Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning av ett ångkraftverk på västkusten jämte i ämnet väckta motioner.

1954-05-18 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anläggning av ett ångkraftverk på västkusten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

1

Nr 149.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anläggning av ett ångkraftverk på västkusten jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 185 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 19 mars

1954, föreslagit riksdagen besluta att i enlighet med ett av vattenfallsstyrelsen

framlagt förslag ett ångkraftverk skall anläggas i Stenungsund i

Bohuslän.

I sina petita för budgetåret 1954/55 anmälde vattenfallsstyrelsen att en

förstärkning av statsblockets ångkraftresurser med ytterligare ett ångkraftverk

vore erforderlig. Verket borde enligt styrelsens uppfattning förläggas

till Stenungsund i Bohuslän. Styrelsen hemställde därför om ett

principbeslut beträffande kraftverket och äskade ett anslag av 5 milj. kronor

för markköp och vissa förberedelser.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av styrelsens framställning

förklarade sig departementschefen, med hänsyn till de meningsskiljaktigheter

som yppats beträffande verkets förläggning och de ytterligare undersökningar

som dessa nödvändiggjort, icke beredd att då taga ställning

till frågan. Sedan vattenfallsstyrelsens utredning rörande det nya ångkraftverket

numera hunnit närmare prövas har departementschefen emellertid

ansett frågan böra tagas upp till behandling.

I november 1949 uppdrog vattenfallsstyrelsen åt en kommitté inom vattenfallsverket

att framlägga förslag till förläggning och principiell utformning

av ett ångkraftverk i Västsverige. Kommittén skulle med beaktande av den

tekniska utvecklingen på området bygga vidare på de principiella förutsättningar,

som angivits i en vid slutet av 1947 framlagd utredning i ämnet. Frågan

om bergstation eller markstation samt kostnaderna för dessa båda alternativ

skulle undersökas. Kommittén lade fram sin utredning i augusti

1953.

Då det gällt att välja lämplig plats för kraftverket bar kommittén beaktat

följande synpunkter.

1 Bihang till riksdagens protokoll 199i. 6 samt. Nr 149.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 149.

a. Göteborg är Trollhätte kraftverks och näst statens järnvägar även vattenfallsverkets

största abonnent och utgör den största belastningspunkten i

västra Sverige. Med hänsyn härtill är det fördelaktigt att förlägga ångkraftverket

till en sådan punkt i det framtida västsvenska kraftnätet, att staden

erhåller goda reservmatningsmöjligheter.

b. För att i största möjliga omfattning begränsa kraftöverföringsförlusterna

bör kraftverket inte ligga alltför långt från belastningstyngdpunkten

för Trollhätte kraftverks område. Denna tyngdpunkt är belägen omedelbart

öster om Göteborg.

c. Landsvägs- och järnvägsförbindelserna bör vara goda.

d. Då frakterna för kol och olja har stor betydelse för driftkostnaderna,

bör fördyrande omlastningar och extra transporter om möjligt undvikas och

kraftverket förläggas i närheten av en plats, som erbjuder goda förutsättningar

för anläggning av en djuphamn.

Beträffande kraftverkets storlek har kommittén på basis av uppgifter

från vattenfallsstyrelsens driftbyrå utgått från att verket skall planeras för

en nettoeffekt av 400 MW.

Med hänsyn till önskvärdheten av att kunna utnyttja de ekonomiska fördelar,

som nu förekommande största bränsletonnage erbjuder, anses tillgång

för verket till en hamn med ett djup av 12 meter vara erforderlig.

Det stora utrymmet för pannrum och maskinsal och kravet på omfattande

bergtäckning har medfört, att de senaste undersökningarna till skillnad

från föregående utredning ej kunnat begränsas till berg i omedelbar närhet

av strandlinjen, utan måst utsträckas till att omfatta även berg belägna

längre från stranden, även om en sådan förläggning skulle innebära längre

transportvägar för kylvatten och bränsle.

Kommittén har undersökt ett stort antal olika platser längs den bohuslänska

kusten, varjämte ett par platser vid Göta älv och Nordre älv närmare

studerats. I propositionen lämnas vissa uppgifter angående de sålunda undersökta

förläggningsalternativen (s. 5—7).

Vid jämförelse mellan dessa har kommittén funnit att — om man förutsätter

en förläggning i berg — de båda alternativen Stenungsund och Bolsten

klart kan sättas framför de övriga. För dessa alternativ har kommittén

utfört en detaljerad planering och kostadsberäkning. Skiljaktigheterna

dem emellan har kommittén i stort sett sammanfattat sålunda.

Beträffande hamn förhålland ena kan i Stenungsund med obetydliga

muddringar och utfyllningar anläggas kolkaj och oljepir även för

det största ifrågavarande tonnaget medan i Bolsten, om man önskar föra

fartyg ända upp till kraftverket, förutom hamnanläggning uppe i Nordre

älv även erfordras uppmuddring av en farled i älven och inre delen av

Nordre älvs fjord. Fn annan möjlighet är att helt avstå från sjötransporter

ända upp till kraftverket och i stället ute vid havet förlägga en uthamn,

från vilken i så fall transportanordningar för kol och olja upp till Bolsten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

3

måste ordnas. Lämplig plats för en sådan uthamn utgör Hästevik på västra

sidan av Hisingen.

Om man väljer alternativet att muddra upp farleden till Bolsten, kan det

djup, till vilket uppmuddringen skall ske, diskuteras. Maximalt bör leden

muddras till ett sådant djup, att fartyg av storleksordningen 35 000 ton

kan gå in till kraftverket. Kommittén har kommit till den slutsatsen, att

detta skulle förutsätta, att älven uppmuddrades till ett djup av 13 m med

en bottenbredd av 50 m. På en sträcka, där älven gör en krök, erfordras

dock en bredd av 100 in. Trots dessa synnerligen omfattande arbeten har

representanter för lotsverket ställt sig tvivlande till möjligheten att taga in

fartyg av förutsatt maximistorlek. Kommittén har dock ansett sig böra räkna

igenom kostnaderna för alternativet.

Begränsas muddringarna till ett djup i farleden av 6,5 m kan endast fartyg

om 2 500 ton gå upp till kraftverket, varvid en omlastningshamn med

möjlighet till bränslelagring får anläggas vid Hästevik och det bränsle, som

importeras med större fartyg, vidaretransporteras med mindre tonnage.

