Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning av möjligheterna att bygga billigare skolor.

1954-11-16 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:166, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning av möjligheterna att bygga billigare skolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 166—108.

Statsutskottets utlåtande nr 166.

1

Nr 166.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning av möjligheterna

att bygga billigare skolor.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergh (I: 95) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier

m. fl. (II: 214), har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla att direktiven för de sakkunniga för omprövning av vissa statsbidrag

på folkskoleväsendets område ändras så, att möjligheterna att bygga

billigare skolor utredes i första hand, samt att för detta ändamål tillräcklig

teknisk expertis ställes till de sakkunnigas förfogande.

Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.

Gemensamt för de författningar, som sedan 1936 reglerat beviljandet av

statsbidrag till folkskolebyggnader, är att skolöverstyrelsen prövar vilken

byggnadsstandard som skall anses skälig och därmed utgöra grund för beräkning

av statsbidraget. Skolöverstyrelsen har på detta sätt kommit att

öva ett betydande inflytande vid utbildandet av den skolbyggnadsstandard

som nu betraktas som den normala. Utan att skolöverstyrelsens kompetens

att självständigt handlägga dessa ärenden ifrågasättes —• och också utan

önskan om mer detaljerade och därmed osmidigare författningsbestämmelser

— förefaller frågan nu vara av den vikt att riksdagen bör beredas tillfälle

att ta ställning till den. En del torde vara att vinna genom standardsänkningar

av den beskaffenhet att de icke medför ökade drift- och underhållskostnader

eller förkortad användningstid för byggnaderna.

Ett annat sätt på vilket en väsentlig besparing torde kunna genomföras

är standardisering av framför allt inredningsdetaljer och dylikt men även

av hela skolbyggnader. Nu byggs varje skola i alltför hög grad som om den

vore den enda byggnaden av sitt slag. Dörrar, fönster, golvbeläggning,

trappräcken och dylikt skulle kunna standardiseras. Likaså inventarier av

olika slag, såsom bänkar, bord, skrivtavlor och inventarier till bespisningslokalen.

Åtminstone många mindre skolor skulle med fördel kunna byggas

helt efter standardritningar, om inte speciella natur- eller bebyggelseförhållanden

påkallar speciell utformning av skolbyggnaden. Enformigheten

däri bleve högst relativ, då även så pass många som 100 likadana skolbus

något så när jämnt fördelade över landet skulle komma att stå på avsevärt

avstånd från varandra. Det borde medföra väsentliga besparingar: enbart

samtliga ritningar till ett skolhus torde dra ungefär 5 % av de totala byggkostnaderna.

Ytterligare besparingar torde kunna nås genom omläggning

av byggnadsmetoderna för dylika standardiserade skolbus, vilka t. ex.

kunde byggas som elementhus. Nämnas kan att dylika »fabriksgjorda skolor»

byggts i England under flera år med mycket gott resultat i fråga om

såväl den uppnådda byggnadsstandarden som kostnadsnivån.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 166—108.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nv 166.

För att utnyttja standardiseringens möjligheter på skolbyggnadsområdet

fordras ett centralt anordnat forsknings- och utredningsarbete. Däremot

torde försäljningen av de stora serier, varigenom standardiseringens möjligheter

hör tillvaratagas, garanteras av skolstyrelsernas intresse att utnyttja

möjligheterna till prissänkningar. Ytterligare stimulans därtill kan åstadkommas

vid prövning av statsbidragsbestämmelserna.

Frågorna om statsbidrag till här behandlade ändamål skall enligt respektive

direktiv utredas dels av allmänna statsbidragsutredningen, dels också

av sakkunniga för omprövning av vissa statsbidrag på folkskoleväsendets

område. De sistnämnda skall också undersöka »huruvida några sådana åtgärder

i samband med byggande av skolhus äro möjliga, som kunna medföra

ett förbilligande av kostnaderna för skollokalerna utan att berättigade

krav på kvalitet och på god standard ur pedagogisk synpunkt eftersättas».

Detta utredningsuppdrag är emellertid — vilket framgår av slutorden

i direktiven — endast sekundärt; själva bidragsfrågorna är det väsentliga.

Det förefaller av många skäl önskvärt att här sker en ändring så

att möjligheterna att bygga billigare skolor utreds i första hand; bl. a. kan

ju tänkas att det befinnes lämpligt alt befordra ett mer allmänt utnyttjande

av framkomna standardiseringsmöjligheter genom viss utformning av statsbidragsbestämmelserna.

