Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning av malmfältspolisorganisationen.

1954-03-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning av malmfältspolisorganisationen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37.

1

Nr 37.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

avlösning av malmfältspolisorganisationen.

(3 :e avd.)

I propositionen nr 27 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 december 1953, föreslagit

riksdagen att godkänna av departementschefen förordade grunder

för en avlösning av malmfältspolisorganisationen.

Genom beslut den 29 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt landshövdingen

Bo Hammarskjöld att verkställa utredning rörande den s. k. malmfältspolisens

framtida ställning och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningen

— som antagit benämningen 1950 års utredning angående malmfältspolisen

— har den 9 september 1952 avgivit promemoria med förslag

i ämnet. Över promemorian har utlåtanden avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens

län efter hörande av ett stort antal myndigheter, korporationer m. in.

ävensom av ett antal andra remissinstanser.

Efter överväganden inom inrikesdepartementet drogs i en promemoria

den 7 februari 1953 riktlinjer upp för en lösning, som i vissa delar avvek

från utredningens förslag. Över departementspromemorian inhämtades utlåtande

från länsstyrelsen i Norrbottens län efter hörande av Kiruna och

Gällivare kommuner.

Ärendet har sedan varit föremål för överläggningar mellan företrädare

för inrikesdepartementet och länsstyrelsen samt representanter för bolaget

och Kiruna stad.

En redogörelse för 1950 års utredning och departementspromemorian

samt för yttrandena däröver finnes intagen i statsrådsprotokollet s. 3—20,

till vilken redogörelse utskottet tillåter sig att hänvisa.

Mellan utredningen och LKAB har preliminärt överenskommits, att bolaget

efter en avlösning av malmfältspolisen i princip skall bestrida löneoch

pensionskostnaderna för en överkonstapel och 11 konstaplar i Kiruna

samt för en överkonstapel och 3 konstaplar i Malmberget. Med representanter

för bolaget har utredningen gjort upp ett förslag till avtal.

Avtalstexten jämte kommentarer till avtalet finnes intagen i statsrådsprotokollet

s. 6—8.

Bihang till riksdagens protokoll 195b. C> samt. Nr 37.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 37.

Malmfältspolisen har sin grund i kontrakt mellan staten och LKAB rörande

arrendeupplåtelse av viss mark i anslutning till malmfälten. I kontrakten

stadgas, att holaget skall tillhandahålla länsstyrelsen i Norrbottens

län erforderliga medel för avlönande av den polisstyrka, som förordnas

av länsstyrelsen till ordningens upprätthållande å Luossavaara och Kiirunavaara,

resp. Malmberget, och närmast därintill belägna områden. Arrendekontrakten

skall enligt träffad uppgörelse bestå så länge bolaget uppehåller

gruvdriften.

Malmfältspolisen består av 16 man i Kiruna polisdistrikt och 6 man i

Gällivare polisdistrikt. Härutöver finnes i dessa distrikt anställd vanlig

kommunal polis i enlighet med polislagens bestämmelser, 4 befattningshavare

i Kiruna och 19 i Gällivare polisdistrikt. — Malmbergets polisdistrikt

har numera indragits och uppgått i Gällivare polisdistrikt. Berörda

organisationsförändring måste anses sakna betydelse vid bedömandet av

utredningens förslag.

Åtskilliga olägenheter är enligt 1950 års utredning förenade med polisväsendets

nuvarande organisation inom ifrågavarande områden. Dessa

anges vara i huvudsak följande.

Beträffande polisorganisationen som sådan framhålles det oegentliga i

att polispersonal i samma polisdistrikt har olika huvudmän. Den omständigheten

att inom samma polisdistrikt finnes dels kommunalt anställd

polispersonal och dels personal, anställd jämlikt föreskrifterna i arrendekontrakten,

är ägnad att försvåra polisverksamhetens behöriga bedrivande.

Malmfältspolisens bristande mobilitet är även en betydande olägenhet.

Malmfältspolisen anses sålunda icke kunna tagas i anspråk för tjänstgöring

utanför de polisdistrikt, vari den är stationerad. LKAB eller representanter

för bolaget har i skilda sammanhang även ifrågasatt befogenheten

av att använda malmfältspolis inom de delar av polisdistrikten, som ligger

så avlägset från områdena för gruvdriften, att polisarbetet där icke kan

anses äga något samband med densamma. I Kiruna torde ej heller malmfältspolis

författningsenligt kunna tagas i anspråk för den staden åliggande

skyldigheten att tillhandahålla reservpolis.

