Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/55 till understödjande av helikopterflyg m. m.

1954-02-26 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/55 till understödjande av helikopterflyg m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1951/55 till understödjande av helikopterflyg

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

135 och 136, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna dels till Sjuktransporter med flygplan

ett förslagsanslag av 90 000 kronor, dels ock till Anordnande av helikopterflyg

ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 59, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 15 januari

1954, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för understödjande

av helikopterflyg,

dels ock för budgetåret 1954/55 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa till Sjuktransporter med flygplan 90 000 kronor och till

Understödjande av helikopterflyg 170 000 kronor.

Riksdagen anhöll i skrivelse den 7 december 1950, att Kungl. Maj :t måtte

närmare överväga, vilka åtgärder som kunde vara ägnade att förbättra

möjligheterna att vid behov bispringa befolkningen i landets glest bebodda

trakter, samt för riksdagen framlägga därav föranledda förslag. I skrivelse

nr 11/1951 gjorde riksdagen ytterligare uttalanden i ämnet. På grund därav

har Kungl. Maj :t föranstaltat om vissa utredningar i ämnet. I statsrådsprotokollet

lämnas en redogörelse för dessa utredningar m. m., till vilken

utskottet får hänvisa (s. 2—5). Därefter lämnas en redogörelse för den

nuvarande ambulansflygorganisationen, för helikopterns användningsområde

samt föreliggande behov av helikoptrar för olika ändamål, för förslagen

rörande helikopterflyg samt för anslag till sjuktransporter med

flygplan. Utskottet tillåter sig härutinnan hänvisa till statsrådsprotokollet,

s. 5—33. I bilagor till statsrådsprotokollet finns intagna två av flygförvaltningen

utarbetade utkast till avtal med Östermans Aero Aktiebolag

(s. 43—49).

Departementschefen anför, att den civila ambulanstjänst, som under de

tre senaste decennierna bedrivits genom flygvapnets försorg, f. n. har baser

1 —■ Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 28.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

2

i Luleå, på Frösön samt i Hägernäs utanför Stockholm. Då de nuvarande

planen har en flyghastighet av 200 kilometer i timmen och utan bränslepåfyllning

kan flyga 4—5 timmar, kan med planen utföras sjuktransporter

över praktiskt taget hela riket. Vid sidan av flygvapnets ambulansorganisation

finns dessutom på olika platser i landet ett mindre antal enskilda flygföretag,

som har möjlighet att utföra sjuktransporter med flygplan. Genom

dessa företags medverkan har flygtransporter ej sällan kunnat komma till

stånd även vid sådana tillfällen, då väderleksförhållandena omöjliggjort

uppstigningar från flygvapnets baser.

Tillgången till en effektiv ambulansflygtjänst är av utomordentligt

stort värde, då det gäller att bispringa sjuka och skadade personer. Särskilt

i de mera glest bebodda trakterna i landet och i skärgårdarna, där befolkningen

åtminstone tidvis lever isolerad, har möjligheterna att på ett

snabbt och för den sjuke bekvämt sätt organisera sjuktransporter med

flygplan varit av största betydelse och ofta livsavgörande.

Den av 1950 års riksdag begärda utredningen om ytterligare åtgärder

för att i fall av behov bispringa befolkningen i landets glest bebodda

nordliga trakter aktualiserades av de nämnda år ovanligt besvärliga snöförhållandena

i vissa delar av Norrland, varigenom stora områden helt

utestängdes från kontakt med yttervärlden. En rad olika hjälpåtgärder

för att skapa tryggare och drägligare villkor för ödebygdernas invånare

ifrågasattes härvid. Då erfarenheten visat, att motorfordon och flygplan av

vanliga typer i många fall icke kunde fungera under svåra väderleks- och

snöförhållanden, påpekades särskilt möjligheterna att använda helikopterflyg

i undsättnings- och räddningstjänst.

Genom initiativ av Östermans Aero Aktiebolag har flygning med helikoptrar

förekommit i vårt land sedan år 1947. Bolaget har numera åtta

helikoptrar till sitt förfogande. Jämsides med flyguppdrag för kommersiella

och liknande ändamål har bolagets helikoptrar vid åtskilliga tillfällen

utfört ambulanstransporter och andra räddningsföretag under förhållanden,

som helt omöjliggjort insättande av vanliga flygplan eller materiel

av annat slag.