Kommittén redovisar bl. a. beräkningar avseende anläggnings- och årskostnaderna

vid Stenungsundsalternativet och de tre olika utförandeformerna

med hänsyn till transportanordningarna vid Bolstensalternativet (tabell

1). Kostnaderna, som avser en helt bergskyddad anläggning utbyggd för

400 MW, inkluderar inte markförvärv, skadestånd och administration. Årskostnaderna

gäller en kraftproduktion av 1 000 MkWh.

Kommittén anför, att jämförelsen visar, att av de tre utförandeformerna

för Bolstensalternativet ställer sig det med enbart uthamn gynnsammast.

Anläggningkostnaderna blir visserligen något högre än för utförandet med

6,5 in farled i Nordre älv men vid en kraftproduktion av 1 000 MkWh per år

blir årskostnaden lägre. Vid den fortsatta kostnadsjämförelsen mellan Stenungsunds-

och Bolstensalternativen har kommittén därför räknat med att

man, för den händelse kraftverket förlägges till Bolsten, anlägger en uthamn

i Hästevik och att vidaretransporten av bränslet till Bolsten sker över land.

Vad beträffar kraftstationen blir på grund av de lokala förhållandena

densammas utformning i alternativen Stenungsund och Bolsten

något olika. För bergrummen i Stenungsund har kommittén räknat med

successiv förstärkning av taket under pågående utsprängning med därav

följande merkostnader. Transport- och kylvattenlunnlar samt kylvattenkanaler

blir i Bolsten något dyrare än i Stenungsund och samma gäller beträffande

väg- och järnvägsförbindelserna. Kylvattenintag och kloreringsanläggning

järnte matarvattenutrustning blir i Stenungsund, som är beläget

vid saltvatten, dyrare än i Bolsten, där älvvatten står till förfogande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Tabell 1. Anläggningskostnader och årskostnader för ett 400 MW ångkraftverk.

Stenung- sund

hamn för

35 000 tons

fartyg

hamn och

farled för

35 000 tons

fartyg

3 o 1 s t e i

hamn och

farled för

2 500 tons

fartyg. Ut- hamn för

35 000 tons

fartyg

ingen mudd- ring i älven.

Uthamn för

35 000 tons

fartyg

m i 1 j o n e

kronor

Anläggningskostnader.

Hamnar inkl. farled, kranar och trans-

portanläggningar.................

6,10

33,40

14,80

4,90

Linbana och oljeledning från uthamn .

—

—

—

13,70

Kolgårdar inkl. transportmedel ......

2,15

1,95

2,85

2,85

Oljeupplag med pumpstationer.......

15,75

15,75

15,95

15,75

Maskinstation......................

170,90

168,95

168,95

168,95

Ställverk..........................

10,80

10,80

10,80

10,80

Tillfartsvägar......................

0,30

0,55

1,05

0,85

Förvaltningsbyggnad m. m..........

3,60

3,60

3,60

3,60

Kraftledningar.....................

17,30

12,60

12,60

12,60

Summa

226,90

247,60

230,60

234,00

Årskostnader vid 1000 MkWh/år.

Kostnader för kraftproduktionen

Fasta kostnader....................

15,86

17,07

16,32

16,66

Rörliga kostnader..................

37,30

36,95

37,70

37,08

Summa

53,16

54,02

54,02

53,74

Kostnader för kraftöverföringen

Fasta kostnader för kraftledningar ...

1,53

1,15

1,15

1,15

Kraftöverför ingsf örluster............

0,55

0,29

0,29

0,29

Summa

2,08

1,44

1,44

1,44

Kostnader för produktion och överföring

j Fasta kostnader....................

17,39

18,22

17,47

17,81

| Rörliga kostnader..................

37,85

37,24

37,99

37,37

Summa

55,24

55,46

55,46

55,18

Beträffande kraftledningarna framhålles att om kraftverket förlägges

till Bolsten, blir de ledningar, som erfordras för stationens anslutning

till Trollhätte kraftverks nät, av mindre omfattning än om kraftverket

lägges i Stenungsund. En av Trollhätte kraftverk företagen utredning

angående ledningssystemets utformning i de båda alternativen visar, såsom

framgår av tabell 1, att anläggningskostnaderna för de delar av kraftöverföringssystemet,

vars utformning och dimensionering påverkas av kraftverkets

förläggning, i Stenungsundsalternativet blir 17,3 milj. kr. och i

Bolstensalternativet 12,6 milj. kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

5

Kommittén har vidare för att belysa kostnaderna för bergskyddet,

redovisat kostnadsberäkningarna för båda förläggningsalternativen för tre

olika utföranden. Kostnaderna har sålunda beräknats för

a. en helt öppen markstation av konventionell typ,

b. en station med maskinsalen under fullgott bergskydd men med pannorna

endast splitterskyddade,

c. en helt bergskyddad station.

Resultaten av beräkningarna för de olika alternativen har sammanställts

i en i propositionen intagen tabell (s. It).

Beträffande beräkningsresultaten framhåller kommittén bl. a. följande.

Anläggningskostnaderna för de olika alternativen i ett första

utbijggnadsstadium om 200 MW visar vid bergförläggning, att Stenungsund

ställer sig förmånligast. Räknat exklusive kraftledningar blir anläggningskostnaderna

där 13,2 milj. kr. lägre än i Bolstensalternativet. Inklusive ledningar

sjunker differensen till 9,4 milj. kr., vilket sammanhänger med

Bolstens något förmånligare läge ur överföringssynpunkt.

Även en station med maskinhallen helt bergskyddad och pannorna endast

splitterskyddade ställer sig förmånligast i Stenungsund. Besparingen blir

räknat exklusive kraftledningar 13,2 milj. kr. och räknat inklusive kraftledningar

9,4 milj. kr.

En helt öppen markstation blir, inklusive kraftledningar, något billigare

i Hästevilc än i Stenungsund.

En jämförelse mellan anläggningskostnaderna för den fullt utbgggda kraftstationen

(400 MW) visar vid bergförläggning och räknat inklusive kraftledningar,

att Stenungsund är 7,1 milj. kr. mindre kapitalkrävande. Tänkes stationen

i sin första etapp utförd med bergskyddad maskinsal men med pannorna

endast splitterskyddade och i andra etappen helt bergskyddad, blir

kostnadsdifferensen 9 milj. kr. till förmån för Stenungsund. Även i det fall,

då första utbyggnaden utföres som helt öppen station och andra utbyggnaden

såsom helt bergskyddad station, blir Stenungsund förmånligast. Kostnadsdifferensen

blir här 8,1 milj. kr. Väljes en helt öppen markstation blir Stenungsund

vid full utbyggnad obetydligt dyrare än Hästevik.

