Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1954-02-19 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

I

Statsutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1954/55 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

1 ;o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln framlagda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 4 januari 1954), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till statsråden utan departement

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 312 600 kronor.

2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 2

och 3) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i justitiedepartementets

personalförteckning öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från

6 till 8, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1954/55,

dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 968 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 910 600 kronor.

Tillströmningen till justitiedepartementet av medborgarskapsärenden har

under år 1953 ökat så kraftigt, att arbetsbördan icke kunnat bemästras med

tillgängliga arbetskrafter. Antalet ansökningar har visat en fortgående stegring,

och balansen uppgick i oktober 1953 till omkring 2 800 ärenden. Med

denna arbetsbalans blev det oundgängligt att vidtaga omedelbara åtgärdei

för förstärkning av personalen på departementets medborgarskapsbyrå. De

härav föranledda merkostnaderna, som icke täckes av nuvarande anslag,

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2.

beräknas för innevarande budgetår uppgå till omkring 60 000 kronor. Alla

möjligheter att minska kostnaderna genom rationalisering av arbetsformerna

har därvid tillvaratagits. Departementschefen föreslår i annat sammanhang,

att Kungl. Maj :t måtte hemställa om riksdagens medgivande att

för innevarande budgetår överskrida icke-ordinarieposten med nämnda belopp.

Enligt en verkställd statistisk utredning kan man, med vissa reservationer,

antaga att antalet medborgarskapsansökningar under åren 1954 och

1955 kommer att ytterligare stiga. Man torde sålunda kunna räkna med ett

antal av omkring 7 000 ansökningar för vartdera av åren 1954 och 1955.

För att möta denna väntade arbetsanhopning anses en förstärkning av

arbetskrafterna behövlig jämväl under nästa budgetår. Sedan arbetsbalansen

nedbringats, anses dock, såvitt nu kan bedömas, någon minskning av

nuvarande tillfälliga arbetskrafter möjlig. Departementschefen finner sig

därför, såvitt angår det kommande budgetåret, för närvarande böra för ifrågavarande

ändamål föreslå eu till 65 000 kronor begränsad höjning av anslaget.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

föreslår anses förevarande anslag böra minskas med 7 500 kronor, motsvarande

lönen för en till finansdepartementets stat överförd telefonist.

I personalförteckningen föreslås antalet kontorsbiträden i

Ca 8 ökat från 6 till 8.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts förslag

rörande överskridande av icke-ordinarieposten för innevarande budgetår,

har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i justitiedepartementets

personalförteckning öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från

6 till 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/

55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis....... 31500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 386100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 244 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 306400

Summa kronor 968 100;

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 968 100 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

3

3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 3

och 4) föreslagit riksdagen att till Justitiedepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 158 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 163 600 kronor.

Posten till reseersättningar föreslås höjd med 1 000 kronor. Under delposten

till expenser för eget behov anses för löpande utgifter böra beräknas

ytterligare 3 100 kronor, främst avsedda att täcka ökade kostnader till följd

av den förutsedda utvidgningen av verksamheten på departementets medborgar

skapsbyrå. Härjämte anses för viss komplettering av inventarier m. må

statssekreteraravdelningen böra beräknas ett engångsbelopp av 3 500 kronor.

De kostnadertfv engångsnatur, som under innevarande budgetår uppstår

i samband med anskaffande av möbler, skrivmaskiner in. m. för den

utökade medborgarskapsbyrån, förutsättes få täckas genom överskridande

av posten. Emellertid skall vid bestämmandet av ifrågavarande delpost för

nästa budgetår hänsyn tagas även till följande omständigheter. Under

punkten 12 tillstyrkes ett av nedre justitierevisionen framlagt förslag om

överförande från justitiedepartementet till revisionen av utgifterna för lagrådets

expenser. Vidare anses vid bifall till vad chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang föreslår i fråga om sättet för bestridande av

abonnemangskostnader för telefonväxel i kvarteret Atomena nr 1 medel

härför icke vidare beviljas under förevarande anslag. Med iakttagande av

vad sålunda anförts samt av att det i posten för innevarande budgetår ingår

ett engångsbelopp av 5 600 kronor skulle posten för nästa budgetår upptagas

med 76 600 kronor, innebärande en minskning med 6 000 kronor.

Utskottet. Vad departementschefen föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran. Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 158 600

kronor.

4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 4), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kronor.

5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s.

4 och 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1954/

55 anvisa ett reservationsanslag av 117 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2.

6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 6, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

20 500 kronor.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 7, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 169 400

kronor.

8:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 6), vilket innebär ökad medelsanvisning med 400 kronor

till övriga expenser, hemställer utskottet,

* att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

10 800 kronor.

9:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 6—9)

föreslagit riksdagen att till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Riksåklagarämbetet har hemställt om en ökning av anslaget med 10 700

kronor för inrättande av eu ny byråchefstjänst Ce 37 samt uppflyttning av

en förste byråsekreterare Ca 29 till byrådirektör Ca 31.

Departementschefen finner det ådagalagt, att ämbetets fasta organisation

med endast två byråchefer för åtalsärenden numera är för snäv. Med hänsyn

till den allmänna strävan att under rådande förhållanden, så långt möjligt

är, icke tillskapa nya befattningar, och då det anses möjligt att — även

om vissa svårigheter och olägenheter är förenade med den av ämbetet nu

tillämpade ordningen — provisoriskt tillgodose behovet av kvalificerad arbetskraft,

finner sig departementschefen emellertid icke kunna för närvarande

tillstyrka, att en ny byråchefstjänst inrättas vid ämbetet. Ämbetets förslag

om uppflyttning av befattningen såsom förste byråsekreterare till byrådirektör

stjänst anses icke böra föranleda någon åtgärd, då frågan om lönegradsplaceringen

av denna tjänst prövats av statsmakterna i samband med

nyligen företagen lönerevision.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

5

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.

10:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 9 och 10), vilket innebär ökad medelsanvisning med

300 kronor för sjukvård m. in. och med 4 200 kronor till övriga expenser

samt nedräkning av posten till reseersättningar med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 21 500

kronor.

Domstolarna.

11 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11,

s. 11—15) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen för

högsta domstolen och nedre justitierevisionen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels

ock till Högsta domstolen m. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 2 433 500 kronor.

Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter

som befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat

uppfört med 2 411 200 kronor.

Departementschefen framhåller, att det är av största betydelse för högsta

domstolens verksamhet och därmed även för rättsskipningen i det hela, att

målens avgörande icke fördröjes av brist på arbetskrafter. Arbetsbalansen

i högsta domstolen har visat en tydlig tendens till ökning under år 1953.

Med anledning härav har nedre justitierevisionen — som under första halvåret

1953 disponerat endast två av de under avlöningsstaten då beräknade

fem extra revisionssekreterarna — måst under innevarande budgetår taga i

anspråk samtliga de fyra dylika extra föredragande, för vilka medel nu är

beräknade. Det oaktat har arbetsbalansen stigit från 535 mål den 30 september

1953 till 561 mål den 30 november. På grund härav har med utnyttjande

av den förslagsvis betecknade anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal antalet extra revisionssekreterare måst för första halvåret 1954

utökas från fyra till fem.

Behovet av en utökning av antalet extra revisionssekreterare anses med

säkerhet föreligga även efter utgången av innevarande budgetår, varför hän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2.

syn bör tagas härtill vid anslagets bestämmande. Departementschefen finner

sig emellertid, i avvaktan på närmare erfarenheter, icke nu böra beräkna

medel för mer än ytterligare en sådan föredragande.

Genom beslut i december 1950 och september 1951 uppdrog Kungl. Maj:t

åt statens organisationsnämnd att verkställa organisationsundersökningar

vid nedre justitierevisionen samt rikets hovrätter och domsagor, översynen

skulle avse samtliga arbetsuppgifter som icke vore av uteslutande juridisk

karaktär. Sedan nämnden företagit undersökningar av nu tillämpade arbetsformer

på dessa områden, har nämnden i en den 25 augusti 1953 avlämnad

utredning redovisat resultatet av undersökningarna beträffande den egentliga

administrativa verksamheten. Nämnden har sedermera erhållit Kungl.

Maj :ts bemyndigande att genomföra viss försöksorganisation rörande de av

nämnden studerade administrativa arbetsförfaranden, som hänför sig till

den dömande verksamheten. Av olika skäl har departementschefen funnit

lämpligt att icke nu ingå på prövning av den av organisationsnämnden redan

framlagda utredningen; däri berörda frågor och kommande förslag från

nämnden har ock delvis sådant inbördes samband att de bör bedömas i ett

sammanhang.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i bilagan för flera

huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående lönegradsplaceringen för

vissa tjänster föreslås, att medel anvisas för uppflyttning av 1 kanslibiträde

i Ca 11 till kontorist i Ca 13 samt av 5 kontorsbiträden i Ca 8 till kanslibiträden

i Ca 11. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat

sammanhang föreslår anses förevarande anslag böra minskas med 7 500

kronor, motsvarande lönen för en telefonist.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, skall bestridas bland annat ersättningar till sakkunniga biträden,

som av högsta domstolen tillkallats i vattenmål. Det föreslås, att

motsvarande skall gälla beträffande eventuellt förekommande ersättningar

åt i patentmål tillkallade sakkunniga. Någon uppräkning av posten erfordras

ej vid bifall härtill.

I personalförteckningen anses böra uppföras 1 kontorist i Ca

13. Vidare föreslås antalet kanslibiträden i Ca 11 ökat från 9 till 13. Av de

8 på övergångsstat uppförda revisionssekreterarna i Ca 37 kan 3 avföras

från förteckningen.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag rörande

löneställningen för vissa tjänstemän hos högsta domstolen m. m. Utskottet

har icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

vilka angivits i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 4 januari 1954;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2. "

b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 1 481 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 181 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 766 600

Summa kronor 2 433 500;

c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 433 500 kronor.

12:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 12, s. 15 och 16), vilket innebär en ökning av anslaget med

11 000 kronor, varav 7 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 4 000

kronor för övriga expenser, den senare uppräkningen till följd av förslag

att lagrådets expenskostnader skall bestridas från förevarande anslag och

icke som hittills från justitiedepartementets omkostnadsstat, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

178 200 kronor.

13:o) Regeringsrätten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 13, s. 16 och 17) och under erinran att utskottet i sitt utlåtande

nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning av tjänsten som

förste expeditionsvakt hos regeringsrätten från lönegrad Ca 11 till Ca 12,

vilket medför en ökning av anslaget med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

regeringsrätten ändra lönegraden för förste expeditionsvakten

från Ca 11 till Ca 12;

b) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 391 300

Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 13 30°

Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 136 400

Summa kronor 541 000;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2.

c) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1954/

55 anvisa ett förslagsanslag av 541 000 kronor.

14:o) Regeringsrätten: Omkostnader. Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 14 och 15, s. 17),

vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Regeringsrätten: Omkostnader 13 000 kronor;

b) till Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok 30 000

kronor.

15:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 18—30)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning

öka antalet kontorsbiträden i Svea hovrätt från 14 till 17,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1954/55, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 6 104 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 993 500 kronor.

Den för Svea hovrätt gällande personalförteckningen upptager fyrtio

ordinarie ledamöter, vilka är organiserade på åtta avdelningar med fem ledamöter

på varje avdelning. Sedan ett flertal år tillbaka har dessutom till

hovrättens förfogande ständigt stått fyra extra ledamöter. Arbetsläget i hovrätten

är, trots den extra arbetskraft som sålunda ställts till hovrättens förfogande,

mycket ansträngt. Antalet till hovrätten fullföljda mål visar fortfarande

stegring, och tendensen är omisskännlig. All anledning saknas att

inom överskådlig tid förvänta någon nedgång av antalet inkomna mål.

