Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

1954-02-19 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte

i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) har under Utgifter å driftbudgeten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan

angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över civilärenden för den 4 januari

1954).

Propositionen.

Automatiska utgiftsförändringar inom statens verksamhetsområde. Med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 januari 1953 tillkallades en

särskild utredningsman för utredning rörande de automatiska utgiftsförändringarna

inom statsverksamheten under de närmaste budgetåren. Med

skrivelse den 31 augusti 1953 överlämnades utredning i ämnet. Huvuddragen

av utredningens resultat redovisas i propositionen å sid. 1—12, till vilka

utskottet får hänvisa.

I propositionen lämnas därefter en översikt över de automatiska utgiftsförändringarna

enligt det föreliggande riksstatsförslaget, varvid under de

olika huvudtitlarna anges utgiftsstegringen såväl enligt utredningen som

enligt nämnda förslag. Den skiljaktighet i de automatiska utgiftsförändringarnas

storlek, som föreligger mellan utredningens beräkningar å ena

och riksstatsförslaget å andra sidan, förklaras till en del av de speciella förutsättningar

från vilka utredningen utgått, och de särskilda omständigheter

som i propositionen berörts under respektive huvudtitlar. Den noggranna

prövning de olika anslagsäskandena underkastats vid årets budgetbehandling

anges även vara en väsentlig orsak till uppkomsten av angivna skillnad.

Löneregleringsarbetet m. m. I propositionen framhålles att 1949 års tjänsteförteckningskommittés

och 1947 års biträdesutrednings arbete numera upphört.

Av de tjänster, som icke blivit föremål för behandling av kommittén

och utredningen, har ett stort antal under sommaren och hösten 1953 prövats

inom civildepartementet i samråd med representanter för därav berörda

fackdepartement och förvaltningsmyndigheter. Uppgörelser har i samband

därmed, under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens god
1

llihang till riksdagens protokoll 195b. G samt. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13.

kännande, träffats i fråga om löneställningen för bl. a. folkhögskollärare och

folkskollärare. På grundval av dessa preliminära uppgörelser utarbetade förslag

avses skola senare anmälas liksom de övriga frågor rörande ännu icke

prövade tjänster, som kan upptagas i samband därmed.

I anslutning till budgetarbetet har vidare ett antal av tjänsteförteckningskommittén

icke prövade tjänster behandlats, varvid vederbörande personalorganisationer

beretts tillfälle att framlägga sina synpunkter. Därvid har

även vissa vid 1952 och 1953 års riksdagar behandlade tjänster underkastats

förnyad prövning. Resultaten av de överväganden, som sålunda ägt rum i

anslutning till budgetarbetet, redovisas under nästföljande punkt.

Departementschefen anför i detta sammanhang följande.

»Sedan statsmakterna tagit ställning till de spörsmål, som jag här nämnt,

är tjänsteförteckningsrevisionen avslutad. Det är emellertid enligt min mening

angeläget, att ifrågavarande förslag snarast prövas av statsmakterna.

För att förslagen skall kunna genomföras under år 1954 —- utan att frågorna

behandlats i statsverkspropositionen eller vederbörande anslag utbrutits

därur — är det, i den mån de är av beskaffenhet att behöva underställas

riksdagens prövning, emellertid nödvändigt att riksdagen, liksom fallet var

åren 1952 och 1953, beslutar att de personalförteckningar, som riksdagen

fastställer innan beslut meddelats i anledning av nyssnämnda förslag, skall

gälla endast i den mån icke annat följer av vad riksdagen beslutar i samband

med angivna förslag. Denna anordning förutsätter även, att riksdagen bemyndigar

Kungl. Maj :t att i enlighet med de beslut, som riksdagen kan

komma att fatta, vidtaga ändringar i personalförteckningarna samt att medge

överskridande av maximerade anslag och anslagsposter. Till sistnämnda

frågor torde jag få återkomma i samband med framläggandet av förenämnda

förslag.»

Lönegradsplaceringen för vissa tjänster. Den i samband med budgetarbetet

företagna prövningen av lönegradsplaceringen för vissa tjänster har avsett

såväl ändrad lönegradsplacering för redan befintliga tjänster som placering

i lönegrad av tjänster, som i statsverkspropositionen föreslås skola inrättas

under nästa budgetår.

Departementschefen anför härom följande.

»Prövningen av de befintliga tjänsterna har i första hand avsett sådana

fall, där arbetsuppgifterna förändrats på grund av organisationsändring eller

dylikt. Såväl beträffande dessa tjänster som nya tjänster har prövningen

skett i enlighet med de principer, som kommit till uttryck i de förslag av

motsvarande art, som underställts 1952 och 1953 års riksdagar.

Jag har emellertid under budgetarbetet ansett mig böra, utan att fråga

varit om ändrade arbetsuppgifter, upptaga till övervägande lönegradsplaceringen

även för vissa av de tjänster, vilkas placering i lönegrad fastställts

i enlighet med förslag av 1949 års tjänsteförteckningskommitté eller 1947

års biträdesutredning. Det har nämligen inte kunnat undvikas att vid det

forcerade förhandlings- och utredningsarbete, som föregått de senaste årens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

3

förslag i angivna hänseende, vissa tjänster blivit uppenbart felplacerade. I

dessa fall har jag ansett mig böra förorda en jämkning av lönegradsplaceringen.

Ett stöd för en på nyss angivet sätt begränsad omprövning av tjänster,

som behandlats vid tjänsteförteckningsrevisionen, har jag funnit däri, att

1952 års riksdag (SU 230; rskr. 438) vid behandlingen av prop. nr 241

angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster, in. m. framhöll, att därest

framdeles skäl ansågs föreligga för jämkning i lönegradsplaceringen av

vissa tjänster eller viss grupp av tjänster frågan härom kunde prövas i vanlig

ordning i samband med den årliga anslagsbehandlingen. Jag vill emellertid

understryka, att stor återhållsamhet måste iakttagas då det gäller

ändringar i sådana lönegradsplaceringar, som fastställts i enlighet med

överenskommelser, som träffats mellan tjänsteförteckningskommittén och

vederbörande personalorganisationer. En ändring i de genom dessa överenskommelser

fastställda relationerna kan — om de icke föregåtts av ingående

undersökningar och överläggningar med berörda personalorganisationer

— ge upphov till vittgående yrkanden om uppflyttningar i högre lönegrad

av andra tjänster och grupper av tjänster.