De konventionella flygplanens användbarhet för räddnings- och undsättningsändamål

begränsas främst av att de fordrar goda start- och landningsmöjligheter.

Särskilt under de tider av året, då sjöar och vattendrag

ej kan utnyttjas som landningsplatser på grund av att isarna varken bär

eller brister, kan stora delar av vårt land därför ej nås av vanliga flygplan.

Dessa s. k. förfallstider omfattar i Norrland cirka en månad på hösten

och upp till ett par månader på våren. Flygplanens höga hastighet medför

även, att de är mindre lämpliga för efterspaning och liknande uppgifter,

där god marksikt är önskvärd, och att de ej kan användas för räddningsföretag,

där den nödställde måste upptagas utan att landning kan ske,

såsom fallet kan vara t. ex. vid undsättning i hög sjö av drunknande eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

3

av nödställda på ett sjunkande fartyg eller i en mindre båt. Av det förebragta

utredningsmaterialet framgår klart, att helikoptern just i nyssnämnda

situationer har avgjorda företräden framför vanliga flygplan. Dess

förmåga att röra sig obehindrat i alla riktningar, flyga hur sakta som helst

och även stå stilla i luften medför, att den kan starta och landa på en

mycket liten yta och även upptaga nödställda utan landning. Helikoptern

är därför värdefull ej endast som komplement till ambulansflygplan

för sjuktransporter vid tillfällen, då andra transportmöjligheter ej står

till buds, utan även för en räddnings- och undsättningstjänst i mera vidsträckt

bemärkelse, såsom för undsättning med livsmedel och andra förnödenheter

på isolerade platser, räddning av sjöfarande i nöd, efterspaning

av saknade personer i bergstrakter och annorstädes. Det bör sålunda icke

råda tvekan om att det allmänna har ett stort intresse av att en för dylika

uppgifter ägnad helikopterflygtjänst finnes att tillgå.

Möjligheterna att med statsmedel finansiera en på helikoptrar baserad

räddningstjänst begränsas emellertid av de därmed förenade betydande

kostnaderna. Enligt flygförvaltningens beräkningar skulle anskaffandet

av tre helikoptrar av lämplig typ jämte erforderlig reservmateriel in. in.

genom flygvapnets försorg draga en kostnad av cirka 2 160 000 kronor.

Kostnaderna för drift och underhåll av dessa helikoptrar, stationerade

vid flygvapnets förband, uppskattas till minst 250 kronor per flygtimme,

varvid dock administrations- och avlöningskostnader icke medräknats.

Vid anlitande av Östermans Aero Aktiebolag tillhöriga helikoptrar

av mindre typ skulle statens kostnader för tre helikopterstationer enligt

flygförvaltningens förslag till utbyggnadsetapp uppgå till 369 000 kronor

per år i fasta avgifter samt 160 kronor per flygtimme. Vilket alternativ,

som i längden skulle ställa sig för staten förmånligast, är det svårt att i

nuvarande läge yttra sig om, eftersom några säkra beräkningar av i vilken

omfattning helikoptrarna skulle komma att utnyttjas icke kan göras. Det

är emellertid uppenbart, att en uteslutande för räddnings- och undsättningsändamål

avsedd helikopterorganisation skulle bli ianspråktagen för

ett så ringa antal flygtimmar per år, att de fasta och löpande kostnaderna

utslagna per flygtimme måste bli avsevärda vilket alternativ som än valdes.

För alternativet att grunda en räddningstjänst på av statsmedel anskaffade

helikoptrar talar främst, att möjligheterna till samordning med

den militära organisationen kan väntas medföra relativt små administrations-

och personalkostnader. Å andra sidan anses det ligga i sakens natur

att graden av utnyttjande härvid måste bli jämförelsevis låg, eftersom

flygvapnet icke torde ha möjlighet alt använda helikoptrarna för kommersiella

och liknande ändamål, som faller utanför det militära verksamhetsområdet.