Vid tillskapandet av hovrätten för Nedre Norrland rådde delade meningar

beträffande frågan om Gävleborgs län skulle höra till Svea hovrätt eller

den nya hovrätten. Lösningen blev, att nämnda län kvarstannade under

Svea hovrätt. Vid olika tillfällen har därefter frågan om jämkning av hovrätternas

domkretsindelning väckts. Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande

tillkallades den 7 mars 1952 f. d. expeditionschefen C. G. Bruno att såsom

sakkunnig verkställa en översyn av gällande bestämmelser om hovrätternas

domkretsar.

I en den 30 september 1952 avgiven promemoria föreslår utredningsmannen,

som prövat jämväl andra alternativ, att Gävleborgs län uppdelas på

Svea hovrätts och hovrättens för Nedre Norrland domkretsar sålunda, att till

Svea hovrätts domsområde fortfarande skall höra Gästrildandsdelen eller

Gästriklands östra och Gästrikslands västra domsagor samt Gävle stad, medan

till hovrättens för Nedre Norrland domsområde skall överföras länets

Hälsinglandsdel eller Bollnäs, Sydvästra Hälsinglands, Norra Hälsinglands

och Västra Hälsinglands domsagor samt Söderhamns stad.

Utredningsmannen framhåller, att verksamhetsbasen för hovrätten för

Nedre Norrland är för smal. Medeltalet mål per ledamot har för åren 1949

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

9

—1951 varit för Svea hovrätt 51,5, för Göta hovrätt 4fi,l, för hovrätten över

Skåne och Blekinge 47,1, för hovrätten för Västra Sverige 49,9, för hovrätten

för Nedre Norrland 38,8 och för hovrätten för Övre Norrland 45,6.

Om till hovrätten för Nedre Norrland föres Hälsinglandsdelen av Gävleborgs

län ernås, att hovrättens hela arbetskapacitet konmier att tagas i

anspråk, överförandet bör enligt utredningsmannen medföra förstärkning

av hovrättens arbetskrafter med en ledamot. Sådan förstärkning är önskvärd

även ur organisatorisk synpunkt, då hovrätten därefter kan arbeta

på två femmannaavdelningar. Därest den föreslagna domkretsindelningen

varit i tillämpning under åren 1949—1951 skulle medeltalet mål per ledamot

och år vid oförändrat ledamotsantal ha varit för Svea hovrätt 49,8 och

för hovrätten för Nedre Norrland 47,9. Visserligen har under förra halvåret

1952 en betydligt ökad måltillströmning åstadkommit en stegrad sysselsättning

i hovrätten för Nedre Norrland, men det oaktat har arbetsbelastningen

i denna hovrätt varit avsevärt mindre än i de mest arbetstyngda av

de andra hovrätterna, ökningen av målantalet i hovrätten för Nedre Norrland

bedömer utredningsmannen såsom mera tillfällig, särskilt i betraktande

av befolkningsutvecklingen inom hovrättens domkrets.

Genom domkretsregleringen kommer domsagorna under hovrätten för

Nedre Norrland att öka med fyra till fjorton och rådhusrätterna med en

till tre. Svårigheterna för hovrätten att tillgodose underrätternas behov av

kvalificerad rättshildad arbetskraft torde därmed öka men icke bli större

än att de kan bemästras.

Vad angår omregleringens lämplighet ur rättsvårdssynpunkt erinras därom

att Sundsvall ligger för Hälsingland, med undantag för Bollnäs domsaga,

bättre till än Stockholm, såväl vad angår den rättssökande allmänheten

och dennas medhjälpare i rättegångssaker, advokaterna, som åklagarna.

Avståndet mellan kansliorterna i domsagorna i Hälsingland — Hudiksvall,

Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs — och Sundsvall är kortare än mellan

dessa orter och Stockholm. Landskapets befolkning förutsättes såsom

hittills få sina till hovrätt fullföljda mål, där huvudförhandling erfordras,

handlagda vid hovrättsting eller särskilda sammanträden i domsagornas

nämnda kansliorter. Lämpligaste orten för hovrättstingen är Bollnäs. Inrättandet

av särskilda hovrättsting för Hälsingland kunde göra det erforderligt

att utrusta hovrätten för Nedre Norrland med liknande bemyndigande

att förordna extra ledamot som lämnats hovrätten för Övre Norriand.

Beformen hör ej medföra att Svea hovrätts ting i Gävle indrages.

Den föreslagna omregleringen medför bland annat, att Gävleborgs län till

skilda delar kommer att lyda under olika hovrätter. Följder i processuellt

hänseende uppkommer beträffande statsåklagare^ verksamhet. Denne kommer

alt få utföra talan vid två hovrätter. Svårigheter i anledning härav är

att befara endast undantagsvis. Vidare berör uppdelningen det jämförelsevis

begränsade område, där fullföljd av talan mot administrativ myndighets avgörande

skall ske till hovrätt. Detta är fallet beträffande överexekutors beslut

i utsökningsinål, vissa länsstyrelsens beslut enligt lösdrivar-, fattigvårds-

och barnavårdslagarna samt enligt förordningarna om arvs- och

gåvoskatt samt om kvarlåtenskapsskatt. I samtliga dylika fall, däri fullföl

jdsfrckvensen är ringa, ankommer det på länsstyrelsen att meddela besvärshänvisning

och uppmärksamma att denna avser rätt hovrätt. För de

klagandes del är enligt utredningsmannen en uppdelning av länet ulan betydelse,

då i samtliga fall besvären skall ingivas eller insändas till länsstyrelsen

för vidare befordran till vederbörande hovrätt. Promemorian innehåller

förslag till erforderliga författningsändringar.

I personalhänseende innebär förslaget, att hovrätten för Nedre Norrland

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2.

skall förstärkas med en ledamot och att bemyndigande för hovrätten att

anlita extra ledamot för tingsresor kan komma att erfordras. Utredningsmannen

förordar vidare, att i samband med omregleringen hovrättens nuvarande

extra ledamotsbefattning utbytes mot ett hovrättsrådsämbete. Med

hänsyn till den stora arbetsbelastningen i Svea hovrätt bör reformen ej

medföra någon minskning av antalet ledamöter i denna hovrätt.

Departementschefen framhåller, att det med den muntlighet, som numera

präglar rättegångsförfarandet även i hovrätt, är angeläget att inom hela

hovrättens domkrets allmänheten har så goda förbindelser till hovrättens

förläggningsort som möjligt. Ur nu angivna synpunkter är det enligt departementschefen

därför till fördel om i enlighet med utredningsmannens

förslag Hälsinglandsdelen av Gävleborgs län överflyttas från Svea hovrätt

till hovrätten för Nedre Norrland. Genom en sådan omreglering vinnes

därjämte att sistnämnda hovrätts arbetskapacitet kan utnyttjas bättre än

för närvarande. En omreglering i anslutning till det anförda innebär, att

Gävleborgs län uppdelas på två hovrätter. På sätt framgår av vad departementschefen

anfört vid anmälan av frågan om de för en sådan uppdelning

erforderliga lagändringarna anses uppdelningen ej medföra olägenhet av

någon betydelse. På grund av vad sålunda anförts anser departementschefen,

att till domsområdet för hovrätten för Nedre Norrland bör i enlighet

med utredningsmannens förslag överföras Hälsinglandsdelen av Gävleborgs

län. Härigenom kommer hovrättens arbetsbelastning att ökas. Det är emellertid

vanskligt att redan nu bedöma verkningarna i detta hänseende, och

det anses därför, att den förordade omregleringen icke för närvarande bör

föranleda vare sig arbetskraftsförstärkning vid J^ovrätten för Nedre Norrland

eller ändrad anställningsform för hovrättens nuvarande extra ledamot.

Vid genomförandet av den förordade omregleringen av hovrätternas

domsområden kommer viss avlastning att ske av arbetsbördan för Svea

hovrätt. Även därefter kommer arbetsläget i denna hovrätt att vara mycket

ansträngt. Genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t har för tiden den 1 oktober

1952—den 30 juni 1954 medgivits förstärkning av de dömande arbetskrafterna

vid hovrättens allmänna avdelningar med tre ledamöter. Därigenom

och med anlitande av två av de till hovrättens förfogande ständigt

stående extra ledamöterna har hovrätten under nämnda tid kunnat arbeta

med en extra avdelning. Vid bestämmandet av anslaget för nästa budgetår

anses riktigast att taga hänsyn till det behov av utökad personal, som sålunda

gjort sig gällande. Det föreslås fördenskull att under anslaget beräknas

ett belopp av i runt tal 60 000 kronor, varmed skulle täckas kostnaderna

för tre extra ledamöter samt ersättningar enligt av Kungl. Maj :t den

13 maj 1949 fastställda grunder åt två hovrättsråd, förordnade såsom ordförande

resp. vice ordförande på en extra avdelning. Departementschefen

vill understryka, att denna avdelning alltjämt har provisorisk karaktär.

Det är av utomordentlig vikt, att tillräcklig personal även står till vattenöverdomstolens

förfogande. Två av hovrättens fasta extra ledamöter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

11

har också sedan länge varit indelade på vattenöverdomstolen. Ehuru denna

domstol alltsedan början av år 1951 därjämte varit förstärkt med två extra

ledamöter, för vilka medel ej funnits beräknade, har arbetsbalansen beträffande

vattenmål varit stigande. Den särskilda utredning, som pågår beträffande

instansordningen i vattenmål, hinner icke slutföras i sådan tid, att

därav eventuellt påkallade förslag kan föreläggas årets riksdag. Då den

hittillsvarande personalförstärkningen tills vidare är oundgänglig, föreslås

att medel beräknas för två extra ledamöter jämte arvode av 1 200 kronor

åt en extra vice ordförande.

I enlighet med det anförda föreslås anslaget för nästa budgetår uppräknat

med 60 000 kronor för förstärkning av de allmänna avdelningarna vid

Svea hovrätt, med 47 280 kronor för 2 extra ledamöter i vattenöverdomstolen

och med 1 200 kronor för arvode åt en extra vice ordförande i samma

överdomstol. Därjämte anses för automatisk utgiftsökning till följd av bestämmelserna

om reglerad befordringsgång böra beräknas 2 196 kronor. Anslaget

föreslås sålunda höjt med 110 676 kronor eller i runt tal 110 700

kronor.

I personalförteckningen föreslås antalet kontorsbiträden i

Svea hovrätt ökat från 14 till 17.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sten m. fl. (1:138) och den andra inom andra kammaren av herr

Persson i Norrby m. fl. (II: 207), har hemställts, att riksdagen vid sin behandling

av andra huvudtiteln i statsverkspropositionen måtte uttala sig

emot omreglering av Svea hovrätts och hovrättens för Nedre Norrland domkretsar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 138.

Utskottet. Även om det, såsom i propositionen samt motionerna 1:138

och II: 207 framhålles, är angeläget att allmänheten har så goda förbindelser

till hovrättens förläggningsort som möjligt, får betydelsen härav enligt

utskottets mening icke överdrivas. För befolkningen i stort torde hovrättens

förläggningsort nämligen icke ha större betydelse; det är endast för de

förhållandevis få personer, vilka har att söka sin rätt hos hovrätten och som

icke har möjlighet att härför anlita advokat, som det kortare avståndet

samt förbindelsernas antal och lämpliga anordning innebär en fördel. Såsom

i motionerna uttalas hålles vidare endast den mindre delen av huvudförhandlingarna

i hovrättens förläggningsort, medan flertalet huvudförhandlingar

av utredningsmannen förutsättes för framtiden liksom hittills

komma att handläggas vid hovrättsting i Bollnäs eller särskilda sammanträden

i domsagornas kansliorter.

Utskottet har tagit närmare kännedom om kommunikations- och befolkningsförhållanden

samt övriga på frågan inverkande omständigheter. Därvid

har utskottet särskilt uppmärksammat hur förhållandevis lågt antalet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2.

till hovrätt fullföljda mål från Hälsinglandsdelen av Gävleborgs län är; det

har under åren 1949—51 uppgått till i medeltal omkring 80 för år. Utskottet

har vidare inhämtat, att hela antalet mål per ledamot i Svea hovrätt

år 1952 var 64 och år 1953 65,9, medan motsvarande tal för hovrätten för

Nedre Norrland var 43,9, respektive 52,8.

