 34 §

1937:235, beträffande 44 § 1945:454, beträffande 54 § 1936:427, beträffande 57 § 1951:692,

beträffande 58 § 1946: 730 samt beträffande 60 § 1953: 284.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

3

Gällande lydelse:

församling i kyrklig samfällighet

omfattande alla i denna lag avsedda

angelägenheter, äger vad i första

stycket stadgas icke tillämpning

å församlingen. Har Konungen

stadgat, att två eller flera församlingar

eller delar av församlingar

för vården om folk- och fortsättning

sskoleväsendet tillsammans

skola utgöra ett skoldistrikt, skall

sådant distrikt utgöra en kyrklig

samfällighet. Bildande av kyrklig

samfällighet i andra fall beror av

Konungens särskilda förordnande.

Dylikt förordnande må ej meddelas,

med mindre församlingarna

samtyckt därtill eller åtgärden finnes

vara påkallad av betydande

allmänt behov.

Där Konungen förordnat, att för

vården om folk- och fortsättning sskoleväsendet

församling skall vara

delad i skilda skoldistrikt, gäller om

sådant skoldistrikt i avseende å

vården om nämnda angelägenhet

vad i denna lag är stadgat om församling.

Angående vården om folk- och

fortsättning sskoleväsendet i vissa

kommuner är särskilt stadgat.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter

samt ärenden rörande folk- och

fortsättning sskoleväsendet avses i

denna lag frågor om:

dels

a) åtgärder till---kyrko
musikens

höjande;

b) tillsättande och avskedande

av kyrkobetjiinte;

c) prästerskapets, kyrkomusikers

och kyrkobetj iintes löneförmåner;

Föreslagen lydelse:

omfattande alla i denna lag avsedda

angelägenheter, äger vad i första

stycket stadgas icke tillämpning

å församlingen. Om bildande

av kyrklig samfällighet förordnar

Konungen. Dylikt förordnande må

ej meddelas, med mindre församlingarna

samtyckt därtill eller åtgärden

finnes vara påkallad av betydande

allmänt behov.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter avses

i denna lag frågor om:

a) åtgärder till---kyrko
musikens

höjande;

b) tillsättande och avskedande

av kyrkobetjänte;

c) priisterskapets, kyrkomusikers

och kyrkobetjän tes löneförmåner;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med---av
sedd

egendom;

f) byggande och---bygg
nad

hör;

g) avgifter till---dithö
rande

anstalter;

h) åtgärder till---under

gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt

j) anskaffande och---kyr
kans

egendom;

dels

k) folk- och fortsättning sskolundervisningen

samt dithörande anstalter,

däri inbegripet skolbibliotek;
l)

tillsättande och avskedande

av lärare vid folk- och fortsättningsskolor;
m)

skollärares löneförmåner;

n) hushållning med och vård om

församlingen tillhörig, för skolväsendet

avsedd egendom;

o) byggande och underhåll av

skolhus och tjänstebostäder för

skollärare jämte vad till sådan

byggnad hör; samt

p) avgifter till skola jämte dithörande

anstaltei'';

dels ock

q) upprättande och underhåll av

församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

r) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

3 §.

Församlings beslutanderätt —

--av kyrkofullmäktige.

I ärende -—--med försam
lingarna.

Föreslagen lydelse:

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med---av
sedd

egendom;

f) byggande och----bygg
nad

hör;

g) avgifter till---dithö
rande

anstalter;

h) åtgärder till---under

gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan;
j)

anskaffande och---kyr
kans

egendom;

k) upprättande och underhåll

av församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

l) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

3 §.

Församlings beslutanderätt —

--av kyrkofullmäktige.

I ärende--*--med försam
lingarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

5

Gällande lydelse:

Förvaltning och verkställighet

tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättning

sskolestyrelse eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, som

äro utsedda för särskilda förvaltnings-

eller verkställighetsbestyr.

4 §.

I församling med mera än 1 500

invånare skall den församlingen

tillkommande beslutanderätten,

med de undantag varom förmäles

i 5 §, uppdragas åt kyrkofullmäktige.

Beträffande församling, som

helt eller delvis ingår i kyrklig samfällighet,

må Konungen förordna

om undantag från vad sålunda

stadgas.

Har i---annorlunda be
sluter.

Församling med---laga

kraft.

Beslut om---och domka
pitlet.

9 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas

överläggningar och beslut

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven person, som är

medlem av svenska kyrkan och

äger utöva rösträtt å kommunalstämma

eller, i stad, å allmän rådstuga.

Den som---annan försam
ling.

I ärende---eller fastighet.

Att den---andra stycket.

Föreslagen lydelse:

Förvaltning och verkställighet

tillkomma kyrkoråd eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, som

äro utsedda för särskilda förvaltnings-

eller verkställighetsbestyr.

4 §.

I församling med mera än 1 500

invånare skall den församlingen

tillkommande beslutanderätten,

med de undantag varom förmäles

i 5 §, uppdragas åt kyrkofullmäktige.

Beträffande församling, som ingår

i kyrklig samfällighet, må Konungen

förordna om undantag från

vad sålunda stadgas.

Har i---annorlunda be
sluter.

Församling med---laga

kraft.

Beslut om---och domka
pitlet.

9 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas

överläggningar och beslut

tillkommer envar inom församlingen

mantalsskriven svensk medborgare,

som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjuguett

års ålder och ej är omyndig.

Varje röstberättigad äger en röst.

Den som---annan försam
ling.

I ärende---eller fastighet.

Att den---andra stycket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

10 §.

I avseende å utövning av rösträtt

å kyrkostämma och sådan

rätts överlåtande till annan person

skall vad som är stadgat för kommunalstämma

på landet och allmän

rådstuga i stad äga motsvarande

tillämpning.

Om upprättande av röstlängd

och om röstlängdens bindande verkan

stadgas i kommunala vallagen.

14 §.

1 mom. I församling---och

förvaltning;

en i oktober månad för fastställande

av utgifts- och inkomststat

för kyrka och skola samt församlingsbibliotek;

samt

en före —--och revisors
suppleanter.

2 mom. Extra kyrkostämma hålles,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller

stadsstyrelsen, kyrkoherden eller

Föreslagen lydelse:

10 §.

Om upprättande av röstlängd

och om röstlängdens bindande verkan

stadgas i kommunala vallagen.

Röstberättigad må genom fullmakt

till annan röstberättigad

överlåta sin talan och rösträtt å

kyrkostämma.

Fullmakt skall vara ställd till

viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den

dug underskrivandet skett. Å fullmakten

skall tillika vara av två

vittnen tecknat bevis, att densamma

egenhändigt underskrivits av

utställaren å den dag fullmakten

utvisar samt att namnet på den

person, till vilken fullmakten är

ställd, då fanns utsatt å fullmakten.

Är fullmakt ej så underskriven

och bevittnad, som nu är sagt, är

den ogill. Fullmakt äger icke giltighet

under längre tid än trettio dagar

efter dagen för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt

föra talan eller utöva rösträtt

för mera än en röstberättigad.

14 §.

1 mom. I församling---och

förvaltning;

en i oktober månad för fastställande

av utgifts- och inkomststat

för kyrka och församlingsbibliotek;

samt

en före — — — och revisorssuppleanter.

2 mom. Extra kyrkostämma hålles,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

kyrkoherden eller

den hans ämbete förvaltar, kyrko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet,

skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse sådant

äskar eller ordföranden finner

det nödigt.

Envar, som---ej föras.

17 §.

De ärenden, som företagas till

avgörande å kyrkostämma, skola

förut vara vederbörligen beredda

av kyrkorådet eller skolrådet eller

annan styrelse, nämnd eller beredning,

dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera

särskilt för sådan beredning utsedda

personer. Innan ärende, som beretts

annorledes än av kyrkorådet

eller skolrådet, företages till avgörande

å kyrkostämma, skall tillfälle

lämnas kyrkorådet eller skolrådet

att avgiva yttrande däröver.

Val må---församlingens

rättighet.

20 §.

1 mom. Sedan överläggningen

---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver —

--med klubbslag.

Begäres omröstning---vid

val.

Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i

Öl §, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till

avgörande å kyrkostämma, skall

vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erhål
-

Föreslagen lydelse:

rådet eller biblioteksstyrelse sådant

äskar eller ordföranden finner det

nödigt.

Envar, som---ej föras.

17 §.

De ärenden, som företagas till

avgörande å kyrkostämma, skola

förut vara vederbörligen beredda

av kyrkorådet eller annan styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet

efter sin beskaffenhet hör, eller av

en eller flera särskilt för sådan beredning

utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än

av kyrkorådet, företages till avgörande

å kyrkostämma, skall tillfälle

lämnas kyrkorådet att avgiva

yttrande däröver.

Val må---församlingens

rättighet.

20 §.

1 mom. Sedan överläggningen

---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver —

--med klubbslag.

Begäres omröstning---vid

val.

Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 61 §,

så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

å kyrkostämma, skall vara proportionellt,

därest det begäres av

minst så många väljande, som

motsvara det tal, vilket erhålles,

om samtliga väljandes antal delas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

les, om samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om

förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

22 §.

Vad om landskommuns eller

stads rätt att besluta om ersättning

åt innehavare av kommunalt

uppdrag är stadgat skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga om

kyrkostämmas befogenhet att besluta

om arvode och ersättning för

utgifter åt stämmans ordförande,

om dagtraktamente, ersättning för

särskild resdag och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av kyrkoråd

eller skolråd eller annan för

handhavande av församlingens

angelägenheter tillsatt styrelse,

nämnd eller beredning eller åt revisor

samt om arvode och ersättning

för utgifter åt revisor eller åt sådan

ledamot av rådet, styrelsen, nämnden

eller beredningen, som utsetts

till ordförande eller som eljest i viss

befattning inom rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen eller

efter särskilt uppdrag utför arbete

av mera betydande omfattning.