Från flygförvaltningens sida har för övrigt uttalats, att ej

heller den civila räddnings- och undsättningstjänsten är eu uppgift, som

bör åvila flygvapnet. Vidare bör enligt departementschefen beaktas, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 28.

helikoptern är ett förhållandevis nytt flygmedel, som är statt i snabb utveckling,

och att förbättrade typer kan väntas bli tillgängliga inom en snar

framtid. Det anses därför fördelaktigt att icke nu behöva binda sig för

viss helikoptertyp utan att kunna uppskjuta detta avgörande till eu senare

tidpunkt, då större erfarenhet nåtts om den lämpligaste helikoptertypen.

Till förmån för förslaget att genom stödjande av ett enskilt företag skapa

förutsättningar för en helikopterflygtjänst talar enligt departementschefen

i första hand, att räddnings- och undsättningstjänsten härvid kan förenas

med kommersiella flyguppdrag. Härigenom beredes icke endast möjlighet

att tillgodose andra statliga och enskilda behov av helikopterflygning, utan

den sålunda ökade flygfrekvensen torde i sin tur åtminstone så småningom

medföra sänkning av flygkostnaderna per timme, vilket kan lända även

räddningsflyget till fördel. Vad som anföres mot detta alternativ är framför

allt, att ett ensidigt stödjande av ett enskilt företag skulle sätta det i en

privilegierad ställning, som skulle kunna bereda andra företag på området

konkurrenssvårigheter. Det bör dock observeras, att i dagens läge endast

ett företag i landet bedriver flygning med helikoptrar, nämligen Östermans

Aero Aktiebolag, och att det torde vara ovisst, huruvida av Aktiebolaget

Lapplandsflyg berörda planer på att anskaffa en helikopter kan komma

att bli förverkligade. Ett stödjande av den av Östermans bolag bedrivna

helikopterverksamheten skulle enligt departementschefen medföra den

ytterligare fördelen, att en till sina grunddrag redan existerande organisation

omedelbart kunde ställas till förfogande och den samlade praktiska

erfarenheten av helikopterflygning inom landet nyttiggöras.

Efter vägande mot varandra av de båda alternativ, som sålunda synes

kunna ifrågakomma, har departementschefen stannat för att föreslå, att

räddnings- och undsättningstjänsten med helikopter tills vidare och i den

mera begränsade omfattning, som i det följande förordas, säkerställes

genom stöd åt Östermans Aero Aktiebolag. Att garantier för en ständig

beredskap med helikopter i fråga om räddnings- och undsättningstjänsten

i varje fall inom vissa områden icke kan erhållas utan statligt stöd anses

framgå av vad ovan anförts.

Såsom ovan berörts, måste de ekonomiska villkoren för flygning med

helikoptrar verka inskränkande på möjligheterna att med statsmedel bekosta

en på helikoptrar baserad räddningstjänst. Departementschefen anser

det också tillrådligt att gå fram med försiktighet, när det gäller att

stödja ett så förhållandevis nytt flygmedel som helikoptern, vars praktiska

användbarhet ännu icke är i alla avseenden prövad. Departementschefen är

därför icke beredd att förorda, att staten f. n. engagerar sig i en helikopterverksamhet,

som täcker alla de områden i riket, där behov av helikoptrar

för räddnings- och undsättningsändamål skulle kunna anses föreligga. 1

stället föreslås, att till eu början en mera försöksbetonad verksamhet kommer

till stånd, inom vilken erfarenheter kan samlas för en eventuell fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

tida utbyggnad av helikopterflygtjänsten. Tills vidare anses denna verksamhet

böra inskränkas till eu helikopterstation. De nordligaste delarna

av riket med sina stora ödemarksområden, svagt utvecklade kommunikationsförbindelser

samt ofta besvärliga väderleksförhållanden anses i främsta

rummet vara i behov av helikopterflyg för räddnings- och undsättningstjänst.

Då härjämte förutsättningarna anses mycket små att utan statligt

stöd driva ett ekonomiskt lönsamt helikopterflyg för tillgodoseende av

andra statliga och enskilda behov i dessa trakter, föreslås, att den ifrågavarande

helikoptern stationeras i Norrbottens län.