Mot bakgrunden av det inledningsvis anförda och med hänsyn till de

inhämtade uppgifterna finner utskottet de i motionerna anförda skälen

icke vara av den tyngd att de bör föranleda ett uttalande från riksdagens

sida emot omreglering av Svea hovrätts och hovrättens för Nedre Norrland

domkretsar. Utskottet har i stället funnit sig böra godtaga vad departementschefen

härutinnan anfört.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar

icke givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning

öka antalet kontorsbiträden i Svea hovrätt från

14 till 17;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 1 891 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 25 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 2 128 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 059 100

Summa kronor 6 104 200;

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 6 104 200 kronor;

II. att motionerna I: 138 och 11:207 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

16:o) Hovrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 30—32), vilket innebär en omflyttning av vissa belopp mellan

posterna, sammanlagt resulterande i en nedräkning av anslaget med 1 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 564 200 kronor.

17:o) Hovrätterna: Inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Malmö.

Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 32—34) föreslagit riksdagen att till Hovrätterna:

Inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Malmö för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

13

För att tillgodose det behov av ökade lokaler, som uppkommit vid hovrätten

över Skåne och Blekinge, anvisades å kapitalbudgeten för budgetåret

1947/48 ett investeringsanslag av 640 000 kronor. I anslutning därtill uppfördes

å riksstaten under andra huvudtiteln för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag

av 270 000 kronor till inventarier m. in. för hovrättsbyggnaden

i Malmö. Enligt riksdagens medgivande må sistnämnda anslag, som

endast till obetydlig del förbrukats, disponeras jämväl under innevarande

budgetår.

Arbetet med den planerade utökningen av skånska hovrättens lokaler, som

blivit fördröjt till följd av svårigheterna på byggnadsverksamhetens område,

torde komma att påbörjas omkring den 1 mars 1954. Arbetet skall utföras i

etapper och beräknas vara avslutat under sommaren 1955. Då det är angeläget,

att de nya utrymmena kan tagas i anspråk utan dröjsmål, anses erforderliga

medel böra stå till förfogande under nästa budgetår för anskaffande

av möbler m. m. Den köstnadsstegring, som inträtt sedan anslag för ifrågavarande

ändamål anvisades, nödvändiggör att ytterligare medel beviljas.

Departementschefen föreslår, att tilläggsanslaget upptages med 100 000 kronor.

Vid utgången av innevarande budgetår förefintlig reservation å det för

budgetåret 1948/49 upptagna reservationsanslaget till Hovrätterna: Inventarier

m. m. för hovrättsbyggnaden i Malmö föreslås vid bifall till förslaget

överfört till nu förevarande anslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag, hemställer,

att riksdagen må till Hovrätterna: Inventarier m. m. för

hovrättsbyggnaden i Malmö för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

18:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 34—39)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i häradsrätternas personalförteckning, som föreslagits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för häradsrätterna, att tillämpas under budgetåret 1954/55, dels ock till

Häradsrätterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 13 987 200 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 872 700 kronor.

Med stöd av 2 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande

i judiciellt avseende förordnade Kungl. Maj:t den 12 februari 1943, att

rådhusrätten i Falköping skulle upphöra från och med den dag, som —

sedan nytt tingshus uppförts i Falköping — Kungl. Maj:t ville framdeles

bestämma, och alt staden skulle från och med samma dag förenas med Vartol

ta och Frökinds domsaga.

Vidare har Kungl. Maj:t den 16 november 1951 förordnat, att från och

med dag som Kungl. Maj:t framdeles bestämmer, i fråga om domsagoin
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2.

delningen inom den del av Göteborgs och Bohus län, som omfattas av Askims,

Hisings och Sävedals domsaga, Inlands domsaga samt Orusts och Tjörns

domsaga skall gälla i statsrådsprotokollet närmare angivna bestämmelser.

Enligt samtidigt meddelad föreskrift skall länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus län före den 1 oktober det år, vid vars utgång regleringsbeslutet kan

med hänsyn till färdigställandet av tings- och kanslilokaler helt eller delvis

träda i tillämpning, därom göra anmälan till Kungl. Maj :t. Vidare har

hovrätten för Västra Sverige att före nyssnämnda tidpunkt till Kungl.

Maj :t inkomma med förslag angående bl. a. personalorganisationen i de nybildade

domsagorna.

Vad angår de i det föregående berörda domsagoregleringarna erinrar departementschefen

till en början därom, att enligt förordnande av Kungl.

Maj :t den 20 november 1953 det tidigare meddelade beslutet om staden Falköpings

förenande i judiciellt avseende med Vartofta och Frökinds domsaga

trätt i kraft den 1 januari 1954. Samtidigt har, med utnyttjande av ett av

1952 års riksdag lämnat bemyndigande, föreskrivits att domsagan skall

tillhöra lönegrupp III.

Beträffande personalbehovet vid den omreglerade domsagan anför departementschefen

följande. Därest tillgång till fiskalskompetent befattningshavare

prövas erforderlig i domsagan under nästa budgetår, torde medel

böra ställas till förfogande från den under anslaget förefintliga medelsreserven

för anställande av ett fiskalskompetent biträde. En kanslibiträdestjänst

föreslås överförd från Falköpings stad till domsagan och anses

böra placeras i lönegraden Ce 11. Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

vid anmälan av bilagan för flera huvudtitlar gemensamma

frågor anfört angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster föreslås, att

medel därjämte beräknas för uppflyttning av kontoristtjänsten i samma

domsaga till befattning som kansliskrivare i Ca 15.

Med anledning av vad hovrätten för Västra Sverige anfört, torde man

böra räkna med att den avsedda domsagoregleringen inom hovrättens område

genomföres den 1 januari 1955. Det av hovrätten preliminärt beräknade

personalbehovet för de omreglerade domsagorna anses kunna godtagas

i avvaktan på den slutliga prövningen, varvid man dock icke anses böra

räkna med utbyte av fiskalskompetent biträde mot tingssekreterare.

För att fortsättningsvis bereda Kungl. Maj:t vissa möjligheter att — där

så på grund av stads förening med domsaga eller annat dylikt förhållande

finnes skäligt — besluta om höjd lönegruppsplacering för domsaga anses

Kungl. Maj :t böra erhålla riksdagens bemyndigande, att utöver vad för närvarande

gäller, verkställa uppflyttningar, motsvarande högst två domsagors

hänförande till närmast högre lönegrupp.

Vad beträffar tingsnotarier och icke rättsbildade biträden kommer statens

organisationsnämnd att efter slutförandet av vissa undersökningar framlägga

behovsberäkningar i samband med förslag till omläggningar i de

administrativa arbetsförfarandena vid domsagorna. Emellertid anses Kungl.

Maj :t under nästa budgetår liksom hittills böra vara oförhindrad medgiva

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

15

sådana mera tillfälliga ändringar i organisationen som prövas erforderliga.

Då det för liknande ändamål av fjolårets riksdag anvisade beloppet, 90 000

kronor, är otillräckligt, föreslås en ökning med förslagsvis 50 000 kronor,

att stå till Kungl. Maj :ts förfogande såsom en reserv.

I enlighet med det anförda föreslås anslaget höjt med 1 248 kronor för

uppflyttning i lönegrupp av Vartofta och Frökinds domsaga, med 9 348 kronor

för ett kanslibiträde och uppflyttning av en kontorist till kansliskrivare

i samma domsaga, med 2 082 kronor för utgiftsökning under ett halvt

år i anledning av Askims, Hisings och Sävedals m. fl. domsagors omreglering

och med 50 000 kronor såsom medelsreserv. Uppräkning föreslås ytterligare

skola ske med 51 800 kronor på grund av automatisk utgiftsökning

till följd av bestämmelserna om reglerad befordringsgång, rättelse in. m. Anslaget

skulle alltså höjas med 114 478 kronor eller i runt tal 114 500 kronor.

I personalförteckningen anses antalet kansliskrivare i Ca 15

böra höjas från 90 till 91, antalet kontorister i Ca 13 minskas från 68 till

67 samt antalet kontorsbiträden i Ca 8 höjas från 73 till 79. Kungl. Maj :t

anses vidare böra erhålla riksdagens bemyndigande att, i samband med

ikraftträdandet av den beslutade omregleringen av Askims, Hisings och

Sävedals domsaga, Inlands domsaga samt Orusts och Tjörns domsaga, i

personalförteckningen vidtaga de nedflyttningar beträffande vissa tjänsters

lönegradsplacering som är påkallade.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag rörande

lönegradsplaceringen för kontoristtjänsten vid Vartofta och Frökinds domsaga.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 4 januari

1954 angivna ändringar i häradsrätternas personalförteckning;
b)

fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 5 208 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 5 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 201 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 572 300

Summa kronor 13 987 200;

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1954/

55 anvisa ett förslagsanslag av 13 987 200 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2.

19:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 39—

41) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 848 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Hovrätterna har hemställt, att anslaget höjes med 39 800 kronor.

Departementschefen anser, att anslagsposten till sjukvård m. m. med

hänsyn till senaste belastningssiffra för hovrätten för Övre Norrland bör

nedräknas med 2 000 kronor. Beträffande posten till reseersättningar föreslås,

likaledes med hänsyn till anslagsbelastningen, en nedräkning med

18 000 kronor. Av detta belopp beräknas 5 000 kronor belöpa på domsagor

under Svea hovrätt, 7 000 kronor på domsagor under hovrätten över Skåne

och Blekinge samt 2 000 kronor på domsagor under envar av hovrätten för

Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten för övre Norrland.

Vad angår anslagsposten till övriga expenser förordas en höjning med

20 000 kronor. Detta belopp föreslås fördelat med 10 000 kronor på domsagor

under Svea hovrätt, 5 000 kronor på domsagor under hovrätten över

Skåne och Blekinge samt 5 000 kronor på domsagor under hovrätten för

Västra Sverige.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de mindre jämkningar

beträffande fördelningen av respektive anslagsposter, som kan betingas

av genomförandet av den föreslagna ändringen av domkretsarna för

Svea hovrätt och hovrätten för Nedre Norrland.

Anslaget bestämmes i enlighet med det anförda till oförändrat 848 700

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 848 700 kronor.

20:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 21, s. 41), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Ersättningar till

nämndemän för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 150 000 kronor.

21 :o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet.

Kungl. Maj :t har (punkt 22, s. 42) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna:

Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

17

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Med stöd av 18 § lagen om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt

av fång till sådan rätt ävensom 8 § lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt

har genom kungörelse de 20 november 1953 utfärdats föreskrifter

om nya tomträttsböcker och vattenfallsrättsböcker, att gälla från

och med den 1 januari 1954.

I likhet med vad som gäller beträffande fastighetsböcker, gemensamma

för lagfarts- och inteckningsärenden, anses kostnaderna för anskaffande av

ifrågavarande tomträttsböcker och vattenfallsrättsböcker åt domsagorna

böra bestridas från förevarande anslag. Det är vanskligt att på förhand närmare

uppskatta dessa kostnader, men de torde icke komma att uppgå till

något större belopp. Med hänsyn till den minskning av medelsbehovet under

anslaget, som följer med det successiva färdigställandet av nuvarande

fastighetsboksuppläggning, torde kostnaderna kunna rymmas inom ramen

för det nuvarande anslaget. Arbetet med uppläggande av nu avsedda nya

böcker beräknas icke medföra särskilda kostnader, enär de nya böckerna

upplägges allteftersom ärendena förekommer på inskrivningsdag och någon

omskrivning av äldre böcker såsom i fråga om fastighetsböcker icke skall

göras.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört eller mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer

därför,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

22:o) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 42), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 40 000 kronor.