Beträffande malmfältspolispersonalens anställningsförhållanden kan enligt

utredningen allvarliga erinringar göras, särskilt i vad gäller pensionsförhållandena.

Största delen av personalen har icke fått sin pensionsfråga

ordnad. De pensionsutfästelser, som meddelats av bolaget, företer dessutom

väsentliga brister, främst därutinnan att rätt till uppskjuten pension icke

föreligger. Detta förhållande har bl. a. medfört, att befattningshavare vid

malmfältspolisen, som anställts i andra polisdistrikt, underlåtit att begära

avsked från sin anställning vid malmfältspolisen för att icke äventyra den

pensionsrätt, som därstädes tillkommer eller möjligen må tillkomma dem.

Vidare anmärker utredningen, att oklarhet råder rörande malmfältspolisens

tjänstcrättsliga ställning i allmänhet, främst i vad angår frågan

i vad mån bestämmelserna i polislagen och övriga författningar rörande

polisväsendet är tillämpliga å densamma. Denna oklarhet är uppenbarligen

i och för sig en allvarlig olägenhet. Den medför även åtskilliga praktiska

nackdelar. Sålunda må nämnas, att ovissheten om personalens rätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37.

3

till reseersättning och till ersättning för skada i tjänsten in. m. verkar hämmande

på mobiliteten.

Såsom ytterligare skäl för en omorganisation av malmfältspolisen nämner

utredningen slutligen, att den oklara gränsen mellan kommunernas och bolagets

skyldigheter under senare år upprepade gånger föranlett allvarliga

tvister.

Det förslag till en framtida organisation av polisverksamheten i ifrågavarande

områden, som 1950 års utredning angående malmfältspolisen framlagt

efter förhandlingar med berörda parter, innebär i korthet följande.

Kommunerna övertager hela ansvarigheten för polisväsendet inom områdena.

Staten och LKAB träffar avtal om bolagets förpliktelser efter avlösningen.

Enligt ett uppgjort förslag till sådant avtal skall LKAB årligen

till staten erlägga ett belopp, som skall motsvara lönekostnaderna för 2

överkonstaplar och 14 konstaplar, samt de fortlöpande avgifterna enligt

SPA-reglementet för samma antal polismän ävensom ett engångsbelopp,

motsvarande engångsavgifterna enligt samma reglemente för nyssnämnda

16 polismän. Staten övertager härvid alla bolagets förpliktelser till följd av

pensionsutfästelser, som bolaget meddelat personal, som är anställd vid

malmfältspolisen. Till kommunerna skall enligt utredningens förslag såsom

statsbidrag utgå de belopp, som LKAB skall årligen betala till staten

och därutöver till Kiruna stad 50 procent av avlöningskostnaderna för 1 biträdande

överkonstapel, 2 kriminalkonstaplar och 1 poliskonstapel. Såväl

Kiruna som Gällivare berättigas därjämte att vinna inträde i SPA för all

nuvarande och blivande personal i kommunerna, utan skyldighet att erlägga

engångsavgifter för nuvarande personal. Såsom förutsättning för åtnjutandet

av dessa förmåner skall gälla, att kommunerna förbinder sig att den

1 juli 1953 övertaga hela ansvarigheten för polisväsendet inom kommunerna,

att övertaga samtliga tjänster vid malmfältspolisen, att övertaga den

personal, som vid avlösningen varaktigt innehar eller uppehåller tjänsterna

samt att svara för de på tiden därefter belöpande, huvudmannen åvilande

kostnaderna för polismännens pensionering. På statsverket skulle ankomma

att bestrida vissa pensionsförmåner för tjänstlediga och förutvarande

befattningshavare vid malmfältspolisen.

För egen del är departementschefen ense med utredningen om att endast

en huvudman för polisväsendet i envar av kommunerna bör finnas samt

att kommunerna själva bör övertaga huvudmannaskapet. Departementschefen

delar även utredningens mening att allt samband i polishänseende

mellan LKAB och kommunerna bör upphöra. Vad angår förhållandet mellan

staten och bolaget, anser sig departementschefen i princip böra tillstyrka

det avtalsförslag, som utredningen framlagt.

