Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1954/55 till främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare jämte i ämnet väckta motioner.

1954-05-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1954/55 till främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 14%.

Nr 142.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställning

om anslag för budgetåret 1954/55 till främjande av

praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten

308, s. 498 och 499 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1954, föreslagit riksdagen att till Främjande

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 310 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Magnusson m. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren

av herr Nygren m. fl. (II: 194), i vilka hemställts att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att frågan om lärlingsbidragets storlek

förelägges 1955 års riksdag,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 308) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (II: 486), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte besluta att vidta sådan ändring i bestämmelserna om bidrag till

lärlingsutbildning hos hantverksmästare att understödsbeloppen höjes till

1 500 kronor att utanordnas med 600 kronor efter första utbildningsåret,

400 efter andra året och 500 kronor efter utbildningens avslutande,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 309) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m. fl. (II: 487), i vilka — med hänvisning till motiveringen

i motionerna I: 308 och II: 486 — framställts samma yrkande som, såvitt

nu är i fråga, i sistnämnda motioner.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — till motionerna

II: 194 och II: 486.

Förevarande anslag är nu uppfört med 300 000 kronor. Under innevarande

budgetår får överstyrelsen för yrkesutbildning bevilja understöd

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr Lfö.

för utbildning av högst 375 lärlingar. Antalet understödsrum uppgick budgetåren

1950/51, 1951/52 och 1952/53 till respektive 300, 325 och 350.

Understödet utgår med 900 kronor och utanordnas med 400 kronor efter

första utbildningsåret, med 200 kronor efter andra utbildningsåret och med

300 kronor efter utbildningens slut. Även för fortsatt utbildning av lärling,

som erhållit undervisning i högst två årskurser vid verkstadsskola, kan

under vissa förutsättningar understöd utgå. Utbildningen står under tillsyn

av överstyrelsen för yrkesutbildning med biträde av lärlingsombud, som

av överstyrelsen förordnas till ett antal av högst två för varje lärling.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som förutsatt oförändrat antal understödsrum

för nästa budgetår, har i sina anslagsäskanden — i anslutning

till en framställning från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

— hemställt bland annat, att understödsbeloppet höjes från 900 till 1 200

kronor. En dylik höjning skulle påverka anslagsbehovet först från och

med budgetåret 1955/56.

Departementschefen har erinrat om att yrkanden om höjning av understödsbeloppet

prövats av 1952 och 1953 års riksdagar utan att därvid

vinna bifall. Departementschefen har förklarat sig för egen del icke heller

nu beredd att förorda en uppräkning av understödet. Med hänsyn till de

senaste årens ökning av antalet understödsrum har departementschefen

föreslagit en höjning av anslaget för nästa budgetår med 10 000 kronor till

310 000 kronor.

I motionerna 1:185 och II: 194 har anförts bland annat följande.

Ifrågavarande statsbidrag har genom inflationen kommit att minska i

värde i så hög grad, att bidragen numera efterfrågas i mindre utsträckning

än tidigare. Från att det förut varit svårt att tillfredsställa efterfrågan på

bidrag har man nu enligt uppgift knappast tillräckligt antal sökande. Eftersom

denna utveckling torde komma att medföra en sänkning av antalet

yrkesutbildade med därav följande olyckliga konsekvenser, är det av vikt

att motverkande åtgärder snarast vidtages. Att frågan om lärlingsbidragets

storlek härvid bör övervägas synes oss nödvändigt. En jämförelse mellan

statsverkets kostnader för å ena sidan lärlingsbidraget — 900 kronor för

tre år — och å andra sidan yrkesskolorna, där varje elev kostar det allmänna

flera tusen kronor om året ger vid handen, att en besparing för

statsverket skulle kunna åstadkommas genom att lärlingsutbildningen

finge en mer framträdande plats. Det synes oss därför vara angeläget, att

lärlingsutbildningen underlättas genom en höjning av statsbidraget.