En jämförelse av årskostnaderna för den första utbyggnaden visar

att kostnaden för Stenungsund blir lägre än för Bolsten. Av förenämnda

ås. 11 i propositionen intagna tabell 2 framgår, att vid de olika utförandena

differensen vid minimiproduktion är ca 0,65 milj. kr. och vid maximiproduktion

ca 0,35 milj. kr. Vid medelproduktion, d. v. s. 250 MkWh, blir

skillnaden ca 0,5 milj. kr. Gäller jämförelsen enbart en helt oskyddad station,

medför vid denna produktionsomfattning en förläggning till Hästevik

ca 0,25 milj. kr. lägre årskostnad än Stenungsundsalternativet.

Även vid utbyggnad till 400 MW utfaller jämförelsen mellan huvudalternativen

till Stenungsunds förmån. Differensen varierar mellan eu halv milj.

kr. vid låg produktion och noll vid den produktion, som är sannolik vid

maximal körning. Utföres stationen helt oskyddad, medför även i detta fall

en lokalisering till Hästevik den lägsta årskostnaden. Differensen gentemot

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Stenungsund är emellertid rätt obetydlig vid låg produktion men närmar sig

en halv milj. kr. vid maximal körning.

På grundval av denna kostnadsjämförelse har kommittén ansett sig kunna

draga den slutsatsen, att det nya kraftverket, för den händelse man redan

från början fastställer, att det bör utföras såsom en helt öppen station utan

möjlighet att vid fortsatta utbyggnader förlägga någon del i berg, kan tänkas

förlagt till Hästevik. Ställer man emellertid det enligt kommitténs mening

ofrånkomliga kravet, att i varje fall maskinsalen bör erhålla fullgott

skydd mot krigsskador, är en förläggning dit icke tänkbar. I så fall leder de

rent ekonomiska slutsatserna till en förläggning till Stenungsund, där anläggningskostnaderna

inklusive kraftledningar vid full utbyggnad kan bli

inemot 10 milj. kr. lägre än i Bolsten, beroende på vilket utförande som väljes.

Då även årskostnadsberäkningarna utfallit till Stenungsunds förmån,

blir slutsatsen entydig.

Kommittén som härefter ingått på frågan om valet mellan bergstation

och markstation framhåller att merkostnaderna för förläggning av hela det

nya kraftverket med såväl pannor som maskinsal i berg är avsevärda. I

Stenungsund beräknas sålunda en helt öppen markstation om 400 MW

exklusive markkostnader och administration kosta 177,0 milj. kr., medan

kostnaderna för en helt bergskyddad station uppgår till 209,6 milj. kr. Kostnadsdifferensen

är sålunda 32,6 milj. kr. Kommittén anför emellertid, att

merkostnaderna för stationens förläggning i berg icke bör sättas i relation

till enbart kostnaderna för själva ångkraftverket. Den ökade krigsberedskapen

kommer hela kraftdistributionen i södra och mellersta Sverige till godo.

Då det i kraftstationer inom detta område hittills investerade kapitalet är

av storleksordningen 800 milj. kr. leder ett sådant resonemang till den slutsatsen,

att merkostnaden för en bergförläggning utslagen på hela kapitalet

uppgår till ca 4 %.

På grundval av det anförda har kommittén funnit det synnerligen önskvärt,

att trots den stora merkostnaden för en bergförläggning åtminstone

maskinsalen blir fullständigt skyddad. För att ernå en viss besparing kan

kravet på skydd för pannorna däremot sättas lägre, enär skador på en pannanläggning

är mera lättreparerade än sådana på den egentliga maskinanläggningen.

Kommittén säger sig slutligen ha varit medveten om att förslaget att förlägga

det nya ångkraftverket till Stenungsund föranlett opposition från de

organisationer, som inom trakten representerar huvudsakligen sommargästintressen.

Kommittén är emellertid av den uppfattningen, att farhågorna

för kraftverkets återverkan på möjligheterna att utnyttja området för rekreation,

är avsevärt överdrivna. Erfarenheterna från vattenfallsstyrelsens

oljeanläggning i Flaxenvik samt från ångkraftverket i Västerås anses bekräfta

denna uppfattning. Kommittén har därför med hänsyn till det klara

ekonomiska utslaget till förmån för Stenungsund icke ansett sig kunna förorda

en förläggning av kraftverket till Bolsten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

7

Över kommitténs utredning bär utlåtanden avgivits av försvarsstaben, arbetsmarknadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, fiskeristyrelsen, riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Utlåtande har därjämte inhämtats från Svenska naturskyddsföreningen.

Länsstyrelsen har bifogat yttranden från länsarkitekten och länsarbetsnämnden

i länet, stadskollegiet i Göteborg, drätselkammaren i Kungälv,

kommunalfullmäktige i Stenungsunds kommun samt naturskyddsrådet i länet.

Till Göteborgs stadskollegiums yttrande har fogats yttranden från stadens

gas- och elverksstyrelse, hamnstyrelse samt drätselkammare. Skrifter

i ärendet har inkommit från SKF:s arbetares förening och Centralkommittén

för förstamajblommans riksförbunds arbetsutskott, från Föreningen

för sockersjuka i Göteborg med omnejd, från örgryte förening mot tuberkulos

samt från ägarna av hemmanet Houg Södra i Ödsmåls socken, in. fl.

Vattenfallsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över vissa av de förslag,

vilka framlagts av remissmyndigheter in. fl. Vidare har styrelsen

överlämnat ett protokoll från ett informationsmöte angående ångkraftverket,

vilket avhölls i Stenungsund den 10 december 1953.

Göteborgs hamnstyrelse, som i första hand tillstyrkt en förläggning av

ångkraftverket till Arendal och i andra hand en förläggning till Bolsten,

har undersökt möjligheterna att förbilliga hamn- och transportkostnaderna

vid detta senare alternativ. Styrelsen föreslår sålunda bl. a. att för verkets

olj ef ör sörj ning anlägges en oljeledning från Skarvik till Bolsten medan

koltransporterna skulle kunna ske över en kolkaj omedelbart norr om Ellesbo

i Göta älv (4 km rätt syd om Bolsten).

Hamnstyrelsen har slutligen beräknat kostnaderna för ett enligt dess

förslag modifierat Bolstensalternativ jämfört med en förläggning till Stenungsund.