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkostämmans justerade

protokoll tillställes kyrkorådet,

skolrådet, jortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse eller de andra

styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av

stämmans beslut uppdragits.

Den som---riktighet be
styrkt.

Föreslagen lydelse:

med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om förfarandet

vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

22 §.

Vad om landskommuns eller

stads rätt att besluta om ersättning

åt innehavare av kommunalt

uppdrag är stadgat skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga om

kyrkostämmas befogenhet att besluta

om arvode och ersättning för

utgifter åt stämmans ordförande,

om dagtraktamente, ersättning för

särskild resdag och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av kyrkoråd

eller annan för handhavande

av församlingens angelägenheter

tillsatt styrelse, nämnd eller beredning

eller åt revisor samt om arvode

och ersättning för utgifter åt revisor

eller åt sådan ledamot av

styrelsen, nämnden eller beredningen,

som utsetts till ordförande,

eller åt sådan ledamot, som eljest

i viss befattning inom kyrkorådet,

styrelsen, nämnden eller beredningen

eller efter särskilt uppdrag utför

arbete av mera betydande omfattning.

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkostämmans justerade

protokoll tillställes kyrkorådet eller

biblioteksstyrelse eller de andra

styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av stämmans

beslut uppdragits.

Den som---riktighet be
styrkt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

27 §.

2 mom. Skola kyrkofullmäktige

---för samfälligheten.

Av det för samfälligheten bestämda

antalet fullmäktige skall

varje i samfälligheten ingående församling

eller del av församling utse

en samt därutöver det antal, som

belöper på församlingen eller församlingsdelen

efter den beräkningsgrunden,

att en kyrkofullmäktig

utses för varje befolkningstal

motsvarande det som erhålles,

då samfällighetens hela folkmängd

delas med det återstående antalet

fullmäktige för hela samfälligheten.

Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av nämnda

regel bör utses, icke uppgår till det

för samfälligheten bestämda antalet,

skola för ernående av detta antal

de församlingar eller församlingsdelar,

vilkas folkmängd mest

överskjuter omfönnälda tal, vara

berättigade att var för sig välja ytterligare

en fullmäktig. Antalet

fullmäktige, som i enlighet med

dessa föreskrifter skola utses av

varje församling eller del därav,

bestämmes i god tid före valet av

länsstyrelsen.

31 §.

För val av kyrkofullmäktige må

församling med mera än 10 000 invånare

indelas i valkretsar, där så

befinnes lämpligt. Annan församling

må ej indelas i valkretsar, såframt

icke till följd av församlingens

särskilt betydande utsträckning

eller liknande förhållanden

synnerliga skäl föreligga därtill.

Föreslagen lydelse:

27 §.

,2 mom. Skola kyrkofullmäktige

---för samfälligheten.

Av det för samfälligheten bestämda

antalet fullmäktige skall

varje i samfälligheten ingående

församling utse en samt därutöver

det antal, som belöper på församlingen

efter den beräkningsgrunden,

att en kyrkofullmäktig utses

för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då samfällighetens

hela folkmängd delas

med det återstående antalet fullmäktige

för hela samfälligheten.

Därest det antal fullmäktige, som

med tillämpning av nämnda regel

bör utses, icke uppgår till det för

samfälligheten bestämda antalet,

skola för ernående av detta antal

de församlingar, vilkas folkmängd

mest överskjuter omfönnälda tal,

vara berättigade att var för sig

välja ytterligare en fullmäktig. Antalet

fullmäktige, som i enlighet

med dessa föreskrifter skola utses

av varje församling, bestämmes i

god tid före valet av länsstyrelsen.

31 §.

För val av kyrkofullmäktige må

församling med mera än 10 000 invånare

indelas i valkretsar, där så

befinnes lämpligt. Annan församling

må ej indelas i valkretsar, såframt

icke till följd av församlingens

särskilt betydande utsträckning

eller liknande förhållanden

synnerliga skäl föreligga därtill.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

Vid val av fullmäktige för kyrklig

samfällighet skall dock varje i

samfälligheten ingående församling

eller del av för samling utgöra en

valkrets. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

Vid valkretsindelning--—

eller stadsfullmäktigval.

Om indelning---i tillämp
ning.

34 §.

Angående ordinarie---el
ler

helgdag.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare, magistraten

eller stadsstyrelsen, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden

finner det nödigt.

Å tredje---skall utlysas.

4 KAP.

Om kyrkoråd och skolråd.

40 §.

I varje församling skall finnas

ett kyrkoråd och ett skolråd.

Två eller — — — pastoratets

angelägenheter.

Har Konungen i fråga om folkoch

förtsättning sskoleväsendet i

församling förordnat på sätt i 1 §

denna lag omförmäles, eller gäller

beträffande detsamma vad i lagen

om skolstyrelse i vissa kommuner

är stadgat, skall skolråd ej utses i

församlingen.

Föreslagen lydelse:

Vid val av fullmäktige för kyrklig

samfällighet skall dock varje i

samfälligheten ingående församlingutgöra

en valkrets. Valbarhet är ej

inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning---

eller stadsfullmäktigval.

Om indelning---i tillämp
ning.

34 §.

Angående ordinarie---el
ler

helgdag.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet eller biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige sådant

äska eller ordföranden finner

det nödigt.

Å tredje---skall utlysas.

4 KAP.

Om kyrkoråd m. m.

40 §.

I varje församling skall finnas

ett kyrkoråd.

Två eller — — — pastoratets

angelägenheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

För förvaltningen och vården av

fortsättning sskolan må, där församling

finner det vara till fördel

för skolväsendet, utses särskild

fortsättningsskolestyrelse. Hava

två eller flera församlingar enligt

vad särskilt är stadgat förenat sig

om gemensam fortsättning sskola,

skall gemensam fortsättningsskolestyrelse

utses för församlingarna.

Där församling finner det erforderligt,

må för förvaltningen och

vården av församlingsbibliotek utses

särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse skall,

i den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna

lag är stadgat angående skolråd.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer —

--kyrkans angelägenheter.

Kyrkorådet har — — — och

verksamhet.

Skol rådet tillhör att:

a) utöva vården av och befattningen

med folk- och fort sättning sskolan

samt därmed sammanhängande

angelägenheter; samt

b) handhava förvaltningen och

vården av församlingsbibliotek.

Om skolrådets befattning med

vissa angelägenheter avseende kyrkomusikers

anställande och verksamhet

stadgas särskilt.

Såväl kyrkorådet som

s kolrådet åligger, i vad på

vartderas särskilda befattning ankommer,

därjämte att:

a)-ombesörja verkställigheten —

--eller personer;

Föreslagen lydelse:

I församling, där församlingsbibliotek

finnes, skall för förvaltningen

och vården av sådant bibliotek

utses särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande biblioteksstyrelse

skall, i den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla

vad i denna lag är stadgat angående

kyrkoråd.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer---

kyrkans angelägenheter.

Kyrkorådet har — — — och

verksamhet.

Kyrkorådet åligger, i vad på

dess särskilda befattning ankommer,

därjämte att:

a) ombesörja verkställigheten —

--eller personer;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

b) hava överinseendet---

personers förvaltning;

c) till kyrkostämman — — —

omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning---

hos kyrkofullmäktige;

e) i alla---ändamål; samt

f) avgiva infordrade — — —

församlingens angelägenheter.

Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse, tillkommer

det sådan styrelse att handhava

förvaltningen och vården, förstnämnda

styrelse av fortsättningsskolan

och sistnämnda styrelse av

församlingsbibliotek.

43 §.

Ledamöter i kyrkorådet och

skolrådet väljas av kyrkostämman

eller, där kyrkofullmäktige finnas,

av dem till det antal, som stämman

eller fullmäktige finna lämpligt

med hänsyn till församlingens

vidd och folkmängd. Antalet ledamöter

må dock, ordföranden inberäknad,

icke vara under fem eller

över elva. Jämte ledamöterna må

utses suppleanter till det antal,

som finnes lämpligt. Sker ej valet

proportionellt, skall tillika bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

Val av — — — med församlingarna.

Ledamöter i fortsättning sskolestyrelse

utses till det antal, som

församlingen finner lämpligt. Ledamöterna

utses av kyrkostämman

eller kyrkofullmäktige och

skolrådet sålunda, att kyrkostäm
-

Föreslagen lydelse:

b) hava överinseendet---

personers förvaltning;

c) till kyrkostämman — — —

omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning---

hos kyrkofullmäktige;

e) i alla---ändamål; samt

f) avgiva infordrade — — —

församlingens angelägenheter.

43 §.

Ledamöter i kyrkorådet väljas

av kyrkostämman eller, där kyrkofullmäktige

finnas, av dem till

det antal, som stämman eller fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn

till församlingens vidd och

folkmängd. Antalet ledamöter må

dock, ordföranden inberäknad, icke

vara under fem eller över elva.

Jämte ledamöterna må utses suppleanter

till det antal, som finnes

lämpligt. Sker ej valet proportionellt,

skall tillika bestämmas den

ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

Val av---med församling
arna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

man eller kyrkofullmäktige välja

det antal ledamöter, som är närmast

under hälften, och skolrådet

övriga ledamöter.

Skall kyrkoråd eller skolråd utses

för kyrklig samfällighet eller

skall eljest kyrkoråd utses för två

eller flera församlingar gemensamt,

bör tillses, att om möjligt envar

av församlingarna blir företrädd

i rådet.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet må väljas endast den

som är röstberättigad å kyrkostämma

samt boende inom församlingen

och uppnått tjugutre års ålder

ävensom kan anses vilja, då

fråga är om ledamot i kyrkorådet,

främja församlingslivet samt, då

fråga är om ledamot av skolrådet,

befordra skolväsendet. I avseende

å obehörighet att vara ledamot i

kyrkorådet eller skolrådet samt

rätt till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 29 § är

stadgat om kyrkofullmäktig äga

motsvarande tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet

eller skolrådet är stadgat gäller

ock om suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsslcolestyrelse

skall tillses, att

det ''praktiska arbetets intressen

bliva i vederbörlig mån företrädda

inom styrelsen.