Med hänsyn till de stora skolbyggnadsbehov, som

just nu aktualiserats, är det dessutom av stor betydelse att här antydda besparingsmöjligheter

snarast utnyttjas.

Den utredning som här påyrkas är till övervägande delen av teknisk art.

För att de sakkunniga skall kunna ta ställning till föreliggande problem

fordras därför att till den knytes tillräcklig teknisk expertis.

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet utgår nu enligt kungörelsen

den 31 december 1945, nr 882. Kungörelsen innehåller bland annat

bestämmelser av följande innebörd.

Statsbidrag må utgå till kostnader för de klassrum, gymnastiksalar, lokaler

till slöjd och hushållsgöromål, specialrum, samlingssalar m. fl. lokaler,

som skolöverstyrelsen vid prövning av det föreliggande behovet av skollokaler

prövat erforderliga, ävensom till utgifter för ritningar, arbetsledning

och kontroll. Till statsbidragsberättigade kostnader må, om så prövas

skäligt, hänföras även utgifter för den första uppsättningen inventarier till

klassrum, gymnastiksalar, slöjdsalar och skolkök.

Statsbidraget bestämmes på grundval av de beräknade kostnaderna för

lokaler m. in., till vilka statsbidrag prövas böra utgå (bidragsunderlaget).

Vid handläggningen av skolbyggnadsärenden bör tillses, att det allmännas

utgifter för skolbyggnader icke blir högre än som är förenligt med god

hushållning och ett ändamålsenligt anordnande av skolundervisningen.

Prövas skolbyggnadsföretag på grund av val av byggnadsmaterial eller andra

omständigheter vara förenat med högre kostnader än som kan anses

nödvändigt för erhållande av erforderliga lokaler av god beskaffenhet, men

Anses skoldistriktet likväl böra erhålla statsbidrag till byggnadsföretaget,

skall bidragsunderlaget beräknas till det lägre belopp, som med hänsyn till

nämnda förhållanden anses skäligt.

Storleken av statsbidraget bestämmes med utgångspunkt i bidragsunderiaget

till visst med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska bärkraft avpassat

högsta belopp. Som uttryck för den ekonomiska bärkraften skall i första

hand gälla skatteunderlaget i distriktet.

Beslut om statsbidrag meddelas av Kungl. Maj :t. Dessförinnan skall skolöverstyrelsen

ha verkställt bl. a. den förutnämnda prövningen av lokalbehovet

samt en förhandsgranskning av skissritningar till byggnadsföretaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

3

Enligt direktiven för de i motionerna åsyftade sakkunniga för omprövning

av vissa statsbidrag på skolväsendets område (statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 7 mars 1952) avser de sakkunnigas utredningsuppdrag

en omprövning av grunderna för statsbidragen till skolmåltider,

till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet samt till tjänstebostäder

för folkskolans lärare. Omprövningen bör enligt direktiven gälla såväl formerna

för statens bidragsgivning som kostnadsfördelningen mellan staten

och kommunerna. Emellertid bör de sakkunniga även pröva bl. a. vissa

andra frågor, som ej har avseende å kostnadsfördelningen mellan stat och

kommun men som inverkar på det allmännas kostnader för verksamheten

ifråga. I detta hänseende anföres i direktiven att de sakkunniga synes böra

undersöka bl. a. huruvida några sådana åtgärder i samband med byggande

av skolhus är möjliga, som kan medföra ett förbilligande av kostnaderna

för skollokalerna utan att berättigade krav på kvalitet och på god standard

från pedagogisk synpunkt eftersättes. I direktiven framhålles vidare, att

frågorna om statsbidragsgrunderna bör upptagas till behandling i första

hand. Därjämte förutsättes, att resultatet av de sakkunnigas arbete skall

kunna redovisas särskilt för de olika statsbidragsavsnitten.

Ifrågavarande statsbidragssakkunniga har den 4 september 1954 avgivit

betänkande med förslag angående »Tjänstebostäder för folkskolans lärare»

(SOU 1954: 27).

Den 15 januari 1954 har chefen för kommunikationsdepartementet med

Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallat en utredningsman med uppdrag att

verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten

och avge förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna

vid denna. I direktiven för denna utredning -— statens byggnadsbesparingsutredning

— anföres bland annat följande.