En förläggning till Bolsten skulle därvid få en 3 milj. kr. lägre

anläggningskostnad, medan årskostnaderna skulle bli 0,5 milj. kr. högre.

Hamnstyrelsen håller före, att en sådan differens i årskostnaden, uppgående

till mindre än 1 % av totala kostnaden, inte bör bli utslagsgivande vid

frågans bedömning.

Hamnstyrelsen framhåller slutligen, att ett baserande av bränsleimporten

på Göteborgs hamn måste för vattenfallsstyrelsen medföra väsentliga fördelar,

vilka icke kostnadsmässigt kan beräknas. Det anses emellertid vara

uppenbart, att eu import över Göteborgs hamn med dess kapacitet och dess

resurser, såsom tillgång till varv, dockning, sjömanshus, skeppsfourneringsfirmor,

bogerbåtar etc. måste medföra förmånligare fraktavslut och mindre

övriga kostnader än en import över en hamn utan dessa resurser.

Drätselkammaren i Kungulv anför, att den merkostnad, som kommittén

anfört som skäl för att icke förlägga ångkraftverket till Bolsten, i rätt stor

utsträckning hänger samman med ordnandet av transporterna till kraftverket.

Ur stadens synpunkt synes det därför angeläget, att frågan om ångkraftverkets

förläggning sammanföres med frågan om Nordre älvs iordningställande

som farled. I så fall skulle nämligen de ekonomiska belastningarna

lör båda företagen högst avsevärt kunna utjämnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Drätselkammaren, som icke finner det rimligt att Kungälvs arbetsmarknadsläge

helt och hållet skall bedömas ur Stor-Göteborgs synpunkt, framhåller

vidare att ett förläggande av ångkraftverket till Bolsten måste medföra

betydande fördelar ur arbetsmarknadssynpunkt såväl för Kungälvs

stad som för länet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän anser det bl. a. sannolikt, att olägenheterna

ur naturskydds- och rekreationssynpunkt kan begränsas till området

närmast kring kraftverket. Själva trakten synes däremot alltjämt

kunna behålla sin ställning som rekreationsområde. När det gäller ett företag

av så stor allmän betydelse, som här är i fråga, bör enligt länsstyrelsens

mening icke dessa begränsade olägenheter i och för sig innebära hinder vare

sig ur översikts- eller detaljplaneringssynpunkt för ångkraftverkets förläggning

till Stenungsund, särskilt om andra vägande skäl talar därför.

Svenska naturskyddsföreningen anför att enligt dess mening frågan om

ångkraftverkets förläggning icke blivit allsidigt belyst och redovisar de olägenheter

som enligt dess uppfattning skulle uppstå vid en förläggning av

kraftverket till Stenungsund.

Byggnadsstyrelsen anför, att de skäl som ur regional synpunkt kan anföras

mot Stenungsundsalternativet huvudsakligen synes vara hänsynen

till naturskyddets samt bad- och friluftslivets intressen. Dessa i och för sig

betydelsefulla skäl får i detta fall ökad vikt till följd av de särskilda förutsättningar,

som Stenungsundsområdet härvidlag äger, och med tanke på behovet

av rekreationsområden av detta slag för bl. a. Göteborgsregionen.

Trots de tungt vägande skäl, som såväl från regionala som lokala synpunkter

kan anföras till förmån för kraftverkets förläggande till Stenungsund,

skulle det därför enligt byggnadsstyrelsens mening knappast vara

rimligt att välja detta läge, om Stenungsundsområdets förutsättningar ur

rekreationssynpunkt fördenskull måste offras. Såvitt styrelsen kunnat finna

behöver detta emellertid ej bli fallet.

Förutsatt att alla möjligheter till skydd för områdets skönhets- och

trevnadsvärden tillvaratages, finner byggnadsstyrelsen all sannolikhet tala

för att olägenheterna till följd av anläggningarna i väsentlig grad bör kunna

reduceras — i vissa avseenden måhända helt undvikas. Om så sker,

synes tillkomsten av kraftverket icke behöva utgöra något hinder för att

övriga delar av Stenungsundsområdet fortfarande utnyttjas för bad- och

rekreationsändamål.

Stenungsunds kommunalfullmäktige anför beträffande kravet på områden

för rekreation och friluftsliv åt storstadsbefolkningen, att kommunens

över två mil långa stränder torde lämna plats för ett betydande antal människor,

även om såväl hamnanläggning som ångkraftverk och industrier förlägges

till Stenungsund. Det säges ur samhällssynpunkt icke vara någon

önskvärd utveckling om kommunen, i likhet med vad som skett på så många

andra håll i länet, skulle komma att till huvudsaklig del bestå av sommarbostäder.

Då ångkraftverket kommer att ha mycket stor ekonomisk betydelse ej

blott för Stenungsunds kommun utan även för angränsande kommuner,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

9

tillstyrker fullmäktige på det livligaste, att kraftverket förlägges till Stenungsund.

Fullmäktige säger sig därvid förutsätta, att vattenfallsstyrelsen

vidtager erforderliga åtgärder för att eliminera de eventuella olägenheter,

som kraftverket skulle kunna medföra, samt att berörda fastighetsägare i

görligaste mån hålles skadeslösa i ekonomiskt avseende.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför sammanfattningsvis att anläggningskostnaderna

för kraftverket blir lägre i Stenungsund än i Bolsten. Detsamma

anses gälla beträffande de kostnader för bostadsbyggande och samhällsinvesteringar,

som följer med lokaliseringen men som inte ingår i den företagsekonomiska

kalkylen. Vid en förläggning till Stenungsund skulle även

följa möjligheter att utnyttja lokala arbetskraftsreserver, som annars skulle

bli outnyttjade. Vidare skulle en förläggning dit vara ett medel att motverka

befolkningsminskningen i Stenungsundsområdet. Därtill kommer vissa

regionala synpunkter, som anses tala mot en förläggning till Bolsten bl. a.

återverkningarna på möjligheterna till en framtida bostadsbebyggelse på

Hisingen. Mot ett val av Stenungsund som förläggningsplats anses framför

allt tala risken för att kraftverket skall försämra Stenungsundsområdets värde

ur rekreationssvnpunkt. Arbetsmarknadsstyrelsen säger sig emellertid

förutsätta, att vattenfallsstyrelsen i enlighet med sin försäkran kommer att

tillvarata alla möjligheter att undvika dylika skadeverkningar.

Vid vägning av de redovisade synpunkterna säger sig slutligen arbetsmarknadsstyrelsen

för sin del ha funnit, att de synpunkter, som talar för en

förläggning till Stenungsund, väger tyngre än de synpunkter, som talar mot

en förläggning dit och för en förläggning till Bolsten.