I samband med den inom civildepartementet verkställda granskningen

av myndigheternas förslag har vederbörande personalorganisationer beretts

tillfälle att framföra sina synpunkter på dessa förslag.»

De av departementschefen tillstyrkta förslagen till ändrad lönegradsplacering

har upptagits i en vid statsrådsprotokollet fogad sammanställning.

Beträffande motiveringen till förslagen får utskottet hänvisa till vad som

anförts å s. 17—18 i propositionen.

I fråga om lönegradsplaceringen för de tjänster som föreslås skola inrättas

under nästa budgetår hänvisas i propositionen till vad därom anföres

under respektive huvudtitlar.

De i detta sammanhang förordade ändringarna i lönegradsplacering m. in.

avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1954.

Överskridande av vissa anslagsposter. I propositionen anföres härutinnan

att den omläggning av avlöningsstaterna, som genomfördes från och med

budgetåret 1941/42, medförde en överflyttning till maximerade anslagsposter

av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis anvisade

poster. En nödvändig förutsättning för denna omläggning var att Kungl.

Maj :t erhöll riksdagens bemyndigande att medge överskridande av maximerade

anslagsposter. Detta bemyndigande har årligen förlängts. Efter den

mindre ändring av bemyndigandet, som beslutades vid 1952 års riksdag

(1952 års statsverksproposition, bilaga 2, p. 3), innebär bemyndigandet, att

Ivungl. Maj :t äger medge de överskridanden av genom riksdagens beslut

maximerade anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal, som erfordras

till följd av att dylik anslagspost blivit i cn icke förutsedd omfattning

belastad antingen med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie tjänsteman,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 13.

som vikarierat å ordinarie tjänst vilken är obesatt eller vars innehavare

åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag eller av annan anledning mot avstående

av hela lönen, eller med kostnader, som sammanhänger med att ickeordinarie

ersättare behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom eller

av annan därmed jämförlig anledning.

Alltsedan budgetåret 1947/48 har Kungl. Maj:t vidare erhållit riksdagens

bemyndigande att medge de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

som påkallas med hänsyn till regleringen av befordringsgången

för biträdes- och amanuenspersonal. Detta bemyndigande gäller från och

med innevarande budgetår även de personalgrupper, som enligt riksdagens

beslut jämställts med amanuenspersonal.

Ifrågavarande bemyndiganden föreslås förlängda för nästa budgetår.

Sjukvårds- och sjuklöneförmåner till statsanställda m. fl. efter genomförandet

av den allmänna sjukförsäkringsreformen. För att utreda bl. a. den

inverkan sjukförsäkringsreformen kan ha på de statsanställdas sjukvårdsförmåner

tillkallades enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 augusti

1952 en särskild utredningsman. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5

juni 1953 tillkallades vidare särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa

utredning rörande sjuklöneförmåner till statsanställda m. fl. efter

genomförandet av den allmänna sjukförsäkringsreformen. Detta utredningsarbete

pågår alltjämt och kan icke beräknas bliva slutfört i sådan tid att

—- efter remissbehandling och överläggningar med statstjänstemännens huvudorganisationer

—- förslag i ämnet kan framläggas för riksdagen under

dess vårsession.

Då de ifrågavarande båda förslagen synts böra upptagas till övervägande

i ett sammanhang, anses ej heller förstnämnda förslag kunna föranleda

proposition till riksdagen under dess vårsession, utan de båda frågorna

avses skola framläggas för riksdagen under dess höstsession.

Ersättning enligt 8 § utlandsresereglementet. Vid utrikes tjänsteresa föreligger

i vissa fall skyldighet för förrättningsman att färdas med flygplan.

Från denna skyldighet kan dock vederbörande myndighet i särskilda fall

dispensera.

Med hänsyn till nämnda skyldighet har det ansetts skäligt att förrättningsmannen

på statens bekostnad erhåller ekonomisk garanti för olycksfall.

som drabbar honom till följd av utrikes tjänsteresa med flygplan. I

överensstämmelse med de principer, som eljest tillämpas, har emellertid

staten ansetts böra stå självrisk i förevarande avseende. I enlighet härmed

stadgas i 8 § utlandsresereglementet, att staten för olycksfall, som till följd

av tjänsteresa med flygplan drabbar förrättningsman, med tillämpning av

vedertagna försäkringstekniska grunder ikläder sig följande riskgarantier,

nämligen vid dödsfall eller fullständig invaliditet på grund av olycksfallet

för förrättningsman, som innehar med rätt till familjepension förenad

anställning, 50 000 kronor, om vederbörande har familj, och eljest

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

5

25 000 kronor, samt för annan förrättningsman 100 000 kronor respektive

50 000 kronor, och vid partiell invaliditet på grund av olycksfallet så stor

del av nämnda belopp, som motsvarar invaliditetsgraden.

På grund av dessa riskgarantier utfallande belopp har lämpligen synts

böra bestridas från det under femte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget

till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. in. Härför erfordras riksdagens medgivande.

Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser

i ämnet som kan befinnas erforderliga.

Ordningen för bestridande av representationskostnader m. m. I propositionen

redogöres för nuvarande ordning för bestridande av representationskostnader

samt anmäles i ämnet framlagda förslag av 1948 års universitetslönekommitté

och 1949 års reseersättningskommitté. Härutinnan får utskottet

hänvisa till propositionen, s. 23—28.