23 :o) Ljudupptagningsapparatur. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 26, s. 43), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Iiihang till riksdagens protokoll 195t. 6 samt. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Rättegångsväsendet i allmänhet.

24 :o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkt 27,

s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor.

Från anslaget bestrides bland annat kostnad enligt 3 § lagen den 29 maj

1931 (nr 157) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland, Island eller Norge. Redovisning av belopp som indrivits skall

jämlikt Kungl. Maj :ts cirkulär till samtliga utmätningsmän den 29 september

1950 (nr 513) ske genom insättning på riksbankens postgirokonto nr 4

för överföring till den sökande utländska myndigheten.

I skrivelse den 22 januari 1953 anför fullmäktige i riksbanken, att det

länge varit riksbankens strävan att minska de arbetsuppgifter, som icke är

av centralbanksmässig natur. I enlighet härmed har bankofullmäktige beslutat,

att riksbanken skall i princip upphöra att förmedla betalningar till

utlandet på uppdrag av annan än valutabank. De arbetsuppgifter, som jämlikt

nyssnämnda cirkulär åvilar riksbanken, kan icke anses vara av centralbanksmässig

natur. Uppgifterna synes närmast höra till den kategori av ärenden,

som av statsmakterna förutsatts bli föremål för handläggning genom

Sveriges Kreditbank aktiebolag. Fullmäktige hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte vidtaga sådan åtgärd, att riksbanken befrias från den medverkan som

förutsättes i cirkuläret.

I yttrande över framställningen upplyser Sveriges Kreditbank aktiebolag,

att banken beretts tillfälle att i riksbanken taga del av sättet för förmedling

av de ifrågakommande betalningarna. En genomgång av det hittillsvarande

materialet ger vid handen, att det torde röra sig om cirka 10 000

betalningsuppdrag per år, vilka uppdrag utförts av riksbanken kostnadsfritt.

Kreditbanken förklarar sig beredd att övertaga förmedlingen av dessa betalningar

under förutsättning att banken erhåller täckning för sina kostnader

i samband därmed. Den lägsta ersättning, som banken uttar för förmedlingsuppdrag

i bankens betalningsrörelse med utlandet, uppgår till två kronor

per uppdrag. Som regel belastas icke mottagaren härför utan kostnaden

betalas av uppdragsgivaren. Kreditbanken hemställer, att den banken tillkommande

ersättningen, 2 kronor per uppdrag, måtte bestämmas att utgå

med ett årligt belopp, beräknat efter antalet under året utförda uppdrag.

Departementschefen har icke något att erinra emot förslaget att från riksbanken

till Sveriges Kreditbank aktiebolag överföra uppgiften att till utlandet

förmedla i Sverige indrivna underhållsbidrag, som fastställts i Danmark,

Finland, Island eller Norge. Kostnaderna för denna verksamhet, som anses

böra gäldas från förevarande anslag, kan uppskattas till omkring 20 000

kronor för år.

Under åberopande av vad chefen för ecklesiastikdepartementet i annat

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

19

sammanhang anför, anses hinder icke böra möta för kammarkollegium att

från förevarande anslag förskjuta ersättningar för utredningen, som av Samfundet

för hembygdsvård i vattenmål verkställts för kollegiets räkning.

Med hänsyn till det anförda, de av fjolårets riksdag beslutade höjningarna

av vissa från anslaget utgående ersättningar och de senast redovisade utgifterna

under anslaget föreslås detta uppräknat med förslagsvis 350 000

kronor till 3 350 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning åt domare, vittnen och

parter för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

3 350 000 kronor.

25 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. Understöd för utomprocessuell

rättshjälp. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 28 och 29,

s. 45 och 46), vilka innebär en uppräkning av det förra anslaget med

100 000 kronor och det senare anslaget med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kostnader enligt lagen om fri rättegång 2 100 000

kronor;

b) till Understöd för utomprocessuell rättshjälp 280 000

kronor.

26:o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 47)

föreslagit riksdagen att till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 47 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Tornedalens rättshjälpsanstalt, som trädde i verksamhet den 1 november

1947, har ännu icke fått slutgiltigt utformad karaktär. I samband med att

anstaltens föreståndare och dennes biträde från och med den 1 juli 1953

tills vidare tillerkänts förhöjda arvoden, motsvarande de löner som utgå

enligt 33 resp. 17 löneklassen, har anslaget för innevarande budgetår uppräknats

med 6 900 kronor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har överlämnat ett av styrelsen för anstalten

avgivet förslag till anslagsäskanden. Däri yrkas att föreståndaren

och biträdet överföres till ordinarie stat med placering i 37 resp. 19 lönegraden,

vilket skulle föranleda cn ökning av anslaget med i runt tal 7 450 kronor.

Denna framställning utgör en upprepning av tidigare förslag. Därest

befattningshavarna skulle placeras i lägre lönegrader, bör enligt anstaltsstyrelsens

mening språktillägg utgå med 800 kronor till föreståndaren och 600

kronor till biträdet. Denna begäran motiveras med att huvuddelen av befolkningen

inom norra delen av anstaltens verksamhetsområde har finska

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2.

språket till modersmål, vilket nödvändiggör, att ifrågavarande befattningshavare

behärskar detta språk. Såsom jämförelse framhåller styrelsen, att

prästerskap och folkskollärare i nämnda bygd åtnjuter språktillägg.

Länsstyrelsen tillstyrker för egen del, att föreståndaren placeras i lägst

34 lönegraden samt i övrigt att äskade medel ställes till förfogande i enlighet

med anstaltsstyrelsens förslag.

Statens lönenämnd — vars yttrande infordrats endast såvitt avser förslaget

om språktillägg -— har ej funnit tillräckliga skäl tillstyrka, att ifrågavarande

befattningshavare tillerkännes sådant särskilt tillägg.

Departementschefen kan i likhet med statens lönenämnd icke tillstyrka

bifall till förslaget om särskilt språktillägg och är icke heller i övrigt beredd

att nu tillstyrka någon ändring i löneställningen för personalen vid Tornedalens

rättshjälpsanstalt.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Grym och Åman (I: 57) och den andra inom andra kammaren av

herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 94), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att de vid Tornedalens rättshjälpsanstalt arvodesanställda befattningshavarna

måtte uppföras å ordinarie stat med föreståndaren i 37 lönegraden

och kanslisten i 19 lönegraden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen II: 94.

Utskottet är icke berett att taga ställning till yrkandet i motionerna I: 57

och II: 94 utan tillgång till utredning rörande frågan, om icke tiden nu är

inne att giva den hittills provisoriskt organiserade Tornedalens rättshjälpsanstalt

en mera bestående karaktär. Då det synes böra ankomma på Kungl.

Maj :t att föranstalta om en dylik utredning och att i första hand överväga,

vilka åtgärder i avseende å personalens anställningsvillkor som kan finnas

påkallade av utredningens resultat, anser sig utskottet icke böra förorda

bifall till motionerna.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:57 och 11:94 till Tornedalens

rättshjälpsanstalt för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 47 500 kronor.

27:o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 31, s. 48), vilket innebär en nedräkning av anslaget

med 5 000 kronor med hänsyn till att viss reservation förväntas föreligga

vid utgången av innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

21

Fångvården m. m.

28:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 49

53) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1954/

55, dels ock till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 962 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 955 900 kronor.

I enlighet med beslut av 1953 års riksdag kommer de för ordinärt fångklientel

avsedda anstalterna att under innevarande budgetår för samverkan

sammanföras i anstaltsgrupper med en anstalt inom varje grupp såsom

ccntralanstalt. Till styresmännen för centralanstalterna (fångvårdsdirektörerna)

skall decentraliseras beslutanderätten i frågor om placering, förflyttning

och vissa andra behandlingsfrågor, som hittills ankommit på

fångvårdsstyrelsen. Vidare skall en decentralisering från styrelsen till anstaltsgrupperna

ske av det kamerala arbetet och av vissa arbetsuppgifter tillhörande

arbetsdriften. Vid anmälan av den till grund för riksdagens beslut

liggande propositionen anförde departementschefen bland annat, att vid

genomförande av den nya ordningen viss minskning kunde ske av fångvårdsstyrelsens

personal. En slutgiltig prövning av denna fråga syntes

kunna komma till stånd först sedan erfarenheter vunnits av den nya anstaltsorganisationen.

Den särskilda organisationsavdelning, som borde tillkomma

för att efter hand under budgetåret 1953/54 organisera anstaltsgrupperna,

borde emellertid ha sin uppmärksamhet riktad på frågan och föreslå

de inskränkningar som successivt bleve möjliga.

Anstaltsgrupperingen beräknas kunna genomföras under våren 1954. Hållpunkter

saknas sålunda ännu för en närmare bedömning av vilken personalbesparing

som därefter kan göras hos fångvårdsstyrelsen. Genom att styrelsen

helt befrias från hittillsvarande göromål med kassaanslutna anstalter

torde dock redan nu vara klart att viss reducering blir möjlig beträffande

styrelsens kamerala personal.

Med anledning av beslut vid 1953 års riksdag angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster in. in. anses anslaget böra uppräknas med i runt

tal 2 200 kronor. För löneklassuppflyttningar anses böra beräknas ytterligare

4 500 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

eller mot anslagsberäkningarna och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1954/55:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 328 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........................ 15 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 291 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 327 700

Summa kronor 962 600;

b) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 962 600 kronor.

29ro) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 33, s. 53—55), vilket innebär uppräkning av posterna till

sjukvård samt till bränsle, lyse och vatten med 500 kronor vardera samt

posten till övriga expenser med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 133 900

kronor.

30 :o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 34, s.

55—69) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i och tillägg till fångvårdsanstalternas personalförteckning, som

föreslagits av departementschefen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret

1954/55, dels ock till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 15 927 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 808 800 kronor.

Departementschefen berör inledningsvis läget för den omfattande fångvårdsreform,

som beslöts vid 1950 års riksdag, och anför i huvudsak följande.

I enlighet med den av 1950 års riksdag godkända planen har upprustningen

av fångvården bedrivits efter två linjer, den ena syftande till en planering

på kortare sikt och den andra till en långtidsplanering.

Korttidsplaneringen tog sikte på frågor av huvudsakligen organisatorisk

ar.!’ v.ilka måste lösas omedelbart. Riksdagen har i olika omgångar tagit

ställning till förslag som framkommit efter utredningar i dessa ämnen. Den

allmänna ordningen vid anstalterna har förbättrats dels genom införandet

av ett särskilt dagschema för anstalter med straff- och fängelsefångeklientel

och dels genom inrättandet av isoleringsavdelningar för svårskötta fångar.

Fritidsverksamheten har utbyggts i betydande grad. För en mera tillfredsställande

personalrekrytering har sörjts genom beslut om införandet av en

aspirantkår för vaktkonstaplar och en grundligare prövning av aspiranterna

på fångvårdstjänst. Personalutbildningen har kunnat avsevärt förbättras,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

23

ehuru ännu åtskilligt återstår att genomföra, innan den kan anses tillfredsställande

ordnad. Genom 1953 års riksdags beslut angående indelning av

fångvårdsanstalterna för det ordinära fångklientelet i anstaltsgrupper har

ett avgörande steg tagits för en administrativ nyordning inom fångvården.

Denna reform, som väntas medföra såväl avsevärda administrativa förenklingar

som ett kraftigare betonande av vårdsynpunkterna, kommer att genomföras

i praktiken instundande vår. Vidare har Västeråsanstalten omorganiserats

och inretts såsom specialanstalt tör unga, till ordinära frihetsstraff

dömda fångar, varjämte ett antal nya fångkolonier öppnats. Givetvis

återstår ännu en del frågor på korttidsprogrammet.

Långtidsplaneringen åsyftade en successiv förnyelse av det föråldrade anstaltsbeståndet.

