Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1954-03-16 · 65 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1954/55 under femte huvudtiteln,

avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Socialdepartementet.

1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj .ts i

propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,

s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 4 januari 1954), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor

med hänsyn till automatiska löneökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 317 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal...............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Summa kronor

147 000

218 000

714 000;

b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 714 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en ökad medelsanvisning till bränsle

och lyse samt till publikationstryck med tillhopa 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 65 000

kronor.

1—377 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. G saml. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt

arbetsdomstolen.

3:o) Socialstyrelsens Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 3—9) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Socialstyrelsen:

Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 634 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 460 000 kronor.

Socialstyrelsens ånyo framförda förslag att förlikningsmannaexpeditionen

skall ombildas till en byrå kan departementschefen fortfarande inte

biträda.

Omläggningen av nuvarande levnadskostnadsindex till konsumentprisindex

i anslutning till ett av 1952 års indexkommitté framlagt förslag förutsätter

en förstärkning av socialstyrelsens statistiska byrå. Denna bör i

enlighet med indexkommitténs och styrelsens förslag tillföras en befattning

som förste aktuarie i Ce 27, en amanuenstjänst och 3 biträdesbefattningar

i reglerad befordringsgång.

Den av socialstyrelsen föreslagna utvidgningen av styrelsens lönestatistik

för anställda inom handeln samt för åkeriarbetare och oljedistributionsarbetare

betraktas som angelägen ur arbetsmarknadssynpunkt. Medel

beräknas därför för ytterligare två kontorsbiträden å utredningsbyrån.

Av cheferna för finans- och inrikesdepartementen framlägges i olika

sammanhang förslag om intensifiering av nykterhetsvården. En förstärkning

av socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå anses med anledning härav

påkallad. Byråns personal föreslås ökad med en förste byråsekreterare i

Ce 27, två amanuenser, ett kanslibiträde i Cell samt ett biträde i reglerad

befordringsgång.

Till ordinariesättning föreslås en befattning som byråinspektör i Ce 25

samt 7 kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8.

Av de å övergångsstat uppförda befattningarna kan numera en befattning

som förste aktuarie i Ca 27 och en befattning som registrator och

kassör i Ca 18 utgå ur personalförteckningen.

Fr. o. m. budgetåret 1951/52 har inom skolbyrån funnits en tjänst i

Cg 29. Tjänsten erfordras även under nästa budgetår.

Vid bifall till departementschefens förslag ökas medelsbehovet med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

3

129 000 kronor. Löneklassuppflyttningar m. m. föranleder en höjning med

40 398 kronor. Sedan chefen, tillika läkaren, vid Lövsta skolhem och yrkesskola

avlidit, har en läkare utanför ungdomsvårdsskolorna förordnats att

fullgöra den tidigare av förstnämnde läkare i tjänsten utförda uppgiften

att vara rådgivare åt socialstyrelsens skolbyrå. I avbidan på att tjänsten

som chef, tillika läkare, vid Lövstaskolan kan återbesättas torde anordningen

med en arvodesanställd rådgivare åt skolbyrån få bestå. På grund

härav bör ett belopp av 5 000 kronor inräknas under nu ifrågavarande

anslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Königson väckt motion (II: 391),

i vilken hemställes, att riksdagen måtte besluta, att förlikningsmannaexpeditionen

från den 1 juli 1954 ombildas till en byrå inom socialstyrelsen,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Englund m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren

av herr Engkvist m. fl. (11:265), i vilka motioner hemställes, att

riksdagen ville besluta, att inom socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå

måtte, på sätt i motionerna angivits, inrättas tvenne avdelningar, en avseende

sluten och en öppen nykterhetsvård, vardera under ledning av en

byrådirektör i 31 lönegraden.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna

II: 391 och I: 142.

Utskottet. Beträffande yrkandet i motionen II: 391 att socialstyrelsens

förlikningsmannaexpedition skall ombildas till en byrå får utskottet erinra,

att chefen för expeditionen fr. o. m. den 1 juli 1952 uppflyttats från

29 till 31 lönegraden. Under hänvisning härtill är utskottet icke berett att

mot departementschefens avstyrkande biträda motionens förslag.

I anledning av den intensifiering av nykterhetsvården, varom vissa

förslag redan framlagts och ytterligare kommer att föreläggas innevarande

riksdag, föreslås i propositionen en förstärkning av nykterhetsvårdsbyrån

med en förste byråsekreterare i Ce 27, två amanuenser, ett kanslibiträde i

Cell och ett biträde i reglerad befordringsgång. I motionerna 1:142 och

II: 265, som i denna del överensstämmer med socialstyrelsens eget förslag,

hemställes att byrån organiseras på två avdelningar, en för sluten och en

för öppen vård, vardera under ledning av en byrådirektör.

Utskottet har inhämtat, att de lagförslag, som väntas rörande alkoholistvården,

avses skola träda i kraft först fr. o. m. oktober 1955. Emellertid

torde det vara angeläget att socialstyrelsen liksom de lokala nykterhetsvårdsorganen

redan dessförinnan är rustade att möta de beräknade ökade ar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5.

betsuppgifterna. Ehuru skäl torde kunna anföras för en sådan organisation

av nykterhetsvårdsbyrån, som motionärerna åsyftat, kan utskottet

dock icke i nuvarande läge, då närmare erfarenheter saknas, tillstyrka

flera eller högre tjänster än propositionen upptar.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna II: 391 samt I: 142 och II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1954 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialst yreisen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 817 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 23 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 886 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 907 600

Summa kronor 2 634 000 ;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 634 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s.

9—11), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss

personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 11—13), vilket innebär en anslagsminskning med 10 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 472 500 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 13 och 14), vilket

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

5

innebär en ökad medelsanvisning med 29 000 kronor i anledning av att

socialstyrelsens insamling av prisuppgifter i stället skall utföras av centralbyråns

utredningsinstitut, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Ersättning till statistiska

centralbyråns utredningsinstitut för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 91 000 kronor.

7 :o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 14), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

294 000 kronor.

8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14 och 15), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 4 500 kronor till reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

104 800 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 15), vilket med inräknande av viss höjning av årsarvodet

till domstolens vice ordförande förutsätter oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 10, s. 15 och 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

11 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 16), som innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. in.: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 175 000 kronor.

12 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 17), vilket innebär oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 35 000 kronor.

13 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 18—33) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade riktlinjer beträffande den sociala hemhjälpen, dels

ock till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 3 160 000 kronor.

Sedan år 1944 lämnas statsbidrag till den huvudsakligen av kommunerna

bedrivna sociala hemhjälpsverksamheten, vilken erhållit en betydande

omfattning. Förslag som syftar till ytterligare utbyggnad av samhällets

insatser på detta område har lagts fram i olika sammanhang. Frågan

har senast behandlats av bostadskollektiva kommittén inom ramen för

dess uppdrag att utreda spörsmålen rörande kollektiva anordningar i samband

med bostadsområden etc. Hemhjälpsfrågan har fått ytterligare ökad

aktualitet i samband med att problemen rörande vården av det växande

antalet åldringar upptagits till behandling. Enligt sina direktiv har 1952

ars aldringsvårdsutredning som huvuduppgift att pröva avvägningen mellan

olika vårdformer, varvid bl. a. framhållits betydelsen av att åldringarna

genom tillgång till hemhjälp beredes ökade möjligheter att bo kvar i sina

hem. Resultatet av åldringsvårdsutredningens arbete kan inte beräknas

föreligga inom den närmaste tiden. Det nu föreliggande betänkandet anser

departementschefen emellertid kunna upptagas till behandling utan att

nämnda utrednings resultat avvaktas.

Bostadskollektiva kommittén har till en början behandlat hembiträdesoch

hemassistentyrkena och därvid, frånsett vissa allmänna rekommendationer,

endast lagt fram förslag om utvidgning av den av arbetsmarknadsstyrelsen

bedrivna kursverksamheten för hemassistenter samt

om översyn av kursplanerna. Denna kursverksamhet finner departementschefen

emellertid inte kunna ha nämnvärd betydelse för lösningen av de

föreliggande problemen. År 1951 anordnades en sådan kurs med 12 deltagare,

år 1952 3 kurser med 44 deltagare och år 1953 3 kurser med 35

deltagare. Enligt departementschefens mening saknas tillräcklig anledning

att upprätthålla denna utbildningsform. Kurserna bör därför åtminstone

tills vidare upphöra.

Om kommitténs förslag beträffande den statsunderstödda sociala hemhjälpen

anför departementschefen följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7

Den statsunderstödda sociala hemhjälpen har tillkommit främst för

att bereda hemhjälp åt familjer där sådan tillfälligt erfordras på grund

av husmoderns bristande arbetsförmåga, behov av vila eller därmed jämförbara

omständigheter. F. n. torde finnas ca 3 100 heltidsanställda hemvårdarinnor

inom denna organisation jämte deltidsanställd arbetskraft

i mindre omfattning. I viss utsträckning har denna personal tagits i anspråk

även för hemhjälp åt åldringar och invalider. Vid sidan av den

statsunderstödda verksamheten har i åtskilliga kommuner — i kommunens

eller någon organisations regi — organiserats hemhjälp åt sistnämnda

grupper med utnyttjande av deltidsanställd arbetskraft, som utbildats

vid av arbetsmarknadsstyrelsen anordnade s. k. hemsamaritkurser

eller som inte har någon annan utbildning än den vederbörande förvärvat

i sitt eget hem eller som anställd i husligt arbete. Enligt uppgifter

från socialstyrelsen hade hemhjälpsverksamhet utanför den statsundeistödda

sociala hemhjälpen år 1952 organiserats i ca 300 kommuner och

planerades i ytterligare ca 275 kommuner. Behovet av ökade möjligheter

att bereda hemhjälp såväl åt barnfamiljer och andra vid husmoderns sjukdom

eller därmed jämförbara omständigheter som — framför allt — åt

åldringar och invalider kan inte ifrågasättas om man ser till landet som

helhet. Bostadskollektiva kommittén har föreslagit, att detta behov skall

tillgodoses genom utbyggnad av den statsunderstödda sociala hemhjälpen.

Även åt åldringar och invalider skulle alltså hemhjälp lämnas inom ramen

för denna organisation. För detta ändamål skulle organisationen förstärkas

genom att deltidsanställd arbetskraft skulle anlitas i betydande

utsträckning. Statsbidrag skulle utgå också till kostnaderna för den deltidsanställda

personalen. Hela verksamheten skulle inordnas under hemhjälpsnämnden

i vederbörande kommun.

Kommitténs förslag kan jag endast delvis biträda. Att bereda hjälp i

hemmet vid husmoderns sjukdom eller vid andra likartade anledningar

samt åt åldringar och invalider måste betraktas som° en utpräglat kommunal

angelägenhet. Alldeles särskilt gäller detta åldringarna, beträffande

vilka kommunerna i viss utsträckning har att välja mellan vård

i hemmet med möjlighet att erhålla hemhjälp eller vård å ålderdomshem.

Såsom framgår av de nyss angivna siffrorna har man också i ett stort antal

kommuner redan börjat eller planerar hemhjälpsverksamhet utanför

den statsunderstödda verksamheten. Det anförda innebär å ena sidan att

kommunerna bör lämnas stor frihet att organisera verksamheten efter eget

val och å andra sidan att skälen för statsbidrag särskilt till denna verksamhet

inte är starka. Statsbidraget till den sociala hemhjälpen har

otvivelaktigt haft en viktig funktion när det gällt alt stimulera till att

sätta i gång sådan verksamhet. Statsbidraget är maximerat i förhållande

till folkmängden på sådant sätt att endast ett fåtal kommuner numera

har möjlighet att erhålla bidrag till ett större antal hemvårdarinnor än

det nu befintliga. Med hänsyn till den kostnadsökning detta skulle medföra

för staten och då verksamhetens värde numera är så erkänt att statsbidrag

ej längre torde erfordras för att utbyggnaden skall fortsätta, kan

tillräckliga skäl för att vidga ramen för statsbidraget utöver den nuvarande

emellertid icke anses föreligga. Än mindre synes skäl föreligga för

alt införa statsbidrag till verksamhet i syfte att bereda hemhjälp åt åldringar

in. fl. Det synes därför rimligt, all den statsunderstödda sociala

hemhjälpen får bestå i stort sett i nuvarande former samt alt den utbygg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5.

nåd som nu erfordras framför allt med hänsyn till åldringsvårdens behov

sker i huvudsak utanför den statsunderstödda verksamhetens ram.

De kommuner som organiserat hemhjälp åt åldringar torde som regel ha

förlagt denna verksamhet under annat organ än hemhjälpsnämnden. Kommunerna

bör i framtiden ha full frihet att ordna organisationen på samma

sätt, men givetvis bör något hinder för att sammanföra hela verksamheten

under hemhjälpsnämnden — vilket synes kunna ha vissa praktiska fördelar

— inte föreligga. Några statliga kompetensbestämmelser för den arbetskraft

som anställes utanför den statsunderstödda verksamheten bör

inte komma i fråga.

Frågan om hemhjälp åt åldringar anses alltså i detta sammanhang

kunna lämnas åsido, bortsett från utbildningskraven. Departementschefen

understryker dock angelägenheten av att kommunerna alltjämt ägnar

hemhjälpsfrågan för åldringarna intresse och att den med goda resultat

inledda kommunala och enskilda verksamheten i detta hänseende fullföljes.

Såsom förut nämnts anordnar arbetsmarknadsstyrelsen kortare s. k.

hemsamaritkurser med sikte bl. a. på utbildningen av åldringsvårdarinnor.

Även där andra än vid dessa kurser utbildade personer anlitats för hemhjälp

åt åldringar synes erfarenheterna vara goda. Behovet av särskilda

kurser kan därför möjligen ifrågasättas. I avbidan på ytterligare erfarenhet

rörande kommunernas intresse för kurserna anses de emellertid

fortfarande böra bedrivas.

Bostadskollektiva kommittén har föreslagit en omformulering av kungörelsen

om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet i sådan riktning

att hjälp kan lämnas åt åldringar och invalider inte blott vid tillfälliga

behov utan även i form av reguljär korttidshjälp under längre tidsperioder.

Ehuru behovet av hemhjälp i de av kommittén angivna fallen enligt

departementschefens mening bör tillgodoses utanför den statsunderstödda

hemhjälpens ram finner han det uppenbart att även den statsunderstödda

organisationen bör kunna utnyttjas för hjälp åt åldringar och invalider

i den mån så är möjligt utan åsidosättande av denna organisations primära

uppgifter. Han har därför intet att erinra mot en omformulering i

anslutning till kommitténs förslag.

De krav på särskild utbildning för heltidsanställda hemvårdarinnor, som

Ijittills gällt, torde i icke obetydlig utsträckning ha medverkat till den uppskattning

hemvårdarinnorna nått. Vid remissbehandlingen har olika meningar

rått i frågan huruvida för detta ändamål den centrala dispensprövningen

bör bibehållas. Enligt departementschefens mening torde det beträffande

flertalet kommuner inte innebära några risker för sänkt standard

inom hemvårdarinnekåren om dispensprövningen överlåtes på de

kommunala organen. Han anser det dock lämpligt att den centrala prövningen

får bestå ännu någon tid.