Beträffande förhållandet mellan staten och kommunerna efter en avlösning

av den nuvarande organisationen har utredningen ansett, att kommunerna

icke bör berövas den förmånsställning de genom malmfältspolisen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 37.

haft i jämförelse med andra kommuner när det gällt polislagens föreskrifter

att bekosta polisväsendet. Utredningen har därför ansett skäligt, att de tillförsäkras

ett statsbidrag, som icke i någon högre grad avviker från den

förmån, som malmfältspolisorganisationen inneburit. För egen del vill departementschefen

av principiella skäl icke förorda en lösning, som vid sidan

av polislagen och övriga gällande författningar tillförsäkrar dessa kommuner

fortlöpande förmåner, som leder till ökade utgifter för statsverket.

Departementschefen kan alltså icke tillstyrka föreslaget 50-procentigt statsbidrag

till fyra polismän i Kiruna och ej heller det av bl. a. 1951 års pensionsutredning

avstyrkta förslaget om SPA-anslutning för polismännen i

staden. Däremot har departementschefen ej något att erinra mot att kommunerna

— om de medverkar till frågans lösning — beredes den förmånen,

att staten till dem utbetalar det årliga bidraget från LKAB. Vidare anses

skäligt, att kommunerna får någon lättnad vid själva övergången till den

nya organisationen och av statsmedel erhåller gottgörelse för huvuddelen

av de pensionskostnader av engångsnatur, som sammanhänger med att de

blir huvudmän för den då anställda malmfältspolispersonalen. Detta anses

för Kirunas del böra ske genom ett engångsbidrag, som till beloppet motsvarar

stadens kostnader för att tillförsäkra ett visst antal befattningshavare

vid malmfältspolisen samma pensionsförmåner som om de varit

anställda hos kommunen under den tid som motsvarar deras anställning

vid malmfältspolisen. Med hänsyn till grunderna för bolagets betalningsåtagande

anses detta antal lämpligen böra bestämmas till högst 12 av de

befattningshavare, som vid avlösningen varaktigt innehar eller uppehåller

tjänster vid malmfältspolisen i staden. Det förutsättes, att

staden bereder motsvarande pensionsförmåner åt de befattningshavare,

som må komma att överstiga det antal för vilka bidrag sålunda lämnas.

Beträffande Gällivare, som ju enligt gällande bestämmelser äger rätt att

SPA-ansluta sin polispersonal, får denna kompensation ske på sätt som

utredningen föreslagit, alltså genom att kommunen befrias från engångsavgifter

enligt 18 § 3 mom. SPA-reglementet. Utredningens förslag att befattningshavare

vid malmfältspolisen med pensionsutfästelser från LKAB,

som övergår till tjänst vid polisväsendet i Kiruna stad eller Gällivare kommun,

icke bör få sämre pensionsförmåner än vad de skulle ägt åtnjuta

enligt bolagets pensionsreglemente anser departementschefen vara riktigt.

I vad avser de polismän, som kommer att anslutas till SPA, tillstyrkes vad

utredningen föreslagit härom. I övrigt anses det böra ankomma på vederbörande

kommun att sörja för att ifrågakommande polismän tillgodoses

på föreslaget sätt.

Sammanfattningsvis innebär den av departementschefen förordade regleringen

av förhållandet mellan staten och kommunerna, att Kiruna stad

skulle erhålla — förutom vanligt bidrag till reservpolisen — dels LKAB:s

årliga, på staden belöpande bidrag, och dels ett engångsbelopp såsom bidrag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37.

5

till pensioneringskostnaderna för högst 12 polismän. Gällivare kommun

skulle, såsom även utredningen föreslagit, erhålla dels på kommunen belöpande

del av LKAB:s årliga bidrag — varvid statsbidraget enligt polislagen

skall minskas på sätt utredningen föreslagit — dels rätt till SPAanslutning

för all polispersonal utan att behöva erlägga engångsavgifter.

Såsom en förutsättning för åtnjutandet av de utöver gällande författningar

tillstyrkta förmånerna skall gälla, att kommunerna övertager dels

samtliga tjänster vid malmfältspolisen och dels den personal vid malmfältspolisen,

som är villig att övergå i kommunernas tjänst. De enskilda

befattningshavarna anses därvid såsom ovan i visst hänseende framhållits

och i vissa remissyttranden uttalats icke efter avlösningen böra beredas

sämre avlöningsförmåner i något avseende än vid anställningen hos malmfältspolisen.