Genom en prövning av olika på byggnadskostnaderna inverkande faktorer

bör utredningsmannen söka komma fram till anvisningar om sådana

åtgärder, som kan vara ägnade att nedbringa byggnadskostnaderna och

därmed öka möjligheterna att i önskvärd utsträickning tillgodose föreliggande

byggnadsbehov. Även om utredningen i första hand måste komma

att avse tekniska och tekniskt-ekonomiska problem, bör utredningsmannen

vara oförhindrad att jämväl uppta sådana administrativa och organisatoriska

frågor, som kan vara av betydelse i sammanhanget. Vad avser den

icke statliga men till större eller mindre del med statsbidrag finansierade

byggnadsverksamheten bör utredningsmannen således till övervägande kunna

uppta sådana frågor rörande statsbidragssystemets utformning, som kan

vara ägnade att öka de för byggnadsföretagen närmast ansvariga huvudmännens

intresse för ekonomisering och sparsamhet vid byggnadernas utformning.

Enligt av Kungl. Maj:t den 9 oktober 1953 (nr 623) fastställd instruktion

för statens nämnd för byggnadsforskning har nämnden till uppgift att

främja forskning och rationalisering inom byggnadsområdet med huvudvikten

på husbyggnadsfacket. Nämnden äger med anlitande av fonden för

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 166.

byggnadsforskning samt de statliga anslag och eventuella andra medel,

som ställs till förfogande, stödja eller själv låta verkställa sådana åtgärder,

som är ägnade att befordra utvecklingen på området, samt att på lämpligt

sätt bekantgöra vunna forsknings- och försöksresultat samt de erfarenheter

i övrigt, vilka är av betydelse i sammanhanget.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över de ifrågavarande

motionerna av skolöverstyrelsen, varjämte Svenska stadsförbundet

och Svenska landskommunernas förbund beretts tillfälle alt yttra sig över

motionerna.

Skolöverstyrelsen anser motionernas syften i stort sett kunna nås genom

att samarbete etableras mellan byggnadsbesparingsutredningen och de sakkunniga

för översyn av vissa statsbidrag på skolväsendets område. Med hänsyn

till den förskjutning av kostnaderna för skolbyggen mellan stat och

kommun, som ägt rum sedan kungörelsen den 31 december 1945 (882) angående

statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet trädde i kraft,

är det enligt överstyrelsens mening synnerligen angeläget att en omprövning

av statsbidragsgrunderna snarast kommer till stånd, överstyrelsen vill därför

icke förorda någon ändring av direktiven för statsbidragssakkunniga,

som kan få till följd att denna fråga försenas.

Stadsförbundet och landskommunernas förbund understryker kraftigt

nödvändigheten av att i skolbyggnadsverksamheten alla möjligheter till

kostnadsbesparingar tillvaratas utan att standard- och lämplighetskrav eftersättes.

Förbunden anser emellertid icke, att frågan om en undersökning av

möjligheterna att bygga billigare skolor bör anförtros åt de statsbidragssakkunniga.

Stadsförbundet framhåller, att det för detta ändamål erforderliga

forsknings- och utredningsarbetet såsom avseende frågor av teknisk

natur bör anförtros åt en särskild expertutredning utan att omedelbart sammankopplas

med statsbidragsfrågorna. Förbundet förklarar sig vilja förorda,

att en dylik utredning, innefattande allsidig skolbyggnadsteknisk expertis

såväl som representanter för pedagogisk erfarenhet, får i uppdrag att

undersöka möjligheterna att bygga billigare skolor, varvid samarbete lämpligen

bör äga rum med statens nämnd för byggnadsforskning. Även landskommunernas

förbund uttalar, att det här närmast bör vara fråga om en

rationaliseringsundersökning i form av forskning och att en dylik undersökning

icke bör sammankopplas med statsbidragsfrågan. Statsbidraget kan

givetvis, anför förbundet, framdeles i den mån så befinnes lämpligt anpassas

efter de resultat, vartill en rationaliseringsundersökning kan leda.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande vidare anfört i huvudsak följande.

I samband med prövningen av lokalbehovet för en planerad

skolbyggnad har överstyrelsen att taga ställning till frågor, som avser såväl

den nuvarande som den framtida organisationen av ortens skolväsende.

