Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riks staten för budgetåret 1954/55 av underskottet för luftfartsfonden jämte i ämnet väckt motion.

1954-03-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riks staten för budgetåret 1954/55 av underskottet för luftfartsfonden jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 38—39.

Statsutskottets utlåtande nr 38.

1

Nr 38.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om upptagande å riks staten

för budgetåret 1954/55 av underskottet för luftfartsfonden

jämte i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1954, föreslagit riksdagen dels medgiva att vissa i statsrådsprotokollet

angivna utestående fordringar må avskrivas, dels medgiva att i blivande

instruktion för luftfartsverket må intagas ett bemyndigande för luftfartsstyrelsen

att i den utsträckning och enligt de grunder som i protokollet

angivas avskriva osäkra fordringar, dels ock för Luftfartsfonden å riksstaten

för budgetåret 1954/55 upptaga ett underskott av 8 300 000 kronor.

Med skrivelse den 27 oktober 1953 har luftfartsstgrelsen framlagt förslag

till stat för luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1954/55.

Beträffande den inom luftfartsstyrelsen pågående utredningen om luftfartsverkets

ställning som affärsdrivande verk anför styrelsen att det vid

fortsatta överväganden i ämnet har klarlagts, att man i första hand bör

undersöka, vilket mål för kostnadstäckning som med utgångspunkt från

dagens läge på längre sikt bör uppställas. Denna fråga är emellertid på uppdrag

av 1948 års församlingsmöte inom internationella civila luftfartsorganisationen

(ICAO) föremål för speciella studier av ett särskilt arbetsutskott

inom organisationen. Detta har under sommaren 19531 utarbetat en preliminär

rapport i ämnet, och 1953 års församlingsmöte har uppdragit åt ICAO:s

råd att med prioritet behandla ärendet och underställa medlemsstaterna

detsamma, dock utan att på detta stadium utforma några rekommendationer.

Rådet har därjämte fått i uppdrag att i detta sammanhang inhämta

medlemsstaternas yttranden, huruvida en särskild konferens i frågan lämpligen

borde hållas inom en nära framtid samt att på grundval av inkomna

svar vidtaga erforderliga åtgärder. Med hänsyn till den aktualitet problemet

sålunda fått på det internationella området, anser luftfartsstyrelsen, att frågan

om luftfartsverkets ekonomiska status bör ställas något på framtiden

och upptagas i samband med Sveriges ställningstagande till de förslag, som

kan komma från ICAO.

Luftfartsstyrelsen tar därefter upp spörsmålet om avskrivning av vissa

fordringar och hänvisar därvid till en skrivelse den 27 februari 1952, i vilken

styrelsen i huvudsak anförde följande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 6 samt. Nr 38—39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 38.

Gällande generella bestämmelser för avskrivning av vissa kronans utestående

fordringar, vilka är bindande för luftfartsstyrelsen, innebär betydande

praktiska olägenheter, särskilt för de affärsdrivande verken. Dessa har därför

i flertalet fall genom specialförfattningar eller stadganden i instruktioner

medgivits en friare avskrivningsrätt. En dylik rätt bör även medgivas

luftfartsstyrelsen i anslutning till dess affärsverksamhet. På grund härav

hemställer styrelsen om bemyndigande att tills vidare — i avvaktan på att

styrelsens instruktion fastställes — själv få besluta angående avskrivning av

redan uppkomna eller framdeles uppkommande fordringar å oguldna, taxeenliga

flygplatsavgifter, som icke frivilligt gäldas och som uppgår till ett

kapitalbelopp i varje särskilt fall av högst femhundra kronor, under förutsättning

antingen att kostnaderna för indrivningen av en fordran icke står

i rimlig proportion till dess belopp eller ock att styrelsen efter inhämtade

upplysningar finner det utsiktslöst att genom lagliga åtgärder utbekomma

fordringen.

Styrelsen anför vidare, att, såsom av skrivelsen framgår, huvuddelen av

luftfartsverkets oguldna fordringar utgöres av taxeenliga flygplatsavgifter.

Återstoden avser antingen andra avgifter eller eljest i samband med affärsverksamheten

uppkomna fordringar. Ur sakliga synpunkter synes anledning

saknas att med avseende å avskrivningsförfarandet behandla de senare

fordringarna på särskilt sätt.

Beträffande personalförteckningen föreslår styrelsen, att en revisorstjänst

i lönegraden Ce 25 överföres till ordinarie stat i samma lönegrad samt att

två kontoristtjänster i lönegraden Ca 13 å styrelsens kanslibyrå utbytes mot

två kansliskrivartjänster i Ca 15. Innehavarna av de senare båda tjänsterna

uppehåller f. n. icke-ordinarie befattningar i lönegraden Ce 15, vilka inrättats

av luftfartsstyrelsen med stöd av de normer, som föreslagits av biträdesutredningen

och godkänts av statsmakterna. I samband med ordinariesättning

av revisorstjänsten bör en byråsekreterartjänst i Ca 25, vars innehavare

uppehåller högre, icke-ordinarietjänst hos annan statlig myndighet,

överföras på övergångsstat.

