Statsutskottets utlåtande nr 167
1954-11-16 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1954:167, Statsutskottets utlåtande nr 167
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 167.
Nr 167.
Utlåtande i anledning au väckta motioner angående rätt för
finska fosterbarn i Sverige att lika med svenska medborgare
erhålla stipendium vid genomgående av skolor.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Erik Olsson och Pålsson (I: 305) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Agerberg och Nilsson i Göingegården (11:371), har hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att finska fosterbarn i Sverige, som kommit
till landet under det senaste världskriget, vid tilldelande av stipendier
för genomgång av skolor av olika slag skola likställas med svenska medborgare.
Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.
Av de finska barn, som kommo till Sverige under det senaste världskriget,
har ett mindre antal stannat kvar hos sina svenska fosterföräldrar,
ehuru de icke adopterats eller blivit svenska medborgare. De ha gått i
svensk folkskola, och många av dem ha nu kommit till den åldern, att de
fortsätta sin yrkesutbildning här. De betraktas i de flesta avseenden som
svenskar och torde i regel komma att stanna i landet. Då de så gott som
undantagslöst äro helt obemedlade, ha många svenska fosterföräldrar känt
ansvar att hjälpa dem ekonomiskt även till en viss yrkesutbildning. Detta
har emellertid visat sig betungande, då de i vissa fall kommit i ett sämre
läge i fråga om erhållande av stipendier än de svenska barnen och alltså
förorsakat sina fosterföräldrar större utgifter än de eventuella egna barnen.
Som exempel kan nämnas, att Kungl. Maj :t lämnat en av skolöverstyrelsen
gjord framställning om rätt för vissa utlänningar att såsom elever vid
svenska folkhögskolor komma i åtnjutande av stipendier för vinterkursen
1952/53 utan bifall i vad avser 27 finska elever, av vilka åtminstone flertalet
torde tillhöra ifrågavarande kategori.
över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av skolöverstyrelsen och studiehjälpsnämnden.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till motionerna.
Studiehjälpsnämnden har anfört, att frågan om rätt för finska fosterbarn
att erhålla studiehjälp för studier vid svenska läroanstalter vid olika
tillfällen varit föremål för behandling hos nämnden. Sedan även framställningar
gjorts till nämnden om rätt för medborgare i de övriga nordiska
grannländerna att för studier vid svenska skolor erhålla studiehjälp, har
nämnden beslutat verkställa utredning rörande här i landet vistande utländska
medborgares studiehjälpsförhållanden. Studiehjälpsnämnden har
Statsutskottets utlåtande nr 167.
9
framhållit att, sedan denna utredning slutförts, nämnden kommer att framlägga
resultatet av densamma jämte de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
Utskottet. Enligt vad utskottet kunnat inhämta rörande den praxis, som
tillämpas beträffande studiehjälp åt icke svenska medborgare, torde såsom
studiehjälpsberättigade utan särskilt medgivande endast anses sådana elever,
som på grund av skolplikt bedriver studier i klasserna 8 och 9 av
nioårig försöksskola. I fråga om de övriga skolor, där studiehjälpsnämnden
prövar stipendierätten, har nämnden ej ansett sig kunna medge studiehjälp
åt icke svenska medborgare. Vad gäller folkhögskolorna och yrkesskolorna,
beträffande vilka skolöverstyrelsen respektive överstyrelsen för yrkesutbildning
är stipendieutdelande myndighet, finnes sedan länge, närmast såsom
en åtgärd för kulturellt utbyte, visst antal stipendier reserverade för elever
från Danmark, Finland, Norge och Island. I övrigt brukar vid folkhögskolorna
statslösa elever med främlingspass kunna få komma i åtnjutande
av studiehjälp efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t. Ansökningar om
studiehjälp åt finska fosterbarn såsom elever vid folkhögskolor har däremot
icke bifallits. Beträffande studiehjälp åt icke svenska medborgare såsom
elever vid yrkesskolorna synes ha följts den liberalare principen, att
dylika elever, därest anmärkning ej riktats mot deras tidigare vandel, kunnat
tilldelas studiehjälp efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
1 anslutning till denna sammanfattning av hittills tillämpad praxis rörande
beviljandet av studiehjälp åt icke svenska medborgare får utskottet
erinra om att studiehjälpsnämnden med skrivelse den 26 oktober 1954 till
Kungl. Maj :t avgivit den utredning med förslag, som nämnden berört i sitt
yttrande över förevarande motioner. Förslaget innebär, att icke svenska
elever vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor m. fl. jämförliga
läroanstalter (4 kap. kungörelsen 1953: 530) skall erhålla samma studiehjälpsrätt
som svenska elever, under förutsättning att de intagits som
ordinarie elever enligt de för läroanstalten gällande intagningsreglerna. Vidare
föreslås, att vissa icke svenska elever, däribland finska fosterbarn, vid
tekniska och andra fackutbildningsanstalter (3 kap. kungörelsen 1953: 530)
skall erhålla rätt till studielån och därmed även till stipendium.
Studiehjälpsnämndens ifrågavarande förslag är för närvarande föremål
för remissbehandling.
Utskottet har vidare inhämtat, att skolöverstyrelsen i sina för budgetåret
1955/56 avgivna anslagsäskanden rörande folkhögskolorna hemställt om
medgivande att utbetala studiehjälp enligt de för folkhögskolorna gällande
bestämmelserna till elev, som innehar för vistelse i riket gällande svenskt
främlingspass, samt till finsk medborgare, vilken här i landet erhållit grundläggande
skolutbildning.
Enligt utskottets mening torde den prövning, som studiehjälpsnämndens
och skolöverstyrelsens sålunda föreliggande förslag i vederbörlig ordning
kommer att underkastas, icke böra föregripas genom ett bifall till nu före
2
Bihang till riksdagens protokoll 19.r>li. 6 saml. ,Vr ICO—168.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 167.
varande motioner. Utskottet anser sig alltså icke böra biträda det i motionerna
framställda yrkandet. Av rättviseskäl och med hänsyn till de olikheter
i tillämpningen, som för närvarande synes gälla beträffande icke
svenska medborgares rätt till studiehjälp, finner utskottet emellertid angeläget
att understryka vikten av att förevarande problem snarast möjligt
bringas till en lösning, som tillgodoser berättigade anspråk på studiehjälp
åt icke svenska medborgare.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 305 och
11:371, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört.
Stockholm den 16 november 1954.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet ur 166.
Reservation
av herr Pålsson.
)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1954:381 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rätt för finska fosterbarn i Sverige att lika med svenska medborgare erhålla stipendium vid geno a1 i texten