Departementschefen anför, att i enlighet med vad reseersättningskommittén

förordat bör — bortsett från de fall då enligt särskilda beslut representationsbidrag

skall utgå till innehavare av vissa befattningar — för utövande

av mera fortlöpande representation erforderliga medel ställas till förfogande

å vederbörande myndighets omkostnadsstat eller motsvarande stat

och för tillfällig representation Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt

fall anvisa nödigt belopp från anslag till extra utgifter eller eljest för ändamålet

disponibla medel. Detta innebär bl. a., att från anslag till extra

utgifter i fortsättningen icke bör anvisas fasta representationsbidrag utan

endast bidrag till täckande av havda kostnader efter prövning från fall till

fall. Undantag härifrån bör dock kunna ske i fråga om tredje huvudtitelns

anslag till extra utgifter.

I förevarande sammanhang upptar departementschefen frågan om i vilken

utsträckning särskilda medel bör anvisas för bestridande av annan än

tillfällig representation. De överväganden, som i denna fråga ägt rum i statsrådsberedning,

har lett till det resultatet att särskilda medel för representation

icke bör upptagas å vederbörliga omkostnadsstater eller motsvarande

stater i vidare utsträckning än för närvarande förekommer och att representationsbidrag,

frånsett vissa tjänstemän som beröres i det följande,

icke bör utgå till andra befattningshavare än dem som nu åtnjuter denna

förmån.

Beträffande universitet och högskolor förordar departementschefen att

såväl befattningsarvode som representationsbidrag får utgå till rektorerna

vid universiteten — inberäknat Göteborgs universitet —, karolinska institutet,

Stockholms högskola, tandläkarhögskolorna, de tekniska högskolorna

samt lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna. I fråga om prorektorer

förordar departementschefen att befattningsarvode får utgå vid universiteten,

Stockholms högskola, de tekniska högskolorna och lantbrukshögskolan.

De föreslagna beloppen framgår av en sammanställning å sid. 30 i propositionen,

till vilken utskottet får hänvisa.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 13.

Slutligen anför departementschefen, att han icke kan tillstyrka att representationsbidrag

tillerkännes nya kategorier befattningshavare i vidare

utsträckning än i propositionen förordats.

Konsumentprisindex. 1952 års indexkommitté har framlagt betänkande angående

omläggning av levnadskostnadsindex, vilket varit föremål för remissbehandling.

Enligt gällande bestämmelser ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela

närmare föreskrifter angående beräkning av levnadskostnaderna. Med hänsyn

till frågans principiella betydelse och då en omläggning av levnadskostnadsindex

medför vissa kostnader, lämnas i propositionen i korthet en

redogörelse för innehållet i betänkandet och de däröver avgivna yttrandena.

Härutinnan får utskottet hänvisa till propositionen sid. 33—37. Här må allenast

erinras om vad kommittén anfört i fråga om indexnämndens ställning

och sammansättning.

Utifrån synpunkten att i största möjliga utsträckning begränsa utrymmet

för skönsmässiga avgöranden och med hänsyn till den betydelse, som i

olika sammanhang tillmätes indexberäkningarna, har kommittén ansett det

mest tillfredsställande att beslutanderätten i principfrågor överföres från

socialstyrelsen till indexnämnden. På nämnden skall vidare ankomma att

utöva kontroll över att indexberäkningarna verkställes i enlighet med riktlinjerna.

Fastställandet av indextalet skall dock liksom hittills ankomma på

Kungl. Maj :t.

De uppgifter, som sålunda skulle komma att åligga nämnden, har ansetts

förutsätta en mer allsidig och expertbetonad sammansättning av nämnden

än för närvarande. Kommittén föreslår därför att en ledamot utses på förslag

av konjunkturinstitutet och två på förslag av Kooperativa förbundet

resp. Sveriges köpmannaförbund. En ledamot skall utses som representant

för det allmänna. Vidare skall i nämnden utses sammanlagt fyra personer

med erfarenhet på det ekonomiskt-statistiska området efter förslag av Svenska

arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation resp. Sveriges lantbruksförbund. I nämnden skall vidare

ingå en ledamot med varukännedom och erfarenhet av hushållsinköp. Av de

sålunda utsedda ledamöterna skall en förordnas till vice ordförande. Som

ordförande bör utses i likhet med vad nu gäller chefen för socialstyrelsen,

vilken jämväl bör ingå som ledamot av nämnden.

Den föreslagna indexomläggningen har av kommittén beräknats medföra

en ökning av de årliga kostnaderna med i runt tal 84 000 kronor. Härtill

kommer under de första åren vissa engångsutgifter om sammanlagt omkring

22 000 kronor.

Departementschefen anför för egen del följande.

»Den nuvarande levnadskostnadsindexen avser att belysa levnadskostnadsutvecklingen

för en begränsad befolkningsgrupp, nämligen i städer och tätorter

bosatta arbetare och lägre tjänstemän med två barn. 1 avsikt att öka

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

7

indexens allmängiltighet och därmed anpassa beräkningen till det praktiska

livets krav på uppgifter om detaljprisutvecklingen har 1952 års indexkommitté

föreslagit, att denna begränsning slopas. I samband härmed skall enligt

kommitténs förslag de nuvarande levnadskostnads- och konsumtionsprisindexserierna

ersättas med en konsumentprisindex, avseende hela den

privata konsumtionen i landet och med år 1949 såsom basår. Detta förslag,

som överlag tillstyrkts vid remissbehandlingen, anser jag mig böra biträda.

I samband härmed vill jag erinra om att 4 § statens löneplansförordning

aldrig satts i kraft och att behov icke föreligger av beräkning av det s. k.

pristalet.

Jag tillstyrker också i princip kommitténs förslag, att årligen skall verkställas

särskilda indexberäkningar — såväl med som utan skatter — för

olika inkomstskikt och familjetyper inom enbart löntagarhushåll. Jag förutsätter

dock att, innan dessa beräkningar utföres, ansträngningar göres att

för de skilda grupperna få fram ett tillfredsställande prismaterial.