Styrelsen har lämnat följande specifikation över inkomst- och utgiftsposterna,

varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande belopp för

innevarande budgetår.

Inkomster.

1. Hyror och arrenden

2. Trafikinkomster ...,

3. Besiktningsavgifter .

4. Diverse inkomster .,

1953/54 1954/55

1 360 000 1 570 000

2 325 000 2 400 000

90 000 180 000

225 000 350 000

Summa kr. 4 000 000 4 500 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38. 3

Utgifter.

1953/54

1954/55

1.

Luftfartsstyrelsen:

Avlöningar...................................

1 890 000

1 860 000

2.

Luftfartsstyrelsen:

Omkostnader..................................

310 000

310 000

3.

Flygplatsorganisationen:

Avlöningar....................................

3 610 000

3 480 000

4.

Flygplatsorganisationen:

Omkostnader..................................

280 000

340 000

5.

Underhåll m. m. av flygplatser.................

1 100 000

1 100 000

6.

Hyres- och arrendeavgifter m. m................

130 000

130 000

7.

Underhåll och drift av radioanläggningar........

2 250 000

2 330 000

8.

Underhåll och drift av teleutrustning...........

530 000

520 000

9.

Utgifter för väderlekstjänst....................

1 340 000

1 320 000

10.

Sveriges bidrag till ICAO m. m.................

520 000

450 000

11.

Pensionskostnader.............................

50 000

60 000

12.

Diverse utgifter...............................

90 000

90 000

13.

Avsättning till värdeminskningskonto...........

600 000

810 000

Summa kr.

12 700 000

12 800 000

Underskott........................................

8 700 000

8 300 000

I anslutning till beräkningen anför luftfartsstyrelsen bl. a., att styrelsen

ansett sig kunna räkna med en höjning av luftfartsverkets inkomster

från 4 000 000 kr. för innevarande budgetår till 4 500 000 kr. för budgetåret

1954/55. Av ökningen utgör 400 000 kr. en reell inkomststegring, medan

återstoden, 100 000 kr., sammanhänger med föreslagen omfördelning av kostnaderna

mellan drift- och kapitalstaterna. I motsats till fjolårets beräkningar

hänför sig den reella ökningen mindre till en väntad, fortsatt stegring av

trafikinkomsterna än till ökade hyres- och arrendeinkomster av olika slag.

Den beror sålunda huvudsakligen på, att luftfartsverket tillförts vissa nya

förvaltningsobjekt samt på en fortgående revision av äldre avtal. Med hänsyn

till de ovissa framtidsutsikterna rörande utvecklingen av lufttrafiken

har styrelsen försiktigtvis inte ansett sig böra räkna med någon nämnvärd

ytterligare uppgång av de egentliga trafikinkomsterna.

Styrelsen har slutligen lämnat en sammanställning över storleken av och

de främsta anledningarna till utgiftsökningarna (s. 5 o. 6).

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vid fastställandet av blivande instruktion

för luftfartsverket godkänna däri intagen bestämmelse om rätt för luftfartsstyrelsen

att avskriva vissa luftfartsverkets utestående fordringar i den

omfattning och enligt de grunder, som i det föregående angivits,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 38.

dels för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1954/55 upptaga ett

underskott av 8 300 000 kr., och

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att å personalförteckningen för luftfartsverket

uppföra en befattning såsom revisor i lönegraden Ca 25 ävensom utbyta

två befattningar såsom kontorist i Ca 13 mot två befattningar såsom

kansliskrivare i Ca 15.

över luftfart sstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket och statens lönenämnd (s. 6—8).

Departementschef en har beträffande luftfartsfondens underskott m. in.

anfört följande.

Underskottet å luftfartsfonden för innevarande budgetår upptogs i fjolårets

statsverksproposition till 8,7 milj. kr., varvid inkomsterna beräknades

tid 4,0 milj. kr. och utgifterna till 12,7 milj. kr. Genom beslut den 26 juni

1953 fastställde Kungl Maj :t den definitiva driftkostnadsstaten för luftfartsverket,

och i denna upptogs driftkostnaderna liksom i propositionen

till 12,7 milj. kr.