45 §.

Ledamöter och suppleanter i

kyrkorådet och skolrådet väljas

för fyra år, räknade från och med

Föreslagen lydelse:

Skall kyrkoråd utses för kyrklig

samfällighet eller eljest för två eller

flera församlingar gemensamt,

bör tillses, att om möjligt envar av

församlingarna blir företrädd i rådet.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet må

väljas endast den som är röstberättigad

å kyrkostämma samt boende

inom församlingen och uppnått

tjugutre års ålder ävensom

kan anses vilja främja församlingslivet.

I avseende å obehörighet att

vara ledamot i kyrkorådet samt

rätt till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 29 § är

stadgat om kyrkofullmäktig äga

motsvarande tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet är

stadgat gäller ock om suppleant .

45 §.

Ledamöter och suppleanter i

kyrkorådet väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

den 1 januari året näst efter det,

då valet skedde. Valet skall förrättas

i november eller december månad

året näst efter det, då allmänna

val av kyrkofullmäktige ägde

rum.

Avgår ledamot---under

året.

46 §.

1 mom. Ordförande i---

därtill förordnar.

1 annex- eller kapellförsamling

---är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat eller delar av sådana

församlingar en kyrklig samfällighet,

förordnar domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar eller annan

inom någon av församlingarna

tjänstgörande präst att vara ordförande

i kyrkorådet för samfälligheten

och en annan sådan präst att

vid hinder för honom föra ordet.

Vad sålunda stadgas skall ock gälla,

där eljest församlingar tillhörande

olika pastorat hava gemensamt

kyrkoråd.

Är ordföranden — — — föra

ordet.

2 mom. Skolrådet väljer inom

sig för varje år en ordförande och

en vice ordförande. Till ordförande

må dock kunna utses kyrkoherden,

ändå att han icke är ledamot av

rådet. Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat eller delar av

sådana församlingar en kyrklig

samfällighet, må till ordförande i

skolrådet för samfälligheten kunna

utses en av kyrkoherdarna i pasto
-

Föreslagen lydelse:

året näst efter det, då valet skedde.

Valet skall förrättas i november

eller december månad året näst

efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägde rum.

Avgår ledamot---under

året.

46 §.

1 mom. Ordförande i — —--

därtill förordnar.

1 annex- eller kapellförsamling

---är tillstädes,

Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat en kyrklig samfällighet,

förordnar domkapitlet en av

församlingarnas kyrkoherdar eller

annan inom någon av församlingarna

tjänstgörande präst att vara

ordförande i kyrkorådet för samfälligheten

och en annan sådan

präst att vid hinder för honom

föra ordet. Vad sålunda stadgas

skall ock gälla, där eljest församlingar

tillhörande olika pastorat

hava gemensamt kyrkoråd.

Är ordföranden — — — föra

ordet.

2 mom. Biblioteksstyrelse väljer

inom sig för varje år en ordförande

och en vice ordförande. Till ordförande

må dock kunna utses kyrkoherden,

ändå att han icke är ledamot

av styrelsen. Utgöra församlingar

tillhörande olika pastorat

en kyrklig samfällighet, må till

ordförande i biblioteksstyrelse för

samfälligheten kunna utses en av

kyrkoherdarna i pastoraten, ändå

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

15

Gällande lydelse:

raten, ändå att han icke är ledamot

av rådet.

Äro både ordföranden ocli vice

ordföranden i skolrådet hindrade

att inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en ledamot

att för tillfället föra ordet.

47 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse

så ofta han finner det nödigt eller

minst halva antalet ledamöter för

uppgivet ärende gör framställning

därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och

skolrådet böra i den vid valet bestämda

ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller

vid uppkommen ledighet, som ej

ännu kunnat fyllas, efter ledamot,

som icke utsetts vid proportionellt

val.

Suppleant vare —--rådets

sammanträden.

49 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej

handlägga ärende, såvida icke flera

än hälften av ledamöterna, ordföranden

inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i---eller upplö
sas.

Vad sålunda stadgas skall äga

motsvarande tillämpning i fråga

Föreslagen lydelse:

att han icke är ledamot av styrelsen.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i biblioteksstyrelse

hindrade att inställa sig vid styrelsens

sammanträde, äger styrelsen

utse en ledamot att för tillfället

föra ordet.

47 §.

Kyrkorådet sammanträder på

ordförandens kallelse så ofta han

finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter för uppgivet

ärende gör framställning därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet böra

i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den

mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen

ledighet, som ej ännu kunnat

fyllas, efter ledamot, som icke utsetts

vid proportionellt val.

Suppleant vare---rådets

sammanträden.

49 §.

Kyrkorådet må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av ledamöterna, ordföranden inberäknad,

äro tillstädes.

Ledamot i---eller upplö
sas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

om ledamot eller till tjänstgöring

kallad suppleant i skolrådet; dock

skola böterna tillfalla skolkassan.

50 §.

Med avseende å kyrkorådet och

skolrådet skall vad i 20 § 1 mom.

är stadgat för kyrkostämma äga

motsvarande tillämpning; dock

skall omröstning, där sådan begäres,

utom vid val och tillsättande

av tjänstebefattning alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden

äger kyrkorådets ordförande, ändå

att han icke är ledamot av skolrådet,

att yttra sig och framställa

förslag men ej att deltaga i besluten.

51 §.

Vid kyrkorådets eller skolrådets

sammanträde skall ordföranden

föra eller på sitt ansvar låta föra

protokoll.

Justering av---nästa sam
manträde.

Sedan protokollet---sär
skilt

utfärdas.

Den som med begagnande av

sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets

eller skolrådets protokoll äger

att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

52 §.

Kyrkorådets ordförande — —

— över dem.

För skolrådets ordförande gälla

enahanda föreskrifter.

Föreslagen lydelse:

50 §.

Med avseende å kyrkorådet skall

vad i 20 § 1 mom. är stadgat för

kyrkostämma äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid

val och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet.

Vid biblioteksstyrelses sammanträden

äger kyrkorådets ordförande,

ändå att han icke är ledamot

av styrelsen, att yttra sig och

framställa förslag men ej att deltaga

i besluten.

51 §.

Vid kyrkorådets sammanträde

skall ordföranden föra eller på sitt

ansvar låta föra protokoll.

Justering av---nästa sam
manträde.

Sedan protokollet---sär
skilt

utfärdas.

Den som med begagnande av

sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets

protokoll äger att utan avgift

få avskriftens riktighet bestyrkt.

52 §.

Kyrkorådets ordförande — —

— över dem.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

17

Gällande lydelse:

53 §.

Kyrkvärdar väljas---i rå
det.

Kyrkorådet och skolrådet utse

för varje kalenderår inom eller

utom sig en kassaförvaltare.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet,

skola så förvaras, att de icke

sammanblandas med andra penningar

eller värdehandlingar.

Penningmedel, som---för

j or dbrukskredit.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet

eller skolrådet ansvarar gemensamt

med de övriga för de medel

rådet bär under sin förvaltning

ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke

gjort anmärkning till protokollet.

56 §.

Om kyrkorådets och skolrådets

befattning med uppgörande av förslag

till utgifts- och inkomststat

samt om revision och meddelande

av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.

Beträffande vård — — — är

stadgat.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 196-4. 6 s

Föreslagen lydelse:

53 §.

Kyrkvärdar väljas---i rå
det.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår

inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet, skola så

förvaras, att de icke sammanblandas

med andra penningar eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som---för

j ordbrukskredit.

Angående anbringande av medel,

som församling enligt 58 § avsatt

till fond, skall vad i 61 § andra

stycket kommunallagen är

stadgat äga motsvarande tillämpning.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet

ansvarar gemensamt med de övriga

för de medel rådet har under sin

förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet

han icke gjort anmärkning

till protokollet.

56 §.

Om kyrkorådets befattning med

uppgörande av förslag till utgiftsoch

inkomststat samt om revision

och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i 5 kap.

Beträffande vård — — — är

stadgat.

S avd. Nr 13.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Gällande lydelse:

57 §.

De avgifter, om vilka kyrkostämma

eller kyrkofullmäktige besluta,

skola utom i de fall, för vilka

annorlunda är i lag eller författning

föreskrivet, utgå på sätt om

täckande av kommuns skattebehov

är stadgat i lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad.

Angående viss---särskilt

stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall

årligen upprättas för det nästföljande

kalenderåret, särskilt för

kyrkan och särskilt för skolan och

församlingsbibliotek. Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse,

skall utgifts- och inkomststat

upprättas särskilt för

fortsättningsskolan eller särskilt

för församling sbiblioteket.

Å utgiftssidan---oförut
sedda

behov.

Statens inkomstsida — — —

dess anskaffande.

Församling må---räken
skaper

uppgått.

Hinder möter---i sänder.

Om fondbildning är särskilt

stadgat.

Föreslagen lydelse:

57 §.

De avgifter, om vilka kyrkostämma

eller kyrkofullmäktige besluta,

skola utom i de fall, för vilka

annorlunda är i lag eller författning

föreskrivet, utgå på sätt om

täckande av kommuns skattebehov

är stadgat i kommunallagen.

Angående viss---särskilt

stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall

årligen upprättas för det nästföljande

kalenderåret, särskilt för

kyrkan och särskilt för församlingsbibliotek.

Å utgiftssidan---oförut
sedda

behov.

Statens inkomstsida — — —

dess anskaffande.

Församling må---räken
skaper

uppgått.

Hinder möter---— i sänder.

Bestämmelserna i 50 § andra

och tredje styckena kommunallagen

om ianspråktag ande av medel,

som kommun uppburit såsom vederlag

för anläggningstillgång eller

på grund av försäkring av sådan

tillgång, samt i 55—57 §§ samma

lag om fondbildning skola äga

motsvarande tillämpning å församling.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

19

Gällande lydelse:

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater

skola uppgöras för kyrkan

av kyrkorådet och för skolan och

församlingsbibliotek av skolrådet.