Kommitténs förslag att tillsynsmyndigheten skall upptaga frågan om

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

9

kompletterande utbildning för vissa hemvårdarinnor i hemsjukvård och

barnavård vill departementschefen inte motsätta sig. I första hand anses

emellertid böra övervägas huruvida inte utbildningen i dessa ämnen kan

ökas vid de av socialstyrelsen anordnade prov- och kompletteringskurserna

utan att den sammanlagda kurstiden därför behöver utsträckas.

Med nuvarande brist på huslig arbetskraft förutsättes den sociala hemhjälpen

kunna tillgodose kvalificerade hjälpbehov oberoende av den hjälpsökandes

inkomst. Härvid anses det rimligt att de som så kan får betala

en ersättning som överensstämmer med eller nära ansluter sig till lönerna

i öppna marknaden. Avgörandet i fråga om taxorna för ersättning föreslås

emellertid liksom hittills tillkomma kommunerna och landstingens

hemhj älpsstyrelser.

Såsom förut nämnts kan departementschefen inte tillstyrka någon utvidgning

av statsbidraget till den sociala hemhjälpen. Frågan om en eventuell

ändring av bidragsreglerna inom den nuvarande kostnadsramen bör

inte upptas till behandling i avbidan på slutligt ställningstagande till de av

allmänna statsbidragsutredningen aktualiserade spörsmålen rörande de

statliga driftbidragen till kommunerna.

Beträffande förmedlingen av social hemhjälp innebar 1951 års riksdagsbeslut

i frågan att förmedlingen i princip betraktas som en kommunal

angelägenhet, men att denna uppgift kan skötas av arbetsförmedlingen

i den mån särskilda kostnader ej föranledes härav. Uppgiften ombesörjes

fortfarande av arbetsförmedlingen pa ett stort antal orter. Med hänsyn

till de konsekvenser detta skulle kunna medföra i fråga om arbetsförmedlingens

personalbehov kan departementschefen inte tillstyrka någon ändring

av de 1951 uppdragna riktlinjerna.

Den centrala tillsynen å den statsbidragsunderstödda verksamheten förutsättes

fortfarande ligga kvar hos socialstyrelsen. De av departementschefen

i det föregående förordade förslagen innebär, att en växande del

av kommunernas verksamhet på ifrågavarande område inte kommer att

vara underställd nämnda tillsyn. Det anses emellertid angeläget att socialstyrelsen

ägnar all möjlig uppmärksamhet även åt den icke statsunderstödda

delen av verksamheten och söker stå kommunerna till tjänst med

upplysningar och råd.

Vad härefter angår anslagsfrågan skall för nästa budgetår beräknas

medel för statsbidrag avseende verksamheten under år 1954. En höjning

av anslaget anses motiverad. Den föreslås dock böra begränsas till 140 000

kronor i anledning varav anslaget uppföres med 3 300 000 kronor.

Utskottet. Bostadskollektiva kommittén har ägnat huvuddelen av sitt i

propositionen redovisade betänkande åt den sociala hemhjälpen. Beträffande

denna innebär kommitténs förslag i huvudsak att den statsunderstödda

organisationen på området skall utbyggas för att tillgodose beho
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5.

vet av ökade möjligheter att bereda hjälp i hemmet vid husmoderns sjukdom

eller vid andra jämförbara omständigheter. Inom ramen för denna

organisation skall enligt förslaget hemhjälp även lämnas åt åldringar och

invalider, främst genom att deltidsanställd arbetskraft skall anlitas i betydande

utsträckning. Departementschefen å sin sida anser — under hänvisning

bl. a. till kostnadsökningen för staten och till att nämnda uppgifter

måste betraktas som en utpräglat kommunal angelägenhet — att den

statsunderstödda sociala hemhjälpen bör bestå i stort sett i nuvarande

former samt att den utbyggnad som erfordras framför allt med hänsyn till

åldringsvårdens behov bör ske huvudsakligen utanför den statsunderstödda

verksamheten.

Utskottet finner i likhet med departementschefen tillräckliga skäl icke

föreligga att nu vidga ramen för statsbidraget till den sociala hemhjälpen.

Innan denna fråga slutgiltigt löses synes bl. a. resultatet av åldringsvårdsutredningens

arbete böra avvaktas. Som departementschefen förordat bör

även frågan om ändrade statsbidragsregler på förevarande område uppskjutas

och prövas i anslutning till ställningstagandet till de förslag, som

allmänna statsbidragsutredningen aktualiserat beträffande de statliga driftbidragen

till kommunerna.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit rörande den sociala hemhjälpsverksamheten

har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1954 förordade riktlinjer

beträffande den sociala hemhjälpen;

b) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

14 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 34), vilket i avbidan på ytterligare

erfarenhet rörande elevtillströmningen och kostnaderna upptar oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor.

15 :o) Fattigvård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, s. 34 och 35); vilket innebär en anslagsminskning med 200 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

11

16 :o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 18, s. 35 och 36), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

17 :o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 19, s. 36), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

18 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 36 och 37) föreslagit riksdagen, att

till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp.

Enligt socialstyrelsens beräkningar uppskattas det samlade behovet av

statsbidrag för tiden t. o. m. 1954/55 till 43 300 000 kronor. Innevarande

budgetårs anslag beräknas räcka för byggnader som färdigställts t. o. in.

år 1951 samt till några av de byggnader som färdigställts år 1952. Departementschefen

föreslår, att anslaget för nästa budgetår anvisas med oförändrat

belopp, varigenom i stort sett statsbidragen för de ålderdomshem

som färdigställts under år 1952 och första hälften av år 1953 beräknas

kunna utbetalas. Detta innebär att eftersläpningen i fråga om utbetalningarna

minskar något.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande samt om- och

tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

19 :o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 37—39), vilket innebär ett

ökat bidrag med 2 000 kronor till Svenska socialvårdsförbundets kostnader

för utbildningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid ålderdomshem för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 42 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5.

20 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 22, s. 39 och 40), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

21 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 40—42)

föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 527 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 518 000 000 kronor.

Enligt departementschefen bär anslaget för de senaste budgetåren blivit

upptaget med alltför låga belopp på grund av att födelsetalet blivit högre

och dödligheten mindre än man tidigare haft anledning antaga. Till grund

för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har lagts de senast

tillgängliga siffrorna i angivna hänseenden.

I propositionen nr 29, vilken hänvisats till lagutskott, har departementschefen

förordat viss ändring i lagen om allmänna barnbidrag med avseende

å rätt till barnbidrag för nomadskolbarn under tid, då barnet är inackorderat

vid nomadskola. De allmänna barnbidragen, vilka för ifrågavarande

nomadskolbarn nu som regel innehålles för tre kvartal under året,

föreslås sålunda utgå under hela året, vilket medför en årlig merkostnad

av omkring 83 500 kronor. Denna kostnadsökning anses ej behöva föranleda

någon uppräkning av det föreslagna anslagsbeloppet.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets

hemställan i dess utlåtande nr 1 godkänt ifrågavarande ändring i

lagen om allmänna barnbidrag, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen ma till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 527 000 000 kronor.

22 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 42), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

23.o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. Kungl.

Maj:t har (punkt 25, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

13

Anslaget är i gällande riksstat upptaget med 4 000 000 kronor.

Maximibeloppet för bidragsförskott, som tidigare var 250 kronor för år,

höjdes fr. o. m. den 1 juli 1952 till 324 kronor och fr. o. in. den 1 juli 1953

till 600 kronor för år. Bidrag till kommuns kostnader för bidragsförskott

under visst budgetår skall sökas hos länsstyrelsen före utgången av påföljande

budgetår. 1952 års höjning av maximibeloppet till 324 kronor beräknas

medföra ökad anslagsbelastning under budgetåret 1954/55 medan

den senast beslutade höjningen inte kommer att paverka statsutgifterna

för nämnda budgetår. Med hänsyn härtill anses det försvarligt att begränsa

anslagshöjningen till 600 000 kronor.

I den förut nämnda till lagutskott hänvisade propositionen nr 29 har

departementschefen i analogi med vad han föreslagit i fråga om de allmänna

barnbidragen förordat motsvarande ändring beträffande bidragsförskott

för nomadskolbarn. Denna åtgärd beräknas icke medföra någon kostnadsökning

av beskaffenhet att påverka anslaget.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets

hemställan i dess utlåtande nr 1 godkänt ifrågavarande ändring i

bidragsförskottslagen, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 000 kronor.

24 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen

m. ni. I enlighet med Kungl. Maj ■ Is förslag (punkt 26, s. 43

och 44), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för

vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

25 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl.

Maj :t har (punkt 27, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem under budgetåret

1954/55 beviljas med högst 1 400 000 kronor, dels ock till Bidrag till

uppförande eller inrättande av barnhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 600 000 kronor.

Ett av socialstyrelsen framlagt förslag om höjning av ifrågavarande

statsbidrag avvisades i 1953 års statsverksproposition. Statsutskottet, vars

utlåtande godkändes av riksdagen, anförde (uti. nr 5 s. 10), att utskottet

ansåg starka skäl föreligga för en höjning av bidragsbeloppen men att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5.

frågan härom borde sättas i sammanhang med allmänna statsbidragsutredningens

pågående arbete beträffande de till kommunerna utgående anläggningsbidragen.

Något förslag beträffande dessa bidrag har inte lagts

fram av nämnda utredning. Enligt departementschefen föreligger därför ej

anledning att nu uppta frågan om förbättring av bidragen.

Riksdagens bemyndigande begäres att under nästa budgetår bevilja

statsbidrag med samma belopp som av riksdagen medgivits för innevarande

budgetår eller 1 400 000 kronor. Medelsbehovet under nästa budgetår

för utbetalning av statsbidrag kan inte f. n. beräknas med säkerhet. Anslaget

anses emellertid kunna minskas till 1 800 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1954/55 beviljas med högst

1 400 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 800 000 kronor.

26 :o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj :t har (punkt 28, s.

45—47) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring av villkoren för statsbidrag till driften av barnhem, dels

ock till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat upptaget med samma belopp.

Departementschefen erinrar att han av kostnadsskäl inte kunde tillstyrka

ett i samband med medelsäskandena för innevarande budgetår framlagt

förslag till höjning av statsbidraget till driften av barnhem. Statsutskottet

anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande i denna fråga (uti.

nr 5 s. 11), att utskottet förutsatte att Kungl. Maj :t snarast möjligt upptoge

frågan till omprövning. Förutsättningar för en sådan omprövning

föreligger enligt departementschefens mening ännu inte.

Barnavårdskommittén har (skr. 20/ii 1952) avgivit förslag i vissa frågor,

vilka icke reglerats i gällande lagstiftning om barnavårdsanstalter. Enligt

kommitténs förslag skulle provisoriskt, i avvaktan på den revision av barnavårdslagen,

varmed kommittén f. n. arbetar, införas bestämmelser i stadgan

om barnavårdsanstalter angående förfarandet och kostnadsfördelningen,

då i barnhem intaget barn eller moder blir i behov av sjukvård

utom barnhemmet, angående anskaffande av utrustning såsom kläder, glasögon,

hålfotsinlägg, skolmateriel m. m. ävensom angående tillhandahållande

av tandvård samt särskild behandling av medicinsk eller pedagogiskt

art, m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

15

Kommittéförslaget har varit föremål för remissbehandling. I sjukvårdsfrågan

föreligger bestämda meningsskiljaktigheter mellan landstingen och

de landstingsfria städerna. Svenska landstingsförbundet är på väsentliga

punkter icke berett att tillstyrka, att en författningsmässig detaljreglering

redan nu företages. För egen del anser departementschefen, att frågan om

en reglering av de problem, om vilka det här rör sig, bör prövas först i

samband med behandlingen av det förslag till ny barnavårdslagstiftning,

som kommittén kommer att avgiva.

En fråga rörande vårdavgifter och statsbidrag anses dock böra upptagas

till behandling redan nu. Den 1 januari 1955 kommer lagen om allmän

sjukförsäkring att träda i tillämpning. Därvid kommer de på barnhemmen

intagna regelmässigt att omfattas av den i sjukförsäkringssystemet ingående

sjukvårdsförsäkringen, innebärande bl. a. att vederbörande sjukkassa

utger ersättning för sjukhusvård enligt i sjukförsäkringslagen angivna

grunder. Med hänsyn till det förändrade läge, som sålunda inträtt i nyssnämnda

hänseende, bör fr. o. m. den 1 januari 1955 barnhemmen icke få

uttaga vårdavgift för tid, varunder ersättning för sjukhusvård utgår från

allmän sjukkassa. Då plats ibland måste reserveras för att på sjukhus

intaget barn skall kunna återvända till barnhemmet, synes däremot statsbidrag

böra få utgå under tid då barnet är intaget på sjukhus, dock icke

under längre sammanhängande tid än två veckor. Statsbidragskungörelsen

bör ändras i enlighet härmed.

Utskottet, som ånyo vill understryka angelägenheten av att frågan om

höjt statsbidrag till kostnaderna för driften av barnhemmen i en nära framtid

blir föremål för omprövning, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1954 förordad ändring

av villkoren för statsbidrag till driften av barnhem;

b) till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

27 ro) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 47—49), vilket innebär en ökad mcdelsanvisning

med 15 500 kronor i anledning av utbildningens successiva

igångsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid barnhem för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av

37 000 kronor.

28 :o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. I enlighet

med Kungl. Mnj:ts förslag (punkt 30, s. 49 och 50), vilket innebär en

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5.

anslagshöjning med 200 000 kronor i anledning av ökningen av antalet daghem,

lekskolor och eftermiddagshem, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 2 950 000 kronor.

29 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 50—52),

vilket upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 288 600 kronor.

30:o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 52 och 53)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 900 000 kronor.

Statskontoret har anfört, att anslaget bör kunna räknas ned med 200 000

kronor med hänsyn till belastningens storlek (utgift 1952/53 2 710 839)

och då någon stegrad resefrekvens inte torde kunna påräknas.

Departementschefen anser försiktigheten bjuda, att minskningen begränsas

till 100 000 kronor och att anslaget alltså uppföres med 2 800 000

kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson m. fl. (I: 65) och den andra inom andra kammaren av fru

Boman m. fl. (11:93), hemställes, såvitt nu är i fråga, dels att riksdagen

till ferieresor för barn för budgetåret 1954/55 måtte anvisa ett förslagsanslag

av 2 300 000 kronor, dels ock att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t

hemställa att Kungl. Maj :t måtte företaga en allmän översyn av bestämmelserna

för erhållande av bidrag till fria resor för barn.

Beträffande den närmare motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas

till motionen II: 93.

Utskottet. Till stöd för sitt yrkande om en allmän översyn av ifrågavarande

bestämmelser har motionärerna framhållit bl. a. att en alltför stor

del av anslaget f. n. disponeras för vårdarresor, varför gruppresor för barnen

bör ordnas i större utsträckning än hittills. Enligt vad utskottet har

inhämtat uppmanar socialstyrelsen regelmässigt barnavårdsnämnderna att

söka främja en sådan utveckling, där detta av praktiska skäl är möjligt.