För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen underskottet till ca 8,3

milj. kr., vilket belopp är ett saldo av inkomster om 4,5 milj. kr. och utgifter

om 12,8 milj. kr. Inkomsterna företer därmed i förhållande till beräkningarna

för innevarande budgetår en ökning med 0,5 milj. kr. och utgifterna

med 0,1 milj. kr. Inkomststegringen beror på, att luftfartsverkets hyresoch

arrendeinkomster av olika slag väntas öka. Förändringen i utgifterna

å andra sidan är ett saldo av kostnadsökningar om 360 000 kr. och kostnadsminskningar

om 260 000 kr. De förra domineras av den ökade avsättning

till värdeminskningskontot, som sammanhänger med de ytterligare

investeringar i luftfartsfonden som ägt rum. Kostnadsminskningarna faller

framför allt på avlöningsposterna i staten samt på bidraget till ICAO. Styrelsen

har dock beträffande avlöningsposterna och underhållet av flygplatser

anmält, att kostnaderna måhända är för snävt beräknade. En ökning

kan uppstå om väderleksförhållandena skulle komma att ställa onormala

krav på personal för vinterfälthållningen.

Bland inkomsterna har styrelsen upptagit 100 000 kr. som ersättning från

investeringsanslaget till Belysningsanläggningar för de kostnader, som styrelsen

enligt en uppskattning anser belöpa på administrationen av den

med nämnda anslag finansierade investeringsverksamheten. Varken statskontoret

eller riksräkenskapsverket har emellertid ansett sig kunna tillstyrka

denna åtgärd. Såsom riksräkenskapsverket framhållit gäller beträffande

kapitalfonder, som förvaltas av administrativa myndigheter, att utgifterna

för administrationen av den till fonderna hänförliga investeringsverksamheten

skall bestridas av anslag till avlöningar och omkostnader.

Så länge det inte blivit avgjort, vilken luftfartsverkets framtida verksamhetsform

skall bli — utredning därom pågår inom verket — anser jag därför,

att den av luftfartsstyrelsen föreslagna åtgärden tills vidare, i avvaktan

på den nämnda utredningen, bör anstå. Av denna min inställning till

frågan följer, att de av styrelsen för nästa budgetår beräknade inkomsterna

å luftfartsfonden bör minskas med 100 000 kr.

Enligt vad statskontoret anfört, bör en reducering även av utgifterna

kunna ske med inemot 100 000 kr. Den noggrannare avvägningen av de

olika utgiftsposterna synes dock, liksom hittills varit fallet, böra anstå, till

dess styrelsen under våren inger sitt definitiva förslag till driftkostnadsstat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38.

5

Jag har i övrigt intet att erinra mot styrelsens beräkningar av underskottet.

Av vad jag anfört följer, att inkomster och utgifter kan minskas

med ungefär samma belopp, varför underskottet bör upptagas oförändrat

till det av styrelsen angivna beloppet 8,3 milj. kr.

De av styrelsen föreslagna ändringarna i personalorganisationen anser

jag mig icke kunna tillstyrka.

Vad gäller frågan om luftfartsverkets framtida verksamhetsform, vill jag

inte motsätta mig, att styrelsen uppskjuter sitt ställningstagande, i avvaktan

på det förslag i vissa principfrågor, som inom en nära framtid väntas

från ICAO.

Beträffande de av luftfartsstyrelsen aktualiserade avskrivningsfrågorna

anför departementschefen följande.

I skrivelse den 27 februari 1952 har luftfartsstyrelsen bl. a. hemställt,

att Kungl. Maj :t måtte utverka bemyndigande för styrelsen att avskriva

vissa fordringar, vilka upptagits i en till skrivelsen fogad förteckning. Av

dessa fordringar uppgår 23 stycken till högst 10 kronor, ytterligare 9 till

högst 60 kronor och slutligen fem stycken till belopp, varierande mellan

210 och 530 kronor. Deras sammanlagda summa utgör kronor 1 961:63.

Fordringarna avser i huvudsak flygplatsavgifter. Statskontoret och riksräkenskapsverket

har inte haft något att erinra mot att de avskrives men

ansett, att frågan därom torde underställas riksdagen.

I skrivelse den 15 juni 1953 har byggnadsdelegationen för storflygplatsen

hemställt om bemyndigande att avskriva utestående, oguldna fordringar,

avseende i huvudsak hyror, fördelade på sju olika poster, och uppgående

till sammanlagt kronor 643: 59. Statskontoret har icke haft något att

erinra mot att fordringarna avskrives.