Härvid gives möjligheter til! kostnadsbesparingar genom nedskärning av

framlagda förslag eller förhindrande av investeringar i felaktigt planerade

anläggningar. Vid förhandsgranskning av skiss ritningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

5

är det ej sällan möjligt att minska kostnaderna genom att begränsa den föreslagna

byggnadsvolymen antingen på så sätt att de erforderliga utrymmenas

storlek nedskäres eller genom att mer ekonomiska planlösningar och bättre

utnyttjande av befintliga lokaler föreslås. Rådgivande verksamhet i detta

syfte utövas i stor utsträckning under överläggningar mellan överstyrelsens

tjänstemän och skoldistriktens representanter och arkitekter såväl vid de senares

besök hos överstyrelsen som vid tjänstemännens resor till distrikten.

I samband med handläggningen av statsbidragsansökningarna

granskar överstyrelsen bland annat valet av byggnadsmaterial.

1 de fall där materialstandarden anses vara för hög föreslås avdrag för härav

föranledd merkostnad vid beräknandet av bidragsunderlaget. Detta betyder

dock i regel endast, att statsbidraget kommer att reduceras, medan kommunen

mera sällan hindras att, därest den så önskar, på egen bekostnad låta

utföra byggnadsföretaget enligt sina ursprungliga planer. Det förekommer

dock att förslaget förklaras icke kunna tillstyrkas utan genomgripande omarbetningar

i förbilligande syfte, varför det återremitteras till distriktet. Den

kritik angående hög materialstandard vid vissa skolor, som stundom framföres,

kan gälla fall av här först berörd art.

I syfte att förbilliga byggandet av skolor har överstyrelsen varit angelägen

att främja experiment, som avser att pröva nya vägar vid utformandet

av en skola eller att vinna erfarenheter av nya konstruktioner och

nya material. Sålunda har under senare år uppförts ett antal skolor av enplanstyp

med förenklad konstruktionsstandard. överstyrelsen är för närvarande

sysselsatt med en utredning beträffande de ekonomiska och praktiska

erfarenheterna av en viss typ av dessa skolhus.

I nära samarbete mellan överstyrelsen och ett skoldistrikt i mellersta Sverige

pågår för närvarande planläggningen av en skola, där man dels söker

nedbringa behovet av olika speciallokaler genom att kombinera utrymmen

för skilda ändamål och dels prövar vissa nya — mindre kostnadskrävande

— konstruktioner. Denna skola beräknas bli färdig inom ett år. I ett annat

distrikt avser man efter samråd med överstyrelsen att uppföra en småskola

och en måltidslokal av monteringsfärdiga block. Sistnämnda byggnader

skall uppvärmas genom ett värmesystem med plaströr i golven.

Överstyrelsen vill framhålla, att standardisering av vissa inredningsdetaljer

i stor utsträckning redan förekommer. I syfte att i möjligaste

mån standardisera vissa speciallokaler beträffande såväl måttsättning som

inredning har inom överstyrelsen utarbetats uppställningsritningar för skolkök,

handarbetssalar, träslöjdssalar, metallslöjdssalar, gymnastiksalar, materielrum,

biblioteksrum och kök till skolmåltidslokaler. Denna serie kommer

att utökas med ritningar för naturvetenskapliga institutionslokaler.

Frågan om typritningar för hela skolor har tidigare dryftats i

olika sammanhang. Svagheten med typritningar är att de snabbt blir föråldrade,

varvid de kan komma alt hämma utvecklingen på skolbyggnadsområdet.

Ämnet behandlades av l!)4(i års skolkommission, som ansåg alt »generellt

giltiga och i detalj ingående bestämmelser beträffande skollokalernas

utformning» icke vore önskvärda. I remissyttrande över kommissionens betänkande

anslöt sig överstyrelsen i princip till denna uppfattning, överstyrelsen

har i stället valt att utgiva rådgivande anvisningar rörande

byggnader för folkskolan i avsikt att underlätta skoldistriktens och arkitekternas

planeringsarbete. Dessa anvisningar är för närvarande under omarbetning.

1 sin nya utformning kommer de även all behandla lokaler för den

högre skolan. Möjligheterna all utnyttja vissa skolans lokaler för olika

ändamål kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Överstyrelsen är för sin del av den uppfattningen att åtminstone under

vissa förutsättningar möjligheter till besparingar torde finnas i samband

med en omläggning av byggnads metoder na. Detta problem

synes därför böra ägnas den största uppmärksamhet. Här gäller det emellertid

icke någon för skolbyggen speciell fråga ulan ett spörsmål, som bar

samband med all husbyggnation i landet. Förutom vid de tekniska högskolorna

bedrives från statens sida forskningar och undersökningar på detta

område bl. a. inom byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen och statens nämnd

för byggnadsforskning. Vidare har chefen för kommunikationsdepartementet,

i samråd med bl. a. chefen för ecklesiastikdepartementet, den 15 januari

1954 förordnat en särskild utredningsman för att undersöka möjligheterna

till förbilligande av den statliga och statsunderstödda byggnadsverksamheten.

