Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående polispersonalens avlöningsförmåner m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1954-03-23 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående polispersonalens avlöningsförmåner m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

1

Nr 53.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående polispersonalens

avlöningsförmåner m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 75 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 12 februari 1954, föreslagit

riksdagen att dels utfärda polislönereglemente i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga D till statsrådsprotokollet i ärendet fogade

författningsförslaget att gälla från och med den 1 juli 1954, dels under de

förutsättningar och i den omfattning, som i statsrådsprotokollet angivits,

vidtaga ändringar i ifrågavarande reglemente, dels ock utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan bli erforderliga i anledning av de ifrågavarande förslagen.

Propositionen.

I propositionen underställes riksdagens prövning förslag till lönegradsplacering

och övriga avlöningsvillkor för rikets polispersonal. Förslagen har

varit föremål för överläggningar med Tjänstemännens centralorganisation

och Svenska polisförbundet och har därvid godkänts av dessa organisationer.

De framlagda förslagen berör sammanlagt omkring 8 300 polismän.

Förslag om bl. a. införande av ett bindande statligt polislönereglemente

framlades på chefens för inrikesdepartementet föredragning i proposition

den 13 mars 1953 (nr 168) med förslag till lag angående ändring i lagen

den 6 juni 1925 (SFS nr 170) om polisväsendet i riket, m. m. Förslaget

godkändes av riksdagen genom beslut den 16 maj 1953 (SL1 U nr 11; Rskr

nr 248). Kungl. Maj:t har därefter i enlighet med detta beslut den 5 juni

1953 utfärdat lag (SFS nr 442) angående ändring i lagen den 6 juni 1925

(nr 170) om polisväsendet i riket och förordning (SFS nr 443) om ändring

i förordningen den 6 juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser angående

befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och pension m. m. Ändringarna

innebär i de delar som här är av intresse, att personal, som jämlikt

2, 4, 5 eller 6 § lagen om polisväsendet i riket finnes anställd i polisdistrikt

och som avses i ett av Konungen efter riksdagens hörande fastställt avlöningsreglemente,

skall av polisdistriktet avlönas enligt bestämmelserna i

1 liihang till riksdagens protokoll 1954. Gsanil. Nr 5.3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53.

nämnda reglemente samt åtnjuta övriga i reglementet angivna förmåner.

Dessa ändringar skall träda i kraft den dag Konungen förordnar.

Därefter har särskilda sakkunniga den 15 augusti 1953 avgivit betänkande

(stencilerat) med förslag angående polispersonalens avlöningsförmåner

m. m. och därvid behandlat såväl frågan om lönegradsplaceringen för denna

personal som riktlinjer för ett statligt polislönereglemente.

Över polislöneutredningens betänkande har, efter remiss, utlåtanden avgivits

av vederbörande myndigheter m. fl.

Frågan om avlöningsvillkoren för polispersonalen har därefter varit föremål

för överläggningar mellan representanter för civildepartementet, å

ena, samt TCO och Svenska polisförbundet, å andra sidan. Såsom resultat

av dessa överläggningar har nämnda organisationer den 14 januari 1954

förklarat sig godkänna ett av civildepartementet framlagt förslag, som innebär

att polispersonalens avlöningsförhållanden skall regleras i huvudsaklig

överensstämmelse med polislöneutredningens förslag med vissa förtydliganden,

ändringar och tillägg.

I propositionen lämnas till en början en utförlig redogörelse för polislöneutredningens

betänkande med däri upptagna förslag samt för de i ärendet

avgivna remissyttrandena. Utskottet får i dessa delar hänvisa till propositionen,

s. 5—58.

Därefter redogöres i propositionen för resultatet av de överläggningar med

vederbörande personalorganisationer, som ägt rum efter det polislöneutredningens

betänkande framlagts och som legat till grund för Kungl. Maj :ts

förslag i ämnet. Även i denna del får utskottet hänvisa till propositionen,

s. 59—65.

Departementschefens anförande återfinnes på s. 65—86 i propositionen,

till vilka utskottet får hänvisa. Av anförandet framgår att departementschefen

har tillstyrkt att polispersonalens avlöningsförmåner regleras i enlighet

med det under överläggningarna med personalorganisationerna överenskomna

förslaget.