Vid sådant förhållande och under hänvisning till att bestämmelserna efter

föregående utredningar ändrades vid både 1951 och 1952 års riksdag är

utskottet icke berett tillstyrka motionärernas yrkande i denna del.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

17

Utskottet har icke heller funnit skäl biträda motionärernas förslag om

större anslagsminskning än departementschefen förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 65 och II: 93, i vad de avser bestämmelserna

om bidrag till fria resor för barn, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:65 och II: 93, i vad de berör

förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

31 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 54)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med samma belopp. Departementschefen

tillstyrker socialstyrelsens förslag om oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling jämväl förehaft de

under nästföregående punkt nämnda motionerna 1: 65 och II: 93, i vilka,

såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte företaga en allmän översyn av bestämmelserna för

erhållande av bidrag till fria resor för husmödrar.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 93.

Utskottet avstyrker av liknande skäl, som anförts under punkten 30,

jämväl i förevarande del motionerna I: 65 och II: 93.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 65 och II: 93, i vad de avser bestämmelserna

om bidrag till fria resor för husmödrar, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

32 :o) Bidrag till driften av semesterliem. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, s. 54 och 55), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 580 000

kronor.

2—377 Bi Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 saml. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl.

Maj :t har (punkt 35, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Stipendier

för underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Detta anslag har fr. o. m. innevarande budgetår höjts i syfte att antalet

stipendier skall kunna ökas. Socialstyrelsens förslag om höjning av stipendiebeloppen

avvisades däremot. Departementschefen är inte heller nu

beredd att tillstyrka en allmän höjning av stipendierna. Med anledning av

vad socialstyrelsen anfört finner han det emellertid motiverat att något

bättre möjlighet öppnas för hjälp åt husmödrar med småbarn. Han föreslår

därför, att det normala maximibeloppet 50 kronor lämnas oförändrat

men att stipendium då synnerliga skäl föreligger får utgå med högst 125

kronor i stället för nu gällande 100 kronor.

Socialstyrelsens förslag att anslaget anvisas med oförändrat belopp biträdes.

.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att maximibeloppet för

stipendium höjes i enlighet med vad departementschefen förordat, tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

34 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 56-—58), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

35:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 58—73) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna avlöningsstat

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 4 557 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 343 000 kronor.

Ungdomsvårdsskoleutredningen har nu slutredovisat sitt uppdrag. I

främsta rummet går utredningens förslag i vad avser anstaltsorganisatio
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

19

nen — såsom redan förutskickats i samband med vissa redan tidigare

behandlade delförslag — ut på att eleverna skall uppdelas på mindre grupper

än som hittills i allmänhet varit fallet samt att personalen skall förstärkas.

Utredningen har därjämte behandlat vissa särskilda frågor, exempelvis

elevkategoriernas differentiering på skilda skolor, yrkesutbildning,

fritidsverksamhet, personalvård och personalutbildning, skolstyrelserna

samt eftervårdsproblemen. En ingående undersökning av elevmaterialet

bildar bakgrunden till utredningens förslag.

Med hänsyn till omfattningen av utredningens reformprogram har det

synts angeläget att remissbehandlingen icke forceras. Härtill kommer att

förverkligandet av de av utredningen tidigare framlagda förslagen f. n.

pågår och föranleder förslag till årets riksdag om ett ökat antal tjänster

vid skolorna; dessa tjänster är f. ö. inräknade under den förstärkning som

utredningen föreslagit för nästa budgetår. Enligt departementschefens mening

bör en fortsatt reformering av skolorna ske successivt. Från dessa

utgångspunkter har han funnit, att behandlingen av betänkandets huvuddel

bör anstå till 1955 års riksdag, medan däremot den del av utredningsförslaget,

som avser yrkesutbildningen vid pojkskolorna — vilket avsnitt

varit föremål för särskild remissbehandling — redan nu bör upptagas till

prövning. De åtgärder, som kommer i fråga, anses vara sådana att de kan

genomföras utan att prövningen av betänkandets huvuddel avvaktas.

Undervisning i jordbruksskötsel förekommer vid samtliga åtta skolor, i

trädgårdsskötsel vid sju, i metallarbete vid sex och i snickeri — företrädesvis

möbeltillverkning — vid fem skolor. Skräddaryrket representeras

vid två samt tapetseri, bilreparation och kockutbildning vid vardera

en skola.

Utredningen anser, att utbildningen i största möjliga utsträckning bör

anpassas efter de enskilda elevernas anlag och förutsättningar. Ungdomsvårdsskolornas

resurser måste med hänsyn härtill lämna utrymme för

både en gedigen yrkesutbildning och en enklare arbetsträning. Från dessa

utgångspunkter har det synts utredningen nödvändigt, att organisationen

inom sig förfogar över ett större urval av yrkesgrenar än som f. n. är fallet.

Utredningen har fördenskull föreslagit följande. Trädgårdsutbildningen

vid Fagared skall nedläggas. Vid Forsane ändras möbelsnickeriet till inrednings-

och byggnadssnickeri; utbildningen i tapetseri och sadelinakeri

samt trädgårdsundervisningen nedlägges och i stället uppsättes verkstäder

för reparation av jordbrukets och skogsbrukets maskiner samt för

radioreparatörer—elektriker. Vid Sundbo nedlägges jordbruk och snickeri

och i stället inrättas avdelningar för bilreparatörer och murare. Vid Lövsla

och Långanäs, vilka mottager i psykiskt hänseende särskilt problematiska

elever, uppföres terapiverkstäder.

Departementschefen delar utredningens uppfattning att förbättringar är

påkallade i fråga om yrkesutbildningen. Framför allt anses elevernas påfallande

intresse för tekniska yrken böra tillvaratagas i större utsträck
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5.

ning än som f. n. är möjligt. I stället bör platsantalet inskränkas inom

vissa utbildningsgrenar, vilka förefaller överrepresenterade i betraktande

av vad som genom utredningen framkommit om elevernas genomsnittliga

yrkesinriktning.

Utan ytterligare undersökningar — bl. a. av de ekonomiska förhållandena

vid skölj ordbruken — är departementschefen icke beredd att taga

ställning till frågan om inskränkning i jordbruksundervisningen. Vad beträffar

trädgårdsskötseln är han av den uppfattningen, att undervisningen

lämpligen bör kunna överföras till jordbruket och, i den utsträckning så

kan ske, skötas av personal som avsetts för den senare yrkesgrenen. Indragning

av trädgårdsmästartjänsterna i allmänhet vid yrkesskolorna anses

dock icke böra ske ännu. Även trädgårdsmästarna är i regel indelade

till viss tjänstgöring utöver själva undervisningen, och en indragning av

ifrågavarande tjänster kan därför tänkas böra föranleda kompensation

genom personalförstärkning på annat sätt. Såsom framgår av det följande

förordas, att trädgårdsmästartjänsterna indrages endast vid två skolor,

där antalet befattningshavare på grund av övriga dispositioner i förevarande

sammanhang blir oförändrat.

Beträffande utredningens detalj förslag är departementschefen till en

början icke övertygad om att en godtagbar murarutbildning kan anordnas.

Då han delar utredningens uppfattning att snickarutbildningen vid Sundbo

bör nedläggas, föreslås, att denna yrkesgren i stället utbytes mot utbildning

av elektriker och radioreparatörer; den härför erforderliga verkstaden

anses utan några väsentliga ombyggnadskostnader kunna inrättas i

den nuvarande snickarverkstaden. Vidare biträdes förslaget, att en bilverkstad

skall uppföras vid denna skola. Trädgårdsundervisningen anses

böra sammanföras med jordbruket. Antalet yrkesgrenar och lärare blir

härigenom oförändrat vid Sundbo.

För Forsanes vidkommande biträder departementschefen utredningens

förslag. Frågan om nedläggande av trädgårdsundervisningen vid Fagared

anses böra prövas i ett senare sammanhang.

Vidare tillstyrkes, att en terapiverkstad uppföres vid Lövsta. Däremot

bör en dylik verkstad icke uppföras vid Långanäs. Av utredningens betänkande

framgår nämligen bl. a. att utredningen räknat med att denna

skola vid lämplig tidpunkt skall ändra karaktär genom att det äldsta klientelet

skall överföras till viss annan skola.

Kostnaderna för de av departementschefen förordade åtgärderna beräknas

på följande sätt:

Byggnader Inventarier

Verkstad för maskinreparationer vid Forsane ...... 41 500 35 000

Verkstad för radioreparatörer och elektriker vid

Forsane ................................................... — . 50 000

Bilreparationsverkstad vid Sundbo ..................... 123 500 38 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

21

Byggnader Inventarier

Verkstad för radioreparatörer och elektriker vid

Sundbo ...................

Terapiverkstad vid Lövsta

120 000

50 000

50 000

285 000

223 000

508 000

De nya verkstäderna förutsattes stå färdiga den 1 juli 1955. För deras

anordnande beräknas således för nästa budgetår ett belopp av 508 000 kronor.

Vid behandlingen av ungdomsvårdsskolornas byggnadsanslag återkommer

departementschefen i denna fråga. Däremot upptages icke nu

frågan om personalbehovet vid dessa avdelningar till avgörande. Vad beträffar

den egentliga yrkesundervisningen blir antalet tjänster oförändrat;

omläggningen medför endast att två trädgårdsmästartjänster i sinom tid

bör utbytas mot två yrkeslärartjänster.

Beträffande medelsbehovet under nu förevarande anslag anför departementschefen

att tjänsten som chef, tillika läkare, vid Lövsta efter senaste

innehavarens frånfälle är vakant och att skolan f. n. står under ledning

av en befattningshavare, som icke är läkare. Möjligheterna att under

innevarande eller nästa budgetår besätta läkartjänsten bedömes som ovissa.

I detta läge har Kungl. Maj :t bemyndigat socialstyrelsen att utgiva ersättning

till en särskild rådgivande psykiater vid Lövsta med 1 800 kronor i

grundbelopp samt därutöver sedvanligt besöksarvode. Jämväl vid Folåsa

anlitas en särskild psykiater. Medel bör tills vidare finnas anvisade för

särskilda psykiatrer vid dessa båda skolor. Kostnaderna uppskattas till

ca 9 000 kronor; i stället bör det under arvodesposten f. n. uppförda särskilda

arvodet å 4 000 kronor till läkaren vid Folåsa utgå. Nettoökningen

blir sålunda 5 000 kronor. Skulle uppgiften som läkare vid Folåsa i framtiden

åter komma att bestridas av anstaltschefen vid Lövsta, bör Kungl.

Maj :t på nytt kunna pröva frågan om ett årsarvode.

Såsom skett under de senaste budgetåren anses en bokhållare vid Långanäs

böra få anställas på extra stat i den mån så kan ske med anlitande

av besparingar. Det för vikarier avsedda beloppet ökas till 25 000 kronor.

För lönelclassförändringar m. m. höjes anslaget med tillhopa 94 071

kronor.

Från övergångsstaten avföres 1 rektor i Ca 29, 1 biträdande lärare i

Ca 15, 1 ladugårdsförman i Ca 13 och 1 tvättföreståndare i Ca 6.

1953 års riksdag beslöt, att vissa nya avdelningar skulle anordnas vid

Forsane, Margretelund och Lövsta, nämligen tre s. k. specialavdelningar

och en s. k. utskrivningsavdelning. För dessa avdelningar föreslås att 4

tillsynsmannatjänster (Ce 18) och 9 vår dar tjänster (Ce 12) inrättas den

1 juli 1 954. Emellertid beräknas medel endast för tillsynsmannatjänsterna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5.

samt sex av vår dart jänsterna, tillhopa 89 832 kronor. Lönekostnaderna

för de återstående tre vårdart jänsterna anses under nästa budgetår kunna

bestridas från besparingar.

Slutligen erinrar departementschefen i detta sammanhang att han i det

föregående vid behandlingen av socialstyrelsens avlöningsanslag förordat,

att en konsulent, avsedd för fosterhemsanskaffning, skall avlönas från

förevarande anslag med utnyttjande av eventuella besparingar därå.

I en inom första kammaren av herr Hesselbom väckt motion (I: 144)

hemställes, att riksdagen måtte besluta, att sjömansutbildning anordnas å

Lingatan fr. o. m. budgetåret 1954/55 i enlighet med ungdomsvårdsskoleutredningens

förslag; alternativt hemställes, att riksdagen måtte i princip

fatta beslut om sådan sjömansutbildning samt att riksdagen i anslutning

därtill måtte besluta, att fr. o. in. budgetåret 1954/55 Lingatans

yrkesskola tillföres Forsane som sjömansskola, att vid Forsane—Lingatan

utbildning ordnas för däcksmanskap samt att av det av Kungl. Maj :t under

femte huvudtiteln äskade reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. 50 000 kronor

anvisas för byggnadsarbeten vid Lingatan.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling även förehaft

den redogörelse för förhållandena vid Lingatans yrkesskola som riksdagens

år 1953 församlade revisorer lämnat under § 11 i sin berättelse. I anslutning

till redogörelsen har revisorerna gjort följande uttalande.

Med hänsyn till att ungdomsvårdsskoleutredningens betänkande f. n.

är föremål för Kungl. Maj :ts prövning har revisorerna inte ansett sig böra

ingå på de allmänna spörsmål rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna,

vartill iakttagelserna vid besöket å Lingatan samt för revisorerna

i övrigt tillgängligt material eljest kunnat ge anledning. Revisorerna

vill i stället inskränka sig till att framhålla det otillfredsställande i

såväl att Lingatan under budgetåret 1952/53 utnyttjats endast till omkring

halva sin kapacitet som att verksamheten vid skolan numera nedlagts trots

den besvärande platsbrist som råder inom åtskilliga sociala vårdområden.

Som angeläget vill revisorerna i detta sammanhang vidare framhålla, att

den psykiatriska expertis, som ställts till ungdomsvårdsskoleverksamhetens

förfogande, inkopplas på de enskilda fallen inom rimlig tid efter elevernas

intagning så att inte syftet med undersökningarna förfelas eller äventyras.

Slutligen synes det revisorerna önskvärt att de lokala skolstyrelserna

tilläggas sådana befogenheter att de verkligen få möjlighet att, på sätt vid

skyddshemsreformen 1936/37 förutsattes, utan alltför detaljerade föreskrifter

och anvisningar från socialstyrelsen bilda hörnstenar i organisationen.

Över revisorernas uttalande har yttrande avgivits av socialstyrelsen.

Utskottet. Ungdomsvårdsskoleutredningen har i september 1953 avgivit

sitt slutbetänkande. Med hänsyn till omfattningen av utredningens reform
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

23

program har departementschefen funnit, att behandlingen av betänkandets

huvuddel bör anstå till 1955 års riksdag. Den del av utredningsförslaget,

som berör yrkesutbildningen vid pojkskolorna, har emellertid redan nu ansetts

böra upptagas till prövning.

Utskottet, som förutsatt att prövningen av sistnämnda fråga icke föregriper

det slutliga ställningstagandet till utredningens förslag, delar departementschefens

uppfattning, att yrkesutbildningen vid ifrågavarande

skolor bör förbättras och att särskilt de tekniska yrkena med hänsyn till

det stora intresset bland eleverna bör ges ökat utrymme. Departementschefens

förslag att undervisningen i trädgårdsskötsel skall sammanföras

med jordbruksundervisningen synes utskottet även vara en lämplig och av

utvecklingen betingad åtgärd.