För Stockholms skärgårds del finnes en räddnings- och undsättningstjänst

med helikopter redan anordnad på grund av avtal mellan Stockholms

läns landsting och Östermans Aero Aktiebolag. Enligt vad bolaget

upplyst har under år 1953 utförts ett trettiotal ambulansflygningar med

denna helikopter om tillhopa cirka 40 flygtimmar. Då bolagets totala beställningsomfång

inom stockholmsdistriktet nämnda år angivits till 800 å

900 flygtimmar, synes vissa förutsättningar finnas för bolaget att även utan

särskilda stödåtgärder från statens sida fortsätta helikopterflygverksamheten

inom detta område. Departementschefen räknar därför med att helikopter,

som vid behov kan anlitas även för räddningsuppdrag, kommer att

finnas tillgänglig inom detta område för framtiden.

För flygningar i övre Norrland har Östermans Aero Aktiebolag f. n. en

helikopter placerad i Kiruna. Departementschefen är icke beredd att nu

taga ställning till frågan om helikoptern i fortsättningen bör vara stationerad

därstädes eller på annan plats inom Norrbottens län. Denna fråga anses

få avgöras efter ytterligare samråd med länsstyrelsen i länet, luftfartsstyrelsen

och bolaget. Det förutsättes dock, att helikoptern skall förläggas på

en ort, där garageringsutrymme för densamma utan särskilda kostnader

för statsverket kan ställas till förfogande antingen av flygvapnet eller

genom vederbörande kommuns försorg. Vidare anses stationeringsorten

höra väljas så, att radioförbindelse med denna kan hållas under flygningarna.

Den typ av helikopter, som bolaget f. n. använder, Bell 47, är tresitsig,

och den sjuke kan placeras i en täckt bår utanför kabinen. Båren har förbindelse

med kabinen, varigenom den sjuke kan lämnas viss vård under

transporten. För uppvärmning av bårutrymmet finns särskild anordning.

Helikoptern är försedd med radioutrustning och kan förses med vinsch

för upptagning av nödställda utan landning. Utan förnyad bränslepåfyllning

kan helikoptern flyga cirka 400 kilometer, varigenom dess aktionsradie,

med erforderlig säkerhetsmarginal, begränsas till 160 kilometer.

Verksamhetsområdet kan emellertid utvidgas betydligt genom att extrabränsle

medföres under utflygningen att användas under återfärden och

genom utläggande av bränsledepåer på lämpliga platser. Enligt uppgift

från bolaget har sådana depåer redan utlagts på några platser i Norrbottens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 28.

län, och depånätet kommer att ytterligare utvidgas, om avtal med staten

kommer till stånd.

Departementschefen har med stöd av uppgifter som lämnats av flygförvaltningen

kommit till den uppfattningen att den helikoptertyp som bolaget

f. n. förfogar över uppfyller de krav, som för flertalet situationer kan

komma att ställas på en helikopter i räddningstjänst, och anser därför att

denna typ bör godtagas även om eu större helikoptertyp måhända bör

eftersträvas i framtiden.

I princip delar departementschefen av luftfartsstyrelsen framförd uppfattning,

att statligt stöd åt enskild flygverksamhet i första hand bör

lämnas i form av ökade beställningar på flygtid. Särskilt i Norrland synes

emellertid statliga myndigheters behov av flygningar med helikopter vara

så ringa, att något verksamt stöd åt Östermans Aero Aktiebolag ej kan

nås på denna väg. Om bolaget skall kunna hålla en helikopter placerad

i övre Norrland för räddningstjänst utan att lida direkta förluster härvid,

anses det i nuvarande läge vara nödvändigt att bolaget tillerkännes ersättning

därför i särskild ordning. Denna ersättning kan betraktas som

vederlag för bolagets beredskapshållning. Det är emellertid i statens intresse,

att bolaget vid sidan av räddningstjänsten kan utnyttja helikoptern för

andra flygningar i så stor utsträckning som möjligt, då förutsättningarna

att kunna minska de fasta kostnaderna för räddningstjänsten härigenom

ökas. De statliga myndigheter, för vilkas verksamhet det är lämpligt att

kunna utnyttja helikoptern och vilka förfogar över medel för ändamålet,

bör sålunda enligt departementschefen äga möjlighet att, i den mån räddningstjänst

ej lägger hinder i vägen härför, anlita helikoptern.