Såväl försvarsstaben som riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

vilka tillstyrker en helt bergskyddad anläggning, finner de av kommittén

framlagda två förläggningsalternativen likvärdiga ur de synpunkter dessa

myndigheter har att beakta. Riksnämnden anser dock, att, om Bolstensalternativet

väljes, anläggningen bör utföras med hamn i Nordre älv för fartyg

om 2 500 ton.

Beträffande den närmare innebörden av remissutlåtandena torde få hänvisas

till propositionen (s. 14—29).

Departementschefen, som inledningsvis erinrar om att frågan om att

uppföra ytterligare ett statligt ångkraftverk varit aktuell i flera år, framhåller

beträffande behovet av en dylik anläggning följande.

I 1953 års petita har vattenfallsstyrelsen förordat en ytterligare förstärkning

av statsblockets ångkraftresurser. Även om vattenkrafttillgångarna utbygges

i nu avsedd takt och med inriktning på att en viss marginal mellan

produktion och belastning så småningom skall uppnås, anses cn sådan förstärkning

nödvändig. Skälen härför är bl. a., att den vid extrema torrår bortfallande

energitillgången vid växande utbyggnad av vattenkraften blir allt

större i absoluta mått, varför ångkraftreserven redan med hänsyn härtill

måste ulvidgas i viss parallellitct med vattcnkraftproduktioncn. Även driftekonomiska

synpunkter talar för eu utvidgning. Regelbundet inträder nämligen

under vissa tider av dygnet och vissa delar av året belnstningstoppar,

för vilka en produktionsreserv är nödvändig. Med hänsyn till att anläggningskostnaderna

för ett ångkraftverk i förhållande till produktionskapaciteten

är lägre än för ett vattenkraftverk ställer det förra sig såsom reserv

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 149.

ekonomiskt fördelaktigare. Då ångkraftreserven beräknas behöva utnyttjas

endast vissa delar av året, kominer nämligen besparingarna i kapitalkostnader

att mer än uppväga de ökade kostnader, som ångkraftverkets dyrare

drift drar med sig.

Utifrån dessa synpunkter och med hänsyn även till beredskapsbehovet

in. in. av en tillräcklig ångkraftreserv räknar vattenfallsstyrelsen med att vid

nuvarande utbyggnadsprogram för vattenkraften ett genomsnittligt årligt

tillskott av ungefär 30 000 kW ångkraft är erforderligt, räknat för hela landet.

Delvis kommer detta behov att täckas genom nya, icke statliga anläggningar

i Stockholm och Malmö. Dessa tillskott blir dock icke tillräckliga,

varför med sikte på kraftförsörjningen vid början av 1960-talet även de statliga

ångkraftresurserna måste utvidgas. Jag anser därför i likhet med vattenfallsstyrelsen,

när nu utbyggnaden av Västeråsverket i huvudsak är fullbordad

och en ytterligare utvidgning av detta enligt styrelsens mening icke

är lämplig eller möjlig, att redan nu i varje fall ett principbeslut bör fattas

om uppförande av ett nytt statligt ångkraftverk. Härigenom skulle det bli

möjligt att under nästa budgetår fullfölja projekteringsarbetet för kraftverket

och verkställa erforderliga markförvärv.

Efter att ha berört de undersökningar som föregått styrelsens nu aktuella

förslag angående platsen för kraftverket anför departementschefen

vidare följande.

Vid prövningen av förläggningsfrågan har jag utgått ifrån att det nya

kraftverket sannolikt bör utföras bergskyddat. Såsom av beräkningarna

framgår, medför detta i förhållande till anläggningskostnaden för en helt

öppen station vid full utbyggnad till 400 MW eu merkostnad av mellan 30

och 35 milj. kr. För att det nya kraftverket skall uppfylla även de krav, som

ställes ur beredskapssynpunkt och vilka understrukits av riksnämnden och

chefen för försvarsstaben, synes denna merkostnad böra tagas. Den kan förefalla

stor både i absoluta tal och i relation till den beräknade totala anläggningskostnaden

för kraftverket. I förhållande till det kapital, ca 800 milj.

kr., som investerats i de kraftstationer i södra och mellersta Sverige, till vilka

det blivande ångkraftverket får ses som ett komplement, ter sig, som

styrelsen anfört, merkostnaden dock icke orimlig.

Enligt de av styrelsen framlagda beräkningarna kommer anläggningskostnaderna

för kraftstatonen vid bergskyddat utförande att ställa sig gynnsammare

i Stenungsund än vid det med hänsyn till de beräknade årskostnaderna

fördelaktigaste utförandet i Bolsten, vilket avser varianten Bolsten

med enbart uthamn. I det förra fallet beräknas nämligen totalkostnaden vid

full utbyggnad, exklusive markkostnader och administration, till ca 227

milj. kr. och i det senare till 234 milj. kr. Differensen blir ungefär densamma

i eu lörsta utbyggnadsetapp. Skillnaden i årskostnader varierar något,

beroende på vilka antaganden man gör om kraftverkets utnyttjande. Under

en period, då kraftstationen icke alls behöver hållas i gång, beräknas årskostnaden

i båda utbyggnadsetapperna bli ca 0,5—0,6 milj. kr. lägre i Stenungsundsalternativef.

Vid en produktion av 500 MkWh per år, utgörande

maximiproduktionen vid utbyggnad till 200 MW, uppgår differensen till ca

0,4 milj. kr. Skulle däremot årsproduktionen stiga till 1 000 MkWh, förutses

årskostnaderna bli ungefär desamma i de båda alternativen. Under hänsynstagande

till såväl kapitalbehovet som de sålunda beräknade årskostnaderna

för kraftverket har vattenfallsstyrelsen för sin del föreslagit, att kraftverket

skall förläggas till Stenungsund. Anläggningskostnaderna där för en första

utbyggnadsetapp, avseende 200 MW, har beräknats till ca 130 milj. kr. Styrelsen

har hemställt om bemyndigande att påbörja denna etapp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