Med anledning av att dessa frågor för närvarande är föremål för utredning

av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga, som beräknas avge sitt betänkande

under år 1954, vore det enligt vår mening av stor betydelse, om

riksdagen ville uttala en önskan om att ärendets behandling så påskyndas,

att det kan föreläggas 1955 års riksdag. 1 händelse det väntade betänkandets

remissförfarande skulle taga så lång tid i anspråk att ärendet av denna

orsak inte skulle hinna föreläggas 1955 års riksdag, synes det oss lämpligt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 142.

att frågan om lärlingsbidragets storlek göres till föremål för speciell behandling,

så att denna del av problemkomplexet kan bli föremål för avgörande

vid 1955 års riksdag.

Till stöd för det i motionerna I: SOS och II: 486 samt I: 309 och II: 487

framställda yrkandet har anförts bland annat följande.

Att märka är att utbildningen av lärlingar hos enskilda hantverksmästare

ställer sig betydligt billigare än utbildningen vid verkstadsskolorna, vilken

per elev och år uppgår till 4 ä 5 000 kronor. Därjämte måste konstateras

att behovet av utbildad arbetskraft för de praktiska yrkena inte kan tillgodoses

enbart genom de nuvarande centrala yrkesskolornas utbildningskapacitet.

Den praktiska utbildningen måste också ske ute i näringslivet

bland annat hos hantverksmästarna. Vidare bör i sammanhanget uppmärksammas

att anslaget till lärlingsbidrag, som för närvarande uppgår till 900

kronor, utgått med samma belopp under en följd av år, varför en höjning

av detta anslag bör ske även med hänsyn till penningvärdeförsämringen.

Frågan om yrkesutbildningen utredes för närvarande av yrkesutbildningssakkunniga.

Det är att hoppas att resultatet av denna utredning

bland annat blir förslag om en väsentlig höjning av anslaget till lärlingsutbildning

hos hantverkare. I avvaktan på ett slutgiltigt ställningstagande

från statsmakternas sida bör emellertid enligt vår mening riksdagen besluta

om en provisorisk höjning av bidragsbeloppet till förslagsvis 1 500 kronor.

En sådan höjning påverkar anslagsbehovet först budgetåret 1955/56.

Utskottet. Den praktiska lärlingsutbildningen hos hantverksmästare utgör

en bland annat från rekryteringssynpunkt viktig gren av yrkesundervisningen.

Med hänsyn härtill och då storleken av de understöd, som hantverksmästarna

erhåller för handhavandet av ifrågavarande utbildning, icke

undergått någon höjning sedan budgetåret 1946/47, kan i och för sig knappast

riktas någon invändning mot de i olika sammanhang framställda anspråken

på en uppräkning av understödsbeloppen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer emellertid frågan om utformningen

av den praktiska lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande

spörsmål rörande statsbidrag m. m. att närmare behandlas i 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas

betänkande, vilket torde utkomma av trycket inom

mycket kort tid. Utskottet har inhämtat, att de sakkunniga ämnar föreslå

tämligen genomgripande förändringar såväl beträffande lärlingsbidragens

storlek och antal som rörande hantverksmästarnas uppgifter med avseende

å lärlingsutbildningen samt villkoren för åtnjutande av bidragen.

Då sålunda bland annat frågan om lärlingsbidragens lämpliga storlek

inom en nära framtid kommer att aktualiseras i ett större sammanhang

och ytterligare beredas på grundval av den i ämnet verkställda utredningen,

finner utskottet sig icke böra nu förorda en provisorisk förhöjning av

det nuvarande lärlingsbidraget i enlighet med vad i motionerna I: 308 och

II: 486 samt I: 309 och II: 487 föreslagits.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr lfå.

I detta sammanhang må erinras om att överstyrelsen för yrkesutbildning

i sina anslagsäskanden uppgivit att hantverksmästarna i allt större

utsträckning söker statsunderstöd för lärlingsutbildning och att under

senare år samtliga understödsrum tagits i anspråk.

Utskottet får vidare framhålla att det enligt utskottets uppfattning är

i hög grad angeläget att det förslag om förbättring av yrkesutbildningen

och dennas villkor, som finnes kunna grundas på yrkesutbildningssakkunnigas

blivande betänkande, framlägges för riksdagen så snart som möjligt.