Det avtalsutkast, som flygförvaltningen efter förhandlingar med bolaget

framlagt, avseende räddnings- och undsättningstjänsten i Norrland, innebär

i huvudsak följande.

Staten skall för varje helikopterstation gälda en fast avgift till bolaget

av 167 000 kronor per år. Härjämte skall staten erlägga ett pris av 160

kronor för varje uttagen flygtimme. Vidare skall enligt närmare angivna

grunder utgå vissa övertidsersättningar, ersättning för bolagets självkostnader

för extra personal, om flygtidsfördelning eller beredskapshållning

påfordrar insättande av sådan personal, m. in. Avgifterna inkluderar alla

kostnader för helikopter med utrustning, besättning, drift, underhåll, reparation

etc., ingående i bolagets kalkyler, vilka skall hållas tillgängliga

för av vederbörande länsstyrelse utsedd auktoriserad revisor för granskning.

I den mån helikoptern ej utnyttjas av länsstyrelsen, skall bolaget

äga rätt att efter överenskommelse i varje särskilt fall använda helikoptern

för egna flygningar. I sådana fall skall den fasta avgiften minskas i förhållande

till den tid bolaget disponerar helikoptern. Denna skall av bolaget

hållas i den beredskap, som överenskommes mellan länsstyrelsen och

bolaget. Övriga statliga och kommunala myndigheter och institutioner

skall efter överenskommelse med länsstyrelsen äga beställa flygningar med

tillämpning av villkoren i avtalet. Detta skall gälla ett år. Sker ej upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28. T

sägning senast en månad före avtalstidens utgång, förlänges avtalet automatiskt

med ett år.

1 huvudsak finner sig departementschefen kunna godtaga villkoren i det

berörda avtalsutkastet. Den föreslagna bestämmelsen, att den fasta avgiften

skall minskas med visst belopp för de tider bolaget disponerar

helikoptern för egna flygningar, anser departementschefen dock mindre

lämplig. Dels synes den ägnad att minska stimulansen för bolaget att vid

sidan av räddningstjänsten och övriga flygningar för statens räkning utföra

flygningar åt enskilda intressenter, dels torde kontrollen från länsstyrelsens

sida av bestämmelsens tillämpning bli besvärlig och förorsaka

onödig omgång. Vid de överläggningar, som inom departementet förts med

bolaget, har bolagets representanter förklarat sig villiga att nedsätta den

fasta avgiften enligt avtalet med ett belopp, som svarar mot vad bolaget

kunde väntas bli skyldigt återbära enligt den berörda klausulen. Nämnda

belopp har ansetts kunna för det första året beräknas till 27 000 kronor.

För egen del anser departementschefen detta förslag vara avgjort att föredraga

och förordar, att den fasta avgiften nu bestämmes till 140 000 kronor

och att i gengäld den ifrågavarande bestämmelsen utgår ur avtalet. I detta

sammanhang vill departementschefen kraftigt understryka, att bolagets

övriga flygningar icke får inkräkta på effektiviteten av räddningstjänsten

och att det därför måste fordras, att sådana flygningar omedelbart avbrytes,

om helikoptern alarmeras för ett räddningsuppdrag.

Med hänsyn till att den fasta avgiften är att betrakta såsom ersättning

till bolaget för beredskapshållning, anses bolaget böra bestrida eventuella

kostnader för extra personal, om flygtidsfördelning eller beredskapshållning

påfordrar insättande av sådan. Vid förhandlingarna med bolaget har

överenskommmits, att bestämmelsen i avtalsförslaget om att bolaget skall

erhålla ersättning för dylika kostnader skall utgå.

Departementschefen tillstyrker, att avtalet slutes för ett år, i förevarande

fall för budgetåret 1954/55. Det föreslås, att avtalet automatiskt skall upphöra

att gälla, såvida icke överenskommelse träffats om förlängning.

Innan nytt avtal slutes, anses särskilt böra beaktas om detta kan anses

lämpligt med hänsyn till andra företags konkurrensintressen.