Jämväl i övrigt har kommitténs förslag beträffande omläggningen av indexen

på de väsentligaste punkterna mötts av instämmanden av de olika remissinstanserna

och synes väl ägnat att i sina huvuddrag ligga till grund för

anvisningar för beräknandet av den nya indexen. Metoderna för framräkrandet

av bostadsposten i den föreslagna indexen har dock kritiserats i flera

remissyttranden. I synnerhet bostadsstyrelsen och hyresrådet har ifrågasatt

det ändamålsenliga i de föreslagna undersökningsmetoderna. Någon alternativ

metod för bostadspostens beräkning erhålles dock inte ur dessa sakkunniga

myndigheters kritik. Jag har därför anmodat socialstyrelsen att i

samråd med bostadsstyrelsen och hyresrådet överarbeta indexkommitténs

förslag på denna punkt och senast den 1 maj 1954 inkomma med förslag rörande

beräkningen av bostadsposten i en konsumentprisindex.

Beträffande intervallerna mellan hushållsundersökningarna rörande konsumtionens

sammansättning finner jag det för närvarande svårt att göra

något uttalande, eftersom det av indexkommitténs framställning framgår

att man inte bör överdriva betydelsen av viktjusteringarnas inverkan på indexberäkningarna.

För ett ställningstagande till frågan erfordras därför en

undersökning även rörande det behov av hushållsundersökningar, som gör

sig gällande inom andra områden.

Övergången till den nya indexen torde få tillgå så att prisuppgifter enligt

den nya metoden insamlas från och med maj 1954. Uppgifterna enligt nuvarande

metod insamlas sista gången i juni 1954. Genom att på detta sätt

låta prisinsamlingarna enligt de båda metoderna, den nuvarande och den

föreslagna, gå om lott synes garantier erhållas för att inte metodändringen

vid övergångstillfället i och för sig skall medföra ändrat indexutslag.

Vad angår indexnämndens ställning, vill jag förorda det av kommittén

uppgjorda förslaget. Tilltron till indexberäkningarna skulle sannolikt ökas

om en expertnämnd, huvudsakligen utsedd efter förslag från olika organisationer,

förutom kontrollerande befogenheter ges beslutanderätt i principfrågor

beträffande tillämpningen av för indexberäkningarna meddelade an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 13.

visningar. Det bör även ankomma på denna nämnd att samråda med socialstyrelsen

och till Kungl. Maj :t anmäla i vilka fall de allmänna riktlinjerna

för indexberäkningarna bör ändras.

Vid remissbehandlingen har uttalats, att viss tveksamhet kan uppstå om

vilka frågor som är av den arten att de bör underställas nämnden. Jag kan

dock inte finna, att det härvidlag bör uppstå större svårigheter, eftersom

man i stort sett torde kunna bygga på en redan utbildad praxis på området.

Frågor berörande det löpande rutinmässiga indexarbetet bör således ej av

socialstyrelsen underställas nämnden. Å andra sidan skall det dock liksom

nu ingå i nämndens befogenheter att från socialstyrelsen infordra det material

och de upplysningar, som erfordras för att nämnden skall kunna fylla

sin uppgift såsom kontrollerande organ.

Den nya indexnämnden bör utses i så god tid att den har möjlighet att

ingående pröva de olika frågor som uppkommer vid införandet av den nya

serien.

I fråga om anvisandet av medel för den förstärkning av socialstyrelsens

arbetskrafter och de kostnader i övrigt, som föranledes av vad jag här förordat,

torde chefen för socialdepartementet i annat sammanhang denna dag

framlägga förslag.»

Grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning m. m.

Vid överläggningar med statstjänstemännens huvudorganisationer har enighet

uppnåtts om statstjänstemännens löner m. m. under år 1954. Sålunda har,

under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, överenskommits,

att å löneplanslönerna skall under år 1954 utgå tillägg med samma

belopp som varit bestämda för åren 1952 och 1953 samt att i fråga om

storleken av det rörliga tillägget å pensionernas grundbelopp under år 1954

skall gälla samma bestämmelser som de från och med maj 1953 gällande.

Vid överläggningarna har också överenskommits, att frågan om revision av

de gällande provisoriska bestämmelserna om ersättning för arbete på obekväm

tid skall upptagas till behandling snarast efter årsskiftet.

I anslutning till överenskommelsen har till grund för beräkningen av anslagsmedlen

för rörliga löne- och pensionsförmåner i riksstatsförslaget för

nästa budgetår lagts de lönebelopp resp. de procenttal, som hittills varit gällande

under innevarande budgetår.

Om före årsskiftet 1954/55 icke skulle ha meddelats beslut i fråga om

lönetilläggen m. in. för tiden efter årsskiftet, avses provisoriskt få tillämpas

samma grunder som under innevarande år.

Dyrtidstillägg. I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg — som

huvudsakligen utgår till befattningshavare på gammal lönestat — ifrågasättes

icke någon ändring. Riksdagens beslut i ämnet har hittills meddelats

för ett år i sänder. Det har icke synts erforderligt att spörsmålet underställes

riksdagen annat än då ändringar i bestämmelserna ifrågasättes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

9

Kristillägg. Kristillägg — som utgår till befattningshavare på indragningsstat

eller gammal lönestat — föreslås skola under 1954 utgå efter samma

grunder som under 1953.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Härutinnan anges i statsrådsprotokollet

de anslag, tillhopa 43 638 000 kronor, som under de olika

huvudtitlarna erfordras för ersättning till de olika delfonderna.

Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I statsrådsprotokollet

redovisas de å fonden bokförda kronoegendomar som under budgetåret

1954/55 avses skola disponeras för vissa för domänstyrelsens verksamhet

främmande ändamål, samt anges storleken av de anslag under olika

huvudtitlar som ansetts böra anvisas till ersättning åt fonden.

Motionerna.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ohlon

och fru Gärde Widemar (I: 200) och den andra inom andra kammaren av

herr Håstad m. fl. (II: 197).

I motionerna behandlas den i det föregående under avsnittet Konsumentprisindex

berörda frågan om indexnämndens sammansättning. Motionärerna

— som anser att i indexnämnden bör ingå även en ledamot utsedd efter

förslag av den organisation som företräder akademikerna — hemställer att

riksdagen vid behandlingen av ärendet uttalar, att indexnämnden måtte

ges en allsidigare representation än den av indexkommittén föreslagna.