Vad angår propositionens detalj förslag har utskottet emellertid av skäl,

som anförts bl. a. i motionen I: 144, funnit det tveksamt huruvida utbildning

av radioreparatörer och elektriker redan nu bör pabörjas vid saväl

Sundbo som Forsane. Utskottet vill dock icke motsätta sig departementschefens

förslag under förutsättning att det efter ytterligare undersökning,

därvid kontakt bör tagas med vederbörande skolstyrelse, görs sannolikt att

ett tillräckligt antal elever kan tillgodogöra sig ifrågavarande undervisning.

Beträffande det i motionen I: 144 väckta förslaget om ordnande av sjömansutbildning

vid Lingatan, vilket även ingår i ungdomsvårdsskoleutredningens

framlagda reformprogram, anser utskottet att denna fråga först

bör prövas av Kungl. Maj :t. Såsom tidigare framhållits i remissyttranden

från arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen torde därvid jämväl

böra undersökas, huruvida det ur vårdsynpunkt samt av ekonomiska och

praktiska skäl är möjligt att anordna sjömansutbildning för ungdomsvårdsskoleelever

vid befintliga kommunala sjömansskolor.

I detta sammanhang vill utskottet i anledning av vad riksdagens revisorer

uttalat understryka önskvärdheten av att Lingatan — utan att man

därför binder sig för dess framtida användning som sjömansskola — snarast

kommer att utnyttjas på lämpligt sätt. Liksom revisorerna finner utskottet

det vidare önskvärt att ungdomsvårdsskolornas lokala styrelser

beredes ökade möjligheter till självständigt bedömande och handlande.

Departementschefens förslag beträffande personalbehovet vid ungdomsvårdsskolorna

liksom beräkningen av avlöningsanslaget har icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionen I: 144 icke må av riksdagen bifallas;

II. alt riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers

uttalande angående Lingatans yrkesskola i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5.

III. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari

1954 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 1 229 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 101 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 1 703 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 524 000

Summa kronor 4 557 000;

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 4 557 000 kronor.

36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 38, s. 73—78) föreslagit riksdagen att till

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 347 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 334 000 kronor.

Posterna till sjukvård åt befattningshavare samt övriga expenser höjes

i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag med 2 500 resp. 4 000 kronor,

varjämte reseposten uppräknas med 5 000 kronor. För att öka möjligheterna

till utackordering i fosterhem föreslås att delposten till eftervård

och utackordering höjes med 25 000 kronor. Med hänsyn till vikten av att

erhålla intresserade och lämpliga övervakare för de utskrivna biträder departementschefen

jämväl socialstyrelsens förslag att medel skall beräknas

för upplysningsarbete i detta syfte. Medelsanvisningen anses dock böra begränsas

till 5 000 kronor. I anslutning till utgifterna under budgetåret

1952/53 minskas delposten till beklädnad med 29 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindblom m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av herr

Ohlin m. fl. (11:374), hemställes, att riksdagen med ändring av Kungl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

25

Maj:ts förslag måtte till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

3 358 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 374.

Utskottet. Enligt motionärernas framställning bör den i propositionen

förordade medelsanvisningen för upplysningsarbete i syfte att få fram flera

och frivilliga övervakare höjas från 5 000 till 10 000 kronor, varjämte de nu

utgående övervakararvodena om högst sex kronor per månad föreslås skola

höjas till tio kronor per månad.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att

erhålla flera och lämpliga övervakare. Emellertid anser utskottet att medelsanvisningen

till upplysningsarbete med hänsyn till att den avser ett nytt

ändamål tills vidare bör begränsas till det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet.

Beträffande frågan om övervakararvodenas storlek får utskottet

erinra, att bestämmelserna om arvoden åt övervakare inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

i stort sett medger samma ersättningsmöjligheter som

vid övervakning enligt lagen om villkorlig dom och lagen om villkorlig frigivning.

Enligt utskottets mening bör en eventuell höjning av arvodena i

det ena som i det andra fallet lämpligen prövas gemensamt. Utskottet har

därför funnit sig böra avstyrka motionärernas yrkande även i denna del.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 281 och II: 374 till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 347 000

kronor.

37:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Bygg
nadsarbeten

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 78—82) föreslagit riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. in. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

1 750 000 kronor.

Till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna har för innevarande

budgetår anvisats ett anslag av 2 250 000 kronor. Av detta belopp har

1 500 000 kronor avsetts för uppförande av vissa nya avdelningar vid tre

skolor. Återstående belopp, 750 000 kronor, har avsetts för det nlcra fortlöpande

byggnadsbehovet.

Vid bedömningen av byggnadsvolymen för nästa budgetår har departementschefen

utgått från att 1 750 000 kronor skall kunna disponeras för de

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5.

med anslaget avsedda ändamålen. Till en början föreslår departementschefen

under hänvisning till vad han anfört vid behandlingen av ungdomsvårdsskolornas

avlönings- och omkostnadsanslag dels att 508 000 kronor

anvisas för anordnande av verkstäder vid Sundbo, Forsane och Lövsta och

dels att ett belopp av 45 000 kronor beräknas för anskaffande av inventarier

till de av 1953 års riksdag beslutade nya avdelningarna.

För modernisering av kök m. m. vid Morängen, gymnastikhus vid Sundbo,

oljeeldning vid Broby och Vemyra, omändring av avloppssystemen vid

Vemyra, Johannisberg och Morängen, åtgärder för vattenförsörjningen vid

Forsane, omläggning av el-nätet vid Hammargården, ny verkstadsbyggnad

vid Johannisberg samt för värmeledning m. in. vid Folåsa beräknas tillhopa

718 700 kronor. Därest det vid den fortsatta planeringen visar sig, att kostnaderna

för de särskilda byggnadsarbetena är för lågt beräknade, anses

socialstyrelsen böra låta ritningarna bli föremål för översyn i kostnadsbesparande

syfte. Skulle det härvid likväl visa sig, att arbetena icke rimligen

kan hallas vid de av socialstyrelsen beräknade beloppen, förutsätter departementschefen,

att en utjämning på sedvanligt sätt får ske med anlitande

främst av besparingar å andra byggnadsarbeten vid skolorna. Vidare förutsättes

att från anslaget i förekommande fall får täckas jämväl uppkomna

merkostnader för tidigare beslutade byggnadsarbeten liksom för inventarier

till de av 1953 års riksdag beslutade nya avdelningarna.

Vad som därefter återstår inom den av departementschefen angivna

kostnadsramen föreslås skola efter Kungl. Maj :ts bestämmande få disponeras

till personalbostäder eller standardförbättringar i äldre bostadshus.

Utskottet. I propositionen har bl. a. räknats med att ett belopp av 478 300

kronor skall efter Kungl. Maj:ts bestämmande få användas till personalbostäder.

Utskottet vill under förhandenvarande omständigheter icke motsätta

sig att det begärda bemyndigandet lämnas Kungl. Maj :t men vill framhålla

lämpligheten av att samtliga de ändamål, för vilka medel framdeles

kan komma att äskas under detta anslag, i görlig mån specificeras. Mot

den föreslagna kostnadsramen i övrigt har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 1 750 000 kronor.

38 :o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

40, s. 82 och 83), vilket innebär en minskad medelsanvisning med 12 000

kronor, hemställer utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

27

att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 9 400

kronor.

39:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 41, s. 83—85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande

av inackorderingshem m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 17 300 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 46 600 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I. O. G. T. Staten betalar första årets

hyra och bestrider kostnaderna för inventarier med 1 000 kronor per plats,

dock för varje hem högst 10 000 kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel

utbetalas underskottsersättningar med högst år shyrans belopp (se

nästföljande punkt). 1953 års riksdag anvisade ett belopp av 31 000 kronor

till uppförande av två inackorderingshem utöver vad Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

föreslagit. På grund av att bidraget bl. a. skall täcka

första årshyran — vars storlek icke på förhand låter sig exakt beräkna

ställer det sig svårt att bedöma, hur stort anslag som i realiteten erfordras.

Den genomsnittliga årshyran för de sedan ingången av år 1950 inrättade

hemmen uppgick under budgetåret 1952/53 till ca 7 900 kronor. Med hänsyn

härtill och under beaktande av svårigheterna att förutse hyrespostens

storlek anser departementschefen, att startkostnaderna för ettvart av ifrågavarande

båda hem bör beräknas till 17 900 kronor vid ett inventariebidrag

av 10 000 kronor. Då därjämte ett av de senast inrättade hemmen under

första verksamhetsåret nödgats vidkännas en vid tidigare anslagsberäkningar

icke förutsedd hyreshöjning av ca 1 000 kronor föreslås, att till

fullföljande av 1953 års beslut anvisas ett ytterligare belopp av 5 800 kronor.

Inventariebidraget föreslås höjt från 10 000 kronor till 13 000 kronor

per hem. Tre hem återstår f. n. att inrätta i enlighet med statsmakternas

beslut. Ytterligare 9 000 kronor anses således böra anvisas till inventarier.

Föreståndarparet åtnjuter såsom ersättning för sitt arbete inom inackorderingshemmet

förmånerna av fri bostad, kost och tvätt, vilka förmåner

genom beslut av socialstyrelsen kan utsträckas till att omfatta jämväl

minderåriga barn. Departementschefen kan icke biträda styrelsens förslag

att därutöver en kontant ersättning skall utgå till husmodern.

Ett anslag av 2 500 kronor beräknas jämväl för nästa budgetår till

I. O. G. T.

I en inom andra kammaren av herr Nyberg och fru Löfqvist väckt motion

(11:3) hemställes att riksdagen måtte besluta, att en kontant lön av

1 000 kronor per år skall utgå till husmödrarna vid vart och ett av de av

opaginerad Kontrollera mot PDF

2° Statsutskottets utlåtande nr 5.

I. O. G. T. bedrivna inackorderingshemraen och att i bidrag till inrättande

av inackorderingshem m. m. för budgetåret 1954/55 anvisas ett reservationsanslag

av 30 300 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet kan i likhet med departementschefen icke tillstyrka att utöver

nu utgående naturaförmåner jämväl en kontant ersättning skall utgå till

husmödrarna vid inackorderingshemmen. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit något att erinra mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 3 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 17 300 kronor.

40.o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl.

Maj;t har (punkt 42, s. 85) föreslagit riksdagen att till Ersättning till inackorderingshem

för driftförluster för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra året ersättning av staten

för uppkomna driftunderskott med högst årshyrans belopp. Till ifrågavarande

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 55 000 kronor.

Socialstyrelsen föreslår, att underskottsersättningarna i fortsättningen

skall utgå halvårsvis i förskott i stället för i efterskott. Därest detta förslag

bifalles erfordras ett belopp av 112 500 kronor, motsvarande U/2 års bidrag,

eljest kan medelsbehovet beräknas till 75 000 kronor.

Departementschefen som icke är beredd att f. n. föreslå övergång till förskottsbetalning

av underskottsersättningarna föreslår, att anslaget uppföres

med 75 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 20) hemstalles,

att riksdagen måtte besluta, att underskottsersättningarna vid de av

I. O. G. T. drivna inackorderingshemmen i fortsättningen skall utbetalas

halvårsvis i förskott.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Såsom motionären anfört torde en omläggning i enlighet med

socialstyrelsens förslag av utbetalningarna av underskottsersättningarna

vara ägnad att minska de ekonomiska svårigheter under vilka verksamheten

bedrives. Utskottet tillstyrker därför att ersättningarna i fortsätt
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

29

ningen får utgå halvårsvis i förskott och att anslaget för nästa budgetår

anvisas med 37 500 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionen II: 20 till Ersättning till inackorderingshem

för driftförluster för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 112 500 kronor.

41 :o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 43, s. 86), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

42:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

44, s. 87—93) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8 skall ökas med två, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 173 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 064 000 kronor.

Departementschefen har anmält att Kungl. Maj :t efter förslag av statens

organisationsnämnd bemyndigat styrelsen att under innevarande budgetår

anskaffa en tryckerianläggning för framställning av bl. a. den inom arbetsförmedlingsverksamheten

använda riksvakanslistan. Kostnaderna för saväl

anskaffningen som den för anläggningen erforderliga personalen har därvid

förutsatts bli kompenserade genom besparingar huvudsakligen under

styrelsens omkostnadsanslag. Besparingarna har möjliggjorts genom att en

tidigare beslutad plan för vakansrapportering genom telexsändningar övergivits.

Innan närmare erfarenheter vunnits, anses personalbehovet för

tryckerianläggningen böra helt tillgodoses genom anställande av extra personal.

Medel beräknas tills vidare för en tryckeriförman i Cg 14 samt för

extraanställd biträdespersonal inom ramen för ett belopp av 23 000 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande budgetår anförde

departementschefen bl. a., att det förändrade läget på arbetsmarknaden och

därav betingade planerings- och verkställigbetsåtgärder till bekämpande av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5.

arbetslöshet kunde medföra behov av tillfällig förstärkning av styrelsens

organisation. Han framhöll vidare, att i avbidan på erfarenheter angående

utvecklingen på arbetsmarknaden borde eventuellt erforderliga förstärkningar

efter Kungl. Maj :ts prövning ske inom styrelsens krisorganisation.

Vad sålunda anfördes lämnade riksdagen utan erinran. Med anledning av

det ändrade arbetsmarknadsläget har Kungl. Maj:t under år 1953 medgivit

styrelsen att inom krisorganisationen anställa två befattningshavare i

Cg 31, tre i Cg 27, tre i Cg 25 och en i Cg 13. Av dessa befattningar har

en i Cg 27 avsetts för uppgifter rörande styrelsens maskinberedskap och

övriga för arbetslöshetsärenden. Dessa befattningar ävensom de ytterligare

tjänster som möjligen kan bli nödvändiga anses tills vidare böra upptagas

som extra tjänster inom krisorganisationen.

Med hänsyn till försäkringsbyråns ökade uppgifter i samband med

arbetslöshetsförsäkringen föreslås, att byrån förstärkes med en amanuenstjänst.

Styrelsens beräkning av kostnaderna för löneklassuppflyttningar m. m.

godtas. Antalet ordinarie kontorsbiträden ökas med 2 till 90.

De av departementschefen förordade förslagen medför en kostnadsökning

av sammanlagt 109 000 kronor.

Utskottet, som förväntar att den för arbetsmarknadsstyrelsen anskaffade

tryckerianläggningen även i fortsättningen skall medge utrymme för besparingar,

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 929 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 66 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 744 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 17 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 415 800

Summa kronor 4 173 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 173 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

31

43:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 45, s. 93—96), vilket innebär en anslagsminskning

med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

736 000 kronor.

44:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj:t har

(punkt 46, s. 96—98) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsen:

Krisorganisationen för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 875 000 kronor.

Under de senaste åren har antalet befattningar för byggnadstillståndsärenden

kunnat minskas efter hand som lättnader i byggnadsregleringen

genomförts. Såvitt nu kan förutses torde den senast beslutade utformningen

av regleringen icke nämnvärt komma att påverka personalbehovet

för de uppgifter av utredande natur, varmed den nuvarande personalen i

huvudsak är sysselsatt. I den mån möjligheter till indragningar befinnes

föreligga bör de enligt departementschefen självfallet tillvaratagas.

Å andra sidan ökas medelsbehovet vid ett bifall till förslaget att de personalförstärkningar

för planerings- och verkställighetsåtgärder till bekämpande

av arbetslöshet, vilka departementschefen redovisat vid anmälan av

styrelsens avlöningsanslag, även under nästa budgetår skall belasta anslaget

till styrelsens krisorganisation. Kostnaderna för ifrågavarande tjänster

kan för helt budgetår beräknas till ca 180 000 kronor. Behovet framdeles

av de redan inrättade tjänsterna liksom av eventuell ytterligare förstärkning

kan icke nu bedömas med hänsyn till ovissheten om utvecklingen på

arbetsmarknaden.