Finnes jortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse, åligger det

sådan styrelse att uppgöra statförslag

i vad på styrelsens befattning

ankommer.

Statförslagen skola — — — i

kungörelsen.

På nämnda---och avgö
rande.

60 §.

Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

beslutat till utdebitering

skall, allt efter ändamålets beskaffenhet,

genom kyrkorådet,

skolrådet eller särskild styrelse

delgivas på landet kommunalnämnden

och i stad drätselkammaren,

vilka det åligger att på sätt i

lagen om kommunalstyrelse på

landet eller lagen om kommunalstyrelse

i stad är stadgat härom

underrätta länsstyrelsen och vederbörande

lokala skattemyndighet

för debitering och uppbörd av

avgifterna till församlingen i samband

med övriga kommunalutskylder.

Församling äger---mot
svarande

mån.

Församlingen äger — — —

stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlingens fordran hos

statsverket enligt andra och tredje

styckena, skall länsstyrelsen under

Föreslagen lydelse:

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater

skola uppgöras för kyrkan

av kyrkorådet och för församlingsbibliotek

av biblioteksstyrelsen.

Statförslagen skola — — — i

kungörelsen.

På nämnda---och avgö
rande.

60 §.

Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

beslutat till utdebitering

skall, allt efter ändamålets beskaffenhet,

genom kyrkorådet eller

särskild styrelse delgivas på landet

kommunalnämnden och i stad

drätselkammaren, vilka det åligger

att på sätt i kommunallagen är

stadgat härom underrätta länsstyrelsen

och vederbörande lokala

skattemyndighet för debitering och

uppbörd av avgifterna till församlingen

i samband med övriga kommunalutskylder.

Församling äger--— mot
svarande

mån.

Församlingen äger — — —

stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlingens fordran hos

statsverket enligt andra och tredje

styckena, skall länsstyrelsen under

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

samma år utanordna till kommunalnämnden

eller drätselkammaren

med en sjättedel å åttonde dagen i

var och en av månaderna januari,

mars, maj, juli, september och november.

Är församlingens fordran

icke uträknad vid utbetalningstillfället

i januari månad, skall vid

detta tillfälle utbetalas samma belopp

som utbetalades i november

månad föregående år; dock må

länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda

därtill, förordna att utbetalning

skall ske med annat belopp.

Därest det i januari månad utbetalade

beloppet icke motsvarar en

sjättedel av församlingens fordran,

skall härav betingad jämkning ske

av det belopp, som utbetalas i

mars månad. Kommunalnämnden

eller drätselkammaren skall därefter

avlämna medlen till kyrkorådet,

skolrådet eller särskild styrelse.

61 §.

Av kyrkostämman — — —

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkorådet eller skolrådet eller

eljest är redovisningsskyldig till

församlingen, må icke väljas till

revisor eller revisorssuppleant för

granskning av förvaltning, för vilken

han har att redovisa, ej heller

deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av

sådan förvaltning eller i beslut

med anledning av granskningen.

Revisorerna äga — — — beröra

förvaltningen.

Föreslagen lydelse:

samma år utanordna till kommunalnämnden

eller drätselkammaren

med en sjättedel å åttonde dagen i

var och en av månaderna januari,

mars, maj, juli, september och november.

Är församlingens fordran

icke uträknad vid utbetalningstillfället

i januari månad, skall vid

detta tillfälle utbetalas samma belopp

som utbetalades i november

månad föregående år; dock må

länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda

därtill, förordna att utbetalning

skall ske med annat belopp.

Därest det i januari månad utbetalade

beloppet icke motsvarar en

sjättedel av församlingens fordran,

skall härav betingad jämkning ske

av det belopp, som utbetalas i

mars månad. Kommunalnämnden

eller drätselkammaren skall därefter

avlämna medlen till kyrkorådet

eller särskild styrelse.

61 §.

Av kyrkostämman — — —

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkorådet eller eljest är redovisningsskyldig

till församlingen, må

icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av

förvaltning, för vilken han har att

redovisa, ej heller deltaga i val av

revisor eller revisorssuppleant för

granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av

granskningen.

Revisorerna äga---beröra

förvaltningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

21

Gällande lydelse:

62 §.

Det åligger kyrkorådet och

skolrådet ävensom särskild styrelse

att i enlighet med givna föreskrifter

föra räkenskaper över sin

förvaltning och avsluta dem för

kalenderår. Räkenskaperna skola

årligen senast den 1 mars hållas

tillgängliga för revisorerna.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64

§ § göres ej ändring i föreskrifterna

om särskild revision av kyrka- och

skolräkenskaper.

66 §.

1 mom. För att---fem år.

Hurusom beslut angående kommunal

fond skall i vissa fall för att

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse

föreskrives i lag om kommunal

fondbildning.

Beslut, som — — — till Konungen.

2 mom. Församlingen äger--

— annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling jämlikt lagen

om kommunal fondbildning medel

från annan församlingen tillhörig

fond än kassaförlagsfond i stället

för belopp som församlingen äger

upplåna, skall församlingens lånerätt

anses därigenom tagen i anspråk;

dock må församling utan

hinder av denna bestämmelse besluta

att använda sin lånerätt för

att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Föreslagen lydelse:

62 §.

Det åligger kyrkorådet ävensom

särskild styrelse att i enlighet med

givna föreskrifter föra räkenskaper

över sin förvaltning och avsluta

dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen senast den 1 mars

hållas tillgängliga för revisorerna.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64

§§ göres ej ändring i föreskrifterna

om särskild revision av kyrkoräkenskaper.

66 §.

1 mom. För att---fem år.

Att beslut angående fond skall i

vissa fall för att vinna bindande

kraft underställas Konungens prövning

och fastställelse följer av vad

i 5S § sista stycket sägs.

Beslut, som — — — till Konungen.

2 mom. Församling äger---

annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling medel från

annan, församlingen tillhörig enligt

58 § avsatt fond än kassaförlagsfond

i stället för belopp som

församlingen äger upplåna, skall

församlingens lånerätt anses därigenom

tagen i anspråk; dock må

församling utan hinder av denna

bestämmelse besluta att använda

sin lånerätt för att ersätta sålunda

nyttjade fondmedel.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Gällande lydelse:

Med lån---även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

67 §.

Hurusom i visst fall länsstyrelsens

godkännande erfordras för att

giva gällande kraft åt beslut angående

fondmedels anbringande

stadgas i lag om kommunal fondbildning.

Underställt beslut--— där
för

uppgivas.

Över vägrad — — — hos Konungen.

68 §.

Medlem av — — — orättvis

grund.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, inom trettio dagar

efter den dag, då tillkännagivande

om verkställd justering av

det över beslutet förda protokollet

enligt 23 § ägde rum, dagen då det

skedde likväl oräknad, ingivas, i

mål, som avses i 2 § a), b), d), h),

k), l) och q) ävensom i mål rörande

val av ledamöter och suppleanter

i kyrkoråd, skolråd, fortsättning

sskolestyrelse och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning

av sådant råds eller sådan styrelses

räkenskaper till domkapitlet

och i andra mål till länsstyrelsen.

Det åligger klaganden därjämte såväl

att vid besvären foga bevis om

dagen, då sådant tillkännagivande

ägde rum, som ock att inom fjorton

dagar efter det tiden för besvärens

inlämnande utgått till kyrkostämmans

eller, där beslutet fat
-

Föreslagen lydelse:

Med lån — — — även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

67 §.

Att i visst fall länsstyrelsens

godkännande erfordras för att giva

gällande kraft åt beslut angående

fondmedels anbringande följer av

vad i 54 § tredje stycket sägs.

Underställt beslut---där
för

uppgivas.

Över vägrad---hos Ko
nungen.

68 §.

Medlem av — — — orättvis

grund.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, inom trettio dagar

efter den dag, då tillkännagivande

om verkställd justering av

det över beslutet förda protokollet

enligt 23 § ägde rum, dagen då det

skedde likväl oräknad, ingivas, i

mål, som avses i 2 § a), b), d), h)

och k) ävensom i mål rörande val

av ledamöter och suppleanter i

kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning av

rådets eller styrelsens räkenskaper

till domkapitlet och i andra mål till

länsstyrelsen. Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären

foga bevis om dagen, då sådant

tillkännagivande ägde rum, som

ock att inom fjorton dagar efter

det tiden för besvärens inlämnande

utgått till kyrkostämmans eller,

där beslutet fattats av kyrkofullmäktige,

till dessas ordförande in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

23

Gällande lydelse:

tats av kyrkofullmäktige, till dessas

ordförande ingiva diariibevis

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---

i verkställighet.

Länsstyrelsen och---ge
mensam

behandling.

71 §.

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd eller skolråd i sådana

mål och ärenden, vilka rådet

på grund av föreskrifter i särskilda

författningar har att handlägga,

gäller vad i dessa författningar för

varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av

församling ej nöjes åt kyrkorådets

eller skolrådets beslut, som icke är

av rent förberedande eller verkställande

art, vad i 68—70 §§ är

stadgat äga motsvarande tillämpning.

Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, skall

dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Utan hinder---annorledes

förordnar.

Föreslagen lydelse:

giva diariibevis över att han besvärat

sig.

Försummar klaganden---

i verkställighet.

Länsstyrelsen och — — — gemensam

behandling.

71 §.

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd i sådana mål och

ärenden, vilka rådet på grund av

föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller vad i

dessa författningar för varje fall

finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av

församling ej nöjes åt kyrkorådets

beslut, som icke är av rent förberedande

eller verkställande art, vad i

68—70 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör

uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans

fullföljande räknas från den dag,

då beslutet genom utdrag av protokollet

delgavs klaganden.