Det i ärendet utarbetade förslaget till polislönereglemente, av vilket bl. a.

lönegradsplaceringarna framgår, finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Ett genomförande av det sålunda förordade lönegradsplaceringsförslaget

i fråga om såväl upp- som nedflyttningar av tjänster kan vid nuvarande

organisation beräknas medföra en årlig kostnadsökning för löner på 3,4 miljoner

kronor. Härtill kommer ökade kostnader för vikariatsersättning, övertidsersättning,

ersättning för arbete å s. k. obekväm arbetstid o. d.

I fråga om beklädnadsförmånerna kan förslaget beräknas medföra en

årlig kostnadsminskning med anledning av att det årliga ekiperingsbidraget

till den uniformspliktiga personalen blir lägre än tidigare beklädnadsbidrag

eller värdet av tidigare fri beklädnad. För den icke uniformspliktiga personalen

bortfaller beklädnadsbidraget helt. Kostnadsminskningen kan upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

3

skattas till omkring 2 000 000 kronor för år, varav omkring 700 000 kronor

belöper på icke uniforinspliktig personal.

Motionerna.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmquist m. fl. (1:409) och den andra inom andra kammaren av

herr Adamsson m. fl. (II: 525), i vilka hemställts att kriminalkommissarietjänsterna

i Malmö får en lönegradsplacering som är likvärdig med motsvarande

tjänster i Göteborg;

dels en inom första kammaren av herr Herlitz väckt motion (I: 412), vari

hemställts att till 25 § polislönereglementet måtte fogas ett tillägg av innehåll

att besvär över där omförmälda beslut av länsstyrelse skola föras hos

kammarrätten och att kammarrättens beslut i sådana mål ej må överklagas,

vederbörande obetaget att utföra talan vid allmän domstol;

dels en inom andra kammaren av herr Nelander m. fl. väckt motion

(II: 528), vari hemställts att riksdagen måtte ge Kungl. Maj :t bemyndigande

att vid utfärdande av de övergångsbestämmelser, varom här är fråga, medgiva

kommunerna rätt att utbetala fast bilersättning i sådan utsträckning,

att vederbörande befattningshavare, som håller bil, ej får vidkännas någon

försämring i de sammanlagda anställningsförmånerna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Stockholm väckt

motion (11:529), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj :ts proposition nr 75 måtte för sin del besluta, att i städer med mera än

100 000 invånare lönen för samtliga obefordrade ordinarie poliskonstaplar

skall utgå enligt lönegrad Ca 17 samt att lönen för polisaspirant, extra polisman

och extra ordinarie polisman skall utgå enligt respektive lönegrad Cf,

Cg, Ce 13.

Beträffande motiveringen till ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionen II: 525 samt till de tre sistnämnda motionerna.

Jämte ovannämnda motioner har utskottets vederbörande avdelning tagit

kännedom om vissa i ärendet ingivna framställningar, delvis i anslutning

till gjorda uppvaktningar.

Utskottet.

1953 års riksdag godkände Kungl. Maj:ls i proposition nr 168 framlagda

förslag till lag om ändring i lagen om polisväsendet i riket in. in. Härigenom

har bestämts att personal, som jämlikt 2, 4, 5 eller 6 § nämnda lag finnes

anställd i polisdistrikt och som avses i ett av Kungl. Maj :t efter riksdagens

hörande fastställt avlöningsreglemente, skall av polisdistriktet avlönas enligt

bestämmelserna i nämnda reglemente samt åtnjuta övriga i reglementet angivna

förmåner. Det ifrågavarande statliga lönereglcinentet skall in. a. o.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53.

vara bindande, och den hittillsvarande anordningen att den kommunala polispersonalens

avlöningsvillkor fastställts av varje polisdistrikt för sig skall

upphöra.

I anslutning till 1953 års riksdags nyssnämnda beslut har en särskild

utredning — 1953 års polislöneutredning — framlagt förslag angående polispersonalens

avlöningsförmåner och därvid behandlat såväl frågan om lönegradsplaceringen

för denna personal som riktlinjer för ett statligt polislönereglemente.

I den föreliggande propositionen nr 75 har på grundval av

nämnda utredning för riksdagen framlagts förslag i ämnet, vilket utgör

resultatet av överläggningar mellan representanter för civildepartementet

och vederbörande personalorganisationer, vilka sistnämnda förklarat sig

godkänna förslaget.