Säkra hållpunkter för beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår

finnes sålunda inte. Departementschefen förordar, att anslaget höjes

med 125 000 kronor till 1 000 000 kronor, varav för avlöningar beräknas

910 000 kronor och för omkostnader 90 000 kronor.

Utskottet, som understryker angelägenheten av att möjligheterna till

fortsatt minskning av personalen för byggnadstillståndsärenden tillvaratages,

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5.

4o.o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 47, s. 98—105) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för den offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med aderton,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för den

offentliga arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1954/55, dels ock till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

18 113 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 17 733 000 kronor.

I fråga om kontorsorganisationen tillstyrkes, att kontoret i Slite uppflyttas

till kontor i klass 5 samt att det tillfälliga kontoret i Nora ersättes

med kontor i klass 4. Med anledning härav minskas anslagsposten till tillfällig

personal med 6 900 kronor.

Beträffande övriga organisationsfrågor föreslås att i Sandviken inrättas

en skrivbiträdestjänst i reglerad befordringsgång i enlighet med styrelsens

förslag. Vidare tillstyrkes styrelsens förslag till indragning av 5 extra skrivbiträdestjänster

i Göteborg.

Månadsarvodet till läkarna hos länsarbetsnämnderna anses böra höjas

med 20 % från 200 till 240 kronor. En assistenttjänst vid ungdoms- och

tjänstemannaförmedlingen i Karlskoga föreslås uppflyttad från Ce 16 till

Ce 19. Vidare förordas att ungdomsförmedlingarna i Stockholm och Solna

förstärkes med vardera en assistenttjänst i Ce 19.

Med hänsyn till den fortgående utvidgningen av försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola beräknas ytterligare medel till arvoden åt yrkesvalslärare.

Med tillämpning av de grunder, som Kungl. Maj :t tidigare följt

vid bestämmandet av arvodesbeloppens storlek, anses anslagshöjningen

kunna begränsas till 25 000 kronor.

Av skäl som arbetsmarknadsstyrelsen anfört förordas att till avlöningar

åt arbetsförmedlingsombud beräknas ytterligare 10 000 kronor.

Styrelsens förslag beträffande ordningen för bestridande av kostnader

för sakkunniga m. fl. samt beräkningen av medelsbehovet, löneklassuppflyttningar

m. m. föranleder ingen erinran. I enlighet med grunderna för

reglerad befordringsgång för biträdespersonal ökas antalet ordinarie kontorsbiträden

med 18.

De förslag, som departementschefen tillstyrkt, medför en anslagshöjning

med sammanlagt 359 000 kronor, vartill lägges ett belopp av 21 000 kronor

i anledning av den ändrade lönegrupperingen.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna indragningen av fem

extra skrivbiträdestjänster i Göteborg har motiverats av att länsarbetsnämnden

där i början av innevarande år inflyttat i nya lokaler. Flertalet av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33

nämndens expeditioner har därigenom kunnat sammanföras till en byggnad.

Utskottet förväntar att de möjligheter till ytterligare personalminskning

som av denna anledning må yppa sig tillvaratages.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke föranlett utskottet till annat uttalande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation antalet kontorsbiträden

i lönegrad Ca 8 skall ökas med aderton;

b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 789 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 241 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 984 400

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 096 900

Summa kronor 18 113 000;

c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 18 113 000

kronor.

46:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. Kungl. Maj :t

har (punkt 48, s. 106—108) föreslagit riksdagen att till Den offentliga

arbetsförmedlingen: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 4 568 000 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 4 328 000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar räknas i anslutning till medelsåtgången

under budgetåret 1952/53 upp med 30 000 kronor. De nya lokalerna

för arbetsförmedlingen i Göteborg ökar utgifterna under anslagsposten till

lokalkostnader med ca 140 000 kronor. Ökade kostnader är vidare att

emotse på grund av nya lokaler på andra håll samt genom de generella

hyreshöjningarna in. m. Då vidare lokalersättningarna till arbetsförmedlingsombuden

anses böra höjas med 20 %, uppräknas anslagsposten med

232 000 kronor. Å andra sidan minskas medelsanvisningen till underhåll

och drift av tjänstebilar med 20 000 kronor och till publilcationstryck med

2 000 kronor. Nettoökningen begränsas sålunda till 240 000 kronor.

3—377 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 5.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

4 568 000 kronor.

47:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. Kungl.

Maj :t har (punkt 49, s. 108 och 109) föreslagit riksdagen att till Den offentliga

arbetsförmedlingen: Krisorganisationen för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 500 000 kronor.

Med anledning av de successivt genomförda lättnaderna i byggnadsregleringen

har under budgetåret 1952/53 och innevarande budgetår mellan 40

och 45 tjänster inom krisorganisationen indragits. Den kvarvarande personalen

för byggnadstillståndsärenden sysselsättes huvudsakligen med utredningsarbete

och endast till mindre del med övervakningsuppgifter. Såvitt

nu kan bedömas, torde upphävandet fr. o. m. den 1 januari 1954 av byggnadstillståndsgivningen

för bostadsbyggandet icke komma att i större utsträckning

påverka personalbehovet. Emellertid förutsätter departementschefen,

att styrelsen liksom hittills tillvaratager de möjligheter till indragningar

som erbjuder sig.

Med hänsyn till det försämrade arbetsmarknadsläget har Kungl. Maj :t

medgivit styrelsen att under budgetåret 1952/53 inom ramen för ett visst

belopp anställa extra personal inom arbetsförmedlingens krisorganisation

för planerings- och verkställighetsåtgärder till bekämpande av arbetslöshet.

Det är icke möjligt att nu bedöma behovet i fortsättningen av dylik personal.

Även med beaktande av visst utrymme härför anses dock anslaget

kunna upptagas med något lägre belopp än för innevarande budgetår. Departementschefen

föreslår, att anslaget uppföres med 2 400 000 kronor, därav

1 900 000 kronor till avlöningar och 500 000 kronor till omkostnader.

Utskottet, som understryker departementschefens uttalande beträffande

möjligheterna till personalindragningar, tillstyrker Kungl. Majrts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Krisorganisationen för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 400 000 kronor.

48 :o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt

50, s. 109—112) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

35

För innevarande budgetår har anslaget upptagits med 20 000 000 kronor.

Med anledning av förslag av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen

beslöt 1953 års riksdag en väsentlig förbättring av ersättningarna

från de erkända arbetslöshetskassorna samt höjning av statsbidragen till

kassorna. Nämnda utredning fortsätter arbetet med översyn av de beträffande

försäkringen gällande bestämmelserna. Departementschefen räknar

icke med att förslag i ämnet skall föreläggas 1954 års riksdag.

Vad angår medelsbehovet under detta anslag kan det i förväg beräknas

endast uppskattningsvis, da det är beroende av flera osäkra faktorer, främst

arbetslöshetens storlek och fördelning på yrkesgrenar under vinterhalvåret.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår tillkommer

den osäkerhet som betingas av att bestämmelserna rörande ersättningsbelopp

och statsbidrag ändrats avsevärt fr. o. m. den 1 juli 1953. Med hänsyn

främst till dessa ändringar samt den något ökade arbetslösheten är en

väsentlig höjning av anslaget nödvändig.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén (I: 241) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad

m. fl. (II: 421), hemställes, att riksdagen till bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1954/55 måtte anvisa ett förslagsanslag av

34 500 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen

11:421.

Utskottet. Yrkandet i motionerna I: 241 och II: 421 har framställts under

förutsättning av bifall till av samma motionärer i två likalydande motioner,

1: 240 och II: 420, väckt förslag om ändring i förordningen om statsbidrag

till erkända arbetslöshetskassor. Sistnämnda motioner har hänvisats till

lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, som i sitt utlåtande nr 14

avstyrkt desamma. Vid sådant förhållande avstyrker statsutskottet för sin

de! motionerna I: 241 och II: 421.

Under åberopande härav och då departementschefens anslagsberäkning

icke givit anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:241 och 11:421 till Bidrag till

erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor.

49:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. Kungl. Maj:t

bar (punkt 51, s. 112—126) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

arbetslöshetens bekämpande m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 000 000 kronor.

Beträffande en av departementschefen lämnad redogörelse för det allmänna

arbetsmarknadsläget samt för finansfullmaktens utnyttjande under

innevarande budgetår, i vilket sistnämnda avseende behovet av anslag å

tilläggsstat senare under vårsessionen kommer att anmälas för riksdagen,

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 121—123).

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att till beredskapsarbeten

skall få hänvisas inte blott arbetslösa, som är anmälda hos arbetslöshetsnämnd

såsom hjälpsökande, utan även arbetslösa, som endast är anmälda

hos arbetsförmedlingen. Beredskapsarbetena är formellt sett en hjälpform

enligt arbetslöshetskungörelsen och står därför öppna endast för förstnämnda

grupp av arbetslösa. Motsvarande inskränkning gäller inte för

hänvisning till arbeten som i sysselsättningsfrämjande syfte anordnas med

anlitande av andra anslag å riksstaten än det nu ifrågavarande eller av anslag

å beredskapsstat. Det anses inte rationellt att hänvisningen till beredskapsarbeten

skall vara bunden av snävare regler än hänvisningen till

andra arbeten. Beredskapsarbetena, som delvis drives i arbetsmarknadsstyrelsens

egen regi och lättare än andra arbeten kan anpassas efter arbetsmarknadens

utveckling, bör i enlighet med styrelsens förslag kunna komma

ifråga för arbetslösa av alla kategorier. Härigenom kan bl. a. belastningen

å arbetslöshetskassorna minskas. Den omfattning, vari beredskapsarbeten

får anordnas, skall givetvis även i framtiden regleras av de anvisade anslagens

belopp. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser rörande ifrågavarande uppmjukning av hänvisningsreglerna.

Ett av arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag rörande arkivarbeten

och musikerhjälp har mött vägande erinringar i remissyttrandena.

Departementschefen kan för sin del inte förorda en omläggning av

dessa hjälpformer i enlighet med förslaget. Av de av styrelsen lämnade

uppgifterna framgår, att det beträffande en stor del av de i arkivarbete och

musikerhjälp sysselsatta är mycket osannolikt att de kan beredas arbete

i öppna marknaden. Det oaktat anses det böra fasthållas, att arkivarbete

och musikerhjälp i princip är att anse som arbetslöshetshjälp och att de

hjälpta så snart som möjligt bör hänvisas till vanligt arbete. Något inordnande

av dessa hjälpformer i arbetsvärden kan departementschefen därför

inte tillstyrka. Om arbetslöshet av större omfattning skulle uppstå bland

arbetstagare, som inte lämpligen kan hänvisas till beredskapsarbete, anses

det däremot böra förutsättas, att ett ökat behov av arbetsmöjligheter för

dessa grupper inte skall tillgodoses enbart av staten utan att vederbörande

kommuner skall göra sin insats genom att ordna kommunala arbeten.

Beträffande den övre åldersgränsen för erhållande av arbetslöshetshjälp

gäller f. n. följande. Kontantunderstöd utgår som regel ej till personer som

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37

fyllt 67 år. Vid beredskapsarbete medgives sysselsättning av personer över

67 år endast under förutsättning av en periodisk undersökning av vederbörandes

arbetsförmåga och en noggrann behovsprövning, som vanligen

resulterar i att hänvisningstidens längd begränsas. Arkivarbetare och

musikerhjälpta, som fyllt 67 år, kan efter prövning i varje särskilt fall

och med viss begränsning i fråga om hänvisningstidens längd medgivas

kvarbli i ifrågavarande arbeten under vissa förutsättningar. Tiden anses

nu mogen att fastställa en övre åldersgräns för alla dessa former av

arbetslöshetshjälp. Den övre åldersgränsen för arbetslöshetshjälp föreslås

skola sammanfalla med folkpensionsåldern. Dock bör undantag från denna

regel kunna göras bl. a. för personer, som efter uppnådd pensionsålder

ännu har försörjningsplikt mot minderåriga barn, samt utlänningar, som

icke åtnjuter folkpension. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga närmare bestämmelser.

Departementschefen anser, i likhet med utrikesdepartementets understödsnämnd,

att sådan erfarenhet vunnits beträffande understödsverksamheten

för svenska sjömän i utländsk hamn, att denna verksamhet

nu bör ges en mera stadigvarande karaktär. Verksamheten bör i allt

väsentligt drivas enligt de riktlinjer, som tillämpats under försöksperioden.

Vid en ökad arbetslöshet bland sjöfolket bör möjlighet finnas för hjälpverksamhetens

bedrivande i ett större antal hamnar än f. n. Det anses böra få

ankomma på Kungl. Maj :t att efter prövning från fall till fall förklara vilka

hamnar isom skall betraktas som centralhamnar. Departementschefen har

ingen erinran mot en sådan ändring i bestämmelserna angående understödsverksamheten

att understöd kan utges in natura.

Härefter behandlas arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet

under anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in.

Styrelsen har för beredskapsarbeten under innevarande och nästa budgetår

beräknat belopp, som avsevärt överstiger kostnaderna under budgetåret

1952/53. Med hänsyn till den högre arbetslösheten, vilken gjort det

nödvändigt att sysselsätta flera arbetslösa i beredskapsarbete innevarande

budgetår än tidigare, samt ovissheten om arbetsmarknadens utveckling på

något längre sikt anses ingen erinran kunna riktas mot en viss uppräkning

av beloppen.

Departementschefen bär intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens

beräkningar av kostnaderna för arkivarbete, musikerhjälp och forskarstipendier.

Forskarstipendiaternas antal vid utgången av november 1953

var 38. Några nya forskarstipendier beviljas icke. Då flera av de utländska

forskarstipendiaterna nu vistats i landet så länge att de beträffande tiden

kvalificerat sig för erhållande av svenskt medborgarskap, har Kungl. Maj :t

genom beslut den 4 september 1953 föreskrivit, att stipendium må innehavas

utan hinder av att stipendiat förvärvar svenskt medborgarskap.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Beträffande kontantunderstöden anmäles, att genom beslut av Kungl.

Maj:t den 30 januari och 30 oktober 1953 — sedan viss erfarenhet vunnits

i fråga om de understödsbelopp, som de erkända arbetslöshetskassorna fastställt

med anledning av de av 1953 års riksdag beslutade ändringarna i bestämmelserna

om erkända arbetslöshetskassor — kontantunderstöden blivit

föremål för viss mindre höjning.

Vid behandlingen i det följande av anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet föreslår departementschefen enhetliga utbildningsbestämmelser

för den verksamhet, som bedrives för yrkesutbildning,

omskolning och fortbildning av partiellt arbetsföra, arbetslösa och s. k. friställd

arbetskraft. Vissa utbildningsbidrag till arbetslösa bestrides från anslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Med tillämpning

av de i nämnda sammanhang föreslagna reglerna bör kostnaderna för utbildningsbidrag

— bortsett från timpenning — till andra arbetslösa än partiellt

arbetsföra som regel bestridas från sistnämnda anslag.