Utan hinder —---annorledes

förordnar.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955. Med lagens ikraftträdande

upphävas lagarna den 12

juni 1936 (nr 282) angående användning

i vissa fall av kommun

eller annan samfällighet tillhörig

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Föreslagen lydelse:

egendom och den 6 december 194.6

(nr 727) om kommunal fondbildning,

så ock vad i övrigt finnes i

lag eller författning stridande mot

lagen om församlingsstyrelse i dess

nya lydelse.

Där skoldistrikt ej sammanfaller

med lands- eller stadskommun,

skola dock bestämmelserna i lagen

om församlingsstyrelse i dess före

den 1 januari 1955 gällande lydelse

ävensom bestämmelserna i de enligt

nästföregående stycke upphävda

lagarna alltjämt tillämpas med

avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet

i distriktet och vederbörande

församling tillhörigt

för samling sbibliotek.

Förekommer i lagen den 6 juni

1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa

kommuner eller i annan särskild

författning avseende skolväsendet

hänvisning till vad om skolråd finnes

stadgat, skall därvid åsyftad

bestämmelse i lagen om församlingsstyrelse

i dess före den 1 januari

1955 gällande lydelse alltjämt

tillämpas.

Vad i 5 § lagen den 18 december

1953 (nr 754) om införande av

kommunallagen stadgas skall, i den

mån lagen om församlingsstyrelse

i dess nya lydelse vinner tillämpning

å församling, äga motsvarande

giltighet beträffande i nämnda

lagrum omförmälda slag av fonder,

som den 1 januari 1955 finnas i

församlingen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

25

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 58 §, 62 § 3 mom. samt 69 och 70 §§ lagen

den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

58 §.

Penningar eller — — — eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som — — — å

postgirokonto.

62 §.

3 mom. Om fondbildning gäller

vad särskilt är stadgat.

69 §.

1 mom. För att---fem år.

Hurusom beslut angående kommunal

fond skall i vissa fall för att

Föreslagm lydelse:

58 §.

Penningar eller — — — eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som---å

postgirokonto.

Angående anbringande av medel,

som församling enligt 62 § 3

mom. avsatt till fond, skall vad i

61 § andra stycket kommunallagen

är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

62 §.

3 mom. Bestämmelserna i 50 §

andra och tredje styckena kommunallagen

om ianspråktag ande

av medel, som kommun uppburit

såsom vederlag för anläggningstillgång

eller på grund av försäkring

av sådan tillgång, samt i 55—57 §§

samma lag om fondbildning skola

äga motsvarande tillämpning å

församling.

69 §.

1 mom. För att---fem år.

Att beslut angående fond skall

i vissa fall för att vinna bindande

1 Senaste lydelse, se beträffande 62 § 3 mom. 1942: 516, beträffande 6!) § 1946: 496 och beträffande

70 § 1950: 293.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

Gällande lydelse:

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställelse

jöreskrives i lag om kommunal

fondbildning.

Beslut, som---till Ko
nungen.

2 mom. Församling äger---

annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling jämlikt lagen

om kommunal fondbildning medel

från annan församlingen tillhörig

fond än kassaförlagsfond i stället

för belopp som församlingen äger

upplåna, skall församlingens lånerätt

anses därigenom tagen i anspråk;

dock må församling utan

hinder av denna bestämmelse besluta

att använda sin lånerätt för

att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån —--även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

70 §.

Hurusom i visst fall överståthållarämbetets

godkännande erforddras

för att giva gällande kraft åt

beslut angående fondmedels anbringande

stadgas i lag om kommunal

fondbildning.

Underställt beslut---— där
för

uppgivas.

Över vägrad---hos Ko
nungen.

Föreslagen lydelse:

kraft underställas Konungens prövning

och fastställelse följer av vad

i 62 § 3 mom. sägs.

Beslut, som--— till Ko
nungen.

2 mom. Församling äger---

annan ordning.

Lån, som---nytt lån.

Nyttjar församling medel från

annan, församlingen tillhörig enligt

62 § 3 mom. avsatt fond än kassaförlagsfond

i stället för belopp som

församlingen äger upplåna, skall

församlingens lånerätt anses därigenom

tagen i anspråk; dock må

församling utan hinder av denna

bestämmelse besluta att använda

sin lånerätt för att ersätta sålunda

nyttjade fondmedel.

Med lån---även borgen.

Av Konungen---upptaga

lånet.

70 §.

Att i visst fall överståthållarämbetets

godkännande erfordras för

att giva gällande kraft åt beslut

angående fondmedels anbringande

följer av vad i 58 § tredje stycket

sägs.

Underställt beslut--— där
för

uppgivas.

Över vägrad---hos Ko
nungen.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

I fråga om församling, som avses

i lagen om församlingsstyrelse

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18.

27

i Stockholm, skall vad i 5 § lagen

den 18 december 1953 (nr 754-) om

införande av kommunallagen stadgas

äga motsvarande tillämpning

beträffande i nämnda lagrum omförmälda

slag av fonder, som den

1 januari 1955 finnas i församlingen.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 12 juni 1931 angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

5 §.

Kyrkofullmäktige sammanträda

så ofta ordföranden finner det nödigt,

så ock när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare, magistraten

eller något av de särskilda församlingarnas

kyrkoråd eller de flesta

av fullmäktige sådant äska.

Föreslagen lydelse:

5 §.

Kyrkofullmäktige sammanträda

så ofta ordföranden finner det nödigt,

så ock när länsstyrelsen eller

domkapitlet därom förordnar eller

visitationsförrättare eller något av

de särskilda församlingarnas kyrkoråd

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska.

Denna lag träder i kraft den

1 jamiari 1955.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 40 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293)

om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 40 § lagen den 13 juni 1919 om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge

det domkapitlet att så fort ske kan

under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 oktober förordna präst att

föra ordet i församlingens kyrkoråd

ävensom att hålla kyrkostämma

och sammanträde med kyrkofullmäktige

för val av ordförande

och vice ordförande samt kyrkoråd

och skolråd.

I nybildad---nästföljande

året.

Fullmäktige skola---av

indelningsändringen.

Föreslagen lydelse:

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge

det domkapitlet att så fort ske kan

under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före

den 1 oktober förordna präst att

föra ordet i församlingens kyrkoråd

ävensom att hålla kyrkostämma

och sammanträde med kyrkofullmäktige

för val av ordförande

och vice ordförande samt kyrkoråd.

I nybildad---nästföljande

året.

Fullmäktige skola---av

indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

1 Senaste lydelse, se 1930: 257.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

29

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen

den 6 juni 1930 (nr 253).

Härigenom förordnas, att 62 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

62 §.

De i denna lag givna bestämmelserna

om församling skola, i den

mån ej annat är föreskrivet, i tilllämpliga

delar gälla jämväl beträffande

kyrklig samfällighet eller

skoldistrikt, som avses i 1 § lagen

om församlingsstyrelse.

Erfordras särskilda föreskrifter

om tillämpning av denna lag med

avseende å kyrklig samfällighet

eller skoldistrikt, som i första stycket

sägs, meddelas sådana föreskrifter

av Konungen.

Föreslagen lydelse:

62 §.

De i denna lag givna bestämmelserna

om församling skola, i

den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla jämväl

beträffande kyrklig samfällighet,

som avses i 1 § lagen om församlingsstyrelse.

Erfordras särskilda föreskrifter

om tillämpning av denna lag med

avseende å kyrklig samfällighet,

som i första stycket sägs, meddelas

sådana föreskrifter av Konungen.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1955.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Beträffande motiveringen till vad som föreslagits genom propositionen

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till det vid propositionen fogade protokollsutdraget.

Inledning.

Den allmänna församlingsstyrelselagen och lagen om församlingsstyrelse

i Stockholm utfärdades bada den 6 juni 1930 eller samma dag som lagarna

om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad. Mellan

samtliga fyra lagar råder en vittgående överensstämmelse både i sak och

i form.

Genom 1953 års kommunallagsreform ha lagarna om kommunalstyrelse

pa landet och i stad ersatts av den för samtliga borgerliga primärkommuner

— bortsett från Stockholm — gemensamma kommunallagen. Denna

utfärdades den 18 december 1953 (nr 753) och träder i kraft den 1 januari

1955. Dess bestämmelser om den kommunala organisationen i kommuner

av skilda slag — landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen

— äro i stort sett enhetliga.

Kommunallagsreformen medför ändrade regler i åtskilliga hänseenden.

Här ma nämnas, att kommunalstämman och allmänna rådstugan avskaffas

och beslutanderätten i samtliga kommuner tillägges fullmäktige, att

magistratens befattning med kommunalstyrelsen i stad upphör, att vissa

regler om förmögenhetsskydd och fondbildning, vilka nu äro meddelade

i lagen den 12 juni 1936 (nr 282) angående användning i vissa fall av

kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom och i lagen den 6 december

1946 (nr 727) om kommunal fondbildning, efter saklig och formell

överarbetning intagits i själva kommunallagen samt att tiden för anförande

av besvär, som i de gällande lagarna om kommunalstyrelse är olika

bestämd för landskommun och för stad, enligt den nya kommunallagen

är densamma inom samtliga slag av kommuner, nämligen tre veckor.

De tillämpningsfrågor, som uppkomma vid övergång till den nya ordningen,

äro reglerade i lagen den 18 december 1953 (nr 754) om införande

av kommunallagen. Vidare ha av kommunallagsreformen föranledda ändringar

vidtagits i lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning, kommunala vallagen och lagen om val till riksdagen

(nr 755—757).

Kort tid efter det proposition angående kommunallagsreformen avlåtits

tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet sakkunniga för att verkställa

översyn av församlingsstyrelselagstiftningen. I direktiven för de sakkunniga

— vilka sedermera antogo benämningen församlingsstyrelsekommittén

— framhölls, att utgångspunkten för utredningen borde vara att,

i den mån icke sakliga skäl betingade skiljaktigheter, överensstämmelse

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

31

borde råda i form och innehåll mellan de kyrkliga och de borgerliga kommunalförfattningarna.