Utskottet vill för sin del starkt understryka angelägenheten särskilt i

nuvarande läge av att skolbyggnadsverksamheten förbilligas och att största

möjliga antal skollokaler utvinnes inom den för ändamålet bestämda byggnadskvoten

utan att därför berättigade anspråk på standard och ändamålsenlighet

eftersättes. Utskottet får i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten

på vikten av att en noggrann avvägning äger rum mellan å ena

sidan åtgärder, åsyftande en minskning av anläggningskostnaderna, och å

andra sidan de konsekvenser därav, som kan beräknas uppkomma i fråga

om ökade drifts- och underhållskostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, pågår för närvarande en

omfattande verksamhet i syfte att undersöka möjligheterna att nedbringa

husbyggnadskostnaderna. En hela fältet omfattande undersökning verkställes

sålunda av statens byggnadsbesparingsutredning. Fortlöpande forskning

för rationalisering särskilt inom husbyggnadsfacket bedrives bland annat

genom statens nämnd för byggnadsforskning. Inom folkskoleväsendet

pågår i samråd mellan skolöverstyrelsen och skoldistrikten olika experiment

i syfte att förenkla konstruktionsstandarden, rationalisera planlösningarna

och åstadkomma ett effektivare utnyttjande av skollokalerna. En omfattande

standardisering i fråga om måttsättning och inredning av olika typer av

skollokaler har genomförts.

Vad särskilt gäller det nu förevarande spörsmålet om möjligheterna att

bygga billigare skolor, synes det utskottet angeläget, att olika lokala initiativ

i fråga om experimentbyggnader stödjes och tillvaratages samt att forsknings-

och experimentverksamheten på detta område fortlöpande pågår i

samarbete med motsvarande verksamhet inom andra områden av byggnadsfacket.

Enligt givna direktiv har de sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag

på skolväsendets område att bland annat verkställa en översyn av grunderna

för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet samt att undersöka,

huruvida några sådana åtgärder i samband med byggande av skolhus är

möjliga, som kan medföra ett förbilligande av kostnaderna för skollokalerna

utan att berättigade krav på kvalitet och på god standard från undervisningssynpunkt

eftersättes, varvid frågorna om statsbidragsgrunderna bör i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166.

7

första hand upptagas till behandling. Utskottet finner det angeläget, att vid

den nu aktuella översynen av grunderna för statsbidraget till skolbyggnader

statsbidragsbestämmelserna utformas så, att ett nedbringande av anläggningskostnaderna

stimuleras. Det synes för övrigt önskvärt, att bestämmelserna

om skolbyggnadsverksamheten framdeles fortlöpande anpassas

efter de resultat, som forskningsverksamheten på området kan ge. Utskottet

har inhämtat, att samarbete äger rum mellan de sakkunniga samt skolöverstyrelsen

och statens byggnadsbesparingsutredning. Jämväl de erfarenheter,

som vinnes i den genom statens nämnd för byggnadsforskning bedrivna

verksamheten, torde komma att tillvaratagas. Med hänsyn härtill kan det

förväntas, att de statsbidragssakkunniga vid utformningen av sitt förslag

beträffande statsbidragsgrunderna kommer att beakta de erfarenheter i

fråga om möjligheterna att bygga billigare skolor, som vid förslagets avlämnande

kan ha vunnits genom det pågående samarbetet på området. Utskottet

finner det angeläget att översynen av statsbidragsgrunderna icke

fördröjes genom en, på sätt i motionerna åsyftas, markerad turordning mellan

de olika utredningsuppgifterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 95 och

11:214, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 16 november 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Gillström, Näsström, Pålsson, Hesselbom,

Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Bergh och Holmqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Lindholm, Rubbestad, Svensson

i Ljungskile, Åkerström, Johansson i Mysinge, Jansson i Kalix, Birke,

Gustafsson i Skellefteå, Blidfors och fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa f. d. skolhemman. a1 i texten