Beträffande statliga steninköp erinras, att enligt förslag i 1953 års statsverksproposition,

vilket bifölls av riksdagen, de sedan många år pågående

statliga stenbeställningarna i princip skulle avvecklas. Om svårigheter

skulle uppkomma att sysselsätta den äldre arbetskraften skulle dock frågan

om steninköp med anlitande av arbetslöshetsanslaget tagas under förnyad

prövning. Sedan beslutet om stenbeställningarnas avveckling fattades, har

marknaden för sten undergått en väsentlig försämring. Under tiden januari

—oktober 1953 har exporten av gatsten endast varit hälften så stor som

exporten motsvarande tid 1952. Även på den inhemska marknaden har

konsumtionen av gatsten minskats. För att sysselsätta den äldre arbetskraften

har för innevarande budgetår 3,2 miljoner kronor anvisats till statliga

stenbeställningar. Därvid har bl. a. föreskrivits, att beställningarna i

större utsträckning än förut skall inriktas på kantsten i stället för gatsten.

Ett ökat framtida behov av kantsten anses kunna påräknas. Ett flertal

äldre stenarbetare har omskolats till kantstenshuggare. Då försäljningsläget

för gatsten f. n. är synnerligen mörkt, torde ytterligare medel för statsbeställningar

bli erforderliga innevarande budgetår. Det torde vara omöjligt

att med någon säkerhet bedöma behovet av statsbeställningar under nästa

budgetår. Tillstånd till sysselsättning vid statliga stenbeställningar med

anlitande av förevarande anslag anses böra, i konsekvens med vad tidigare

föreslagits i fråga om fastställande av en övre åldersgräns för andra former

av arbetslöshetshjälp, icke meddelas stenarbetare som uppnått folkpensionsåldern.

Slutligen anmäler departementschefen att Kungl. Maj :t den 20 november

1953 från förevarande anslag anvisat 200 000 kronor för upprätthållande av

driften vid Törefors A.-B:s sågverk i Töre under tiden januari—maj 1954.

Efter förhandlingar med Töreutredningen har Lesjöfors A.-B. åtagit sig att

mot ett bidrag av statsmedel på nämnda belopp utföra sågning vid Töre
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

39

fors under tiden januari—maj 1954 av en timmerfångst motsvarande ca

1 600 standards sågad vara. I maj 1954 beräknas driften vid sågverket definitivt

upphöra. Ett av Töreutredningen framlagt förslag om åtgärder för

att tillföra Tore kommun ny permanent industriell verksamhet prövas f. n.

Med hänsyn till ovissheten om arbetsmarknadens utveckling är det

svårt att exakt beräkna medelsbehovet under förevarande anslag såväl för

innevarande som för nästa budgetår. Det är möjligt, att anslag å tilläggsstat

måste begäras för innevarande budgetår. För budgetåret 1954/55 har

arbetsmarknadsstyrelsen beräknat ett medelsbehov av 28 600 000 kronor.

Departementschefen anser sig böra räkna med ett anslag av 25 000 000

kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Karl Andersson m. fl. (I: 145) och den andra inom andra kammaren

av herr Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 178), hemställes, att riksdagen måtte

bemyndiga Kungl. Maj :t att av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in. för statliga steninköp anvisa de ytterligare medel, utöver

1 000 000 kronor, som kan visa sig erforderliga.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 145.

Utskottet. Till beredskapsarbeten kan f. n. hänvisas endast sådana

arbetslösa, som är anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnd, medan

arbeten som i sysselsättningsfrämjande syfte anordnas med anlitande

av andra anslag än det nu förevarande står öppna för alla kategorier arbetslösa.

I likhet med departementschefen finner utskottet detta icke rationellt

i synnerhet som beredskapsarbetena enligt vad erfarenheten visat lättare

än andra arbeten kan anpassas till det aktuella arbetsmarknadsläget. Utskottet

tillstyrker sålunda att hänvisningsreglerna för beredskapsarbeten

bringas i närmare överensstämmelse med motsvarande regler för övriga

arbeten,

Utskottet ansluter sig även till departementschefens uppfattning att

någon omläggning av formerna för arkivarbeten och musikerhjälp icke nu

bör vidtagas.

Beträffande frågan om den övre åldersgränsen för erhållande av arbetslöshetshjälp

vill utskottet icke motsätta sig att denna gräns för samtliga

hjälpformer inbegripet tillstånd till sysselsättning vid statliga stenbeställningar

i princip fastställes att sammanfalla med folkpensionsaldern. Enligt

propositionen skall undantag från den övre gränsen för arbetslöshetshjälp

kunna göras bl. a. för personer, som har försörjningsplikt mot minderåriga

barn, samt för utlänningar, som icke åtnjuter folkpension. Utskottet förutsätter

att dessa dispensmöjligheter även skall gälla för stenarbetarna vid

de statliga beställningarna. Ett annat skäl för undantag utgör enligt ut
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5.

skottets mening den i motionerna I: 145 och II: 178, speciellt med tanke på

stenbeställningarna, framförda synpunkten, att avgång av överårig arbetskraft

kan äventyra arbetsmöjligheterna för övriga på samma arbetsplats

anställda personer.

Sedan riksdagen förra året fattade beslut om att de statliga stenbeställningarna,

under förutsättning att svårigheter icke uppkom att sysselsätta

den äldre arbetskraften, skulle avvecklas, har avsättningsförhållandena

inom stenindustrien utvecklats i ogynnsam riktning. I anledning härav har

Kungl. Maj :t hittills under innevarande budgetår anvisat 4,8 miljoner

kronor till statliga stenbeställningar. Med hänsyn till ovissheten om marknadsläget

förordar utskottet i likhet med departementschefen att medel för

ändamålet får stå till Kungl. Maj:ts förfogande jämväl under nästa budgetår.

Utskottet har härvid i anslutning till yrkandet i motionerna I: 145 och

II: 178 förutsatt, att medel för statliga beställningar skall kunna anvisas i

den utsträckning, som betingas av behovet att säkerställa sysselsättningen

för ifrågavarande arbetskraft.

Vad departementschefen i övrigt anfört vid anmälan av förevarande

anslag har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av motionerna I: 145 och II: 178 godkänna

vad utskottet ovan anfört;

b) till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000

kronor.

50 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. Kungl. Maj :t har

(punkt 52, s. 126—129) föreslagit riksdagen att till Kostnader för överflyttning

av arbetskraft för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med samma belopp. Vid

utgången av budgetåret 1952/53 fanns en reservation av 1 587 659 kronor.

Från detta anslag bestrides bl. a. kostnaderna för vissa bidrag rid omskolning

av s. k. friställd arbetskraft. Denna bidragsform tillkom år 1949

i samband med att ett större antal byggnadsarbetare beräknades behöva

omskolas till verkstads- och annat arbete. Departementschefen föreslår i

det följande vid behandlingen av anslaget till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet enhetliga utbildningsbidrag för arbetslösa m. fl.

Vid bifall härtill torde behovet av förstnämnda form av omskolningsbidrag

och medelsbehovet för desamma under förevarande anslag i stort

sett falla bort. Vid införande av omskolningsverksamheten för friställd arbetskraft

förutsattes emellertid, att den skulle få utnyttjas även för änkor,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

41

frånskilda m. fl. som ansågs behöva viss omskolning för att kunna återinpassas

på arbetsmarknaden. Denna möjlighet till omskolning torde ej

ha utnyttjats i större utsträckning. Då behov av omskolmngsmöjligheter

i angivna fall torde föreligga, bör emellertid anslaget fortfarande få tagas

i anspråk härför, varvid de föreslagna enhetliga utbildningsbidragen bör

tillämpas.

Med hänsyn till den förefintliga reservationen å anslaget erfordras endast

formell medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Werner

m. fl. (1:85) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i

Göteborg m. fl. (11:111), i vilka motioner hemställes, att riksdagen till

Sveriges KFUK:s riksförbund beviljar ett anslag av 20 000 kronor för kostnader

i samband med inrättandet av kurator stjänst för svensk ungdom i

England.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 111.

Utskottet. Enligt utskottets mening bör det i första hand ankomma på

Kungl. Maj :t att pröva frågan om statsbidrag för det i motionerna 1: 85

och II: 111 berörda ändamålet. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande

motionsyrkanden.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit anledning till erinran, hemställer

utskottet,

a) att motionerna I: 85 och II: 111 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

51 :o) Arbetskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj .ts förslag

(punkt 53, s. 130—132), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 164 100

kronor.

52 :o) Bidrag till kommunal och enskild arhetsvårdsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 54, s. 132—134), vilket innebär

en ökad medelsanvisning med 10 500 kronor i anledning av reservationsmedelsförbrukning,

med 5 000 kronor till halvskyddad verksamhet och med

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 5.

24 500 kronor till träningsverkstäder och arbetscentraler, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 420 000 kronor.

a3.o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj :t

har (punkt 55, s. 134—148) föreslagit riksdagen att dels godkänna de utbildningsvillkor

för partiellt arbetsföra och arbetslösa, som av departementschefen

förordats, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000

kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 1 950 000 kronor

har 1 850 000 kronor beräknats till omskolningsbidrag, 50 000 kronor till

läkarundersökningar, 45 000 kronor till psykotekniska prov och 5 000 kronor

till upplysningsverksamhet.

Departementschefen behandlar till en början en utredning av arbetsmarknadsstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning med förslag till

enhetliga utbildningsvillkor för partiellt arbetsföra, arbetslösa och s. k. friställd

arbetskraft.

Nuvarande utbildningsvillkor för ifrågavarande kategorier har utformats

under olika förutsättningar och vid skilda tidpunkter samt företer

sinsemellan betydande skillnader. Yrkesutbildning av arbetslösa och friställd

arbetskraft försiggår uteslutande vid av överstyrelsen för Yrkesutbildning

anordnade kurser. Även för partiellt arbetsföra, som i-, n. är

den ojämförligt största av ifrågavarande tre grupper kursdeltagare, utnyttjas

sådana kurser i stor utsträckning. På de utbildningsplatser, som

mottager olika kategorier utbildningssökande, kan det förekomma, att kursdeltagarna

erhåller olika förmåner utan att skiljaktigheterna är sakligt

motiverade. Av lättförklarliga skäl kan detta skapa en viss irritation. Även

ur mera allmän synpunkt är det enligt departementschefen av intresse att

utbildningsbidrag i likartade fall utgår efter samma grunder. Det anses

därför önskvärt, att ett i det väsentliga enhetligt system för utbildningsbidrag

till ifrågavarande grupper införes. Åtgärder i detta syfte utgör

också ett naturligt led i det pågående arbetet för att stärka beredskapen

mot arbetslöshet.

Det föreliggande förslaget innebär, att kontantunderstöden för arbetslösa

skall läggas till grund vid beräkningen av de maximala förmånerna.

Härjämte skall timpenning utgå. Såsom högsta gräns för bidragen har satts

ai betsinkomsten inom det blivande yrket. Jämfört med nuvarande olika

maximala förmåner medför förslaget en jämkning i både höjande och sänkande

riktning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

43

Departementschefen finner förslaget i det hela väl avvägt och kan med

vissa jämkningar ansluta sig till detsamma. Hans erinringar föranledes

främst av att de av Kungl. Maj :t beslutade höjningarna av kontantunderstödens

maximibelopp inte går så långt som arbetsmarknadsstyrelsen i

förevarande sammanhang föreslagit. Departementschefens förslag innebär,

att utbildningsbidragets maximibelopp vid utbildning i hemort, som

tillhör ortsgrupp 5, blir per månad 418 kronor för ensamstående och o38

kronor för makar utan barn. Vid utbildning utom hemorten, då både

denna och utbildningsorten tillhör ortsgrupp 5, blir motsvarande maximibelopp

418 och 685 kronor.

I annat sammanhang anmäler departementschefen frågan om förbättrade

folkpensionsförmåner till svårt invalidiserade, varvid föreslås en höjning

av blindtillägget och ett särskilt tillägg i vissa andra fall av hjälplöshet.

I anslutning därtill förordas, att dessa förmåner, vilka enligt förslaget

icke skall räknas såsom inkomst vid fastställandet av folkpensionens

storlek, ej heller bör betraktas som inkomst vid bestämmandet av

förevarande utbildningsbidrag. I övrigt anses emellertid liksom hittills vid

bestämmandet av bidragen hänsyn böra tagas till utgående pension, försäkringsersättning,

arbetslönen i kommande yrke m. m.

Vad angår övriga föreslagna förmåner bör enligt departementschefens

mening starthjälp efter slutad utbildning lämnas mot aterbetalningsskyldighet,

varvid tidpunkten för återbetalningen torde böra bestämmas efter

omständigheterna i det enskilda fallet. I fråga om militärskadade bör aterbetalningsskyldighet

dock ej föreligga.

I fråga om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun anför departementschefen

följande.

Beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utgår förslaget

från att kommunerna skall bidraga med 25 % av kostnaderna för

utbildningsbidrag till såväl partiellt arbetsföra som arbetslösa. Denna

fördelning har i remissyttrandena mött erinran endast från svenska stadsförbundet,

som förordat en begränsning av kommunernas bidragsskyldighet

till kostnaderna för familjeförsörj ningen. I jämförelse med gällande

regler innebär det av arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

framlagda förslaget en överflyttning av kostnader såväl från

staten till kommunerna som från kommunerna till staten. Beträffande

partiellt arbetsföra tillämpas f. n. angivna kostnadsfördelning med det

undantaget att kommunerna inte betalar någon del av timpenning, som

bestrides från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag

till vissa omskolningskurser in. m. Kostnaderna för arbetslösa med undantag

av friställda ankommer i princip på kommunerna med rätt till statsbidrag

med 20—80 % av kostnaderna. Vid kurser för friställda betalar

staten hela kostnaden. Såvitt angår de partiellt arbetsföra må framhållas,

att yrkesutbildning och omskolning av sådana tidigare meddelades endast

av pensionsstyrclscn och sedermera av både pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

samt att huvuddelen av pensionsstyrelsens verksamhet

på delta område numera överförts till arbetsmarknadsstyrelsen. Pensions
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5.

styrelsen tillämpade i sin verksamhet den principen att vederbörande kommun

eller enskild skulle svara för minst 25 % av utbildningskostnaderna,

medan kommunerna vid utbildning genom arbetsmarknadsstyrelsen endast

behövde betala 25 % av kostnaderna för familjens försörjning. I denna del

innebär förslaget sålunda endast en återgång till en tidigare tillämpad

regel. Den som kurser för friställd arbetskraft betecknade utbildningsformen

tillkom under extraordinära förhållanden, som numera ej längre

råder. Dess fortsatta användning i nuvarande arbetsmarknadsläge synes

knappast motiverad. Under sådana förhållanden skulle kostnaderna för

utbildningsbidi ag åt arbetslösa i princip ankomma på kommunerna. Det

synes emellertid rimligt, att kommunernas ansvar i detta hänseende begränsas

till 25 % med möjlighet att, om arbetsmarknadsstyrelsen så bestämmer,

inräkna denna andel i underlaget för årskostnadsbidrag till

kommunens arbetslöshetskostnader.

Med hänsyn till det anförda och till behovet av enhetliga regler tillstyrker

departementschefen det föreliggande förslaget i vad det gäller kostnadsfördelningen.

I enlighet med detta bör staten kunna om särskilda skäl

föreligger helt bestrida kostnaderna för utbildningsbidrag. Detta bör bl. a.

tillämpas beträffande personer som skadats i militärtjänst samt vissa utländska

medborgare.