I direktiven upptogs också frågan om den obligatoriska

skolans kommunalrättsliga ställning. Därvidlag anfördes, att 1951

års skolstyrelseutredning i skrivelse anmält, att utredningen funnit angeläget,

att församlingsstyrelselagens bestämmelser i denna fråga — enligt

vilka folk- och fortsättningsskolväsendet, ehuru det numera nära nog genomgående

handhaves av borgerligt kommunala organ, alltjämt framstår

som en den kyrkliga kommunens angelägenhet — ersattes med en allmän

regel om den borgerliga kommunen såsom huvudman för det obligatoriska

skolväsendet. I skrivelsen hade skolstyrelseutredningen framhållit, att härav

påkallade författningsändringar borde genomföras senast i samband

med den omorganisation av skolans lokala ledning, som utredningen avsåge

att föreslå. Jämväl den av skolstyrelseutredningen sålunda väckta

frågan borde de sakkunniga enligt direktiven upptaga. I dessa berördes

därjämte folkbiblioteksväsendet, vilket i vissa kommuner är en kyrkligt

kommunal angelägenhet (församlingsbibliotek). Härom anfördes, att det

finge anses naturligt, att spörsmålet, huruvida folkbiblioteksväsendet i sin

helhet skall överföras till den borgerliga kommunen — varom yrkanden

hade framförts vid upprepade tillfällen — upptoges till prövning i anknytning

till frågan om skolväsendets kommunalrättsliga ställning. Slutligen

nämndes i direktiven vissa spörsmål om församlingarnas kommunalrättsliga

inre organisation samt kompetensregleringen mellan församlingsstyrelseorganen

inbördes, däribland frågan, huruvida ändrade kollektbestämmelser,

varom förslag framlagts av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad

sakkunnig, kunde påkalla ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen.

Beträffande utredningsarbetets bedrivande framhölls, att, om arbetet

icke kunde fullgöras inom sådan tid, att den ändrade församlingsstvrelselagstiftningen

kunde sättas i tillämpning den 1 januari 1955, de sakkunniga

borde framlägga förslag till provisorisk lagstiftning beträffande de

mest trängande angelägenheterna, den kommunala fondbildningen m. m.

Med skrivelse den 1 december 1953 överlämnade församlingsstyrelsekommittén

en promemoria med förslag till vissa av kommunallagsförslaget

m. m. aktualiserade ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen. I promemorian

anförde kommittén, att översynen av denna lagstiftning icke

kunde avslutas så tidigt, att fullständiga förslag till nya församlingsstyrelselagar

kunde föreläggas 1954 års riksdag, samt att därför, i den mån det

ansåges erforderligt, att församlingsstyrelselagstiftningen samordnades med

kommunallagen redan i samband med dennas ikraftträdande, detta måste

ske genom provisoriska åtgärder.

Utöver sådana åtgärder behandlade kommittén i promemorian de i det

föregående nämnda spörsmålen om den obligatoriska skolans kommunalrättsliga

ställning samt om ändringar i församlingsstyrelselagarna till följd

av de föreslagna ändrade kollektbestämmelserna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Över kommitténs promemoria avgåvos yttranden av samtliga domkapitel,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus, Värmlands,

Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens

län samt kammarkollegiet, statskontoret och skolöverstyrelsen ävensom

Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet, Svenska

pastoratens riksförbund, Svenska kyrkans diakonistyrelse och Svenska

prästförbundet. Vid överståthållarämbetets yttrande fogades av ämbetet

infordrade utlåtanden från församlingsdelegerade och stadsfullmäktige i

Stockholm. Två länsstyrelser överlämnade från vissa kyrkoråd inhämtade

utlåtanden.

Av kommunallagsreformen aktualiserade ändringar i

församlingsstyrelselagstiftningen.

Församlingsstyrelsekommittén yttrade i promemorian, att kommittén

kommit till det resultatet, att provisoriska lagstiftningsåtgärder i förevarande

avseende borde begränsas till de fall, där de visade sig oundgängligen

nödvändiga eller där verklig olägenhet skulle uppstå om en anpassning

av församlingsstyrelselagstiftningen efter kommunallagen ej komme till

stånd omedelbart i samband med dess ikraftträdande. Åtgärder, varom

här är fråga, voro enligt kommittén påkallade endast i ett fåtal hänseenden.

De sålunda påkallade åtgärderna nödvändiggjordes, yttrade kommittén,

delvis av kommunalstämmans och allmänna rådstugans avskaffande

samt upphävandet av magistratens befattning med kommunalstyrelsen och

delvis av de nyheter, som kommunallagsförslaget innefattade rörande den

kommunala fondbildningen och vissa därmed sammanhängande ämnen.

De av kommittén från nu angivna synpunkter föreslagna ändringarna

avsågo dels 9 § första stycket, 10 § första stycket, 14 § 2 mom., 34 § andra

stycket samt 54, 58, 66 och 67 §§ allmänna församlingsstyrelselagen, dels

58 §, 62 § 3 mom. samt 69 och 70 §§ lagen om församlingsstyrelse i Stockholm,

dels ock 5 § lagen om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Enligt kommitténs mening borde vidare i samband med ändringarna av

allmänna församlingsstyrelselagen och lagen om församlingsstyrelse i Stockholm

meddelas övergångsstadganden motsvarande vissa i lagen om införande

av kommunallagen upptagna stadganden. De sålunda föreslagna

övergångsbestämmelserna inneburo att från ikraftträdandet av ändringarna

i församlingsstyrelselagarna de två förut nämnda lagarna om kommunal

fondbildning och angående användning i vissa fall av kommun eller annan

samfällighet tillhörig egendom icke vidare skulle äga tillämpning å församling,

varjämte föreskrifter meddelades rörande vissa vid ändringarnas

ikraftträdande befintliga fonder. I promemorian uttalade kommittén att

fondbildningslagen kunde under vissa förutsättningar i sin helhet upphävas

den 1 januari 1955.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

33

Vid remissbehandlingen av promemorian lämnades vad kommittén anfört

och föreslagit i nu förevarande avsnitt i stort sett utan erinran.

Kammarkollegiet framhöll i sitt yttrande att, om fondbildningslagen

— och i anslutning därtill lagen angående användning i vissa

fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom — upphävdes,

inga fondbildningsbestämmelser komme att gälla för vissa skoldistrikt,

som enligt vad kommittén under ett senare avsnitt föreslagit skulle finnas

kvar efter den 1 januari 1955. — Vidare erinrade kollegiet om de förslag

och rekommendationer om åtgärder för vinnande av större enhetlighet

i fråga om besvärstiden, som framlagts av besvärssakkunniga (SOU 1953:

30), samt anförde, att, om proposition på grund av de sakkunnigas förslag

avlätes till årets riksdag, det syntes böra övervägas, om icke den i 68 §

lagen om församlingsstyrelse stadgade besvärstiden — trettio dagar —

borde ändras till den av de sakkunniga i allmänhet förordade tiden, tre

veckor.

Synpunkter, liknande det senast återgivna uttalandet av kammarkollegiet,

ha anlagts av länsstyrelsen i Örebro län.

Departementschefen har för egen del yttrat, att han ansåge sig i förhandenvarande

läge böra förorda de av kommittén föreslagna provisoriska

lagstiftningsåtgärderna.

I fråga om besvärstidens längd har departementschefen uttalat, att han

icke funne nödvändigt, att församlingsstyrelselagens regel om besvärstid

nu bragtes i överensstämmelse med den nya kommunallagens bestämmelse

och den av besvärssakkunniga antagna allmänna normen om tre veckors

besvärstid. Den av kammarkollegiet avsedda ändringen borde enligt departementschefen

i stället anstå tills vidare.

Beträffande upphävande av 1946 års fondbildningslag och 1936 års lag

angående användning i vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig

egendom har departementschefen erinrat om att enligt propositioner

till årets riksdag (nr 119 och nr 197) dessa lagar från och med den 1 januari

1955 icke skola äga tillämpning på landsting och icke heller på Stockholms

stad. Departementschefen har vidare nämnt, att de berörda båda lagarna

visserligen enligt sin lydelse gälla även beträffande fattigvårdssamhällen

men att några sådana samhällen icke finnas och att efter kommunindelningsreformens

genomförande icke heller något behov att tillskapa dylika

torde föreligga. Med hänsyn till det anförda och då den nya kommunallagens

regler om fondbildning m. in. enligt de av departementschefen förordade

ändringarna framdeles skola äga motsvarande tillämpning å församling,

har departementschefen föreslagit, att de förut nämnda lagarna

av år 1936 och år 1946 skola upphävas med verkan från och med den 1

januari 1955. I anslutning till vad kammarkollegiet yttrat har departementschefen

uttalat, att de båda lagarna dock böra övergångsvis gälla

beträffande vissa skoldistrikt.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1955 samt. 2 avd. Nr 13.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Församlingsstyrelselagstiftningen och regleringen av den

obligatoriska skolans kommunalrättsliga

ställning m. m.

Enligt 1 § första stycket allmänna församlingsstyrelselagen äger varje

territoriell församling själv vårda folk- och fortsättningsskolväsendet i församlingen,

såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan. I 1 § första stycket lagen den G juni 1930 (nr 262) om

skolstyrelse i vissa kommuner stadgas, att i lands- eller stadskommun, som

sammanfaller med skoldistrikt, folk- och fortsättningsskolväsendet skall,

där kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, utgöra en för kommunen gemensam

angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan har att vårda. Enligt

1 § andra stycket sistnämnda lag skall för Stockholms stad gälla vad särskilt

är stadgat. Dessa stadganden återfinnas i lagen den 15 maj 1903 (nr

58) angående folkskoleväsendet i Stockholm. Folk- och fortsättningsskolväsendet

i Stockholm skall enligt 1 § denna lag — med vissa undantag —

utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom

kommun har att vårda.