Kommunerna skall efter övertagandet svara för de på tiden

därefter belöpande, huvudmannen åvilande kostnaderna för vederbörande

polismäns pensionering — såvitt avser polismännen i Gällivare beräknade

efter de pensions- och tjänståldrar, som gäller enligt SPA-reglementet.

Efter avlösningen skall de bestämmelser, som är tillämpliga på polisväsendet

i allmänhet, gälla även polisen i ifrågavarande kommuner. Departementschefen

kan alltså icke tillstyrka det i remissyttrandet av länsstyrelsen

i Norrbottens län framförda förslaget om att utsträcka mobiliteten

för dessa poliskårer utöver vad som gäller enligt polislagen.

Vad beträffar pensioner åt avgångna och tjänstlediga befattningshavare

vid malmfältspolisen tillstyrkes förslag av utredningen att staten skall bära

kostnaderna för sådan pensionering. Vad utredningen anfört rörande den

närmare regleringen av dessa pensionsfrågor har icke givit departementschefen

anledning till erinran. Dock anses reduktion av livräntebeloppen i

vissa fall, då denna förmån sammanträffar med pension från annat håll,

böra ske i enlighet med vad 1951 års pensionsutredning uttalat.

Avlösningen föreslås skola ske den 1 juli 1954, vilket föranleder vissa

jämkningar i avtalsförslaget.

Det förslag, som framlagts, har utarbetats efter förhandlingar mellan

företrädare för inrikesdepartementet, länsstyrelsen, representanter för

bolaget och Kiruna stad, vilka förklarat sig vilja biträda en lösning efter

dessa linjer. För Kirunas del har detta skett genom beslut av drätselkammaren

i staden den 25 september 1953.

Merutgifterna för statsverket i förhållande till nuläget i anledning av

vad här föreslagits kommer att hestå i dels ett årligt bidrag enligt polislagen

till 2 extra poliskonstaplar i Gällivare, ca 3 800 kronor, dels ock ett

direkt engångsbidrag till Kiruna stad för pensioneringskostnader, uppskattningsvis

300 000 kronor, varifrån emellertid kan avräknas LKAB:s

engångsbidrag om ca 278 000 kronor. Härtill kommer vissa indirekta bidrag

till Gällivare polisdistrikt genom befrielsen för polisdistriktet att erlägga

engångsavgifter till SPA jämte statens bidragsgivning till pensionerings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 37.

kostnaderna vid anstalten; dessa indirekta bidrag kan uppskattas till ca

300 000 kronor såsom engångsbidrag och ca 4 000 kronor såsom årligt

bidrag. Slutligen skulle statsverket vidkännas kostnader för pensionering

av viss avgången personal.

För Gällivare kommun beräknas uppstå en ökad årlig nettokostnad av

storleksordningen 20 000 kronor och för Kiruna stad en årlig kostnadsökning

av storleksordningen 100 000 kronor, som dock delvis kompenseras

genom engångsbidraget om ca 300 000 kronor.

LKAB:s olika bidrag föreslås skola tillgodoföras anslaget till Bidrag till

den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., från vilket anslag även

torde få utbetalas de direkta statsbidragen till Kiruna stad och Gällivare

kommun. De indirekta bidragen kommer att belasta vederbörligt anslag

under tolfte huvudtiteln.

Utskottet. Vid ett bifall till förslagen i förevarande proposition kan en

enhetlig organisation av polisväsendet i staden Kiruna och Gällivare kommun

åvägabringas. Delade meningar råder icke om önskvärdheten av att

endast en huvudman för polisväsendet skall finnas i envar av dessa kommuner

och icke heller om att huvudmannaskapet bör övertagas av kommunerna.

På grund härav och då utskottet finner vad departementschefen

förordat innefatta en tillfredsställande organisation och lämplig avvägning

mellan de i viss mån mot varandra stående ekonomiska intressena i denna

fråga, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 december

1953 förordade grunder för en avlösning av malmfältspolisorganisationen.

Stockholm den 9 mars 1954.

På statsutskottets vägnar.

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselbom, Gustaf

Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving och

Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad,

Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, fröken Elmén, herrar Jansson

i Kalix, Onsjö och Birke.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 54

403621

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning av malmfältspolisorganisatio 7ZG71 a1 i texten