Denna skulle enligt 1950 års beslut ske i etapper, varvid

första etappen skulle omfatta anstalterna för det yngre klientelet, andra

etappen abnormklientelet och tredje etappen det ordinära fangklientelet. Den

första etappen av förnyelseprogrammet har fullföljts i snabb takt. En central

del därav är snart klar, i och med att Roxtunaanläggningen beräknas

kunna tagas i bruk till hösten. Vidare har Skenäsanläggningen kompletterats

med en byggnad för gymnastik och fritidsändamål. Och därjämte har

kolonien Hildero tillkommit. När Roxtunaanstalten trätt i verksamhet, kan

anstalterna i Uppsala och Ystad användas för andra fångvårdsändamål.

Möjligen kan det bli nödvändigt att övergångsvis utnyttja Ystadsanstalten

någon tid för ungdomsfängelseklientel. För det unga långtidsklientelets del

återstår sedan att tillskapa ytterligare ett par öppna, mindre anläggningar

av Hilderotyp samt att taga ställning till frågan om mottagningsanstalt.

Första etappen innefattar emellertid också anstaltsanordningar för det s. k.

unga korttidsklientelet. Den nyligen upprustade Västeråsanstalten, eventuellt

kompletterad med anstalten i Uppsala och några kolonier kan icke betraktas

som en slutlig lösning, då det gäller behandlingen av de unga lagbrytare,

som icke kan komma i fråga för ett mera långvarigt omhändertagande

i ungdomsfängelsets form. I avbidan på förslag i ämnet från strafflagberedningen

måste emellertid detta spörsmål vila.

I stället har utredningsarbetet inriktats på andra etappen, och ett förslag

till vårdorganisation för förvarade och internerade har på senhösten 1953

avlämnats av säkerhetsanstaltsutredningen. Genom att senare framlägga

särskild proposition angående nämnda fråga får jag tillfälle att anmäla mitt

ställningstagande i denna del. Därefter anmäler sig till behandling frågorna

om första etappens slutförande och de till tredje etappen hörande nybyggnaderna.

Frågan om ersättningsbygge för Långholmsanstalten står där

i förgrunden.

Departementschefen övergår därefter till att behandla anslagsäskand

e n in. m.

Det tillstyrkes, att en förste läkare vid anstalten på Långholmen överföres

från extra till extra ordinarie stat samt att i samband med förvärv av

kolonien ödevata arvodestjänsten såsom föreståndare utbytes mot en befattning

i Ce 21.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i bilagan för flera

huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående lönegradsplaceringen tör

vissa tjänster föreslås, att medel beräknas för uppflyttning av 5 s. k. dagkonstaplar

i Ca 12 till överkonstaplar i Ca 14 samt för utbyte av en vaktkonstapel

i Ce 12 mot en yrkesmästare i Ce 16. överkonstaplarna avses

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2.

placerade på sinnessjukavdelningarna vid anstalterna å Härianda, i Härnösand

och Malmö samt vid anstalterna i Kalmar och Västerås. Ändringen

av vaktkonstapelstjänst till yrkesmästarbefattning hör samman med uppförandet

av en ny verkstadsbyggnad för mekaniskt arbete vid kolonien

Orretorp, för vilket ändamål medel föreslås anvisade under kapitalbudgeten.

Vidare tillstyrkes, att 25 vaktkonstapelstjänster i Ce 12 nu överföres på ordinarie

stat.

I fråga om begärd förstärkning av personalen kan departementschefen i

hu\udsak endast tillstyrka sadan personalökning, som äger samband med

en utvidgning av nuvarande anstaltsorganisation och av arbetsdriften vid

anstalterna. I förstnämnda hänseende anses böra beaktas att Roxtunaanstalten

kommer att tagas i bruk under nästa budgetår. Medel begäres för följande

tjänster vid nämnda ungdomsanstalt, nämligen 1 överläkare Ca 37,

1 psykolog Ce 29, 2 assistenter Ce 23, 1 bokhållare Ce 21, 2 yrkeslärare Ce 20,

1 yrkeslärare Cg 20, 1 husföreståndare Ce 19, 3 tillsynsmän Ce 18, 1 trädgårdsmästare

Ce 18, 1 översköterska Ce 14, 2 arbetsterapeuter Ce 14, 1 biträdande

husföreståndare Ce 13, 1 maskinist Ce 13, 12 vårdare Ca 12, 13 vårdare

Ce 12, 1 kanslibiträde Ce 11, 1 bilförare Ce 11, 1 biträde för skriv- och

kontorsgöromål, 1 ekonomibiträde Ce 8, 1 ekonomibiträde Ce 7, 3 ekonomibiträden

Ce 6.

I annat sammanhang föreslås, att medel anvisas för nästa budgetår för

förvärv av två nya kolonier. Den ena, om 15 platser, är i enlighet med förslag

av fångvårdsstyrelsen avsedd att anslutas till säranstalten för unga

fångar i Västerås, medan den andra, om 50 platser — som av departementschefen

förordas i stället för inrättande av två nya kolonier om 30 platser

vardera — avses för vanligt fångförvar. Kolonien till Västeråsanstalten föreslås

få följande personal nämligen 1 föreståndare Ce 21, 1 yrkesmästare

Ce 16, 1 yrkesmästare Ce 14, 1 överkonstapel, 2 vaktkonstaplar, 1 ekonomibiträde.

Vad åter angår personalbehovet för 50-mannakolonien föreslås det

få bedömas enligt samma grunder, som av riksdagen tidigare godkänts; därvid

förutsättes att i organisationen skall ingå jämväl en social kurator i

Ce 17 med tjänstgöringsskyldighet tillika vid närliggande sluten eller öppen

anstalt. Med hänsyn till att det är ovisst, om ifrågavarande båda kolonier

kan anskaffas och tagas i bruk redan under nästa budgetår och i så fall vid

vilken tidpunkt detta kan ske, anses det emellertid icke behövligt att för

desamma nu beräkna medel till avlöningar. Skulle behov av personal uppträda

under det kommande budgetåret, anses hinder icke böra möta att bestrida

kostnaderna för avlönande av denna personal från den förslagsvis

betecknade anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Motsvarande anses böra gälla även beträffande den vaktkonstapel som blir

erforderlig, då en ny provisorisk koloni skall inrättas i stället för kolonien

Halmsjön.

Vad beträffar arbetsledarpersonalen finner sig departementschefen böra i

stort sett begränsa utökningen av medelsanvisningen till vad som betingas

därav, att nya eller omändrade verkstäder beräknas under nästa budgetår

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

25

kunna tagas i bruk vid anstalterna på Långholmen, i Karlskrona och Malmö

samt vid kolonien Ollestad. För den utvidgade verlcstadsdriften skulle erfordras,

vid Långholmen 2 yrkesmästare Ce 16, i Karlskrona 1 yrkesmästare

Ce 14, i Malmö 1 yrkesmästare Ce 18 och 1 yrkesmästare Ce 14 samt vid

Ollestad 1 yrkesmästare Ce 14 och 1 vaktkonstapel Ce 12. Härutöver tillstyrkes

inrättande av en tjänst som arbetsterapeut i Ce 14 vid Malmöanstalten.

Vissa byggnadsarbeten vid anstalten i Kalmar, varigenom bland annat

anstaltens platsantal kunnat ökas, medför behov av ytterligare 2 vaktkonstaplar

för bevakningstjänst. Medel anses böra beräknas även för ifrågavarande

befattningar.

För arvoden till ytterligare fritidsledare beräknas 2 000 kronor. Arvodet

till läkaren vid anstalten i Växjö föreslås höjt med 1 200 kronor. Till överläkaren

vid Roxtunaanstalten i dennes egenskap av sjukhuschef beräknas ett

befattningsarvode av 720 kronor. Till religionsvården vid Långholmsanstalten

föreslås anvisat ett belopp av 6 000 kronor på grund av vakantsättning

av ledigbliven befattning som pastor och överlärare vid nämnda anstalt.

I enlighet med det anförda uppräknas anslaget med 9 402 kronor för de

föreslagna tjänsteförändringarna beträffande 1 förste läkare vid anstalten

på Långholmen, föreståndaren vid kolonien ödevata, 5 dagkonstaplar vid

vissa anstalter och 1 vaktkonstapel vid kolonien Orretorp, med 534 312

kronor för personal vid Roxtunaanstalten, inklusive befattningsarvode åt

överläkaren, med 83 316 kronor för ny arbetsledarpersonal vid vissa anstalter,

med 18 600 kronor för 2 vaktkonstaplar vid anstalten i Kalmar, med

2 000 kronor för fritidsledare, med 1 200 kronor för läkaren vid Växjöanstalten

och med 6 000 kronor för religionsvård vid anstalten på Långholmen.

Ytterligare anses uppräkning böra ske med 1 500 000 kronor för

automatiska anslagsförändringar. Å andra sidan anses anslaget kunna nedräknas

med 21 984 kronor för den vakantsatta förste pastorsbefattningen

vid sistnämnda anstalt, med 13 980 kronor för 1 assistentbefattning i Ce 23

vid kolonien Mäshult och med 600 kronor för personligt lönetillägg till uppsyningsmannen

vid anstalten på Långholmen K. Ståhl, som avgar med pen- ,

sion. Anslaget skulle alltså höjas med 2 118 266 kronor eller i runt tal

2 118 200 kronor.

I personalförteckningen föreslås vidtagna de ändringar, som

erfordras i anledning av vad departementschefen föreslagit. Sålunda anses

ökning böra ske av antalet överläkare i Ca 37 från 5 till 6, av antalet förste

läkare i Ce 31 från 1 till 2, av antalet överkonstaplar i Ca 14 från 62 till 67

och av antalet vaktkonstaplar i Ca 12 från 382 till 402. I förteckningen

anses vidare böra upptagas 1 psykolog i Ce 29 och 12 vårdare i Ca 12. Av

praktiska skäl auses till förteckningen böra fogas eu anmärkning av innehåll

att antalet ordinarie vårdare må överstiga det i förteckningen angivna

antalet under förutsättning att motsvarande antal ordinarie vaktkonstapelsbefattningar

hålles obesatta.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft den

redogörelse för vissa vägarbeten vid fångkolonien Mäshult i Himledalens

kommun av Hallands län, som riksdagens år 1953 församlade revisorer

lämnat under § 2 i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna

gjort följande uttalande.

Då det gäller att anordna arbete för å fångvårdsanstalter intagna, som

av olika orsaker icke bör bli föremål för speciell yrkesutbildning, synes vägarbete

väl motsvara de krav, som strafflagberedningen i sitt betänkande

angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) uppställt

i valet mellan olika sysselsättningstyper. I första hand lämpar sig vägarbetet

väl för intagna med korta strafftider. De blir sysselsatta i en lättlärd arbetsgren

och kan under den korta vistelsetiden vänjas vid ett regelbundet arbete,

som är fysiskt stärkande och därjämte förenat med god förtjänst. Även för

intagna, med längre strafftider kan vägarbete i mågna fall erbjuda den bästa

sysselsättningen, speciellt då för sådana intagna, som visar anlag och fallenhet

för grovarbete och som vid frigivningen lämpligen bör placeras i detta

slags arbete. Sådant grovarbetet ter sig med den numera långt drivna mekaniseringen,

torde man kunna likna det vid ett yrke av samma valör som

månget verkstadsarbete. En intern, som intresserats för och tränats i grovarbete,

har stora möjligheter att vid frigivningen erhålla dylikt arbete, var

han än ämnar bosätta sig. Han kan söka sig till flera olika slag av grovarbete,

såsom vägarbete, gatuarbete, skogsarbete, byggnadsarbete, dikning,

hamnarbete, biltransport. Även inom grovarbetet finns möjligheter att avancera,

t. ex. sasom specialarbetare, maskinskötare m. m. Ur arbetsträningssynpunkt

erbjuder vägarbetet den stora fördelen, att de intagna kan utföra

det under samma former som arbeten med annan arbetskraft. Härigenom

vinnes att den intagne vid frigivningen även i detta hänseende är väl

rustad för att inordnas i ett normalt arbetsliv.