Departementschefen övergår härefter till beräkningen av anslaget till

arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet.

Med anledning av det ökade behovet av omskolning och yrkesutbildning

föi partiellt arbetsföra, vartill främst det ändrade arbetsmarknadsläget

bidragit, höjdes medelsanvisningen till styrelsens utbildningsverksamhet

för innevarande budgetår med 1 000 000 kronor till 1 850 000 kronor.

Efter en av styrelsen angiven på styrelsen fallande genomsnittskostnad

per utbildningsfall av ca 2 500 kronor beräknas de anvisade medlen jämte

den förefintliga reservationen å anslaget ge möjlighet till utbildning av

ca 750 personer. Denna relativt låga siffra förklaras dels av att utbildningsbidragen

höjts fr. o. m. den 1 juli 1953 i anslutning till levnadskostnadsstegringarna

och dels av att den genomsnittliga utbildningstiden ökat.

For nasta budgetår räknar styrelsen med ett till 800 ökat antal utbildningsfall,

vilket efter de antagna beräkningsgrunderna ger ett medelsbehov

av ca 2 000 000 kronor. Vid bifall till styrelsens förut redovisade förslag

till ändrade bidragsgrunder beräknas genomsnittskostnaden per fall öka

med ca 100 kronor samt medelsbehovet följaktligen till 2 080 000 kronor.

Såsom framgår av det föregående har departementschefen förordat en viss

minskning av de förmåner, som styrelsen föreslagit. Med hänsyn härtill

anses ökningen av medelsanvisningen för utbildning kunna begränsas. Departementschefen

förordar, att det för ändamålet avsedda beloppet höjes

med 150 000 till 2 000 000 kronor. I övrigt tillstyrkes ej någon höjningav

anslaget.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 45

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herrar Jonsson i Strömsund och

Severin i Gävle väckt motion (II: 126), vari hemställes, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära, att de i motionen framförda synpunkterna

beaktas och att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder for att de så

snabbt som möjligt skall förverkligas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Elfving in. fl. (1:226) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafsson i Stockholm m. fl. (11:264), i vilka motioner hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om de undersökningar

och förslag vartill de i motionerna anförda synpunkterna kan föranleda,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sigfrid Larsson och Ahlkvist (1:358) samt den andra

inom andra kammaren av herrar Hansson i Önnarp och Gustafson i Göteborg

(II: 400), i vilka motioner hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa att de nya bestämmelserna för beviljande av

utbildningsbidrag och i förekommande fall bidrag till familj ef ör sörj ning

åt civilskadade utformas så, att kommunandelen icke erhåller karaktar av

fattigvård, samt att det uppdrages åt landstingen i stället för primärkommuner

inom landstingsområden att handlägga ärenden rörande civilskadades

omskolning och svara för kommunandelen av kostnaderna för denna

verksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 126,

II: 264 och I: 358.

Utskottet. Det föreliggande förslaget till enhetliga utbildningsvillkor för

partiellt arbetsföra och arbetslösa syftar främst till att undanröja icke

sakligt motiverade skiljaktigheter i fråga om nu utgående förmåner under

utbildning. Såsom departementschefen framhållit torde införandet av ett

enhetligt system för utbildningsbidrag till ifrågavarande grupper därjämte

få ses som ett naturligt led i det pågående arbetet för att stärka beredskapen

mot arbetslöshet. Mot den föreslagna kostnadsfördelningen mellan

stat och kommun, innebärande en överflyttning av kostnader såväl från

staten till kommunerna som från kommunerna till staten, synes någon invändning

icke heller böra göras. Med hänsyn till det anförda och då enskildheterna

i förslaget icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande tillstyrker

utskottet att de av departementschefen förordade utbildningsvillkoren

godkännes.

Härav följer att utskottet icke kan biträda yrkandet i motionerna I: 358

och 11:400 om att landstingen skall åläggas att i stället for primarkommunerna

svara för kommunandelen av kostnaderna och administrationen

för bidrag till partiellt arbetsföra. Däremot finner utskottet i anledning av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5.

vad i samma motioner i övrigt yrkats sådan ändring böra vidtagas i lagen

om kommunala pensionstillskott m. m., att kommunala bidrag till partiellt

arbetsföra under utbildning skall i likhet med vad som gäller för

dylikt bidiag vid pensionsstyrelsens yrkesutbildningsverksamhet kunna

lamnas med föreskrift att ifrågavarande medel icke skall betraktas som

fattigvård.

I motionerna 1:226 och 11:264 har dragits upp frågan om ökade insatser

från samhällets sida för inlemmandet av den handikappade arbetskraften

i arbetslivet. I sådant syfte förordas bl. a. en intimare samverkan

mellan sjukvården och arbetsvärden, effektivisering av eftersjukhusvården

och arbetsvärden samt ökade anslag till statens arbetsklinik. Utskottet

delar motionärernas uppfattning om betydelsen av ökade resurser för rehabihteringsverksamheten

och vikten av samordning mellan de medicinska

och arbetsvårdande åtgärderna. Att dessa frågor även är föremål för de

närmast ansvariga myndigheternas särskilda uppmärksamhet framgår bl. a.

därav, att medicinalstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och

styrelsen för statens arbetsklinik i Stockholm m. fl. nyligen uppdragit riktlinjer

for en planering och samordning av rehabiliteringsverksamheten

inom sjukvårdsområdena. Då härunder framkommande förslag kan förväntas

bli prövade av Kungl. Maj :t, anser sig utskottet icke böra tillstyrka

motionernas yrkande om skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

Vad slutligen angår motionen II: 126, vars utredningsyrkande går ut på

skattefrihet för utbildningsbidrag till partiellt arbetsföra, får utskottet hänvisa

till att innevarande års riksdag med bifall till bevillningsutskottets

betänkande nr 19 icke funnit motionsvis framställt yrkande i samma fråga

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot anslagsberäkningen hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 226 och II: 264 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att motionen II: 126 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 358 och

II: 400 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört;

IV. att riksdagen må

a) godkänna de utbildningsvillkor för partiellt arbetsföra

och arbetslösa, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1954 förordats;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

2 100 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

47

54 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamliet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 148—151), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

55:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar, I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 175 och 176), vilket innebär en

ökad medelsanvisning med 5 000 kronor för avlöningar åt kanslipersonalen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för

byggnadsforskning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 20 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... 22 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 23 500

Summa kronor 73 100;

b) till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 73 100

kronor.

56:o) Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 176 och 177), vilket innebär en

anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för byggnadsforskning:

Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 47 000 kronor.

57:o) Byggnadsforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

68, s. 177), som innebär oförändrad mcdelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5.

58 :o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 69, s. 177 och 178), vilket upptar oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 800 kronor.

59 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. Kungl.

Maj:t har (punkt 70, s. 178 och 179) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

vissa riksorganisationer för samlingslokaler för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 15 000 kronor.

Under denna rubrik har fr. o. in. budgetåret 1947/48 anvisats ett obetecknat

anslag av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor utgått till envar av

följande sammanslutningar, nämligen Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets

husföreningarnas riksorganisation och Ordenshusens riksförening såsom

bidrag till sammanslutningarnas verksamhet under budgetåret.

I enlighet med förslag av statens nämnd för samlingslokaler uppföres

anslaget med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hjalmar Nilsson och Bengtson (I: 283) samt den andra inom andra

kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (11:397), hemställes, att riksdagen

måtte till Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husföreningarnas

riksorganisation och Våra gårdar, riksföreningen för nykterhetsrörelsens

allmänna samlingslokaler, för budgetåret 1954/55 bevilja ett anslag på

30 000 kronor att lika fördelas mellan de angivna organisationerna.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 397.

Utskottet. Då frågan om höjt anslag till ifrågavarande ändamål i första

hand synes böra prövas av Kungl. Mai :t avstyrker utskottet motionerna

I: 283 och II: 397.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 283 och II: 397 till Bidrag till vissa

riksorganisationer för samlingslokaler för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

60:o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 179), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

49

61 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 179 och 180), vilket innebär en ökad

medelsanvisning med 10 000 kronor i anledning av att ersättningarna till

ortsombuden höjes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

62:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 180), vilket upptar oförändrat anslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

riksbanken för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

325 000 kronor.

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

63 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 74, s. 181—184), vilket innebär en anslagsminskning med 8 700

kronor i anledning av vissa omräkningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att gälla tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 345 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 75 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 148 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 254 500

Summa kronor 823 300;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 823 300 kronor.

64:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 75, s. 184), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 600 kronor.

4—377 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 saml. Nr 5.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5.

65 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I eplighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 76, s. 184—186), vilket innebär en ökad medelsanvisning

för automatiska utgiftsstegringar med 50 000 kronor samt vissa ändringar

i personalförteckningen med hänsyn till avgång från tjänster, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten, vilka av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 4 januari 1954 förordats;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 059 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 63 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 324 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 822 900

Summa kronor 8 270 000;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 8 270 000 kronor.

66:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77, s. 186 och 187), vilket beträffande medelsanvisningen

innebär å ena sidan en ökning med 8 000 kronor till reseersättningar,

3 500 kronor till övriga expenser och 500 kronor till publikationstryck

samt å andra sidan en minskning med 6 500 kronor till bränsle m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

683 500 kronor.

67 :o) Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 78, s. 188), vilket innebär

en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens

ortsombud m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 313 000 kronor.

68 :o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 191), vilket innebär en

anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

51

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 4 900 000 kronor.

69 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 83, s. 192), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Arbetarskydd.

70 :o) Arbetarskyddsstyrelsens Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 84, s. 193—197), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 10 000 kronor för löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 411 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis........................... 49 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 217 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 328 200

Summa kronor 1 006 000;

b) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 006 000 kronor.

71 ro) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 85, s. 197 och 198), vilket beträffande medelsanvisningen

innebär å ena sidan en ökning med 5 000 kronor till expenser och

2 000 kronor till publikationstryck samt å andra sidan en minskning med

1 000 kronor till bränsle m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 136 500

kronor.

72:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, s. 199—201), vilket innebär en anslagshöjning med

21 000 kronor i anledning av löneklassuppflyttningar m. m., hemställer utskottet,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 085 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 23 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 449 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 814 400

Summa kronor 2 373 000;

b) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 373 000 kronor.

73:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 87, s. 201-—203), vilket innebär en uppräkning av anslagsposten

till reseersättningar med 50 000 kronor och en minskning av posten

till bränsle, lyse och vatten med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 553 000 kronor.

74 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungl. Maj:tis förslag (punkt 88, s. 203), vilket

upptar oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1954/55 anvisa

ett anslag av 90 000 kronor.

75 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 204), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

76 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s.

205—209) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 53

fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 4 820 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 737 000 kronor.

Vad angår av pensionsstyrelsen föreslagna personalförstärkningar framhåller

departementschefen att det givetvis är angeläget att åtgärder vidtages

för att förhindra uppkomsten av en större arbetsbalans, som medför

att invalider och andra pensionsberättigade får vänta längre än nödvändigt

på beslut om sina folkpensioner. Med hänsyn till vad pensionsstyrelsen

anfört rörande arbetsförhållandena inom gransknings- och sjukvårdsbyråerna

anses därför möjlighet till någon förstärkning av dessa byråer

böra öppnas. Behovet härav framhäves av att en förste byråsekreterare å

övergångsstat torde avgå under loppet av nästa budgetår. Departementschefen

kan emellertid endast tillstyrka, att ett belopp av 55 000 kronor beräknas

för tillfällig förstärkning av ifrågavarande båda byråer med amanuenspersonal.

Ehuru den av styrelsen omnämnda förste byråsekreterarbefattningen

å övergångsstat torde komma att uppehållas under en del av

nästa budgetår, anses anslaget samtidigt kunna minskas med ett av styrelsen

angivet belopp av 22 884 kronor.

Styrelsen har föreslagit, att för personal i huvudsakligen biträdesgrad

skall beräknas ett belopp av 250 000 kronor under nästa budgetår. Departementschefen

förordar, att samma belopp som för innevarande budgetår

anvisats till personal för vissa engångsarbeten eller 245 000 kronor

beräknas under anslaget även för nästa budgetår.

I enlighet med styrelsens förslag bör 65 kontor sbi trädest jänster i Ce 8

överföras på ordinarie stat. Av de å övergångsstat uppförda befattningarna

kan en tjänst som förste aktuarie i Ca 29 och 2 tjänster som förste byråsekreterare

i samma lönegrad utgå.

Anslaget bör vid bifall till departementschefens förslag höjas med 32 116

kronor. För löneklassuppflyttningar m. m. bör anslaget höjas med ytterligare

51 461 kronor. Den sammanlagda höjningen blir avrundat 83 000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som 1''öranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1954 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 4 Statsutskottets utlåtande nr 5.

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 692 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 64 750

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 1 392 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 671 250

Summa kronor 4 820 000 ;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 4 820 000 kronor.

77 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 91, s. 209 och 210), vilket beträffande medelsanvisningen

innebär å ena sidan en ökning med 6 000 kronor till sjukvård m. in. och

med 19 000 kronor till kostnader för folkpensionernas utbetalande in. in.

samt å andra sidan en minskning av posten till expenser med 12 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 172 500

kronor.

78:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 210 och 211), vilket upptar oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

415 000 kronor.

79 :o) Bidrag till folkpensioner m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 93, s.

211—215) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkpensioner in. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 085 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 030 000 000 kronor.

För nästa budgetår beräknar pensionsstyrelsen en ökning av medelsbehovet

jämfört med det för innevarande budgetår anvisade anslaget med

52 milj. kronor. Denna ökning beror dels på att sammanlagda antalet

folkpensionärer beräknas stiga trots att invalidpensionärernas antal förutsättes

minska något, dels på att i anslaget för innevarande budgetår

inräknats endast ett halvt årsbelopp av kostnadsstegringarna på grund av

de reformer, som trätt i kraft den 1 januari 1954, och dels på att kommunerna

beviljat kommunala bostadstillägg i avsevärt större omfattning

än enligt tidigare antaganden skulle bli fallet. Vad sistnämnda faktor an
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

55

går må nämnas, att man vid beräkningen av anslaget för innevarande

budgetår uppskattade de kommunala bostadstilläggen under första halvåret

1954 till 59,3 milj. kronor eller för helt budgetår ca 119 milj. kronor

medan pensionsstyrelsen nu uppskattat beloppet för budgetåret 1954/55 till

ca 219 milj. kronor. Även sistnämnda uppskattning är i hög grad osäker;

då fastställandet av grunderna praktiskt taget helt ankommer på kommunerna

själva är man hänvisad till uppskattningar intill dess att samtliga

ifrågakommande folkpensioner omräknats, vilket inte torde vara fallet

förrän om ytterligare någon tid. Ehuru statens kostnader för ifrågavarande

tillägg sålunda synes komma att stiga till avsevärda belopp anser departementschefen

det glädjande att på detta sätt kunna konstatera villigheten

hos kommunerna — som själva bestrider i genomsnitt mer än hälften av

kostnaderna för bostadstilläggen — att förbättra folkpensionärernas ställning.