Utskottet.

Beträffande frågan om automatiska utgiftsförändringar inom statens

verksamhetsområde lämnas i propositionen en redogörelse för huvuddragen

i en i ämnet verkställd särskild utredning, avseende utgiftsändringarna under

budgetåren 1954/55—1958/59. I anslutning härtill meddelas en översikt

av de automatiska förändringar soin enligt Kungl. Maj :ts förslag beräknas

under olika huvudtitlar för budgetåret 1954/55. Utskottet, som kommer

att ägna denna fråga erforderlig uppmärksamhet i samband med behandlingen

av detaljerna i riksstatsförslaget, har icke funnit anledning till

särskilt uttalande i ämnet i nu förevarande sammanhang.

Den under avsnittet om löneregteringsarbetet m. m. föreslagna anordningen

beträffande personalförteckningarna överensstämmer med vad under

de senare åren tillämpats och tillstyrkes av utskottet.

Såsom framgår av avsnittet lönegrads placeringen för vissa tjänster har

åtskilliga tjänster varit föremål för prövning i lönegradshänseende. Prov
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 13.

ningen har avsett såväl befintliga tjänster som till nyinrättande föreslagna

tjänster. Beträffande den förra gruppen föranledes förslagen dels av ändring

i arbetsuppgifterna på grund av organisationsändringar eller dylikt,

dels av omprövning av vissa i samband med de senaste årens tjänsteförteckningsrevision

redan prövade tjänster, vilka anges ha blivit uppenbart

felplacerade.

Utskottets vederbörande avdelning har vid sin granskning av de sålunda

framlagda lönegradsförslagen tagit närmare kännedom om de överväganden

och motiv som legat till grund för förslagen på olika punkter. Även om

utskottet icke kunnat undgå att finna de föreslagna lönegradsändringarna,

särskilt under vissa huvudtitlar, tämligen omfattande i både kvantitativt

och kvalitativt hänseende, har utskottet funnit sig icke böra motsätta sig

bifall till desamma — dock med i det följande närmare angiven ändring

beträffande statens pensionsanstalt. Härvid vill utskottet emellertid understryka,

att i den mån Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag förutsätter organisationsändring,

utskottets tillstyrkan sker under förbehåll att riksdagen

i samband med behandlingen av vederbörande huvudtitel eller eljest

godkänner den organisation som är förutsättning för lönegradsförslaget.

Skulle detta ej bli fallet, bör Kungl. Maj :t äga besluta att nuvarande lönegradsplacering

bibehålies.

Under utrikesförvaltningen föreslår Kungl. Maj :t att en ordinarie kansliskrivartjänst

i 15 lönegraden ersättes av en extra assistenttjänst i 17 lönegraden.

Enligt utskottets mening är en dylik kombination av lägre ordinarie

och högre extra tjänst i förevarande fall mindre ändamålsenlig som en

mera permanent anordning. Efter tagen kännedom om arbetsuppgifterna

på tjänsten och den nuvarande innehavarens kompetens finner sig utskottet

därför böra förorda, att den till 17 lönegraden uppflyttade tjänsten upptages

som ordinarie förste kansliskrivartjänst, varvid kansliskrivartjänsten

bör indragas. Vid nuvarande tjänstinnehavarens avgång bör omprövning av

lönegradsplaceringen kunna ske.

Beträffande statens pensionsanstalt upptar Kungl. Maj :ts förslag en personlig

byrådirektörstjänst i Ce 33 i stället för en förste byråsekreterartjänst

i Ca 29, vars innehavare uppbär vikariatslön i 31 lönegraden. I anslutning

till vad statens organisationsnämnd och statens lönenämnd i ärendet yttrat

finner utskottet tillräckliga skäl inte vara anförda för en högre löneställning

än enligt lönegrad Ce 31.

Kungl. Maj:ts förslag angående lönegradsplacering av vissa tjänster med

av utskottet tillstyrkta ändringar framgår av bilaga till detta utlåtande.

Vad i övrigt anförts och föreslagits under förevarande avsnitt har ej givit

utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

De under avsnittet överskridande av vissa anslagsposter av Kungl. Maj :t

begärda bemyndigandena överensstämmer med vad under senare år tillämpats

och tillstyrkes av utskottet.

Vad departementschefen anfört i fråga om sjukvårds- och sjuklöneförmåner

till statsanställda m. fl. efter genomförandet av den allmänna sjuk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

11

försäkringsreformen har icke i detta sammanhang givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker att ersättning enligt 8 § utlandsresereglementet —

avseende ersättning i anledning av olycksfall som till följd av tjänsteresa

med flygplan drabbar förrättningsman — må bestridas från det i propositionen

angivna förslagsanslaget under femte huvudtiteln.

Beträffande ordningen för bestridande av representationskostnader m. m.

innebär Kungl. Maj :ts förslag att — bortsett från fall då enligt särskilda

beslut representationsbidrag skall utgå till innehavare av vissa befattningar

— för utövande av mera fortlöpande representation medel ställes till förfogande

å vederbörande myndighets omkostnadsstat eller motsvarande stat

samt att för tillfällig representation Kungl. Maj :t skulle efter prövning i

varje särskilt fall anvisa nödigt belopp från anslag till extra utgifter eller

eljest för ändamålet disponibla medel. I anslutning härtill anför departementschefen,

att särskilda medel för representation icke bör upptagas å

vederbörliga omkost,nadsstater eller motsvarande stater i vidare utsträckning

än f. n. förekommer och att representationsbidrag icke bör utgå till

andra befattningshavare än dem som nu åtnjuter denna förmån — frånsett

vissa i det följande angivna tjänstemän. De sålunda angivna huvudgrunderna

för bestridande av representationskostnader har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag att rektorerna vid universiteten

och vissa högskolor tillerkännes såväl befattningsarvode för själva

rektorssysslan som representationsbidrag samt att prorektorerna vid tissa

av ifrågavarande läroanstalter får åtnjuta befattningsarvode. Den i fråga om

prorektorerna vid universiteten förordade anordningen att dessa skulle

övergångsvis få bibehålla nu utgående s. k. honorarium, förutsätter utskottet

avse de nuvarande tjänstinnehavarna personligen. Även de av Kungl.