11

Under beredningen av frågan inom kommunikationsdepartementet har

vid sidan av remissyttrandena, varibland finnes ett från Svenska naturskyddsföreningen,

framställningar muntligen eller skriftligen även gjorts av

företrädare för sommargäster, markägare och ägare av sommarbebyggelse

inom Stenungsundsområdet. Därvid har bl. a. framkommit förslag om sådana

ändrade lösningar av bränsletransporterna till Bolsten, som skulle göra

en förläggning dit av kraftverket ekonomiskt mera konkurrenskraftigt i

jämförelse med Stenungsundsalternativet. Hamnstyrelsen i Göteborg har

framlagt det mest preciserade förslaget i detta hänseende, innebärande att

oljan till kraftverket skulle införas över Skarvikshamnen i Göteborg och kolet

över en hamn vid Ellesbo i Göta älv. Vidaretransporten till Bolsten skulle

ske med oljeledning resp. linbana. Vid en prövning av detta och andra ändringsförslag,

som vattenfallsstyrelsen på min begäran verkställt, har styrelsen

emellertid funnit, att ändringsförslagen icke leder till fördelaktigare lösningar

av Bolstensalternativet än de tidigare framlagda. Med transportanläggningar

enligt hamnstyrelsens förslag skulle anläggningskostnaderna i

Bolsten i varje fall icke bli lägre än i Stenungsund, medan årskostnaderna —

enligt både hamnstyrelsens och vattenfallsstyrelsens beräkningar — skulle

bli ca 0,5 milj. kr. högre. Därtill kommer att oljetillförseln skulle bli beroende

av den stora oljehamnen i Göteborg och kolbåtstrafiken av möjligheterna

att passera och eventuellt omlasta i Göteborgs hamn, vilket skulle innebära

risker för avspärrning av bränsletillförseln i händelse av krig. Med hänsyn

härtill har jag icke kunnat finna, att ändringsförslagen föranleder andra

ställningstaganden till frågan om verkets förläggande än de tidigare utredningarna.

Emot vattenfallsstyrelsen förslag med Stenungsund som förläggningsort

för kraftverket har framför allt Svenska naturskyddsföreningen riktat erinringar.

De går ut på att Stenungsundsområdets värde såsom bad- och rekreationsort

skulle väsentligt minskas om kraftverket förlädes dit. Dels har de

för kraftverket erforderliga anläggningarna ansetts komma att verka störande

på landskapsbilden, dels har kraftverkets drift förutsetts medföra olägenheter

av olika slag, såsom förorening av vattnet med olja, spridning av koloch

slaggdamm samt aska genom luften m. in. Ur naturskydds- och allmän

planeringssynpunkt skulle i stället Bolsten vara att föredraga. I detta spörsmål

har bl. a. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt byggnadsstyrelsen

uttalat sig. Båda styrelserna anser, att med de åtgärder till motverkande

av olägenheterna, som vattenfallsstyrelsen ställt i utsikt, Stenungsundsområdets

förutsättningar ur rekreationssynpunkt icke nämnvärt torde komma

alt försämras.

För egen del anser jag det vara av största vikt, att tillbörlig hänsyn tages

till naturskydds- och rekreationssynpunkterna. Vid noggrann vägning av

dessa synpunkter mot andra vid frågans bedömande betydelsefulla intressen

bär jag dock kommit till alt vattenfallsstyrelsens förslag bör kunna godtagas.

Efter överläggningar med styrelsens ledning utgår jag därvid från

alt sådana åtgärder kommer att vidtagas, att de olägenheter, som befarats

uppstå i Stenungsund, i det stora hela kommer alt elimineras.

Chefen för försvarsstaben samt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

har vidare i sina yttranden uttalat, att Stenungsunds- och Bolstensalternativen

ur beredskapssynpunkt är likvärdiga. Under sådana förhållanden

har jag ansett mig kunna låta de ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska

synpunkterna fälla utslaget. Styrelsens kostnadsberäkningar, vid vilka

hänsyn tagits till erforderliga skyddsåtgärder, har utfallit till Stenungsunds

förmån. Anläggningskostnaderna vid full utbyggnad av kraftverket där

kommer, exklusive markkostnader och administration, att uppgå till ca 227

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 149.

milj. kr. Vid mitt ställningstagande har jag vidare räknat med de avgjorda

fördelar ur arbetsmarknadssynpunkt, som en förläggning till Stenungsund

erbjuder framför Bolstensalternativet. Även med hänsyn till de indirekta

kostnaderna för bostäder och serviceanläggningar av olika slag är Stenungsund

att föredraga, då där den erforderliga arbetskraften till väsentlig del

redan finnes bosatt på orten eller i trakten däromkring. En förläggning av

kraftverket till Bolsten däremot skulle, såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört,

leda till en inflyttning av hela den erforderliga arbetskraften. Den därvid

framkallade bostadsefterfrågan måste helt täckas genom nyproduktion.

Departementschefen erinrar slutligen om att när förslaget om västkustverket

framlades i 1953 års petita förordade vattenfallsstyrelsen, att i samband

med beslutet om kraftverket ett investeringsanslag om 5 milj. kr.

skulle anvisas för budgetåret 1954/55 till markförvärv och vissa förberedelseåtgärder.

Styrelsen uttalade samtidigt, att anläggningens första etapp (200

MW) borde vara färdig till år 1959 men att ett uppskov till 1960 inte skulle

medföra större olägenhet. Sedermera har styrelsen i skrivelse den 1 december

1953 meddelat, att förberedelseåtgärderna kan reduceras och uppskjutas

till efter budgetåret 1954/55 och att ett anslag om 2 milj. kr. vore tillräckligt

under nästa budgetår. Departementschefen säger sig vid sin anmälan

i årets statsverksproposition av vattenfallsverkets investeringsbehov icke ha

räknat med något särskilt anslag för ändamålet, enär med hänsyn till det

begränsade investeringsutrymmet några väsentliga utgifter för ändamålet

under nästa budgetår icke syntes kunna medgivas. De medel, som dock vid

ett bifall till vattenfallsstyrelsens förslag kunna bli erforderliga under nästa

budgetår för projekteringsarbetets fullföljande och för markförvärv, föreslås

få utgå av anslaget till Inköp av vattenfall och fastigheter samt av dispositionsanslaget.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl.

(I: 524) och den andra inom andra kammaren av herrar Gustafson i Göteborg

och Netzén (11:673), i vilka hemställts att riksdagen med avslag på

Kungl. Maj :ts förevarande proposition i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa om en skyndsam utredning beträffande möjligheterna att förlägga

ett ångkraftverk till Bolsten i Bohuslän.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde få

hänvisas till motionen 11:673.