Då vägarbetet alltså visat sig vara en mycket lämplig sysselsättningstyp

för vissa intagna, borde ur fångbehandlingssynpunkt fångvårdsstyrelsen enligt

revisorernas uppfattning kunna medge en reducering av ersättningen för

arbetet, helst som det ekonomiska utbytet ändock bör kunna bli någorlunda

tillfredsställande. Fångvårdsstyrelsen har också enligt ovannämnda kungi.

skrivelse ansett sig ha möjlighet att beträffande ifrågavarande arbete för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning godtaga ett i förhållande till

gällande kollektivavtal reducerat pris vad angår arbeten som ersättes med

tidlön, om de faktorer, som verkar fördyrande, icke kan elimineras.

Fångvårdsstyrelsen bör givetvis icke engagera sig i arbeten, där insättande

av fångarbetskraft skulle kunna äventyra sysselsättningen för den

ordinarie vägarbetarstammen. Emellertid torde'' tillgång till vägarbeten i allmänhet

kunna åstadkommas, där någon konkurrens med den fria arbetskraften

icke behöver uppkomma. Då uppgiften att bereda fångklientelet

lämpligt arbete framstår som en av de angelägnaste för modern fångvård,

förutsätter revisorerna att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vakar över att

vägförvaltningarna icke för framtiden bryter ingångna överenskommelser

på sätt som i det av revisorerna relaterade''fallet skett. Detta torde knappast

behöva stöta på svårigheter, eftersom både styrelsen och flertalet vägförvaltningar

intagit en positiv ståndpunkt till det sociala problem, som fångarnas

sysselsättande utgör.

Över revisorernas uttalande har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

27

Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt vad chefen för civildepartementet

i bilagan för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit i fråga

om lönegradsplaceringen för vissa tjänster å fångvårdsanstalternas personalförteckning.

Av Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagna tjänsteförändringar

och personalförstärkningar har icke givit utskottet anledning

till erinran.

I likhet med riksdagens revisorer finner utskottet, med hänsyn till att

vägarbete visat sig vara en lämplig sysselsättningstyp för vissa intagna,

angeläget att fångvårdsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom

lämpliga dispositioner söker i samråd trygga tillgången till sådant arbete

i den utsträckning, omständigheterna medger. Härvidlag vill utskottet

understryka revisorernas uttalande, att insättandet av fångarbetskraft icke

bör få äventyra sysselsättningen för den ordinarie vägarbetarstammen. Då,

såsom revisorerna framhållit, uppgiften att bereda fångklientelet lämpligt

arbete framstår som en av de angelägnaste för modern fångvård, utgår utskottet

från att de båda myndigheterna i sitt nämnda samarbete skall finna

möjligheter till en lämplig avvägning mellan de i viss mån motstridiga intressena

på området.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i och

tillägg till fångvårdsanstalternas personalförteckning, som

angivits i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 4 januari 1954;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 4 977 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 352 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................... 5 329 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 5 267 400

Summa kronor 15 927 000;

c) till Fång vårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 15 927 000 kronor;

d) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

ovan anfört i anledning av riksdagens revisorers redogörelse

för vissa vägarbeten.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2.

31 ro) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 35,

s. 69—73) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 7 313 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 332 600 kronor.

För sjukvård m. m. för personal föreslås en uppräkning med 17 000 kronor

och för övriga expenser en uppräkning med 10 000 kronor. Posten till

inköp och underhåll av inventarier, i vilken för innevarande budgetår inräknats

ett engångsbelopp av 48 500 kronor, anses böra nedsättas med 50 000

kronor. Likaså föreslås viss nedräkning ske av posten till inköp och underhåll

av automobiler. Under denna post har för innevarande budgetår beräknats

medel för bl. a. anskaffande av tre nya bilar och ersättningsanskaffning

för ännu en bil. Då departementschefen för nästa budgetår endast kan

tillstyrka ersättningsanskaffning för en av de nuvarande bilarna samt ökade

medel för reparationer m. in., föreslås posten reducerad med 40 000 kronor.

Posterna till renhållning av fängelseområden och fängelselokaler samt

till diverse utgifter föreslås höjda med 35 000 respektive 3 500 kronor. I

fråga om posten till undervisning och fritidssysselsättning förordas en uppräkning

med 5 000 kronor.

Anslaget föreslås sålunda å ena sidan ökat med 70 500 kronor och å andra

sidan minskat med 90 000 kronor. Anslaget bestämmes alltså till 7 313 100

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 7 313 100

kronor.

32:o) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt 36, s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna:

Maskin- och verktygsutrustning m. in. för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Under de senaste budgetaren har — utöver medel som disponerats av arbetsdriftens

inkomster — särskilda reservationsanslag beviljats till maskinoch

verktygsutrustning m. in. för nya eller ombyggda verkstäder vid vissa

fångvårdsanstalter. Av det för innevarande budgetår anvisade beloppet,

644 600 kronor, har 30 000 kronor beräknats för inköp av två bilar och

150 000 kronor för sådan komplettering av maskinutrustningen vid olika

verkstäder, som sammanhänger med den löpande tekniska översynen och

rationaliseringen. Återstående belopp, 464 600 kronor, med tillägg av 43 000

kronor, som funnits disponibla under tidigare anvisat anslag, har avsetts för

utrustning vid vissa anstalter, beträffande vilka anslag beviljats för om- och

tillbyggnad av arbetslokaler.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

29

Departementschefen föreslår, att anslaget uppföres med 600 000 kronor.

Av detta belopp förutsättes 150 000 kronor få — liksom under innevarande

budgetår — av fångvårdsstyrelsen tagas i anspråk för sådana under nästa

budgetår uppkommande behov av komplettering av maskinutrustningen vid

olika verkstäder, som sammanhänger med den löpande tekniska översynen

och rationaliseringen. Vidare anses för inköp av en bil böra beräknas 15 000

kronor. Beträffande dispositionen av det återstående beloppet 435 000 kronor,

som avses för utrustning helt eller delvis av vissa nämnda verkstäder,

förutsättes det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

föreslagit, hemställer,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och

verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 600 000 kronor.

33:o) Fångvårdsanstalterna: Inventarier m. m. för fångkolonier. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 74 och 75) samt under erinran, att

i gällande riksstat för ifrågavarande ändamål upptagits ett reservationsanslag

av 225 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Inventarier

m. m. för fångkolonier för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

34:o) Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker.

Kungl. Maj :t bär (punkt 38, s. 75 och 76) föreslagit riksdagen att

till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 175 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Vid sökandet efter egendomar för fasta kolonier har det visat sig, att en

för övrigt lämplig egendom så gott som aldrig är tillräckligt bebyggd för att

tillgodose behovet av bostäder samt utspisnings- och fritidslokaler för intagna,

expeditions-, förråds- och arbetslokaler ävensom bostäder för personal.

Tillgång till baracker möjliggör erforderlig komplettering. När det gäller

provisoriska kolonier för väg- och skogsarbete, måste i huvudsak baracker

tillgripas för att ordna förläggningen, eftersom sådana arbeten står till

förfogande i regel endast i glest bebyggda trakter. Under de senaste åren har

fångvårdsstyrelsen för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna vid mindre,

slutna anstalter anordnat s. k. veckoförläggningar för intagna, som visat pålitlighet

men som av olika anledningar icke omedelbart kan placeras på ko
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2.

loni. De intagna har under veckans arbetsdagar vistats på denna förläggning,

där de sysselsatts med skogsarbete i närheten, för att under veckoslutet vistas

i anstalten. För en sådan veckoförläggning är lätt uppmonterade och

flyttbara baracker lämpliga. Baracker kan därjämte med fördel användas

som verkstadslokaler vid mindre anstalter, där behov av utökade sysselsättningsmöjligheter

uppkommit.

Departementschefen föreslår att för ifrågavarande ändamål anvisas 175 000

kronor även för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning,

montering och transport av baracker m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

35 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 76—78) föreslagit riksdagen att

till Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 600 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår bestämts med hänsyn till att från

densamma skall bestridas dels kostnader för vård av personer, som ådömts

ungdomsfängelse, å det av föreningen Skyddsvärnet i Stockholm disponerade

Björkahemmet, dels ock avgifter för inackordering i enskilda hem av sådana

personer. Medelsbehovet har för Björkahemmet beräknats till 45 600

kronor och för inackorderingsavgifter liksom tidigare till 5 000 kronor.

Björkahemmet användes såsom övergångshem för elever som permitterats

från ungdomsanstalt. Giltighetstiden för det med föreningen Skyddsvärnet

härom senast träffade avtalet utgick den 30 juni 1953. Föreningen bestrider

alla kostnader för hemmets drift och de intagnas underhåll, i fråga om beklädnad

dock endast vissa arbetskläder, samt utbetalar såsom arbetspremie

till varje vid hemmet arbetande intagen lägst 2 kronor om dagen. Ersättning

härför utgår av statsmedel med kronor 12: 50 per dag och intagen.

Fångvårdsstyrelsen har hemställt, att de för verksamheten vd Björkahemmet

under anslaget beräknade medlen måtte för alt möjliggöra fortsatt

verksamhet, höjas med 5 400 kronor till 51 000 kronor och anfört följande.

Föreningen Skyddsvärnet har begärt höjning av statsbidraget med kronor

1: 50 till kronor 14 per vårdplats och dag. På grund av den alltjämt

radande dyrtiden har det visat sig omöjligt för föreningen att hålla omkostnaderna

vid hemmet inom ramen för avtalet, och förlusten för år 1952 utgjorde

7 751 kronor. Driftunderskottet för kalenderåret 1953 kan beräknas

till inemot 5 000 kronor. Om icke lönestaten för år 1954 kan pressas kommer

förlusten detta år att bli väsentligt större. Den begärda höjningen av

bidraget innebär endast, alt verksamheten skall kunna bedrivas utan förlust

för föreningen. Det högre ersättningsbeloppet bör utgå från och med den 1

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

31

juli 1953.1 fråga om personalen vid hemmet föreslås den ändringen i avtalet,

att endera av föreståndaren och kuratorn må vara deltidsanställd. Vidare

har föreningen förklarat sig icke kunna behålla sin snickarverkstad och en

därtill knuten arbetsledare. Slutligen föreslås den ändringen i avtalet, att

minimiarbetspremien till varje vid hemmet arbetande intagen höjes till 3

kronor om dagen.

Departementschefen finner, att de ökade driftkostnaderna vid Björkahemmet

otvivelaktigt motiverar en höjning av nu utgående ersättningsbelopp

och anser den av fångvårdsstyrelsen föreslagna höjningen till 14 kronor

för intagen och dag skälig. Hinder anses ej böra möta för Kungl. Maj :t

att fastställa ny överenskommelse med föreningen Skyddsvärnet i Stockholm

i enlighet med förslaget. Det högre ersättningsbeloppet föreslås därvid

skäligen skola bestämmas att utgå från och med den 1 juli 1953. För nästa

budgetår beräknas under anslaget i enlighet med det anförda ett belopp av

51 000 kronor för verksamheten vid Björkahemmet och såsom hittills 5 000

kronor till avgifter för inackordering i enskilda hem av personer som ådömts

ungdomsfängelse.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,

som ej tillhöra fångvården m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 56 000 kronor.

36:o) Interneringsnämnden. Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 40 och 41, s. 78 och 79), vilka innebär

för det förra anslaget oförändrad medelsanvisning och för det senare en

uppräkning med 1 000 kronor för reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Interneringsnämnden 27 700 kronor;

b) till Ungdomsfängelsenämnden 13 000 kronor.

37 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 42, s. 79), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 75 000 kronor med hänsyn till belastningen under föregående budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 350 000 kronor.

38:o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 43, s. 79—86) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen, alt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2.