Vidare stadgas i 1 § andra stycket allmänna församlingsstyrelselagen,

att två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för

vården av de i lagen avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas

till en kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende

å vården av gemensamma angelägenheter, i den mån ej annat är

föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i samma lag stadgas om församling.

Har Konungen stadgat, att två eller flera församlingar eller delar av församlingar

för vården av folk- och fortsättningsskolväsendet tillsammans

skola utgöra ett skoldistrikt, skall sådant distrikt utgöra en kyrklig samfällighet.

Till nu avsedda bestämmelser ansluta sig stadganden i 4 §, 27 §

2 mom., 31 § och 46 § allmänna församlingsstyrelselagen.

1951 års skolstyrelseutredning och för samling sstyr elsekommittén. Såsom

anförts inledningsvis, föreslog skolstyrelseutredningen — under åberopande

av vad som anförts i en av utredningen upprättad, vid den tidigare

nämnda skrivelsen fogad promemoria — att folkundervisningen framdeles

i princip skulle vara en den borgerliga kommunens angelägenhet samt att

i följd därav de i allmänna församlingsstyrelselagen innefattade bestämmelserna

rörande folk- och fortsättningsskolväsendet skulle upphävas. Församlingsstyrelsekommittén

anslöt sig i sin promemoria till den av skolstyrelseutredningen

sålunda hävdade uppfattningen. Av de båda sakkunnigberedningarna

framhölls, att ett upphävande av nyssnämnda bestämmelser

icke borde medföra, att folkundervisningen i de skoldistrikt, där

den vid lagändringens ikraftträdande alltjämt utgjorde en församlingens

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

angelägenhet, omedelbart överflyttades till den borgerliga kommunens förvaltningsområde.

Från nu angivna synpunkt erforderlig övergångsbestämmelse

borde enligt sakkunnigberedningarna meddelas i anslutning till lagändringen.

Församlingsstyrelsekommittén föreslog på anförda skäl, att nu avsedda

bestämmelser i allmänna församlingsstyrelselagen skulle upphävas i samband

med de ändringar i lagen, som enligt kommitténs mening borde vidtagas

i anledning av kommunallagsreformen för att träda i kraft samtidigt

med kommunallagen, d. v. s. den 1 januari 1955. Kommittén framlade

därför även förslag till sådana ändringar, som erfordrades för ett borttagande

av skolbestämmelserna ur lagen. Av kommittén föreslogs jämväl

en övergångsbestämmelse av innebörd som nyss sagts. Att skolbestämmelserna

borttoges ur nämnda lag ansåg kommittén icke nödvändiggöra ändringar

i 1930 års skolstyrelselag och 1921 års folkskolestadga.

De av kommittén härutinnan föreslagna ändringarna i församlingsstyrelselagen

avse 1—3 §§, 14 § 1 och 2 inom., 17 §, 20 § 1 mom., 22, 25, 34,

40, 41, 43, 44 och 45 §§,46 § 2 inom., 47—56 §§, 58—62 §§ samt 65, 68

och 71 §§ ävensom rubriken till 4 kap.

Kommittén föreslog icke i sin promemoria någon ändring i bestämmelsen

i 1 § allmänna församlingsstyrelselagen om att — utom två eller flera

församlingar — även delar av skilda församlingar må förenas till kyrklig

samfällighet eller i därtill anknytande stadganden i 4 §, 27 § 2 inom., 31 §

och 46 § i lagen.

Kommittén påpekade att, om bestämmelserna om skolråd in. in. borttoges

ur allmänna församlingsstyrelselagen, detta skulle få konsekvenser

inom ett annat i lagen reglerat område, nämligen beträffande bestämmelserna

om församlingsbibliotek. Såsom en provisorisk lösning härvidlag föreslog

kommittén dels en lagändring av innebörd att de församlingar, där

församlingsbibliotek finnas, obligatoriskt skola ha att utse särskild biblioteksstyrelse,

dels ock i anslutning härtill vissa andra ändringar i lagen.

Nu avsedda ändringar omfatta 40 § femte stycket, 46 § 2 mom., 50 §

andra stycket samt 58 och 59 §§.

Under remissbehandlingen lämnades vad församlingsstyrelsekommittén

anfört och föreslagit i nu förevarande avsnitt i huvudsak utan erinran.

Kammarkollegiet förordade dock i sitt yttrande, att skolbestämmelserna

skulle borttagas ur allmänna församlingsstyrelselagen först

i samband med antagandet av den nya lagstiftning om skolväsendets organisation

och kommunalrättsliga ställning, vartill skolstyrelseutredningen

hade att utarbeta förslag. Rörande bestämmelsen i 1 § församlingsstyrelselagen

om att delar av skilda församlingar må förenas till kyrklig samfällighet

yttrade kollegiet, att något behov av bestämmelsen, som syntes ha tillkommit

uteslutande i skolväsendets intresse, icke torde föreligga i fortsättningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

Departementschefen har i sitt yttrande i förevarande frågor förklarat

sig helt dela skolstyrelseutredningens och församlingsstyrelsekommitténs

uppfattning, att folkundervisningen framdeles i princip bör vara en borgerligt

kommunal angelägenhet. Vidare har han, i den av kammarkollegiet

berörda frågan om tidpunkten, då skolbestämmleserna borde borttagas ur

församlingsstyrelselagen, anslutit sig till kommitténs uppfattning, att dessa

bestämmelser böra utmönstras redan i samband med de ändringar i lagen,

som i propositionen föreslagits från andra synpunkter. Härutinnan har

departementschefen åberopat vissa skäl, i fråga om vilka må hänvisas till

det vid propositionen fogade protokollsutdraget (s. 60).

Även i övrigt har departementschefen i huvudsak anslutit sig till vad

församlingsstyrelsekommittén förordat. Dock har han, med instämmande

i vad kammarkollegiet yttrat, föreslagit att föreskrifterna om sådana kyrkliga

samfälligheter, vari delar av skilda församlingar ingå, skola upphävas.

Avslutningsvis har departementschefen uttalat, att enligt hans mening

i förevarande sammanhang vissa bestämmelser avseende skoldistrikt böra

utmönstras ur lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning och i kommunala vallagen.

Församlingsstyrelselagstiftningen och kollektväsendets

reglering.

Gällande bestämmelser angående kollekter äro meddelade i kungörelsen

den 30 december 1953 (nr 739) angående kollekter, vilken trädde i kraft

den 1 januari 1954. Samtidigt upphävdes den tidigare kollektkungörelsen

av den 1 december 1950 (nr 613).

Enligt gällande kungörelse kan kollekt upptagas dels vid sådan ordinarie

gudstjänst (ottesång, högmässa eller aftonsång), som förrättas å söncller

helgdag och hålles i församlingskyrka eller å annan, behörigen bestämd

plats, dels vid annan i svensk kyrkoförsamling förrättad allmän gudstjänst

eller offentlig andaktsstund. Kollekter vid ordinarie gudstjänst av nyss

nämnt slag äro dels rikskollekter, vilka beslutas av Kungl. Maj:t, dels

stiftskollekter, varom beslut fattas av vederbörande domkapitel, och dels

församlingskollekter. Beslutanderätten i fråga om församlingskollekt tillkommer

församlingen, d. v. s. kyrkostämman respektive kyrkofullmäktige.

Beslutanderätten rörande sådan kollekt, som enligt vad ovan sagts

upptages vid annan allmän gudstjänst eller offentlig andaktsstund, tillkommer

däremot pastor eller — med dennes medgivande — annan därvid

tjänstförrättande präst. I motsats till vad som var fallet enligt 1950 års

kungörelse kan enligt den nya kungörelsen församlingskollekt upptagas

även för sådant ändamål, som icke är lokaliserat till vederbörande församling.

I varje kyrka eller annan församlingens gudstjänstlokal, där guds
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

37

tjänst regelbundet firas, skall finnas kollektbok, vari influtna kollektbelopp

skola införas. Kollektboken skall jämte kollekträkenskaperna granskas av

de för kyrkorådets räkenskaper utsedda revisorerna. Kyrkorådet utövar

viss granskning av församlingskollekts användning.

Till grund för gällande kollektkungörelse låg bland annat det inledningsvis

nämnda förslaget av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad sakkunnig.

Den sakkunnige — direktorn i diakonistyrelsen W. N. Schröder —

uttalade i ett vid förslaget fogat betänkande, bland annat, att kollekten

vore ett gudstjänstmoment och icke hade något gemensamt med upptagande

av avgift samt att beslutanderätten om kollektändamål icke torde

tillkomma de myndigheter, som ha att besluta om upptagande av avgifter,

utan dem som äga att besluta om anordningar vid gudstjänsten, nämligen,

i fråga om församling, pastor och kyrkoråd.

Frågan om ny kollektkungörelse underställdes 1953 års kyrkomöte för

yttrande. Kyrkomötet biträdde helt den sakkunniges förslag i de delar

som här återgivits.

Såsom framgår av vad ovan återgivits ur den sedermera utfärdade kollektkungöreisen

bygger denna i fråga om beslutanderätten om församlingskollekt

icke på vad den sakkunnige och kyrkomötet förordat. Kungörelsen

innehåller i stället i denna fråga — i avvaktan på resultatet av församlingsstyrelsekommitténs

överväganden härvidlag — de i 1950 års kungörelse

upptagna reglerna oförändrade.

Församlingsstyrelsekommittén föreslog i sin tidigare nämnda promemoria

på skäl, i fråga om vilka må hänvisas till det vid propositionen fogade

protokollsutdraget (s. 45—46), att de kyrkokommunala organen skulle frigöras

från den direkta befattningen med hithörande angelägenheter. Enligt

kommitténs mening borde beslutanderätten beträffande upptagande av

församlingskollekt läggas över på pastor respektive tjänstförrättande präst.