Enligt förslaget skall såväl den statliga som den kommunala polispersonalen

inordnas under ett särskilt polislönereglemente, vilket i allt väsentligt

överensstämmer med statens allmänna avlöningsreglemente och medför i

huvudsak samma förmåner som enligt sistnämnda reglemente och i anslutning

därtill meddelade föreskrifter tillkommer statens och vissa andra i

avlöningshänseende likställda tjänstemän. Frågan om lönegradsplaceringen

regleras inom avlöningsreglementets ram på grundval av en värdering av

polispersonalens arbetsuppgifter i förhållande till närmast jämförbara statliga

tjänstemannagruppers. Pensionsfrågan upptas däremot inte till behandling

i detta sammanhang.

Beträffande lönegradsplaceringen föreslås i propositionen att

aspirantgraden blir 11 lönegraden, att extra ordinarie anställning normalt

erhålles i 13 lönegraden och att de ordinarie tjänsterna i lägre grad än kommissaries

inordnas i lönegradsserien 13, 15, 17, 19, 21 och 23. Kommissarietjänsterna

skulle inordnas i lönegradsserien 23, 25, 27 och 29, med undantag

för två specialtjänster i Stockholm vilka skulle tillhöra 31 lönegraden. Bestämmelserna

om fördelningen av polismanstjänsterna på de angivna lönegraderna

har förutsatts skola meddelas av Kungl. Maj :t i enlighet med av

riksdagen godkända grunder. Själva placeringen i lönegrad av varje enskild

polismanstjänst inom ett polisdistrikt skall däremot verkställas av vederbörande

kommunala myndighet, men innan myndigheten meddelar beslut

av sådan innebörd skall yttrande inhämtas från en särskild nämnd, polisväsendets

organisationsnämnd, vilken skall utnyttjas såsom rådgivande instans.

Utskottet har vid sin bedömning av det föreliggande förslaget till lönegradsplacering

av polismanstjänster av olika slag bl. a. betraktat detta

mot bakgrunden av det löneläge som efter de senaste årens allmänna tjänsteförteckningsrevision

fastställts för olika tjänstemannakategorier inom den

statliga sektorn av arbetsmarknaden. Utskottet har därvid kommit till det

resultatet att förslaget, betraktat i sin helhet, kan anses innefatta en i huvudsak

lämplig avvägning. I vissa fall har utskottet haft det intrycket att

det föreslagna löneläget kan anses jämförelsevis förmånligt i förhållande

till vissa jämförbara grupper i statens tjänst. Utskottet har emellertid ej

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

5

funnit skäl förorda avsteg från de föreslagna placeringarna. Erinras må

jämväl att en överenskommelse föreligger i ärendet.

Beträffande begynnelselönen, vilken såsom nämnts skulle utgå enligt It

lönegraden, har erinringar framställts i vissa remissyttranden, enligt vilka

nämnda lön vore för låg och kunde väntas menligt påverka rekryteringen.

Utskottet vill för sin del framhålla, att det icke är uteslutet att den hittillsvarande

oenhetligheten i löneavseende i förening med frånvaron av central

överenskommelse angående lönegradsplaceringarna medfört ofördelaktiga

verkningar i rekryteringsavseende. Härutinnan kan läget givetvis väntas bli

avsevärt förbättrat i och med att en bindande, generellt verkande reglering

kommer till stånd. Vidare vill utskottet understryka den av departementschefen

framhållna synpunkten att goda befordringsmöjligheter har avgörande

betydelse för rekryteringen. Det är sålunda icke berättigat att betrakta

aspirantlönegraden såsom en isolerad företeelse utan samtidigt beaktande

av befordringsmöjligheterna. Det föreliggande förslaget synes utskottet

fylla rimliga anspråk i detta avseende. Utskottet har vid frågans bedömning

ur olika synpunkter funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag

i fråga om aspirantgraden. Med hänsyn härtill får utskottet avstyrka det

i motionen II: 529 framställda yrkandet att lönen för polisaspirant och

extra polisman skall utgå enligt 13 lönegraden. Det i motionen gjorda yrkandet

att lönen till extra ordinarie polisman skall utgå enligt lönegrad

Ce 13 överensstämmer med förslaget i propositionen.