Maj :t i detta sammanhang förordade beloppen — vilka avvägts med utgångspunkt

från nuvarande ersättningsbelopp samt med beaktande av de

olika lärosätenas storlek och den penningvärdeförändring som inträtt sedan

nuvarande belopp fastställdes —- finner sig utskottet kunna tillstyrka.

Vad i övrigt anförts under detta avsnitt har icke givit utskottet anledning

till erinran.

I fråga om konsumentprisindex innebär det i propositionen redovisade

förslaget att en dylik index skulle ersätta de nuvarande levnadskostnadsoch

konsumtionsprisindexserierna. Vad i propositionen anförts rörande de

tilltänkta huvudgrunderna beträffande omläggningen av levnadskostnadsindex

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om indexnämnden förordas den betydelsefulla ändringen i nuvarande

ordning att nämnden, som skulle få en mera allsidig och expertbetonad

sammansättning än för närvarande, skulle förutom kontrollerande

befogenheter erhålla beslutanderätt i principfrågor beträffande tillämpningen

av för indexberäkningarna meddelade anvisningar.

Vad först angår frågan om indexnämndens sammansättning redovisas i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 13.

propositionen 1952 års indexkommittés förslag i ämnet, men departementschefen

har för egen del endast anfört att nämnden skulle huvudsakligen

utses efter förslag från olika organisationer. I motionerna I: 200 och II: 197

hemställes att riksdagen måtte uttala att indexnämnden måtte ges en allsidigare

representation än den av indexkommittén föreslagna. Utskottet finner

för sin del goda skäl föreligga för en utbyggnad av indexnämnden i syfte

att den erhåller en mera allsidig och expertbetonad sammansättning än

för närvarande. Beträffande nämndens sammansättning vill utskottet i anslutning

till vad i motionerna anförts framhålla, att en vidgad ram för förslagsställare

från tjänstemannaorganisationerna synes böra övervägas, dock

utan att det avsedda totalantalet ledamöter i nämnden härigenom ökas. Utskottet

föreslår att riksdagen i anledning av motionerna ger Kungl. Maj :t

till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att tilltron till indexberäkningarna

sannolikt skulle ökas om indexnämnden i sin egenskap av

expertnämnd erhåller beslutanderätt i principfrågor av i propositionen angiven

innebörd. Förslaget synes på denna punkt kunna medföra en önskvärd

förstärkning av nämndens auktoritet vid dess betydelsefulla arbete

med att fortlöpande följa indexberäkningarna. Utskottet har för sin del intet

att erinra mot vad i propositionen anförts i nämnda hänseende.

Vad i fråga om grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning

m. m., dyrtidstillägg, kristillägg, ersättning till statens allmänna

fastighetsfond samt ersättning till statens domäners fond för upplåten mark

föreslagits eller anförts har icke givit utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. besluta, att de personalförteckningar, som riksdagen

fastställer innan riksdagen meddelat beslut i anledning av

förutnämnda, i statsrådsprotokollet över civilärenden för den

4 januari 1954 under rubriken löneregleringsarbetet m. m.

berörda förslag, skall gälla endast i den mån icke annat följer

av vad riksdagen beslutar i samband med behandlingen

av nämnda förslag;

2. godkänna de i bilaga till detta utlåtande upptagna förslagen

om placering i lönegrad av vissa tjänster m. in.;

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för genomförande av i punkt 2. angivna förslag från

och med den 1 juli 1954;

4. bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1954/55 i

enlighet med vad i statsverkspropositionen förordats medge

a) de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till ickeordinarie

personal, som erfordras till följd av att dylik an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

13

slagspost blivit i en icke förutsedd omfattning belastad antingen

med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie tjänsteman,

som vikarierat å ordinarie tjänst vilken är obesatt eller

vars innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag

eller av annan anledning mot avstående av hela lönen, eller

med kostnader, som sammanhänger med att icke-ordinarie

ersättare behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom

eller av annan därmed jämförlig anledning,

b) de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade

anslag och anslagsposter, som påkallas med hänsyn

till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal

samt därmed jämförlig personal;

5. medge, att i 8 § utlandsresereglementet den 27 november

1953 (nr 666) avsedda ersättningar må bestridas från

det under femte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till

statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. in.;

6. medge, att i överensstämmelse med vad i statsverkspropositionen

förordats må utgå befattningsarvoden och representationsbidrag

till rektorerna vid universiteten, karolinska

mediko-kirurgiska institutet, tandläkarhögskolorna,

de tekniska högskolorna, lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna

samt Stockholms högskola ävensom befattningsarvoden

till prorektorerna vid universiteten, de tekniska högskolorna,

lantbrukshögskolan och Stockholms högskola;

7. besluta,

a) att å löneplanslönerna skall under år 1954 utgå tilllägg

med samma belopp som under år 1953,

b) att å tjänste- och familjepensionernas grundbelopp

skall under år 1954 utgå rörligt tillägg enligt de från och

med maj månad 1953 gällande grunderna;

8. medge, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst in. fl. må tills vidare från och med budgetåret

1954/55 i huvudsaklig överensstämmelse med i statsverkspropositionen

förordade grunder utgå enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

9. besluta, att kristillägg skall under år 1954 utgå med 82

procent av kristilläggsunderlaget;

10. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 200 och II: 197 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna,

vad utskottet anfört beträffande konsumentprisindex.

Stockholm den 19 februari 1954.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARI).