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1954/55, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 657 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 608 400 kronor.

Efter den förstärkning av skyddskonsulentorganisationen med tre skyddskonsulenter

och fem skyddsassistenter, som beslutades av 1953 års riksdag,

består organisationen från och med innevarande budgetår av sexton konsulenter

och aderton assistenter. Av de nytillkommande konsulenterna har en

tillförts första distriktet (Stockholms stad) med uppgift att företrädesvis

taga befattning med frågor rörande det yngre klientelet (personer under 21

år). De båda övriga nya konsulenterna har trätt i stället för de två assistenter,

som med självständiga arbetsuppgifter fungerat inom Jämtlands län

samt Ångermanlands mellersta domsaga och Ångermanlands västra domsaga

resp. Västerbottens län. I samband med att sistnämnda områden ombildats

till egna distrikt med benämningen trettonde distriktet resp. fjortonde

distriktet, har beteckningen å det dittillsvarande trettonde distriktet

(Norrbottens län) ändrats till femtonde distriktet.

De fem nya assistenttjänsterna jämte de två, som frigjorts genom inrättande

av nyssnämnda bada konsulenttjänster i Norrland, har i enlighet med

vad som förutsatts fördelats på de mest arbetstyngda skyddskonsulentdistrikten.

Sålunda har en assistent tillkommit vid ettvart av följande distrikt

nämligen första distriktet, andra distriktet (stationeringsort Stockholm),

fjärde distriktet (Kalmar), sjätte distriktet (Malmö), sjunde distriktet (Göteborg),

nionde distriktet (Örebro) och tionde distriktet (Västerås).

Såsom förutskickades i fjolårets statsverksproposition har eu särskild

sakkunnig tillkallats för att företaga en organisatorisk översyn

av skydds- och hjälpverksamheten inom den fria

kriminalvården i syfte att möjliggöra förenklingar i arbetet och en

bättre samordning med bl. a. den offentliga arbetsförmedlingen.

Utredningsmannen har den 3 juli 1953 överlämnat en promemoria med

angivande av vissa frågeställningar, betingade av utredningens dittillsvarande

arbete. Promemorian innehåller i huvudsak följande.

Utredningens arbete har givit vid handen, att något dubbelarbete i egentlig

mening mellan skyddskonsulentorganisationen och arbetsmarknadsorganen

i fråga om arbetsanskaffningen för de villkorligt dömda och frigivna

knappast förekommer. Måhända skulle en lokal samordning av organen i

viss utsträckning göra arbetet smidigare genom de möjligheter till" vidgat

direkt samråd, som härigenom skulle öppnas.

I vidare bemärkelse kan emellertid talas om dubbelarbete, nämligen i så

måtto, att två (ofta flera) organisationer är inkopplade på ett och samma

problem. Sålunda handhas själva arbetsanskaffningen nära nog uteslutande

av arbetsförmedlingen (i svårare fall arbetsvärden), under det att med klientens

återinträde i arbetslivet sammanhängande frågor om anskaffning av

bostad, kläder, arbetsverktyg o. s. v. närmast ankommer på skyddskonsulenten.

Det är vidare nödvändigt, att uppgifter rörande klienten inhämtas

såväl av konsulenten som arbetsförmedlingsorganet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

33

För att sistberörda dubbelarbete skall kunna undvikas, synes det erforderligt,

att skyddskonsulentorganisationen och arbetsförmedlings-(arbetsvärds-)

organens arbete i förevarande hänseenden intimt samordnas. Detta

skulle väl närmast kunna ske så, att arbetsmarknadsverket övertoge vissa

uppgifter från skyddskonsulentorganisationen eller så, att sistnämnda organisation

förstärktes med arbetsförmedlingspersonal. För bedömande av de

med en dylik samordning förknippade för- och nackdelarna erfordras förutsättningslösa

överväganden rörande skyddskonsulenternas och arbetsförmedlingsorganens

skyldigheter med avseende å arbetsanskaffningen och

därmed sammanhängande spörsmål samt rörande den härför erforderliga

personalorganisationen.

Dubbelarbete förekommer även i andra hänseenden inom det offentliga

skyddsarbetet. Såsom exempel erinras därom, att konsulenter för olika ändamål

parallellt verkar inom samma geografiska områden.

Nuvarande begränsade personaluppsättning inom skyddskonsulentorganisationen

synes icke medgiva för befattningshavarna att i önskvärd utsträckning

taga befattning med alla de uppgifter, som angives i den för dem

gällande instruktionen. Måhända skulle det vara lämpligt att till närmare

övervägande upptaga frågan om skyddskonsulenternas arbetsuppgifter över

huvud taget.

De särskilda förundersökningarna utföres för närvarande i stor utsträckning

av icke tillräckligt kvalificerade personer. Processen vid förnyad särskild

förundersökning är vidare ofta alltför kostnadskrävande i förhållande

till resultatet. Det ifrågasättes därför, huruvida icke förevarande problemkomplex

är förtjänt att närmare övervägas.

Från skilda utgångspunkter skulle stora fördelar stå att vinna genom en

vidgad och intensifierad arbetsvärd och yrkesvägledning för hithörande

klientel i stort. Större vikt än hittills synes för övrigt böra läggas vid den

personalutredande, planläggande och vägbanande delen av skyddsarbetet

med ifrågavarande klientel.

Medel för resocialisering av de straffade samt för understöd i allmänhet

disponeras och utlämnas av ett relativt stort antal myndigheter och organisationer.

Uppenbart är, att här kan förekomma visst dubbelarbete samt

att större personal sysselsättes med hithörande uppgifter än som vore nödvändigt

vid en mera koncentrerad hjälpverksamhet. Vidare synes oklarhet

råda rörande kommunernas ekonomiska skyldigheter med avseende å de

villkorligt frigivna och de villkorligt dömda. Ifrågasättas kan, om icke

den här berörda hjälpverksamheten borde överses och därvid särskild vikt

läggas vid frågan om skyddsföreningarnas verksamhet.

Departementschefen erinrar därom, att statsutskottet i anledning av väckta

motioner angående eftervården av alkoholister ansett det värt att tagas

under övervägande, om icke nu ifrågavarande utredning borde vidgas till

att omfatta även alkoholistvårdsklientelet. Denna fråga är föremål för

prövning inom justitie- och inrikesdepartementen.

Ehuru antalet befattningshavare inom skyddskonsulentorganisationen

nästan fördubblats i förhållande till den ursprungliga uppsättningen för

tio år sedan, är antalet fortfarande otillräckligt med hänsyn till det stora

behovet av kvalificerad arbetskraft på detta vårdområde. Det är därför enligt

departementschefens mening av synnerlig vikt, att organisationen alltfort

bygges ut, men utvidgningen anses böra ske successivt. Det föreslås, att

It Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2.

till förstärkning av de för biträdeshjälp avsedda medlen under icke-ordinarieposten

anvisas ett belopp av ytterligare 10 000 kronor. För automatiska

utgiftsökningar beräknas 38 700 kronor, varav 26 500 kronor belöper på

icke-ordinarieposten och 12 200 kronor på posten till rörligt tillägg.

Anslaget upptages sålunda för nästa budgetår med 657 100 kronor.

Om läget inom skyddsverksamheten hösten 1953 har departementschefen

meddelat följande.

Den 1 oktober 1953 stod 10 147 villkorligt dömda under övervakning och

1 040 villkorligt frigivna under tillsyn (91 % respektive 9% av sammanlagda

antalet), övervakning och tillsyn besörjdes i 5 171 fall (46 %) av

personer, yrkesmässigt verksamma inom socialvården, därav i 256 (2 %)

av skyddskonsulenter eller skyddsassistenter, i 2 089 (19 %) av tjänstemän

vid skyddsföreningarna samt i 2 826 (25 %) av tjänstemän vid fångvårdsanstalter,

anstalter tillhörande barnavården, alkoholistanstalter och arbetsförmedlingar

eller av andra socialvårdstjänstemän.

Antalet övervakare och tillsynsmän var 5 194. Av dessa hade 4 963 1—5

uppdrag var, 143 6—10 uppdrag, 37 11—15 uppdrag, 20 16—20 uppdrag,

8 21—25 uppdrag, 8 26—50 uppdrag, 4 51—75 uppdrag, 3 76—100 uppdrag,

2 101—125 uppdrag, 5 126—150 uppdrag och 1 151—175 uppdrag.

En jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den i oktober

1952, ger vid handen bland annat, att antalet villkorligt dömda under övervakning

ökat med 5,2 % från 9 642 till 10 147 och att antalet villkorligt frigivna

under tillsyn visar en ökning med 4 procent från 1 000 till 1 040. Ökningen

av antalet villkorligt dömda är mest framträdande i Malmödistriktet,

Karlstadsdistriktet och Göteborgsdistriktet.

Det ökade antalet övervaknings- och tillsynsuppdrag har icke föranlett

någon nämnvärd rubbning i fördelningen av uppdragen mellan de olika

kategorierna av socialvårdstjänstemän inbördes eller mellan denna personalkategori

och övriga uppdragstagare. Antalet övervakare och tillsynsmän

har hållit sig praktiskt taget oförändrat, över 150 uppdrag hade vid den

senaste undersökningen 1 person mot 2 vid den förra; antalet personer med

mer än 100 uppdrag har minskat från 9 till 8, medan antalet personer med

mer än 50 uppdrag minskat från 17 till 15.

Avslutningsvis framhåller departementschefen, att det är angeläget att

Irivilliga krafter i väsentligt vidgad omfattning tages i anspråk såsom övervakare

och tillsynsmän. Särskilt anses böra eftersträvas att till ifrågavarande

verksamhet knyta representanter för ledande idrotts- och ungdomsorganisationer

samt andra ideella folkrörelser.

Utskottet finner i likhet med departementschefen angeläget, att den påbörjade

översynen av skydds- och hjälpverksamheten inom kriminal- och

socialvården slutföres så snart omständigheterna det medger, och anser,

att de av den tillkallade utredningsmannen angivna frågeställningarna därvid

förutsättningslöst bör utredas. I övrigt ger vad departementschefen

anfört utskottet icke anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag hemställa,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

35

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 1800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 475 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 180 100

Summa kronor 657 100;

b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 657 100 kronor.

39:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 86—88), vilket innebär en nedräkning av anslaget

med 13 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 142 900 kronor.

40 ro) övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 45, s. 88 och 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till övervakning av villkorligt dömda

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 425 000

kronor.

41 :o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. Kurser för övervakare, tillsynsman

och förundersökare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

46 och 47, s. 89 och 90), vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. ett förslagsanslag

av 75 000 kronor;

b) till Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

42:o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Kungl. Maj:t har

(punkt 48, s. 90 och 91) föreslagit riksdagen att till Understöd åt verksamhet

för frigivna fångar in. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

300 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kronor.

Enligt de av Kungl. Maj :t beträffande anslaget utfärdade bestämmelserna

må detta användas för att understödja eller eljest hjälpa villkorligt dömda

samt personer som frigives eller utskrives från fångvårdens anstalter ävensom,

om särskilda skäl föreligger, åtalade som kan antagas erhålla villkorlig

dom. På förslag av Kungl. Maj :t har anslaget för innevarande budgetår

höjts med 60 000 kronor, varvid förutsatts att bl. a. kostnader för anskaffande

av arbetskläder åt frigivna fångar m. fl. skall bestridas från anslaget.

Departementschefen, som finner en uppräkning av förevarande anslag

starkt påkallad, föreslår att detta höjes med 50 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt verksamhet för frigivna

fångar m. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

300 000 kronor.

43 :o) Bidrag till Svenska skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, s. 91), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

Diverse.

44 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 50—52, s. 92) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond 1 192 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 856 000 kronor;

c) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 50 500 kronor.

45:o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 53, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande

av författningskommentarer m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 30 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

37

Ifrågavarande bidragsverksamhet handhaves, i enlighet med vad som förutsattes

då anslag för ändamålet första gången begärdes, av en särskild

nämnd, kallad nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer.