De lägsta lönegraderna för ordinarie poliskonstapel skulle enligt förslaget

vara den 13 :e och den 15 :e. I den nyssnämnda motionen II: 529 yrkas jämväl

att i städer med mera än 100 000 invånare lönen för samtliga obefordrade

ordinarie poliskonstaplar skall utgå enligt 17 lönegraden. Enligt utskottets

mening föreligger inte tillräckliga skäl för ett dylikt avsteg från de föreslagna

normerna för lönegradsplaceringen av ifrågavarande tjänster. Utskottet

har nämligen icke blivit övertygat om att polistjänsten i storstäderna

motiverar en dylik generell särställning, vilken i åtskilliga fall säkerligen

skulle framstå såsom oberättigad i jämförelse bl. a. med löneställningen

för landsbygdens polismän. Utskottet får fördenskull avstyrka jämväl nu

ifrågavarande yrkande i motionen II: 529.

I fråga om kommissarietjänsterna, vilka såsom nämnts skulle — på

två undantag när — inplaceras i någon av lönegraderna 23, 25, 27 och 29,

innebär det av departementschefen tillstyrkta förslaget att kommissarierna

i Göteborg skulle placeras i 29 och kommissarierna i Malmö i 27 lönegraden.

I motionerna 1:409 och 11:525 yrkas att kriminalkommissarietjänslerna

— enligt under hand lämnad uppgift avses samtliga kommissarietjänster

— i Malmö får en lönegradsplacering som är likvärdig med motsvarande

tjänster i Göteborg. Såsom av propositionen framgår bar tvekan råtL angående

den för kommissarietjänsterna i Göteborg förordade placeringen.

Med hänsyn härtill kunde övervägas att hänföra kommissarietjänsterna i

Göteborg till 27 lönegraden, varigenom den i motionerna påyrkade likställdheten

mellan de båda städerna skulle uppnås. Å andra sidan har utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 53.

beträffande kommissarietjänsterna i Malmö inhämtat, att den i propositionen

föreslagna lönegradsplaceringen har sin grund i en faktisk bedömning

av arbetsuppgifterna i kvalitativt hänseende. Med hänsyn till anförda förhållanden

anser utskottet sig i likhet med departementschefen ej böra förorda

någon ändring i polislöneutredningens förslag angående lönegradsplaceringen

för kommissarietjänsterna i Göteborg och Malmö. Utskottet får

därför avstyrka det i motionerna I: 409 och II: 525 gjorda yrkandet.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det med den konstruktion

polislönereglementet erhållit i lönegradshänseende icke torde vara påkallat

och ej heller lämpligt att riksdagen fastställer lönegradsplaceringen

för enskilda kommunala polistjänster. Denna uppgift tillkommer, sedan

lönegradsserierna och normerna för tjänsternas inplacering godkänts, de

kommunala myndigheterna i samarbete med polisväsendets organisationsnämnd.

Utskottet får emellertid framhålla angelägenheten av att samtliga

på lönegradsplaceringen av de enskilda tjänsterna inverkande omständigheter

blir vederbörligen beaktade, i syfte att lönegradsplaceringen — i den

mån en individuell bedömning skall ske — blir så riktig som möjligt i förhållande

till arbetsuppgifter och andra föreliggande förhållanden.

Vad departementschefen i olika avseenden i övrigt anfört och förordat i

samband med behandlingen av lönegradsfrågorna har ej givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker sålunda

Kungl. Majrts förslag beträffande lönegradsplaceringarna för polispersonalen.

I fråga om tjänstebenämni n g amu innebär förslaget bl. a. införande

av vissa assistentbenämningar. Sålunda skulle överkonstapel (biträdande

överkonstapel, kriminalkonstapel) kallas polisassistent, förste polisassistent,

kriminalassistent eller förste kriminalassistent. Av propositionen

framgår att ifrågavarande ändringsförslag grundar sig på ett yrkande

från personalhåll, vilket departementschefen förklarat sig icke ha funnit

tillräcklig anledning att motsätta sig. Utskottet anser det kunna starkt ifrågasättas

huruvida ifrågavarande förslag innebär en i allo tillfredsställande

lösning. Särskilt synes ur flera synpunkter vägande erinringar kunna göras

mot ett utbyte av benämningen överkonstapel mot polisassistent. Utskottet

vill för sin del förorda att Kungl. Maj :t i samband med polislönereglementets

utfärdande underkastar ifrågavarande spörsmål förnyat övervägande.