Utskottet. Behovet av en ytterligare förstärkning av vattenfallsverkets

ångkraftresurser får enligt utskottets mening anses vara väl styrkt. Utskottet

delar därför departementschefens uppfattning, att principbeslut nu bör fattas

om uppförande av en ny statlig ångkraftstation. Med hänsyn framför

allt till den ogynnsamma utvecklingen av relationen mellan vattenkrafttillgång

och kraftefterfrågan inom vattenfallsstyrelsens västsvenska distributionsområde

synes det naturligt att den nya stationen förlägges till västkusten,

i nära anslutning till belastningstyngdpunkten inom området i fråga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

13

I likhet med departementschefen finner utskottet det även motiverat, att

anläggningen utföres helt bergskyddad trots den merkostnad som därigenom

uppstår.

De mycket ingående undersökningar som verkställts av vattenfallsstyrelsen

torde utvisa, att under ovan angivna förutsättningar två platser, nämligen

Stenungsund och Bolsten, äga klart företräde framför alla andra tänkbara

alternativ såsom förläggningsort för den planerade ångkraftstationen.

Av de uppgjorda kalkylerna framgår vidare, att de totala anläggningskostnaderna

vid full utbyggnad till en effekt av 400 MW kunna beräknas till

icke fullt 227 milj. kronor för stenungsundsalternativet och till 234 milj.

kronor för bolstensaltcrnativet i dess med hänsyn till årskostnaderna gynnsammaste

variant. Differensen blir ungefär densamma i en första utbyggnadsetapp.

I de angivna beloppen äro icke inräknade kostnader för markförvärv,

skadestånd och administration. Även årskostnaderna ställa sig något

fördelaktigare enligt det förstnämnda alternativet, dock att vid maximal

produktion av 1 000 MkWh skillnaden helt utjämnas. Mot bakgrunden av nu

i korthet berörda omständigheter har vattenfallsstyrelsen för sin del funnit

avgörande skäl tala för att den nya ångkraftstationen bör förläggas till

Stenungsund. Departementschefen har biträtt denna uppfattning och därvid

särskilt hänvisat till de fördelar ur arbetsmarknadssynpunkt som styrelsens

förslag anses innebära.

Såsom av den i förevarande proposition lämnade redogörelsen framgår, ha

emellertid mot en lösning av förläggningsfrågan enligt nu angivna riktlinjer

vissa erinringar framställts. Farhågor ha sålunda uttalats för att stenungsundsområdets

värde såsom bad- och rekreationsort skulle väsentligt minska

om ångkraftstationen förlädes dit. Dessa naturskyddssynpunkter ha kraftigt

understrukits i de båda likalydande motionerna I: 524 och II: 673, vari yrkats

avslag på Kungl. Maj :ts förslag. Under hänvisning till ett av Göteborgs

hamnstyrelse utarbetat utkast till en fjärde variant av bolstensalternativet,

med en total anläggningskostnad som beräknats understiga stenungsundsalternativet

med 3 milj. kronor, ha motionärerna samtidigt förordat en

skyndsam utredning av möjligheterna att förlägga ångkraftstationen till

Bolsten. Därvid borde bl. a. undersökas, huruvida icke i förevarande fall

bränsleförsörjningen kunde helt baseras på olja, med en avsevärd reducering

av kostnaderna för bolstensalternativet som följd. Motionärerna ha vidare

gjort gällande att den av vattenfallsstyrelsen uppgjorda kalkylen, om i densamma

inräknades även markkostnader och skadestånd, koinme att förskjutas

till förmån för sistnämnda alternativ. Enligt av motionärerna inhämtad

uppgift skulle även oljetransporterna till Stenungsund bli dyrare än vad

styrelsen förutsatt.

Utskottet, som avlagt besök vid både Stenungsund och Bolsten, vill för sin

del ingalunda bestrida, att ur naturskyddssynpunkt invändningar kunna

göras mot förslaget att förlägga ångkraftstationen till förstnämnda plats.

De farhågor som härutinnan uttalats anser dock utskottet vara överdrivna.

Utskottet vill särskilt erinra om att från vattenfallsstyrelsens sida ställts i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 149

utsikt åtgärder, vilka skulle i hög grad eliminera de olägenheter som må

vara förbundna med en anläggning av nu ifrågavarande slag. Erfarenheten

från Västerås och Flaxenvik synes också utvisa, att praktiskt tillfredsställande

resultat kunna nås genom sådana skyddsåtgärder. Utskottet anser sig

ej heller ha anledning betvivla, att de utfästelser som i här berörda avseende

gjorts av vattenfallsstyrelsen verkligen komma att infrias. Enligt utskottets

mening finnes därför fog för den uppfattning åt vilken bl. a. länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län givit uttryck, nämligen att stenungsundsområdets

förutsättningar ur rekreationssynpunkt icke nämnvärt torde

komma att försämras.

Vid nu angivna förhållande måste uppenbarligen starkt vägande skäl

av annat slag kunna åberopas för ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag.

Såsom tidigare framhållits kan förutom Stenungsund ytterligare endast en

plats anses vara lämplig som förläggningsort för den nya ångkraftstationen,

nämligen Bolsten. De olika varianter av detta alternativ som vattenfallsstyrelsen

utarbetat innebära dock i samtliga tre fall eu redan ur ekonomiska

synpunkter mindre tillfredsställande lösning av förläggningsfrågan.

Såvitt utskottet kan bedöma erbjuder ej heller den i de ovannämnda motionerna

förordade fjärde varianten sådana fördelar, att den kan anses överlägsen

stenungsundsalternativet. Motionärerna ha visserligen gjort gällande,

att anläggningskostnaderna skulle bli lägre vid bolstensalternativet i dess

nya utformning. Av vattenfallsstyrelsen verkställda preliminära beräkningar

synas dock utvisa, att så icke är fallet. Differensen har uppskattats till ca

1,4 milj. kronor till bolstensalternativets nackdel. Årskostnaderna vid maximal

produktion ligga dessutom ca 0,5 milj. kronor högre. Därtill kommer

att det av motionärerna förordade alternativet ur beredskapssynpunkt ter

sig mindre framsynt. Den för kraftstationens drift erforderliga oljan skulle

nämligen, därest detta alternativ väljes, behöva tillfälligt lagras i ovan jord

befintliga cisterner i Göteborgs hamn för att därifrån genom en ca två

mil lång ledning transporteras till förbrukningsorten, vilket onekligen innebär

stora risker i händelse av krig. Enligt de upplysningar utskottet inhämtat

finnes ej heller anledning befara, att kostnaderna skulle bli större

för oljefrakter till Stenungsund än till Göteborg. I sistnämnda fall tillkomma

f. ö. hamnavgifter, vilka äro utan motsvarighet i Stenungsund. Infartsförhållandena

till sistnämnda ort äro dessutom sådana, att lotsstyrelsen ur

de speciella synpunkter denna myndighet har att företräda ansett avgörande

skäl tala för att ångkraftstationen förlägges dit. Det synes å andra sidan

antagligt att kostnaderna för markförvärv och skadestånd, vilka icke medräknats

i den av vattenfallsstyrelsen uppgjorda kalkylen, komma att ställa

sig något högre i Stenungsund än i Bolsten. Därvid må emellertid beaktas,

att kalkylen ej heller inbegriper den besparing, uppskattningsvis ca 1 milj.

kronor, i kostnaderna för distributionsnätets utbyggnad i mellersta och norra

Bohuslän, vilken blir möjlig om ångkraftstationen förlägges till Stenungsund.