Vissa skäl kunde emellertid enligt kommittén anföras för att den kollektgivande

menigheten finge ett visst inflytande i här avsedda frågor. Kommittén

uttalade sig med hänsyn härtill för att det ålades pastor eller tjänstförrättande

präst att i kollektfrågor samråda med kyrkvärdarna eller några

andra av kyrkorådets ledamöter samt, därest pastor icke vore kyrkostämmans

ordförande, jämväl med denne. Beträffande revisionen av kollekträkenskaperna

anförde kommittén, att denna icke borde åläggas de kyrkokommunala

revisorerna i denna deras egenskap. Församlingen kunde emellertid

härvidlag enligt kommittén medverka i den formen, att den utsåge

särskilda kollektrevisorer. Till sådana skulle enligt kommittén kunna utses

samma personer, som valts att revidera församlingens räkenskaper.

Under remissbehandlingen lämnades kommitténs förslag i före varande

del utan erinran av åtskilliga remissinstanser, däribland domkapitlen

i Linköping, Skara, Västerås, Luleå och Stockholm.

I huvudsak tillstyrktes förslaget jämväl av domkapitlen i Sträng
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

näs och Karlstad. Även kammarkollegiet yttrade sig —

ehuru med uttalad tvekan — i tillstyrkande riktning. Att beslutanderätten

borde tillkomma kyrkorådet förordades av domkapitlet i Växjö,

diakonistyrelsen, Svenska pastoratens riksförbund

samt Svenska prästförbundets interimstyrelse. En liknande

ståndpunkt intogs av domkapitlet i Uppsala. Svenska pastoratens

riksförbund tillfogade att pastor och kyrkovärdarna skulle äga besluta

i brådskande fall. Åter andra remissinstanser, såsom domkapitlen

i Hä r n ö s a n d och Visby, förordade en ordning i huvudsaklig

överensstämmelse med vad den sakkunnige och kyrkomötet föreslagit.

Departementschefen yttrade i denna fråga, bland annat:

»För egen del anser jag övervägande skäl tala för att beslutanderätten beträffande

upptagande av församlingskollekt lägges i kyrkorådets hand. Det

praktiska livets krav torde dock nödvändiggöra, att pastor eller tjänstförrättande

präst tillerkännes rätt att i brådskande fall besluta om upptagande

av församlingskollekt efter samråd, där så kan ske, med kyrkvärdarna.

Att utesluta kyrkorådet såsom organ från befattningen med kollektfrågorna

— vilket kommitténs förslag innebär — synes mig mindre välbetänkt

med hänsyn till kyrkorådens ställning i församlingarna. Ej heller

anser jag det lämpligt, att pastor — såsom följden skulle bli av de i sakkunnigbetänkandet

föreslagna bestämmelserna — i kollektfrågor erhåller

vetorätt i förhållande till kyrkorådet, där han är självskriven ordförande.

Med hänsyn till kollektinstitutets speciella natur anser jag den omständigheten,

att församlingskollekt numera kan upptagas för ändamål, som ligger

utanför församlingens verksamhet, icke utgöra något principiellt rättsligt

hinder för att kyrkorådet tillägges befogenhet att besluta om upptagande

av dylik kollekt och även i vissa andra hänseenden taga befattning

med kollektväsendet. Ej heller synes mig hinder möta, att de kyrkokommunala

revisorerna enligt kollektbestämmelserna ålägges granska jämväl

kollekträkenskapema. Jag anser det emellertid icke erforderligt och — i

varje fall i det läge som lagstiftningen på förevarande område nu befinner

sig — ej heller lämpligt, att särskilda bestämmelser om kyrkorådets och

de kyrkokommunala revisorernas befattning med här avsedda uppgifter

beträffande kollektväsendet införes i församlingsstyrelselagarna. Av mig i

det föregående föreslagna grunder för berörda kyrkokommunala organs

ianspråktagande för nyssnämnda uppgifter synes emellertid böra underställas

riksdagen. Detta torde böra ske i samband med den revision av

nämnda lagar, som av andra skäl nu föreslås.

I anslutning till det sagda får jag framhålla, att enligt min mening tillräckliga

skäl icke längre föreligger för att upprätthålla den i gällande kollektkungörelse

i fråga om beslutanderätten beträffande upptagande av för
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

samlingskollekter gjorda åtskillnaden mellan a ena sidan kollekter, som

upptages i samband med ordinarie gudstjänst (ottesång, högmässa eller

aftonsång), och å andra sidan kollekter, som upptages vid annan allmän

gudstjänst. Även beslutanderätten beträffande upptagande av församlingskollekt

vid sistnämnda slag av gudstjänster bör därför som regel tillkomma

kyrkorådet.»

Utskottet.

Då det icke varit möjligt att slutföra den fullständiga, av kommunallagsreformen

föranledda revisionen av församlingsstyrelselagstiftningeit i sa

god tid, att de nya församlingsstyrelselagarna kunna träda i kraft samtidigt

med kommunallagen, den 1 januari 1955, synes lämpligt att, såsom

uttalats av församlingsstyrelsekommittén, de provisoriska lagstiftningsåtgärderna

inskränkas till vad som är oundgängligen nödvändigt. Vad i propositionen

utifrån angivna ståndpunkt föreslagits härutinnan synes vara av

lämplig omfattning.

Allmän enighet synes råda därom, att bestämmelserna om folk- och fortsättning

sskolväsendet — vilket nästan genomgående numera är en angelägenhet

för de borgerliga primärkommunerna — skola ändras därhän, att

dessa kommuner även lagtekniskt framstå såsom huvudmän för den obligatoriska

skolan. I fråga om tidpunkten för den huvudsakligen formella revision,

som i denna del föreslagits i propositionen, vill utskottet ansluta sig

till föredragande departementschefens uppfattning, att revisionen bör genomföras

samtidigt med den ovan avsedda provisoriska anpassningen av

församlingsstyrelselagstiftningen till den nya kommunallagen. I de synneiligen

få kommuner, där den obligatoriska skolan alltjämt star under ledning

av kyrkligt kommunala organ — enligt uppgift av föredragande departementschefen

allenast tolv vid nästa ars ingång skall den nuvarande

ordningen övergångsvis bestå. Utskottet vill framhalla vikten av att

dessa kommuner få största möjliga frihet att själva bestämma tidpunkten

då ledningen av skolväsendet skall överflyttas till den borgerliga kommunen.

— Utskottet ansluter sig jämväl till de övriga ändringsförslag, som i

propositionen framlagts i avsnittet om skolväsendets kommunalrättsliga

ställning.

Skolstyrelselagstiftningen kommer efter det propositionens förslag genomförts

att vara behäftad med vissa brister i formellt avseende. Särskilt

anmärkningsvärt är att 1930 års skolstyrelselag, ehuru formellt huvudförfattning

efter den 1 januari 1955, såväl genom sin benämning — lag om

skolstyrelse i vissa kommuner — som genom formuleringen av vissa stadganden

alltjämt framstår som en undantagsreglering. Enligt vad som utta
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

lats i en vid årets riksdag tidigare behandlad proposition (nr 34) torde

emellertid förslag till ny skolstyrelselag komma att föreläggas riksdagen

år 1955; den formellt mindre tillfredsställande ordningen kan därför förutsättas

komma att råda endast under kort tid.

Den tekniska utformningen av de i pr&positionen framlagda lagförslagen

har icke eljest givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

alltså förslagen oförändrade.

I frågan om upphävande av fondbildningslagen och lagen angående användning

i vissa fall av kommun eller annan samfällighet tillhörig egendom

har departementschefen framhållit, bland annat, att enligt förslag,

som i propositioner (nr 119 och nr 197) framlagts för årets riksdag, de angivna

lagarna efter den 1 januari 1955 icke skola äga tillämpning å landsting

och icke heller å Stockholms stad. Det förslag, varigenom lagarna upphävts

i fråga om landsting, har på hemställan av konstitutionsutskottet

(uti. nr 12) den 28 i innevarande april månad antagits av båda kamrarna.

1 utlåtande (nr 14) över den proposition, enligt vilken de angivna lagarna

icke vidare skola tillämpas å Stockholm, vilket utlåtande avgives samtidigt

med förevarande utlåtande, tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda

förslaget oförändrat.

Beträffande beslutanderätten i fråga om för samling skollekt vill utskottet

ansluta sig till de av departementschefen i det ovan återgivna uttalandet

förordade grunderna. Utskottet anser riktigt, att församlingarna ha inflytande

i kollektfrågor; kyrkorådet synes vara det lämpligaste organet att

utöva beslutanderätten. Vad i propositionen föreslagits om beslutanderätten

i brådskande fall samt om revision av kollekträkenskaperna kan utskottet

likaledes tillstyrka. Vidare synes det lämpligt att — såsom departementschefen

förordat — beslutanderätten även i fråga om kollekt vid

annan än ordinarie gudstjänst tillägges kyrkorådet.

Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till förevarande proposition,

nr 207,

dels antaga de här ovan intagna förslagen till 1) lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;

2) lag angående ändring i lagen den 6

juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm;

3) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 12 juni 1931

(nr 201) angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i

Göteborg; 4) lag angående ändrad lydelse av 40 § lagen

den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring

i kommunal och ecklesiastik indelning; samt 5) lag

angående ändrad lydelse av 62 § kommunala vallagen den

6 juni 1930 (nr 253);

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 13.

41

dels ock godkänna de av föredragande departementschefen

i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

förordade grunderna Inträffande beslutanderätten

i fråga om upptagande av församlingskollekt.

Stockholm den 29 april 1954.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren*, Hällgren*, Sandberg, Fritiof

Karlsson*, Weiland*, Erik Olsson*, Olsén* och Sigfrid Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Spångberg, Larsson i Julita,

Nordkvist, Gustafsson i Bogla*, Nilsson i Göingegården*, Hammar*, Larsson

i Luttra, Adamsson* och Rimås.

*) Ej närvarande vid justeringen.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 5 samt. 2 avd. Nr 13.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.