Pensionsstyrelsens beräkning av medelsbehovet enligt nu gällande

grunder för nästa budgetår, vilken beräkning såsom framhållits med nödvändighet

måste vara i viss mån osäker, anses böra godtagas. I särskild

proposition föreslår Kungl. Maj :t höjning av blindtilläggen inom folkpensioneringen

m. m., vilka förslag beräknas medföra en ökning av

statens kostnader under detta anslag med ca 3 milj. kronor för år. Då

höjningarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1954 bör anslaget för nästa

budgetår räknas upp med nämnda belopp och sålunda uppföras med

1 085 milj. kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Anderberg och Hjalmar Nilsson (I: 363) samt inom andra kammaren

av herr Nilsson i Göingegården m. fl. (11:381), hemställes, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte begära en utredning om fördelningen mellan

staten och kommunerna av kostnaderna för folkpensioneringen.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 363.

Utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla motionerna

1:363 och 11:381, får erinra att andra lagutskottet numera i utlåtande

nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om höjning av blindtilläggen inom

folkpensioneringen in. m.

Vid sådant förhållande och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot departementschefens anslagsberäkning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till folkpensioner in. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa etl förslagsanslag av 1 085 000 000

kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5.

80 :o) Indextillägg å folkpensioner. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 94, s. 215), vilket under antagande att pensionspristalet under

nästa budgetår icke kommer att stiga till 140 och ej heller sjunka till 130

eller lägre innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Indextillägg å folkpensioner för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 243 000 000

kronor.

81 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 216), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 50 000 kronor till följd av ökat antal utbetalningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 3 250 000 kronor.

82 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 216—218), vilket innebär en anslagsminskning

med 325 000 kronor i anledning av att huvuddelen av pensionsstyrelsens

yrkesutbildande verksamhet överflyttats till arbetsmarknadsstyrelsen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Å tgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 13 200 000 kronor.

83 :o) Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 97, s. 218 och 219) föreslagit riksdagen att till Särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 12 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 500 000 kronor.

Enligt pensionsstyrelsens beräkning skulle medelsbehovet under detta

anslag bli icke oväsentligt lägre än vad som förutsågs när beslut vid 1953

års riksdag fattades om höjning av maximibeloppet för de särskilda barnbidragen.

Detta beror främst på att kommunernas andel i kostnaderna på

grund av stegrat skatteunderlag numera beräknas bli större än man då

antog. Styrelsens anslagsberäkning anses böra godtagas.

I propositionen nr 29, vilken hänvisats till lagutskott, har departementschefen

i analogi med vad han föreslagit i fråga om rätten till allmänt barnbidrag

och bidragsförskott förordat, att särskilt barnbidrag skall utgå för

nomadskolbarn även för tid, varunder barnet är inackorderat vid nomadskola.

Sistnämnda ändring beräknas medföra en ytterst ringa kostnadsökning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

57

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets

hemställan i utlåtande nr 1 godkänt ifrågavarande ändring i

lagen om särskilda barnbidrag, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders barn m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 12 100 000 kronor.

84 :o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 98, s. 219 och 220), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1954/55 anvisa ett anslag av 365 000 kronor.

Diverse.

85 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 99 och 100, s. 221) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1954/55 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Bgggnadsstgrelsens delfond 1 367 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 17 600 kronor.

86:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 101, s. 221—224), vilket innebär en ökad medelsanvisning med

5 000 kronor till tillfällig amanuenshjälp, 5 500 kronor för löneklassuppflyttningar

m. m. samt med 35 000 kronor till fastighetsomkostnadsundersökningar,

för vilka kostnaderna tidigare täckts genom anslagsöverskridanden,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hgresråd: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 733 500 kronor.

87 :o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 102, s. 224 och 225), vilket beträffande medelsanvisningen

innebär å ena sidan en höjning med 5 200 kronor för expenser och med

9 800 kronor för fastighetsomkostnadsundersökningarna samt å andra

sidan en minskning av posten till reseersättningar med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens hgresråd: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5.

88 :o) Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden.

Kungl. Maj :t har (punkt 103, s. 225—227) föreslagit riksdagen

att till Kostnader för genomförande av en behovsprövning på bostadsmarknaden

för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

För innevarande budgetår har anslaget uppförts med samma belopp.

Med anledning av förslag i propositionen 1953: 151 beslöt 1953 års

riksdag, att åtgärder grundade på frivilliga överenskommelser med fastighetsägarorganisationerna

borde vidtagas för genomförande av en behovsprövning

vid fördelningen av lediga bostadslägenheter. För täckande av

de kostnader, som därvid beräknades uppkomma, anvisade riksdagen

under femte huvudtiteln ett anslag av 75 000 kronor. Sedermera tillkallade

chefen för justitiedepartementet den 22 maj 1953 en sakkunnig jämte sekreterare

att upptaga förhandlingar med fastighetsägarorganisationerna

rörande genomförandet av ifrågavarande behovsprövning. Förhandlingarna

gav bl. a. till resultat, att de deltagande organisationerna beslöt inrätta

ett gemensamt organ, centralrådet för bostadsfördelning, med vissa uppgifter

i fråga om behovsprövningen. Efter därom av organisationerna gjord

framställning har Kungl. Maj:t den 24 juli 1953 förordnat ordförande jämte

suppleant för denne i centralrådet.

Centralrådet för bostadsfördelning har beräknat anslagsbehovet för

nästa budgetår till 152 800 kronor, därav för arvoden 14 600 kronor, för

propaganda 130 000 kronor och för övriga omkostnader 8 200 kronor.

Departementschefen är i likhet med statskontoret böjd för att antaga,

att centralrådet underskattat möjligheterna att genom radion och dagspressen

utan kostnad för statsverket bedriva erforderlig upplysningsverksamhet.

Med hänsyn härtill och då närmare erfarenheter saknas av den

nyligen påbörjade verksamheten, är departementschefen f. n. icke beredd

förorda en höjning av anslaget.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Aastrup (I: 284) och den andra inom andra kammaren av herr Nyberg

m. fl. (II: 383), hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

ville göra framställning om att Kungl. Maj:t måtte verka för en sådan

modifikation av den frivilliga överenskommelsen om behovsprövning på

bostadsmarknaden, att äkta makar och bostadssökande, som ämnar ingå

äktenskap, skall beredas tillgång till ledigblivna lägenheter om två rum

och kök samt ensamstående personer till lägenheter om ett rum och kök.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 383.

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna 1:284 och 11:383

får utskottet erinra, att riktlinjerna för den frivilliga behovsprövningen

på bostadsmarknaden i huvudsak innebär att lägenheter om ett rum och

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

59

kök, som icke är påtagligt olämpliga som familjebostäder, skall upplåtas

till hushåll om minst två personer och lägenheter om två eller liera rum

och kök till hushåll om minst tre personer. Avvikelser från normerna kan

medges under vissa förutsättningar bl. a. om bostadsläget på en ort är sådant

att en strikt tillämpning av normerna icke är behövlig.

Med sin framställning har motionärerna åsyftat sådan ändring av normerna

att även ensamstående skall kunna få hyra lägenheter om ett rum

och kök samt äkta makar utan barn liksom personer, som amnar ingå

äktenskap, lägenheter om två rum och kök. Utskottet vill i anslutning häitill

erinra att ifrågavarande spörsmål i anledning av väckta motioner ingående

behandlats av förra årets riksdag i samband med att riksdagen förordade

att försök skulle göras med en frivillig behovsprövning. Samma

frågor har även diskuterats i ett interpellationssvar i november 1953 från

justitieministern, som därvid framhöll bl. a., att normerna bor modifieras

över lag, om en mera allmän lättnad i läget skulle inträda, samt att regeringen

kommer att* följa utvecklingen på detta område med uppmärksamhet.

Utskottet, som understryker detta uttalande, finner sig med hänsyn

till det anförda icke böra tillstyrka motionärernas yrkande om skrivelse

till Kungl. Maj :t i ämnet.

På grund härav och då anslagsberäkningen icke givit anledning till erinran

hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Kostnader för genomförande av en

behovsprövning på bostadsmarknaden för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 75 000 kronor;

b) att motionerna I: 284 och II: 383 icke ma föianleda

någon riksdagens åtgärd.

89 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 104, s. 227), vilket innebar oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1954/55 anvisa ett föislagsanslag

av 40 000 kronor.

90:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 105, s. 227 och 228), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 50 000 kronor i anledning av att Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella arbetsorganisationen beräknats stiga, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

830 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 5.

91 .o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 106, s. 228—230), vilket innebär en anslagsminskning

med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

80 000 kronor.

92 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 107, s. 230), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 25 000

kronor.

93 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 108, s. 230 och 231), vilket innebär en minskad medelsanvisning

med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

94:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 109, s. 231 och

232) föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Statskontoret ifrågasätter starkt, under hänvisning till rådande hårt

ansträngda budgetära läge, om tillräckliga skäl föreligger för att bevilja

anslag till förevarande ändamål även för nästföljande budgetår. I vart fall

bör anslaget icke höjas.

Departementschefen anser, att anslaget bör för nästa budgetår uppföras

med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

95 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 232 och 233), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 835 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

61

96:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,

s. 233), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

97 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 112, s. 233), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 5 500 kronor.

Uppskjutna frågor.

98 :o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 13: Mödrahjälp;

punkten 14: Mödrahjälpsnämnderna;

punkten 57: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 58: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 59: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 60: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

62: Bostadsrabatter;

punkten 63: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;

punkten 64: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 65: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor;

punkten 79: Bidrag till sjukkassor;

punkten 80: Moderskapspenning;

punkten 82: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 16 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Iwar Anderson, Leander, Gillström, Näsström, Pålsson, Hesselbom, Boman,

Ragnar Persson, Bergh, Sunne, Elfving och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar .Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Åkerström,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Persson i Växjö, Onsjö, fru Ericsson

i Luleå, herrar Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i Skellefteå.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet)

a) av herrar Ohlon, Boman, Sunne, Bengtson, Malmborg i Skövde, Ståhl,

fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet

bort i anledning av motionerna I: 142 och 11:265 tillstyrka viss ändring

av Kungl. Maj :ts förslag om personalförstärkning för nykterhetsvårdsbyrån,

och att därför

dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande, som på s. 3 börjar

med orden »Utskottet har» och på s. 4 slutar med orden »propositionen upptar»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening talar åtskilliga skäl för en sådan organisation

av nykterhetsvårdsbyrån, som såväl socialstyrelsen som motionärerna

åsyftat. Utskottet har också funnit sig böra tillmötesgå motionärernas

yrkande såtillvida som utskottet föreslår att de av departementschefen förordade

tjänsterna som förste byråsekreterare och kontorsbiträde utbytes

mot en byrådirektörsbefattning, vilken tills vidare bör upptagas som extra

i lönegrad Cg 31. I jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag innebär detta

en besparing av ca 4 000 kronor samtidigt som det torde bli möjligt att

mera tillfredsställande ordna byråns organisation.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna 1:142 och 11:265 samt med avslag å

motionen II: 391

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1954 samt utskottet här ovan förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

63

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 817 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 23 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 883 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 906 200

Summa kronor 2 630 000 ;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 630 000 kronor.»

b) av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att

utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om personalförstärkning för

nykterhetsvårdsbyrån, och att därför

dels de två sista meningarna i det stycke av utskottets yttrande, som på

s. 3 börjar med orden »Utskottet har» och på s. 4 slutar med orden »propositionen

upptar», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Med anledning därav eventuellt erforderlig personalförstärkning inom

socialstyrelsen kan därför anstå till början av budgetåret 1955/56. Utskottet

är fördenskull icke berett att tillstyrka de i propositionen eller de i motionerna

1:142 och 11:265 föreslagna nya tjänsterna på nykterhetsvårdsbyrån.

I jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag innebär detta en besparing

av ca 60 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 391 samt I: 142 och II: 265

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1954 samt utskottet här ovan förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 817 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 23 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 847 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 886 600

Summa kronor 2 574 000 ;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 574 000 kronor.»

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5.

2) vid punkten 30 (Ferieresor för barn) av herrar Bergh, Skoglund i

Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort förorda en anslagsminskning

med 100 000 kronor utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit, och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med orden »Utskottet

har» och slutar med orden »departementschefen förordat», bort ha

följande lydelse:

»Däremot har utskottet på skäl som statskontoret anfört funnit sig böra

biträda motionärernas förslag i anslagsfrågan såtillvida som utskottet förordar

att anslaget för nästa budgetår upptages med 2 700 000 kronor eller

100 000 kronor mindre än Kungl. Maj:t föreslagit.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1: 65 och II: 93, i vad de berör förevarande

anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.»

3) vid punkten 35 (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar) av herr Hesselbom.

4) vid punkten 48 (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor) av herrar

Bergh, Skoglund i Doverstorp och Staxäng, vilka ansett att under förutsättning

av att riksdagen vid behandlingen av andra lagutskottets utlåtande

nr 14 bifaller motionerna I: 240 och II: 420 utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 241 och II: 421, samt att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Yrkandet i motionerna 1:241 och 11:421 har framställts under förutsättning

av bifall till av samma motionärer i två likalydande motioner,

1: 240 och II: 420, väckt förslag om ändring i förordningen om statsbidrag

till erkända arbetslöshetskassor. Då sistnämnda motioner, vilka behandlats

i andra lagutskottets utlåtande nr 14, numera bifallits av riksdagen, tillstyrker

utskottet för sin del motionerna 1:241 och 11:421. Anslaget bör

sålunda upptagas med 34 500 000 kronor eller 5 500 000 kronor lägre än

Kungl. Maj :t föreslagit.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:241 och 11:421 till Bidrag

till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 34 500 000 kronor.»

5) vid punkten 50 (Kostnader för överflyttning av arbetskraft) av

herrar Sunne, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken Elmén och herr Gustafs
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

65

son i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:85

och II: 111, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Som framgår av motionerna I: 85 och II: 111 har KFUK:s riksförbund

under sju månader 1953 svarat för kostnaderna för en kurator i London för

svensk ungdom, som i studiesyfte besöker England. Under 1953 uppgick

antalet sådana studerande till ca 800. På grund av medelsbrist har verksamheten

nu måst nedläggas trots att behovet därav alltjämt är stort.

I likhet med motionärerna finner utskottet denna verksamhet tjäna ett

sådant ändamål att staten rimligen bör bidraga till dess fortsatta upprätthållande.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka att det begärda bidraget

av 20 000 kronor ställes till förbundets förfogande. Någon ökad medelsanvisning

under anslaget i anledning härav synes icke erforderlig.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må i anledning av motionerna 1:85 och

II: 111 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört;»

6) vid punkten 53 (Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet)

av herrar Elfving och Gustafsson i Stockholm.

7) vid punkten 88 (Kostnader för genomförande av en behovsprövning

på bostadsmarknaden) av fröken Elmén.

8) vid punkten 04 (Social upplysningsfilm) av herrar Bergh, Skoglund

i Doverstorp, Rubbestad och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort avstyrka

Kungl. Maj :ts förslag, och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening utgör filmverksamheten ett sådant ändamål,

där möjlighet till tillfällig begränsning av statsutgifterna föreligger. Utskottet

avstyrker därför att medel för ändamålet anvisas för nästa budgetår

och hemställer alltså,

att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj :ts förslag besluta

att reservationsanslaget till Social upplysningsfilm icke skall

uppföras å riksstaten för budgetåret 1954/55.»

5—377 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954 G saml. Nr 5.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1954/55 und a1 i texten