Beträffande det föreliggande förslaget till polislö ne reglemente får

utskottet anföra följande.

För närvarande tillämpas inom det statliga lönesystemet sex olika avlöningsreglementen,

nämligen dels statens allmänna avlöningsreglemente, dels

i anslutning härtill uppgjorda specialreglementen för folkskolan samt för

kyrkomusiker, övningslärare, präster och lärare vid folkhögskolor och lanlbruksundervisningsanstalter.

Antalet reglementen skulle genom det föreslagna

polislönereglementet ökas till sju. Enligt utskottets mening hade det

i och för sig låtit sig göra att inordna polispersonalen under statens allmänna

avlöningsreglemente. Då emellertid vid fjolårets beslut angående änd
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

7

ringar i lagen om polisväsendet i riket förutsatts att för polispersonalen

skall finnas ett av Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande fastställt avlöningsreglemente,

föranleder förslaget att ett särskilt, i nära anslutning till statens

allmänna avlöningsreglemente utarbetat polislönereglemente utfärdas icke

någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att utskottet i sitt utlåtande 1948: 165 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 225 med förslag till nya avlöningsreglementen m. in. bl. a. framhållit

de olika förvaltningsområdenas intresse av att erhålla för varje område

avpassade bestämmelser i en lätt överskådlig författning.

Utskottet tillstyrker att, på sätt förfarits vid utfärdandet av statens allmänna

avlöningsreglemente, riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att utfärda

polislönereglemente i huvudsaklig överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet

fogade författningsförslaget. Ifrågavarande förslag har såsom bilaga

fogats vid detta utlåtande. Likaså tillstyrker utskottet att — alltjämt i

enlighet med tidigare förfaringssätt — Kungl. Maj :t bemyndigas att på sätt

och i den omfattning i propositionen angivits vidtaga ändringar i polislönereglementet.

Vad angår reglementets tillämpningsområde får utskottet erinra om att

riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition nr 27 angående den

s. k. malmfältspolisen, vilket innebär att vederbörande kommuner skall

överta hela ansvarigheten för polisväsendet inom ifrågavarande område enligt

polislagen. Härigenom blir polislönereglementet tillämpligt å all polispersonal

i Kiruna stads och Gällivare kommuns polisdistrikt.

Utskottet har vid sin granskning av förslaget till polislönereglemente funnit

vad departementschefen i olika hänseenden anfört och förordat icke föranleda

någon erinran eller något särskilt uttalande från utskottets sida, utom

i följande fråga som beröres i en av de föreliggande motionerna.

Enligt 25 § reglementet skall den som icke åtnöjes med kommunal myndighets

beslut i fråga om tillämpningen av avlöningsbestämmelserna, utom

i vad avser tjänsters placering i lönegrad och fastställande av hyresavdrag

för tjänstebostad, äga anföra besvär hos vederbörande länsstyrelse (överståthållarämbetet).

Det är här närmast fråga om enskild polismans rätt att

överklaga beslut angående hans löneförmåner. Någon särskild bestämmelse

om rätt att överklaga länsstyrelsens beslut i ärendet har icke intagits i polislönereglementet.

Detta sammanhänger med att de allmänna föreskrifterna

i länsstyrelseinstruktionen förutsatts skola gälla. Enligt dessa skall besvär

i ifrågavarande fall anföras hos Kungl. Maj:t, varvid målet jämlikt lagen om

Kungl. Maj :ts regeringsrätt kommer att handläggas av regeringsrätten. Det

nu sagda gäller den kommunala polisen. Beträffande statsanställd polisman

gäller — i anslutning till vedertagna grunder — alt en dylik äger rörande

sina avlöningsförmåner anföra besvär hos kammarrätten, som i sådant fall

är sista instans.

I motionen I: 412 hemställcs att till 25 § polislönereglementet måtte fogas

ett tillägg av innehåll, alt besvär över där omförmälda beslut av länsstyrelse

skall föras hos kammarrätten och alt kammarrättens beslut i sådana mål ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 53.

må överklagas, vederbörande obetaget att utföra talan vid allmän domstol.