Beträffande detaljerna i avtalsförslaget förutsättes Kungl. Maj :t, eller

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande länsstyrelsen i Norrbottens län, få

göra de jämkningar, som må befinnas lämpliga, t. ex. i fråga om eventuella

avdrag å den fasta avgiften vid längre tids force majeure. Härjämte föreslås

det få ankomma på Kungl. Maj :t eller vederbörande myndighet att

ineddela närmare föreskrifter rörande avtalets tillämpning, såsom tillvägagångssättet

vid alarmering av helikoptern, beredskapshållning in. in.

Det avtalsutkast, som avsetts skola läggas till grund för överenskommelser

mellan myndigheter och bolaget vid helikopterflygningar i övriga

delar av riket, har departementschefen icke funnit anledning att närmare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 28.

granska. Med motsvarande justeringar, som föreslagits beträffande avtalet

för övre Norrland, och härav föranledda nedsättningar av de fasta avgifterna

anses det dock i huvudsak godtagbart som principutkast.

Med hänsyn till att den föreslagna räddnings- och undsättningstjänsten

med helikopter får en relativt begränsad omfattning och närmast blir att

betrakta som eu försöksverksamhet, anses det tillrådligt, att flygvapnets

ambulansflygorganisation åtminstone tills vidare bibehålies obeskuren. Det

förordas alltså, att ambnlansflygplanen i Hägernäs och Luleå samt på Frösön

även i fortsättningen skall stå till förfogande. För övre Norrlands del

medför detta, att en viss valfrihet kan uppkomma mellan att anlita helikoptern

eller flygplanet i Luleå för sjuktransporter. Det förutsättes, att

när hänsyn till den sjuke icke lägger hinder i vägen härför, det alternativ

väljes, som från fall till fall bedömes ställa sig för statsverket ur ekonomisk

synpunkt fördelaktigast. Erfarenheterna från Stockholms län, där ambulansflygningar

f. n. sker med både flygplan och helikopter, tyder på att

några större friktioner icke behöver befaras.

Statskontoret har utgått från att ersättning för nyttjande av helikoptern

skall lämnas, vid sjuktransporter av vederbörande landsting och eljest av

den myndighet, som anlitar flygtjänsten. Vad särskilt gäller sjuktransporterna

bekostas ambulansflygningarna i Norrland f. n. helt av statsmedel.

Det anses ur denna synpunkt inkonsekvent att tillämpa eu annan kostnadsfördelning

vid anlitande av helikoptern. Härtill kommer, att landstingen

i och med sjukförsäkringsreformens genomförande fr. o. in. år 1955

till största delen kommer att avkopplas från befattningen med bidrag till

sjuktransporter, vilka överflyttas på sjukkassorna. Med hänsyn till de påfrestningar,

som sjukförsäkringslagen kan befaras komma att medföra för

lokalsjukkassorna i övre Norrland, kan icke förordas, alt dessa kassor

betungas jämväl med transportkostnader för helikopterflygning. Departementschefen

anser sig därför böra föreslå, att sjuktransporter med helikoptern

i Norrland i sin helhet skall bekostas av statsmedel. Vid räddningsoch

undsättningsflygningar i övrigt lärer det icke kunna ifrågakomma

annat än att statsverket skall svara för de därmed förenade kostnaderna i

den mån det icke finnes någon enskild, mot vilken krav på ersättning

skäligen kan riktas.

Däremot bör, såsom ovan framhållits, kostnaderna för anlitande av helikoptern

för andra ändamål än räddnings- och undsättningstjänst bestridas

av beställaren, även då denne är statlig myndighet.

Med den föreslagna ordningen för bestridande av kostnaderna för sjuktransporter

med helikopter förlorar enligt departementschefen en av Föreningen

för helikopterflygets främjande gjord framställning om statsbidrag

för ändamålet aktualitet.

Vad angår medelsbehovet för helikopterflygningarna för budgetåret

1954/55 kan några säkra beräkningar icke göras, då det är ovisst i vilken

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

9

omfattning helikoptern behöver anlitas för räddnings- och undsättningsflygningar.

Det anses dock icke sannolikt, att flygtiden konnner att överstiga

100 timmar. Kostnaden för flygtidsersättningar skulle sålunda kunna

uppskattas till 16 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för övertidsersättningar

in. in. enligt avtalet. Sistberörda kostnader anses icke komma att

uppgå till några mera betydande belopp. För ändamålet beräknas 4 000 kronor.

