Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade ekonomiska villkor för ungdomens yrkesutbildning.
1954-11-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1954:168, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade ekonomiska villkor för ungdomens yrkesutbildning.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 168.
11
Nr 168.
Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättrade ekonomiska
villkor för ungdomens yrkesutbildning.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av fru Nilsson och herr Holmberg väckt motion
(II: 37) har yrkats, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om tillsättandet av en utredning, som snabbt inkommer
med förslag om förbättrade ekonomiska villkor för ungdom, som vill skaffa
sig yrkesutbildning.
I motionen har anförts bland annat följande.
Föregående år utgavs en ny förordning som bl. a. innehåller bestämmelser
om studiehjälp åt elever vid kommunala yrkesskolor och centrala verkstadsskolor.
Sådan studiehjälp utgår med studiebidrag och behovsprövade
stipendier. Sammantaget ger denna studiehjälp möjlighet att täcka kostnaden
för kost och logi å verkstadsskolans internat. Dessutom finns anslag för
ett visst antal friresor.
På yrkesskolan har eleven också möjlighet att erhålla arbetspremier, som
i allmänhet varierar mellan tio och tjugofem kronor per månad.
Men eleven har en rad utgifter utöver kost och logi att klara av. Det
gäller utgifter för kläder och inte minst för fritiden. En del kommuner
ger bidrag till elev, som söker klädesbidrag med varierande belopp.
De otillräckliga bidragen har betytt att många familjer icke ansett sig
ha råd att ge sina barn yrkesutbildning. För många unga har den knappa
ekonomien under yrkesutbildningstiden betytt, att de måst avstå från
att skaffa sig en såväl för samhället som för dem själva värdefull utbildning.
Klyftan mellan deras »standard» och »standarden» för dem, som gått
direkt ut i förvärvslivet, har nämligen blivit för betydande.
För att ge yrkesutbildningen sin rätta plats och värdefull stimulans bör
de ekonomiska möjligheterna väsentligt förbättras.
Utskottet. Den vid 1952 års riksdag (höstsessionen) beslutade reformen
av studiehjälpen inom skolväsendet avsåg bland annat samtliga statliga eller
under statlig tillsyn ställda skolor för egentlig yrkesutbildning, exempelvis
seminarier och övriga lärarutbildningsanstalter, tekniska gymnasier och tekniska
fackutbildningsanstalter, handelsgymnasier, praktiska realskolor, cenIrala
verkstadsskolor, sjömansskolor, lantmannaskolor, lanthushållsskolor,
trädgårdsskolor och skogsskolor. Bestämmelser om studiehjälp åt elever
vid nu avsedda skolor har utfärdats genom särskilda kungörelser den 30
juni 1953 angående statlig studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
in. in. (nr 515), åt elever vid vissa läroanstalter (nr 530)
12
Statsutskottets utlåtande nr 168.
och åt elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning samt centrala verkstadsskolor (nr 532). Bestämmelserna
trädde i kraft den 1 juli 1953.
Studiehjälpen utgår i form av studielån, studiebidrag och stipendier. Studielån
åt elever vid andra skolor än lärarutbildningsanstalter samt vissa
tekniska och andra fackutbildningsanstalter må beviljas endast om eleven
har försörjningsplikt eller om ömmande skäl föreligger. Studielånen är behovsprövade.
Studiebidragen utgår utan behovsprövning och avser kostnader
för inackordering eller dagliga resor och måltider för elever, som går i
skola utanför hemorten. Stipendierna utgår efter behovsprövning; stipendiebeloppet
är i regel högst 75 kronor per månad. För inackorderad elev
kompletteras stipendiet med visst resebidrag.
I anledning av förevarande motion får utskottet erinra om att utskottet
i utlåtande 1952:224 rörande propositionen 1952:220 angående studiehjälpsverksamheten
framhöll bland annat att enligt utskottets mening betydande
svårigheter förelåge att överblicka konsekvenserna av det i propositionen
framlagda förslaget angående studiehjälpsverksamheten med avseende
på såväl dess framtida ekonomiska innebörd för statsverket som dess
inverkan på rekryteringen av de olika studiehjälpen omfattande skolorna
och utbildningsanstalterna. Utskottet förutsatte emellertid att, sedan närmare
erfarenhet vunnits angående systemets praktiska verkningar, grunderna
för studiehjälpen komme att bli föremål för omprövning i vad rörde
såväl omfattningen och utformningen av den föreslagna stipendiegivningen
som avvägningen av stipendiebeloppen med hänsynstagande till skäliga
rättvisesynpunkter och de ekonomiska möjligheter, som stode samhället
till buds.
Mot bakgrunden av vad utskottet sålunda tidigare uttalat i frågan och då
någon samlad närmare erfarenhet av de praktiska verkningarna av det nya
studiehjälpssystemet, som varit i tillämpning endast något mer än ett läsår,
rimligtvis ännu icke kan ha vunnits, saknas enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att i nuvarande läge i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om en snabbutredning angående förbättrad studiehjälp åt elever vid
skolor för yrkesutbildning. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
och hemställer,
att motionen II: 37 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 16 november 1954.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 166.
547756. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.