Med hänsyn till bland annat den reservation å anslaget, som kunde beräknas

föreligga vid utgången av budgetåret 1952/53, uppfördes anslaget för

innevarande budgetår med 30 000 kronor. Nämnda reservation har sedermera

visat sig uppgå till 85 930 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 4 februari 1949 skall till statsverket

inflytande inkomster av verk, som utarbetats eller utgivits med bidrag från

detta anslag, tagas till uppbörd på anslaget.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer hemställer,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med 100 000 kronor. Nämnden,

som utgår från att dess verksamhet kommer att bedrivas i samma former

som hittills, räknar med att anslaget för innevarande budgetår kommer att

belastas med cirka 50 000 kronor. Av sagda belopp avser omkring 42 000

kronor kostnader på grund av redan ingångna avtal och eljest gjorda utfästelser,

såsom författararvoden, bidrag till utgivande av olika författningskommentarer

m. m. och tryckningskostnader. För utgivandet av Förvaltningsrättslig

Tidskrift beräknas ett bidrag av 4 000 kronor samt för arvode

till sekreteraren, dagarvoden till nämndens ledamöter och utgifter för expenser

högst samma summa. Å andra sidan räknas med att omkring 20 000

kronor kommer att under innevarande budgetår tillgodoföras anslaget i likvider

för försålda publikationer. Med hänsyn till det sagda -- som dock

innehåller flera ovissa moment — samt till det senast anvisade anslagsbeloppet

beräknas en reservation av omkring 85 000 kronor föreligga vid utgången

av innevarande budgetår.

Departementschefen föreslår att anslaget bestämmes till 30 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

46:o) Bidrag till utgivande av lagsamling. Kungl. Maj :t har (punkt 54,

s. 94—96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande av lagsamling

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 171/1949 anvisades

för budgetåret 1949/50 ett reservationsanslag av 150 000 kronor såsom bidrag

till utgivande av lagsamling. Statens totalkostnad för hela verket, som

skulle utgivas i etapper, uppskattades mycket ungefärligt till mellan 490 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2.

och 500 000 kronor. För budgetåren 1950/51 —52/53 beviljades ytterligare

tillhopa 400 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Vid sin behandling av frågan om anslag för innevarande budgetår uttalade

statsutskottet att det vore önskvärt, att en fullständig beräkning rörande

kostnaderna för verkets utgivning utfördes, innan ytterligare anslag

för ändamålet begärdes. Vid en sådan definitiv kostnadsberäkning vore det

angeläget, att alla förenklingar och avgränsningar beaktades, som till kostnadernas

nedbringande kunde befinnas möjliga. Utgivandet av sådana delar,

som berörde områden, där stora författningsändringar vore att vänta,

borde inställas eller i varje fall tills vidare uppskjutas. Nya avtal, som skulle

binda anslaget för framtiden, borde ej ingås. Utskottet ville emellertid med

hänsyn till under arbete varande delar icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag

om oförändrat anslag. I enlighet härmed beviljades för budgetåret 1953/

54 ett anslag av 125 000 kronor.

Verkställd utredning beträffande de av riksdagen berörda spörsmålen har

givit vid handen följande. Den totala utgivningskostnaden för statsverket

skulle, om den ursprungliga utgivningsplanen fullföljdes, med nuvarande

produktionskostnader uppgå till cirka 1 555 000 kronor. Genom olika åtgärder

kan emellertid besparingar uppnås. I sådant hänseende föreslår departementschefen

— efter överenskommelse med aktiebolaget P. A. Norstedt &

Söner, på vars förlag lagsamlingen utkommer — att följande delar utgår ur

utgivningsplanen, nämligen Kommunikationer, Socialvård, Veterinärväsendet,

Universitet och högskolor, Abnormundervisningen, Folkskoleväsendet

och Sjöfart. Härigenom kan statsverkets kostnader nedbringas med omkring

293 000 kronor. Bokförlaget har förklarat sig berett att, om tillräckligt intresse

härför föreligger hos skolmyndigheterna, utgiva delen Folkskoleväsendet

såsom förlagsobjekt utan garanterad statsupplaga. Vad beträffar delen

Sjöfart ämnar förlaget intaga sjöfartsförfattningarna i en volym av

»Gula biblioteket».

En färdigställd del, Lappväsendet, har utgivits i en minskad upplaga om

cirka 1 000 exemplar samt utförts häftad i stället för bunden. Samma begränsning

och förenkling är avsedd att vidtagas beträffande den under arbete

varande delen Kronans jord. Kostnadsminskningen för statsverket till

följd härav beräknas till omkring 13 800 kronor. Även beträffande den redan

färdigställda delen Försvaret, för vilken kostnaderna tidigare uppskattats

till cirka 144 000 kronor, har besparing visat sig möjlig. Sålunda har upplagan

kunnat begränsas till 1 000 exemplar, varjämte förlaget förklarat sig

villigt behandla arbetet såsom rent beställningsarbete, vilket följaktligen

icke belastas med några förlagsomkostnader. På grund härav har kostnaderna

för sistnämnda del nedskurits till omkring 53 000 kronor. Denna kostnad

beräknas i samband med överlämnande av halva upplagan till myndigheter

in. fl. inom försvaret — bli till hälften täckt av medel, som disponeras

under fjärde huvudtiteln. Med utgångspunkt från den förut för ifrågavarande

del av lagsamlingen beräknade kostnaden, 144 000 kronor, skulle

besparingen under förevarande anslag sålunda utgöra cirka 117 500 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

39

I föregående statsverkspropositioner har efter hand redovisats dittills utkomna

delar av lagsamlingen. Under det sistförflutna året har följande delar

utgivits, nämligen Exekutionsrätt jämte rättsfallssamling, Kulturvård

och arkivväsen, Fritt och frivilligt folkbildningsarbete, Tullväsendet, Lappväsendet

samt Försvaret. Härefter återstår endast delarna Kronans jord

samt Stats- och förvaltningsrätt, vilka i sin helhet föreligger i korrektur och

beräknas utkomma under år 1954.

Statens bidrag till utgivande av lagsamlingen skulle på nyss angivet sätt

begränsas till cirka 1 130 700 kronor eller i runt tal 1 130 000 kronor. Då för

ändamålet redan anvisats sammanlagt 675 000 kronor, skulle återstående

medelsbehovet vid oförändrade produktionskostnader utgöra 455 000 kronor.

Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås skola begränsas till samma

belopp som anvisats för innevarande budgetår eller 125 000 kronor.

Utskottet anser sig med hänsyn till vad departementschefen anfört icke

böra motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av lagsamling

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

47 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 96 och 97) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och konstnärliga verk för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

8 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Vid den i oktober 1951 avhållna sjunde Haagkonferensen för internationell

privaträtt, vid vilken Sverige var företrätt, utarbetades bland annat ett

förslag till stadga för Haagkonferensen. Syftet därmed var i huvudsak att

inrätta ett permanent sekretariat, som med säte i Haag skulle ha till uppgift

att förbereda och organisera framtida sammanträden med konferensen.

Stadgan skulle träda i kraft, så snart det utarbetade förslaget godkänts av

majoriteten bland de vid 1951 års sammanträde representerade sexton staterna.

I fjolårets statsverksproposition hemställde Kungl. Maj :t dels att Kungl.

Maj :t måtte bemyndigas att vid lämpligt tillfälle tillkännagiva Sveriges an

slutning till stadgeförslaget, dels ock att medel måtte ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för bestridande av de kostnader, som kunde föranledas

av denna anslutning men som icke syntes böra överstiga 10 000 floriner för

år. Med hänsyn till den ovisshet som rådde i fråga om inträdandet av förpliktelser

för Sverige enligt berörda stadga borde dock, såvitt anginge even
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande 2.

tuella kostnader under budgetåret 1953/54, särskilda bidragsmedel icke anvisas

å riksstaten utan Kungl. Maj :t i stället äga anlita förevarande anslag,

vars rubrik föreslogs jämkad. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts förslag.

Den 30 juni 1953, då stadgeförslaget redan biträtts av nio av de sexton

vid sjunde Haagkonferensen företrädda staterna, godkände Kungl. Maj:t

förslaget för Sveriges del. Enligt meddelande av nederländska regeringen

skall stadgan erhålla verkan i och med att majoriteten av nämnda sexton

stater hos sagda regering deponerat sina anslutningshandlingar. Detta beräknas

ha skett den 1 juli 1954.

Departementschefen föreslår fördenskull under annan punkt, att för nästa

budgetår uppföres ett särskilt förslagsanslag till bidrag till Haagkonferensens

för internationell privaträtt permanenta byrå. Beräknat efter ett bidragsbelopp

av 10 000 floriner för år anses anslaget böra bestämmas till i

runt tal 14 000 kronor.

Beträffande det till internationella byrån i Bern nu utgående bidraget,

för vilket förevarande anslag egentligen är beräknat, ifrågasättes icke någon

ändring.

Med hänsyn till det anförda har anslagets rubrik återförts till den lydelse

som varit gällande före budgetåret 1953/54.

Utskottet, som under nästföljande punkt i detta utlåtande hemställer

om anvisande av ett särskilt förslagsanslag till bidrag till Haagkonferensens

för internationell privaträtt permanenta byrå, har icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framlagda

förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till internationella byrån i

Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

48.o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.

Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå.

Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna 56—58 s. 97 och 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Bidrag till internationella institutet för unifiering

av privaträtten ett förslagsanslag av 3 000 kronor;

b) till Bidrag till Haagkonferensens för internationell

privaträtt permanenta byrå ett förslagsanslag av 14 000

kronor;

c) till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

ett anslag av 3 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande 2.

41

49:o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. Kungl. Maj:t har (punkt 59,

s. 98 och 99) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1948/49 har till bidrag till Tidskrift för kriminalvård

anvisats ett anslag av 1 000 kronor årligen. Tidskriften utgives av

Svenska fångvårdssällskapet och Svenska skyddsförbundet med fyra häften

om året. Publikationen, som började utkomma år 1946, vill vara forum

för information och debatt i frågor rörande arbetet inom kriminalvården

m. m. Utöver bidraget från staten utgöres tidskriftens fasta inkomster av

årliga anslag från Svenska fångvårdssällskapet och Svenska skyddsförbundet

å 600 kronor vardera. Härtill kommer i prenumerationsavgifter cirka

1 200 kronor. Eftersom anslagen varit oförändrade sedan tidskriftens början

har, med hänsyn till penningvärdets förändringar, det fortsatta utgivandet

möjliggjorts endast genom ett fortgående beskärande av tidskriftens

omfång. Fångvårdssällskapet och skyddsförbundet är ej i stånd att

höja sina bidrag.

Departementschefen anser, att ifrågavarande tidskrift har en så betydelsefull

uppgift, att dess fortsatta utgivande bör säkerställas och tillstyrker

en höjning av anslaget med 1 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 2 000

kronor.

50 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. Barntillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 60—62 s. 99 och 100), vilka för de tre anslagen innebär

oförändrad medelsanvisning, respektive ökning med 5 000 kronor samt

minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 anvisa

a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett reservationsanslag av 900 000 kronor;

b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 60 000

kronor;

c) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 2.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande 2.

Uppskjutna frågor.

51 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 24: Vattendomstolarna: Avlöningar;

punkten 25: Vattendomstolarna: Omkostnader;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 19 februari 1954.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Iwar Anderson, Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselbom,

Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg

och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Andersson

i Malmö, Lindholm, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

Hoppe, Johansson i Mysinge, Pettersson i Degerfors, Kyling, Wedén, Onsjö,

Birke och fröken Ager.

Reservation

vid punkten 15 (Hovrätterna: Avlöningar) av herrar Näsgård, Erik Svedberg

och Lindholm.

547142. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 195^155 und s. 1 i texten