Inberäknat den fasta avgiften, 140 000 kronor, skulle således för räddnings-

och undsältningstjänsten med helikopter i övre Norrland erfordras

160 000 kronor.

Såsom ovan berörts, bar under förslagsanslaget till Sjuktransporter med

flygplan för innevarande budgetår beräknats 25 000 kronor för utförande

av sjuktransporter med helikopter vid sådana tillfällen, när flygning med

flygvapnets ambulansflygplan icke lämpligen kan ske. För att i fortsättningen

vid behov kunna anlita helikopter för sådana transporter inom de

delar av landet, som ej kan draga nytta av den föreslagna helikoptertjänsten

1 övre Norrland, förordas, att visst belopp beräknas härför även för nästa

budgetår. Medelsbehovet uppskattas till 10 000 kronor.

Totalt skulle således för helikopterflygningar erfordras 170 000 kronor.

Medlen anses böra anvisas under ett särskilt anslag av förslagsanslags natur

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln. Anslaget anses i riksstaten böra

uppföras under rubriken Understödjande av helikopterflyg.

Vad slutligen angår medelsbehovet för flygvapnets ambulansflygorganisation

anses beloppet, med hänsyn till vad ovan anförts vid beräknande

av anslaget till Understödjande av helikopterflyg, kunna minskas med

25 000 kronor, avseende ambulansflygningar med helikopter. Anslaget till

Sjuktransporter med flygplan föreslås sålunda upptaget med 91 000 kronor

eller avrundat 90 000 kronor.

Utskottet. Såsom framgår av vad departementschefen anfört kan det

icke undgås, att en på helikoptrar baserad räddnings- och undsättningstjänst

i nuvarande skede av utvecklingen drager förhållandevis betydande

kostnader. Det oaktat vill utskottet, med fasthållande av de intentioner,

åt vilka utskottet vid 1950 och 1951 års riksdagar gav uttryck, ansluta

sig till departementschefens uppfattning att statligt stöd nu bör lämnas

för att genom helikopterflyg skapa bättre möjligheter att bispringa befolkningen

i glest bebodda eller eljest svårtillgängliga trakter.

Departementschefens förslag har i sin huvudsakliga uppläggning icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet ansluter sig till departementschefens

uppfattning, att tiden ännu icke är mogen för alt grunda

en räddningstjänst på av statsmedel anskaffade helikoptrar, men utgår

härvid från alt Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen,

så att formen för stödet tages under omprövning, så snart de tekniska och

ekonomiska framstegen på området gör detta påkallat. Utskottet finner

2 - liihang till riksdagens protokoll l!)ö''i. (i sand. Nr 28.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 28.

vidare skälen bärande för att statsunderstödet så som förhållandena i dag

gestaltar sig skall lämnas till endast ett enskilt företag, men understryker

vikten av att detta icke bör få uppfattas som ett privilegium. Tvärtom bör

de möjligheter som i fortsättningen kan uppkomma att genom konkurrens

på en gång befrämja utvecklingen och nedbringa kostnaderna omsorgsfullt

tillvaratagas. Slutligen vill utskottet understryka departementschefens

uttalande, att bolagets övriga flygningar icke bör få inkräkta på

effektiviteten av räddningstjänsten.

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot anslagsberäkningarna för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

A. godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 15 januari 1954 föreslagna

grunder för understödjande av helikopterflyg;

B. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa

1) till Sjuktransporter med flygplan ett förslagsanslag av

90 000 kronor;

2) till Understödjande av lielikopterflyg ett förslagsanslag

av 170 000 kronor.

Stockholm den 26 februari 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, hvar

Anderson, Näsgård, Gillström, fröken Andersson, herrar Pålsson, Gustaf

Andersson, Sundelin, Edvin Thun, Erik Svedberg, Holmqvist, Rickard

Svensson och Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Lindholm,

Rubbestad, Eriksson i Sandby, Svensson i Ljungskile, Åkerström,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Thapper, Jansson i

Kalix, fru Ericsson i Luleå, herrar Nihlfors och Gustafsson i Skellefteå.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 94

403200

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1954/55 till understödjande av helikopterflyg m. m. a1 i texten