De senast berörda skrivelserna med därtill hörande remissyttranden

torde i övrigt få bringas till riksdagens kännedom genom att handlingarna

överlämnas till vederbörande utskott. I likhet med remissmyndigheterna

anser jag, att de fordringar, det här rör sig om, bör avskrivas. För att

handläggningen av frågor av denna art i fortsättningen skall underlättas,

föreslår jag emellertid, att i den instruktion, som sannolikt under nästa

år kommer att fastställas för luftfartsstyrelsen, får intagas ett generellt

bemyndigande om rätt för styrelsen att under vissa förutsättningar avskriva

osäkra fordringar. Styrelsen har framlagt ett förslag till bestämmelse

härom, vilket tidigare återgivits under denna punkt. Detta har av statskontoret

avstyrkts men av riksräkenskapsverket tillstyrkts. För egen del anser

jag, att även om luftfartsverkets ställning som af färsdrivande verk så småningom

eventuellt kan komma att omprövas, det med hänsyn till arten av

dess verksamhet är lämpligt, att styrelsen beredes möjlighet att tillämpa

ett mindre formellt förfarande vid avskrivning av i rörelsen uppkommande

osäkra fordringar, än som gäller för de administrativa verken. Jag förordar

därför, att ett bemyndigande av i huvudsak den lydelse, som styrelsen

föreslagit ges, men att det begränsas till att avse fordringar om i varje

särskilt fall högst 500 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Elmén väckt motion (11:415), vari hemställts att

riksdagen måtte besluta om att i luftfartsverkets tjänsteförteckning upptaga

kansliskrivartjänst i lönegraden Ca 15.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande torde få

hänvisas till motionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 38.

Utskottet. Luftfartsfondens underskott för nästa budgetår har av luftfartsstyrelsen

beräknats till ca 8,3 milj. kronor, vilket i förhållande till innevarande

budgetår innebär en reducering med 0,4 milj. kronor. Utgifterna

ha därvid upptagits med 12,8 och inkomsterna med 4,5 milj. kronor. Bland

inkomsterna ingår ett belopp av 100 000 kronor, utgörande ersättning från

investeringsanslaget till belysningsanordningar för de kostnader som styrelsen

uppskattningsvis anser belöpa på administrationen av den med nämnda

anslag finansierade verksamheten. Denna av remissmyndigheterna avstyrkta

anordning har emellertid departementschefen icke kunnat godtaga,

varför inkomsterna nedräknats med 100 000 kronor. Då å andra sidan en

kostnadsbesparing med ungefär samma belopp befunnits möjlig, har i departementschefens

förslag underskottet upptagits oförändrat till det av luftfartsstyrelsen

angivna beloppet eller 8,3 milj. kronor. Departementschefen

har samtidigt förklarat sig icke vilja motsätta sig, att styrelsen i vad avser

frågan om luftfartsverkets framtida verksamhetsform uppskjuter sitt ställningstagande,

i avvaktan på det förslag i vissa principspörsmål som inom en

nära framtid väntas från internationella civila luftfartsorganisationen.

Enligt utskottets mening bör det hälsas med tillfredsställelse, att en om

ock relativt obetydlig reducering av luftfartsfondens underskott nu synes

ligga inom räckhåll. Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj :ts förslag.

Samtidigt förutsätter utskottet, att de möjligheter som må föreligga att

åstadkomma en ytterligare förbättring av relationen mellan luftfartsverkets

intäkter och kostnader omsorgsfullt tillvaratagas. Vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och förordat har i övrigt icke givit utskottet

anledning till annat uttalande än att utskottet biträder uppfattningen,

att någon förändring i verkets personalorganisation nu icke bör ske.

Härav följer att utskottet icke kan tillstyrka det i motionen 11:415 framställda

yrkandet, att i luftfartsverkets tjänsteförteckning måtte upptagas

kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15. Enligt utskottets mening bör nämligen

icke nu någon åtgärd vidtagas som kan föregripa den i det föregående omnämnda

utredningen om verkets framtida verksamhetsform.

Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande vissa av luftfartsstyrelsen aktualiserade

avskrivningsfrågor har utskottet intet att erinra.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att motionen II: 415 icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må

a) medgiva, att de i luftfartsstyrelsens skrivelse den 27

februari 1952 och i byggnadsdelegationens för storflygplatsen

skrivelse den 15 juni 1953 upptagna fordringarna få

avskrivas,

b) medgiva, att i den instruktion som Kungl. Maj :t sedermera

kan komma att utfärda för luftfartsstyrelsen må

beträffande styrelsens rätt att avskriva osäkra fordringar

intagas ett bemyndigande av i huvudsak den lydelse styrel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38.

7

sen föreslagit men med den ytterligare begränsningen, att

bemyndigandet endast skall avse fordran som icke överstiger

500 kronor,

c) för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1954/

55 upptaga ett underskott av 8 300 000 kronor.

Stockholm den 9 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson,Gustaf Karlsson, Ohlon,

Näsgård, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Hesselboin, Gustaf

Andersson, Sundelin, Einar Persson, Boman, Erik Svedberg, Elfving och

Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad,

Svensson i Ljungskile, Åkerström, Hoppe, fröken Elmén, herrar Jansson i

Kalix, Onsjö och Birke.

av fröken Elmén.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlösning av malmfältspolisorganisatio 7ZG71 s. 9 i texten