Vad bränslefrågan slutligen beträffar vill utskottet erinra om att

valet mellan olja och kol väsentligen betingas av den prisrelation dessa båda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

15

bränsleslag uppvisa. Det synes därför utskottet välbetänkt, att driften icke

baseras på enbart en sorts bränsle, även om oljan normalt kan vara att föredraga.

Behov föreligger även av viss sameldning.

De nu anförda omständigheterna ge enligt utskottets mening vid handen,

att motionärerna icke kunnat förebringa sådana skäl som motivera att frågan

om förläggningen av den planerade ångkraftstationen på västkusten

göres till föremål för ytterligare utredning. Även med hänsyn till kraftbalansens

utveckling synes en dylik utredning, vilken otvivelaktigt måste medföra

uppskov med anläggningens färdigställande, icke vara att tillråda. Utskottet

avstyrker därför bifall till förevarande motioner.

Utskottet förordar sålunda, att den nya ångkraftstationen i enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag förlägges till Stenungsund. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet därvid, att tillbörlig hänsyn tages till naturskydds-

och rekreationssynpunkterna. Härutöver önskar utskottet jämväl

understryka angelägenheten av att vederbörande markägares berättigade

intressen tillgodoses.

Vad departementschefen anfört rörande sättet för bestridande av kostnaderna

för under nästa budgetår erforderliga åtgärder har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 524 och II: 673, besluta att i enlighet

med vattenfallsstyrelsens förslag en ångkraftstation

skall anläggas i Stenungsund i Bohuslän.

Stockholm den 18 maj 1954.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Iwar Anderson, Leander, Näsström, Pålsson, Hesselbom, Sundelin, Boman,

Ragnar Persson, Edvin Thun, Bergman, Bergh och Lodenius; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Andersson i

Malmö, Lindholm, Rubbestad, Åkerström, Hoppe, Staxäng, fröken Elmén,

herrar Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors, Kyling, Nihlfors, Andreasson

och fröken Vinge.

Reservationer

1) av herrar Ohlon, Ragnar Persson, Bergman, fröken Elmén och fröken

Vinge, vilka ansett att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 149.

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 13 börjar med »Utskottet,

som» och på s. 15 slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som avlagt besök vid både Stenungsund och Bolsten, finner

för sin del uppenbart, att ur naturskyddssynpunkt vägande invändningar

kunna göras mot förslaget att förlägga den planerade ångkraftstationen till

förstnämnda plats. Med bolstensalternativet äro däremot icke förbundna

några olägenheter av nu ifrågavarande slag. Det synes utskottet vidare tveksamt,

om de arbetsmarknadspolitiska skälen verkligen tala så entydigt till

förmån för Stenungsund som departementschefen vill göra gällande. Kungälvs

stad, inom vars område Bolsten är beläget, torde jämväl äga betydligt

bättre möjligheter att tillgodose det behov av bostäder, skolor och andra serviceanordningar

som i och med den nya ångkraftstationen kommer att aktualiseras.

Enligt vattenfallsstyrelsens förberörda undersökning skulle vid en kostnadsjämförelse

stenungsundsalternativet te sig något fördelaktigare än bolstensalternativet.

Såsom i motionerna I: 524 och II: 673 erinrats, har emellertid

av Göteborgs hamnstyrelse utarbetats förslag till ytterligare en variant

av bolstensalternativet, varigenom kostnaderna för detta alternativ skulle

kunna avsevärt reduceras. Från vattenfallsstyrelsens sida har visserligen under

hand gjorts gällande, att även denna variant skulle innebära en ur ekonomisk

synpunkt mindre tillfredsställande lösning än stenungsundsalternativet,

men någon slutlig ståndpunkt i detta spörsmål torde icke kunna tagas

utan mera ingående och noggranna detaljberäkningar. En ifrån dessa utgångspunkter

företagen överarbetning av den av vattenfallsstyrelsen verkställda

kostnadskalkylen synes även motiverad med hänsyn till att i denna

kalkyl icke medtagits kostnaderna för markförvärv och skadestånd. En komplettering

av kalkylen i jämväl nu berörda avseende torde emellertid vara erforderlig

för att en fullt rättvisande kostnadsjämförelse skall kunna erhållas.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att taxeringsvärdena å de fastigheter,

vilka befinna sig inom en cirkel av respektive 1 och 3 km:s radie

med den planerade kraftstationsanläggningen såsom mittpunkt, uppgå i

Bolsten till respektive 0,5 och 3,0 milj. kronor samt i Stenungsund till

respektive 1,3 och 10,0 milj. kronor.

Då flera för förläggningsfrågans bedömning betydelsefulla omständigheter

således ännu icke blivit tillräckligt klarlagda, bör enligt utskottets mening

en närmare utredning av bolstensalternativet i dess av Göteborgs hamnstyrelse

föreslagna utformning verkställas, innan definitivt beslut i frågan fattas.

Om möjligt bör därvid utom vattenfallsverkets experter även utomstående

sakkunskap anlitas. Det torde sedan få ankomma på Kungl. Maj :t att

på grundval av det resultat, vartill den fortsatta utredningen kan leda, avgöra

frågan om den nya ångkraftstationens förläggning. Ett visst uppskov med

anläggningens färdigställande kan måhända därigenom icke undvikas. Av

de skäl som av departementschefen åberopats i årets statsverksproposition

(bil. 27, p. 22) vid anmälan av vattenfallsverkets investeringsfrågor synes

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

17

emellertid ett sådant uppskov icke behöva tillmätas någon avgörande betydelse.

»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 524 och II: 673, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.»

2) av herr Staxäng.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 149.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anläggning av ett ångkraftverk på västkusten. a1 i texten