Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 167

1954-11-16 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:167, Statsutskottets utlåtande nr 167

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 167.

Nr 167.

Utlåtande i anledning au väckta motioner angående rätt för

finska fosterbarn i Sverige att lika med svenska medborgare

erhålla stipendium vid genomgående av skolor.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Erik Olsson och Pålsson (I: 305) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Agerberg och Nilsson i Göingegården (11:371), har hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att finska fosterbarn i Sverige, som kommit

till landet under det senaste världskriget, vid tilldelande av stipendier

för genomgång av skolor av olika slag skola likställas med svenska medborgare.

Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.

Av de finska barn, som kommo till Sverige under det senaste världskriget,

har ett mindre antal stannat kvar hos sina svenska fosterföräldrar,

ehuru de icke adopterats eller blivit svenska medborgare. De ha gått i

svensk folkskola, och många av dem ha nu kommit till den åldern, att de

fortsätta sin yrkesutbildning här. De betraktas i de flesta avseenden som

svenskar och torde i regel komma att stanna i landet. Då de så gott som

undantagslöst äro helt obemedlade, ha många svenska fosterföräldrar känt

ansvar att hjälpa dem ekonomiskt även till en viss yrkesutbildning. Detta

har emellertid visat sig betungande, då de i vissa fall kommit i ett sämre

läge i fråga om erhållande av stipendier än de svenska barnen och alltså

förorsakat sina fosterföräldrar större utgifter än de eventuella egna barnen.

Som exempel kan nämnas, att Kungl. Maj :t lämnat en av skolöverstyrelsen

gjord framställning om rätt för vissa utlänningar att såsom elever vid

svenska folkhögskolor komma i åtnjutande av stipendier för vinterkursen

1952/53 utan bifall i vad avser 27 finska elever, av vilka åtminstone flertalet

torde tillhöra ifrågavarande kategori.

över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av skolöverstyrelsen och studiehjälpsnämnden.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till motionerna.

Studiehjälpsnämnden har anfört, att frågan om rätt för finska fosterbarn

att erhålla studiehjälp för studier vid svenska läroanstalter vid olika

tillfällen varit föremål för behandling hos nämnden. Sedan även framställningar

gjorts till nämnden om rätt för medborgare i de övriga nordiska

grannländerna att för studier vid svenska skolor erhålla studiehjälp, har

nämnden beslutat verkställa utredning rörande här i landet vistande utländska

medborgares studiehjälpsförhållanden. Studiehjälpsnämnden har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

9

framhållit att, sedan denna utredning slutförts, nämnden kommer att framlägga

resultatet av densamma jämte de förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Utskottet. Enligt vad utskottet kunnat inhämta rörande den praxis, som

tillämpas beträffande studiehjälp åt icke svenska medborgare, torde såsom

studiehjälpsberättigade utan särskilt medgivande endast anses sådana elever,

som på grund av skolplikt bedriver studier i klasserna 8 och 9 av

nioårig försöksskola. I fråga om de övriga skolor, där studiehjälpsnämnden

prövar stipendierätten, har nämnden ej ansett sig kunna medge studiehjälp

åt icke svenska medborgare. Vad gäller folkhögskolorna och yrkesskolorna,

beträffande vilka skolöverstyrelsen respektive överstyrelsen för yrkesutbildning

är stipendieutdelande myndighet, finnes sedan länge, närmast såsom

en åtgärd för kulturellt utbyte, visst antal stipendier reserverade för elever

från Danmark, Finland, Norge och Island. I övrigt brukar vid folkhögskolorna

statslösa elever med främlingspass kunna få komma i åtnjutande

av studiehjälp efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t. Ansökningar om

studiehjälp åt finska fosterbarn såsom elever vid folkhögskolor har däremot

icke bifallits. Beträffande studiehjälp åt icke svenska medborgare såsom

elever vid yrkesskolorna synes ha följts den liberalare principen, att

dylika elever, därest anmärkning ej riktats mot deras tidigare vandel, kunnat

tilldelas studiehjälp efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

1 anslutning till denna sammanfattning av hittills tillämpad praxis rörande

beviljandet av studiehjälp åt icke svenska medborgare får utskottet

erinra om att studiehjälpsnämnden med skrivelse den 26 oktober 1954 till

Kungl. Maj :t avgivit den utredning med förslag, som nämnden berört i sitt

yttrande över förevarande motioner. Förslaget innebär, att icke svenska

elever vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor m. fl. jämförliga

läroanstalter (4 kap. kungörelsen 1953: 530) skall erhålla samma studiehjälpsrätt

som svenska elever, under förutsättning att de intagits som

ordinarie elever enligt de för läroanstalten gällande intagningsreglerna. Vidare

föreslås, att vissa icke svenska elever, däribland finska fosterbarn, vid

tekniska och andra fackutbildningsanstalter (3 kap. kungörelsen 1953: 530)

skall erhålla rätt till studielån och därmed även till stipendium.

Studiehjälpsnämndens ifrågavarande förslag är för närvarande föremål

för remissbehandling.

Utskottet har vidare inhämtat, att skolöverstyrelsen i sina för budgetåret

1955/56 avgivna anslagsäskanden rörande folkhögskolorna hemställt om

medgivande att utbetala studiehjälp enligt de för folkhögskolorna gällande

bestämmelserna till elev, som innehar för vistelse i riket gällande svenskt

främlingspass, samt till finsk medborgare, vilken här i landet erhållit grundläggande

skolutbildning.

Enligt utskottets mening torde den prövning, som studiehjälpsnämndens

och skolöverstyrelsens sålunda föreliggande förslag i vederbörlig ordning

kommer att underkastas, icke böra föregripas genom ett bifall till nu före
2

Bihang till riksdagens protokoll 19.r>li. 6 saml. ,Vr ICO—168.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 167.

varande motioner. Utskottet anser sig alltså icke böra biträda det i motionerna

framställda yrkandet. Av rättviseskäl och med hänsyn till de olikheter

i tillämpningen, som för närvarande synes gälla beträffande icke

svenska medborgares rätt till studiehjälp, finner utskottet emellertid angeläget

att understryka vikten av att förevarande problem snarast möjligt

bringas till en lösning, som tillgodoser berättigade anspråk på studiehjälp

åt icke svenska medborgare.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 305 och

11:371, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört.

Stockholm den 16 november 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet ur 166.

Reservation

av herr Pålsson.

)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:381 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rätt för finska fosterbarn i Sverige att lika med svenska medborgare erhålla stipendium vid geno a1 i texten