Utskottet kan däremot icke finna det välbetänkt att, såsom i motionerna

I: 185 och II: 194 yrkats, riksdagen nu skulle begära att just frågan om

storleken av förevarande lärlingsbidrag skulle utbrytas för speciell behandling

av 1955 års riksdag, därest förslag om en allmän reform beträffande

yrkesutbildningen icke skulle hinna föreläggas nämnda års riksdag. Enligt

utskottets mening bör därför motionerna I: 185 och II: 194 icke föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet biträder Ivungl. Maj:ts förslag beträffande medelsanvisningen

under ifrågavarande anslag för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Främjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1954/55

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

310 000 kronor;

b) att motionerna I: 308 och II: 486 samt I: 309 och

II: 487, förstnämnda båda motioner såvitt här är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

c) att motionerna 1:185 och II: 194 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 maj 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 1J+2.

Reservationer

1) av herrar Ohlon, Sundelin, Boman, Malmborg i Skövde, fröken Elmén,

herr Nihlfors och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort biträda det

i motionerna I: 308 och II: 486 samt I: 309 och IT: 487 framställda yrkandet

samt att därför

dels utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Den praktiska lärlingsutbildningen hos hantverkmästare utgör en bland

annat från rekryteringssynpunkt viktig gren av yrkesundervisningen. Med

hänsyn härtill och då storleken av de understöd, som hantverksmästarna

erhåller för handhavandet av ifrågavarande utbildning, icke undergått någon

höjning sedan budgetåret 1946/47, kan icke riktas någon invändning

mot de i olika sammanhang framställda anspråken på en uppräkning av

understödsbeloppen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om utformningen av den

praktiska lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål rörande

statsbidrag m. m. att närmare behandlas i 1952 års yrkesutbildningssakkunnigas

betänkande, vilket torde utkomma av trycket inom mycket

kort tid. Utskottet bär inhämtat, att de sakkunniga ämnar föreslå tämligen

genomgripande förändringar såväl beträffande lärlingsbidragens storlek och

antal som rörande hantverksmästarnas uppgifter med avseende å lärlingsutbildningen

samt villkoren för åtnjutande av bidragen.

Med hänsyn till den vikt, som enligt utskottets mening bör tillmätas

den praktiska lärlingsutbildningen hos hantverksmästarna, anser utskottet,

att den omständigheten att ett sakkunnigförslag inom snar framtid kan

väntas föreligga rörande yrkesutbildningen icke bör hindra att en förhöjning

av de nu utgående bidragen vidtages. Den förhöjning, som föreslagits

i motionerna I: 308 och II: 486 samt 1: 309 och II: 487 anser utskottet väl

avvägd. Den bör anses såsom en provisorisk förhöjning i avvaktan på den

mera genomgripande reformering av samhällets stöd till yrkesutbildningen,

som kan väntas bli resultatet av ovan berörda utredning. Utskottet tillstyrker

således bifall till det i de nämnda motionerna framförda förslaget,

att bidragen till lärlingsutbildningen hos hantverksmästare från och med

nästa budgetår höjes till 1 500 kronor per elev att utanordnas med 600 kronor

efter första utbildningsåret, 400 kronor efter andra året och 500 kronor

efter utbildningens avslutande. Med det anförda anser sig utskottet även

ha besvarat motionerna I: 185 och II: 194, vari hemställes, att riksdagen

skulle begära, att frågan om storleken av förevarande lärlingsbidrag skulle

utbrytas för specialbehandling av 1955 års riksdag, därest ett förslag om

en allmän reform beträffande yrkesutbildningen icke skulle hinna föreläggas

nämnda års riksdag. Utskottet vill nämligen starkt understryka angelägenheten

av att det förslag om förbättring av yrkesutbildningen och dennas

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 1^2.

villkor, som finnes kunna grundas på yrkesutbildningssakkunnigas kommande

betänkande, framlägges för riksdagen så snart som möjligt.

Utskottets i det föregående gjorda förslag beträffande förhöjning av understödsbeloppen

föranleder ingen utökning av medelsanvisningen under

ifrågavarande anslag för nästa budgetår, varför utskottet biträder Kungl.

Maj:ts förslag härutinnan.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 308

och II: 486 samt 1: 309 och II: 487, förstnämnda båda motioner

såvitt här är i fråga, godkänna av utskottet förordade

ändrade grunder för statsunderstöd till främjande av praktisk

lärlingsutbildning hos hantverksmästare.»

2) av herr Kyling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium m. m. a1 i texten