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 13.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar

Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving

och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Andersson i

Malmö, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

Hoppe, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Kyling, Onsjö, Nihlfors,

Birke och fröken Ager.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Sundelin, Boman, Svensson i Ljungskile och

Birke samt fröken Ager, vilka ansett, att det stycke av utskottets yttrande på

s. 12, som börjar med orden »Utskottet delar» och slutar med orden »nämnda

hänseende», bort ha följande lydelse:

»Beträffande förslaget att indexnämnden skulle erhålla beslutanderätt

har utskottet icke kunnat undgå att hysa betänkligheter. Utskottet finner

icke tillräckliga skäl föreligga att öka antalet beslutande instanser. Vidare

synes — såsom ock framhålles i propositionen —■ tveksamhet kunna uppstå

om vilka frågor som är av beskaffenhet att böra underställas nämnden. En

viss dualism vid behandlingen av hithörande frågor synes utskottet kunna

befaras. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att indexnämnden

erhåller allenast en rådgivande och kontrollerande funktion. I

den mån erfarenheterna motiverar en omprövning av nämndens ställning i

beslutshänseende kan denna fråga upptas till förnyat övervägande framdeles.

»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

15

Bilaga.

II huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenämning

benämning, placering etc.

Ca 11

Högsta domstolen m. m.

Kanslibiträde....................

1

Ca 13

Kontorist. Nedre justitie-

Ca 8

Kontorsbiträde..................

5

Ca 11

revisionens skrivcentral

Kanslibiträde

Ca 11

Reg er i ng sr ätten

Förste expeditionsvakt...........

1

Ca 12

Ca 13

Häradsrätterna

Kontorist.......................

1

Ca 15

Kansliskrivare. Vartofta

Ca 12

Fångvårdsanstalterna

Vaktkonstapel...................

5

Ca 14

och Frökinds domsaga

Överkonstapel. Härianda,

Ce 12

Vaktkonstapel...................

1

Ce 16

Härnösand, Kalmar,

Malmö, Västerås

Yrkesmästare. Orretorp

III huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenämning

benämning, placering etc.

Ce 25

Utrikesförvaltningen.

Kanslisekreterare.................

1

Ce 29

Förste kanslisekreterare.

Cg 26

Tjänsteman.....................

1

Cg 27

Ekonomibyrån

Biträdande pressombuds-

Cg 22

» .....................

1

Cg 25

man. Pressbyrån

D:o

Cg 20

» .....................

1

Cg 25

Biträdande pressattaché.

Ca 15

Kansliskrivare...................

1

Ca 17

London

Förste kansliskrivare.

Cg 15

Tjänsteman.....................

1

Cg 17

Juridiska byrån

Assistent. Pressbyrån

Cg 14

» .....................

1

Cg 17

» J>

Ca 10

Expeditionsvakt.................

1

Ca 12

Förste expeditionsvakt.

t.f. Ca 12

Arkivet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 13.

IV huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste- benämning, placering etc.

lönegrad

tjänstebenämning

Ce 29

Försvarsstaben

Socialvårdsdirektör...............

1

Ce 31

Byrådirektör

Cg 27

Försvarets sjukvårdsförråd

Apotekare......................

1

of

Förtroendemannaar vo de

Ce 26

Garn isonss j ukhusen

Förste underläkare...............

1

Ce 29

2 400 kronor för år. Mi- litärapotekets filialapo- tek i Karlskrona, tillika

läkemedel scentral

Överläkare

Cg 25

Underläkare.....................

2

Cg 26

Förste underläkare

Ce 17

Föreståndarinna.................

1

Ce 19

Föreståndarinna

Cg 27

Militärapoteket

Apotekare.......................

2

of

Förtroendemannaarvode

Cg 23

Apotekare.......................

3

Cg 25

2 400 kronor för år

Förtroendemannaarvode

2

Cg 25

900 kronor för år

V huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenämning

benämning, placering etc.

Den offentliga arbetsförmedlingen

Ce 16

Assistent........................

Bostadsstyrelsen

1

Ce 19

Ungdoms- och tjänste- mannaförmedlingen i

Karlskoga

Ce 29

Förste byråingenjör..............

1

Ce 31

Byrådirektör. Lånebyråns

värderingssektion

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

17

VI huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

t j änstebenämning

benämning, placering etc.

Ce 27

Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

Kamrerare......................

1

Ce 29

Förste byråsekreterare

VII huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenämning

benämning, placering etc.

Ca 15

Generaltullstyrelsen

Kansliskrivare...................

1

Ca 17

Förste kansliskrivare.

Ca 15

Kansliskrivare...................

1

Ca 17

Kanslibyrån

Förste kansliskrivare.

Ca 11

Tullstaten

Kanslibiträde....................

1

Ca 13

Revisionsbyrån

Kontorist. Tullkammaren

Ce, Cg 20

Lokala skattekontrollen

Assistent........................

6

Högst Ce,

Cg 21

i Norrköping

2 Dihang till riksdagens protokoll 195b. 6 saml. Nr 13.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 13.

Vill huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenåmning

benämning, placering etc.

Ca 29

Stifts- och landsbiblioteken

Landsbibliotekarie...............

1

Ca 31

Växjö

Ca 8

Domkapitlen och stiftsnåmnderna

Kontorsbiträde..................

1

Cg 11

Kanslibiträde. Domkapit-

Ce 8

Riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum m. m.

Kontorsbiträde..................

1

Ce 11

let i Lund

Kanslibiträde. Byggnads-

Cg 18

Uppsala universitet

Bokhällare......................

1

Cg 19

minnesavd.

Kontorsskrivare. Drätsel-

Ce 14

Instrumentmakare ...............

1

Ce 16

verket

Biokemiska institutionen

Ca 16

Tandlåkarhögskolan i Stockholm

Verkmästare.....................

1

Ce 18

Personlig tjänst

Cg 29

Rasbiologiska institutet

Rasbiolog.......................

1

Cg 31

Ce 26

Ce 24

Skolöverstyrelsen

Inspektör för sinnesslöundervis-

ningen........................

Hjälpundervisningskonsulent......

1

1

Ce 31

Ce 27

Ca 15

Kansliskrivare...................

1

Ca 17

Förste kansliskrivare.

Ca 11

Kanslibiträde....................

1

Ca 13

Organisationsavd.

Kontorist. Sektionen för

Cf 21- Ce 25

Högre tekniska läroverk

Lärare..........................

7

Ce 27

hemkunskap och skol- måltidsverksamhet

Adjunkt

Cg 17

Matematikmaskinnämnden

Ingenjör........................

1

Cg 19

Besk-laboratoriet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

19

IX huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenämning

lönegrad

benämning, placering etc.

Cf 19

- Ce 25

Lantbruksstyrelsen

Amanuens......................

1

Ce 25

Byråingenjör. Jordför-

Ce 25

Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök

Assistent........................

1

Ce 27

bättringsbyrån. Tjän- stens lönegradsplace- ring skall omprövas vid

uppkommande vakans

Förste assistent. Baljväxt-

Cg 27

Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut

Ämneslärare.....................

1

Cg 30

laboratoriet

I trädgårdsanläggning

Cg 29

Veterinärhögskolan

Lärare i artificiell insemination ...

1

eg 31

Ce 27

Bibliotekarie....................

1

Ce 29

Ce 11

Röntgenbiträde..................

2

Ce 13

Cg 16

Statens maskin- och

redskapsprooningsanstalter

Assistent........................

1

eg 19

Alnarp

Ce 13

Skogshögskolan

Kontorist.......................

1

Ce 15

Kansliskrivare. Garpen-

Ca 11

Statens skogsforskningsinstitut

Kanslibiträde....................

1

Ca 13

berg

Kontorist. Skogsavd.

Ca 34

Skogsvårdsstyrelserna

Länsjägmästare..................

1

Ca 37

Kopparbergs län

Ca 21

Kamrerare......................

1

Ca 23

» »

Ca 11

Lanlmäteristaten

Kanslibiträde....................

40

Ca 13

Kontorist. Distriktsorg.

Ce 11

» ....................

35

Ce 13

* *

Cf 4—Ce 8

Kontorsbiträde..................

54

Ce 11

Kanslibiträde. *

Cf 4—Ce 8

Biträde i regi. befordrlngsgång ....

högst

Cf 6—Ce 8

Cf 6 ll/i år. Biträden med

Ca 27

Lappfogdarna m. fl.

Lappfogde......................

195

5

Ca 29

viss specialutbildning

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 13.

X huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste- benämning, placering etc.

lönegrad

tjänstebenämnlng

Ca 27

S jöbefälsskolorna

Adjunkt........................

1

Ca 29

f

Ce 8

Sveriges geologiska undersökning

Museibiträde....................

1

Ce 11

Cg 11

Statens provningsanslall

Mekanikerlärling.................

1

Ce 13

Mekaniker

Cg 30

Flygtekniska försöksanstalten

Förste avdelningsingenjör.........

1

Cg 31

Ce 11

Statens hantverksinstitut

Kanslibiträde....................

1

Ce 13

Biblioteksbiträde

Ce 15

Lots- och fyrstaten

Styrman........................

6

Ce 16

Arvodestillägg 110 kronor

Ca 15

Statens sjöhistoriska museum

Kansliskrivare...................

1

Ca 17

för månad

Kassör

Ca 29

Patent- och registreringsverket

Bibliotekarie....................

1

Ca 31

Förste bibliotekarie

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

21

XI huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste- benämning, placering etc.

lönegrad

tjänstebenämning

Cg 17

Medicinalstyrelsen

Kurator........................

1

Cg 19

Assistent

Ce 11

Kanslibiträde....................

1

Ce 13

Kontorist. Statistiska avd.

Ca 31

Statens sinnessjukhus

Förste läkare....................

1

Ca 37

Överläkare. Vipeholm

Ce 29

Läkare.........................

1

Ca 31

Förste läkare. Västra

Ca 12

Skötare.........................

1

Ca 13

Mark

Förste skötare. Restad

Ce 9

Statens skol- och yrkeshem

i Vänersborg

Vaktmästare....................

1

Ce 12

Trädgårdsförman

Ce 17

Karolinska sjukhuset

Föreståndarinna.................

1

Ce 19

Gamisonssj ukhuset

Ca 14

Översköterska...................

1

Ca 17

Föreståndarinna

Ca 12

Sjuksköterska...................

1

Ca 15

Översköterska. Röntgen-

Ca 13

Reparatör.......................

1

Cg 15

diagnostiska avd.

Förste reparatör

Ca 10

Vaktmästare....................

1

Ca 11

Ce, Cg 10

» ....................

7

Ce,Cgl 1

Cg 8

Kontorsbiträde..................

1

Ce 11

Kanslibiträde. Urologpoli-

Ce 11

Statens tvångsarbelsanstalt å Svartsjö

och statens alkoholistanstalt därstädes

Eldare..........................

1

Ce 12

kliniken

Reparatör

Ca 27

Landsfiskalerna m. fl.

Landsfiskal......................

2

Ca 29

Piteå distrikt (polischef-

Cg 24

Statens kriminaltekniska anstalt

Byråassistent....................

1

Cg 25

åklagare) 1, Vetlanda

distrikt 1

Byråingenjör. Kemiska

Cg 19

Biträdande byråingenjör..........

1

Cg 21

laboratoriet

Ingenjör. Kemiska labo-

Cg 5

Fotografibiträde.................

2

högst

ratoriet

Cg 4

Verkstadsbiträde.................

1

Cg 8

högst

Cg 8

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 13.

XII huvudtiteln.

Nuvarande

Antal

Före-

slagen

lönegrad

Anmärkning ang. tjänste-

lönegrad

tjänstebenämning

benämning, placering etc.

Ca 29

Statens pensionsanstalt

1

Ce 33

Byrådirektör. Nuvarande

befattningshavaren vi- kariatslön i 31 löne- graden

Byrådirektör. Personlig

tjänst. Nuvarande be- fattningshavaren vika- riatslön i 31 lönegraden

Förste byråsekreterare.

1

Ce 31

Ce 25

1

Ce 29

1

Ce 27

Nuvarande befattnings- havaren vikariatslön i

29 lönegraden

Förste byråsekreterare.

Nuvarande befattnings- havaren vikariatslön i

27 lönegraden

547161. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar geme a1 i texten