Ifrågavarande yrkande innebär, att polismans besvär rörande hans avlöningsförmåner

borde prövas av kammarrätten såsom sista instans, vare sig han är

kommunalt eller statligt anställd. Utskottet har inhämtat att den i propositionen

förordade anordningen med olika instanser för prövning av kommunalt

och statligt anställda polismäns besvär i avlöningsmål äger sin motsvarighet

inom andra områden av förvaltningen. Såsom exempel kan nämnas,

att en lärare vid en statlig realskola har att i avlöningsmål anföra besvär

hos kammarrätten såsom sista instans, medan motsvarande besvärsfråga avseende

en lärare vid kommunal realskola slutligt prövas av regeringsrätten.

Att märka är härvidlag att båda dessa lärare är inordnade under ett och

samma avlöningsreglemente och att det således i båda fallen kan vara fråga

om tillämpningen av samma avlöningsbestämmelse. När i motionen framhålies

att beträffande polisväsendet en och samma lönefråga kan tänkas bli

olika bedömd, allteftersom det rör sig om statligt eller kommunalt anställd

polisman, är detta således ett förhållande som redan nu har sin motsvarighet

inom andra områden. Lämpligheten härav kan givetvis diskuteras, men utskottet

är av den uppfattningen att frågan om den mest ändamålsenliga anordningen

i ifrågavarande avseende bör övervägas i ett annat sammanhang

än det nu förevarande. Utskottet vill f. ö. fästa uppmärksamheten vid att

samma lönefråga kan bli slutligt bedömd av olika instanser även om i enlighet

med motionärens yrkande besvär av vederbörande tjänstemän över

lag skulle slutligt prövas av kammarrätten. Vid prövningen av statsbidragsrekvisitioner

har nämligen vederbörande länsstyrelse att ingå på en sakgranskning

av den kommunala myndighetens beslut i avlöningsärende, och

för den händelse en dylik granskning föranleder länsstyrelsen att besluta om

nedsättning av statsbidraget skall i händelse av missnöje besvär anföras hos

Kungl. Maj :t i regeringsrätten.

Vad angår frågan om rätten till talan vid allmän domstol har utskottet inhämtat,

att avsikten varit att kommunal polisman — lika väl som statlig —

skall äga sådan rätt. Vad i propositionen anföres torde icke innefatta hinder

härför. Även i detta avseende kan utskottet hänvisa till att detsamma gäller

i fråga om lärare vid exempelvis kommunal realskola.

Då enligt utskottets mening bärande skäl ej anförts för en ändring av

Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag får utskottet avstyrka det i motionen

I: 412 gjorda yrkandet.

Beträffande över gångsanordningar föreslås i propositionen att

Kungl. Maj .t skulle bemyndigas att besluta om de övergångsbestämmelser

som kan erfordras vid ett genomförande av det föreliggande löneregleringsförslaget.

Utskottet tillstyrker detta förslag och har intet annat att erinra

mot vad departementschefen i detta sammanhang anfört än att sådant personligt

lönetillägg, som erfordras till skydd mot löneminskning vid löneregleringens

ikraftträdande, synes — på sätt tidigare tillämpats — böra betecknas

personlig lönefyllnad, detta till skillnad från personligt lönetillägg i

egentlig mening.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

9

Enligt de tilltänkta övergångsbestämmelserna skall polisman, som tillerkänts

fast bilersättning för år från kommunen för sådana resor som denna

skall betala, äga rätt att välja mellan att för resor inom eget polisdistrikt behålla

denna ersättning eller att få tillämpa resereglementet (i förekommande

fall och efter särskilt medgivande bilersättningskungörelsen). Träffat val

skall gälla för framtiden så länge vederbörande använder egen bil i tjänsten

och får ej avse begränsad tid. I motionen II: 528 hemställes att Kungl. Maj :t

måtte bemyndigas att vid utfärdande av övergångsbestämmelser medge kommunerna

rätt att utbetala fast bilersättning i sådan usträckning att befattningshavare,

som håller bil, ej får vidkännas någon försämring i de sammanlagda

anställningsförmånerna. Utskottet finner för sin del tillräckliga skäl

icke vara anförda för ett dylikt avsteg från den i detta avseende överenskomna

övergångsbestämmelsen, vilken innebär valfrihet mellan det ena och

det andra systemet för bilersättningens beräknande och synes tillmötesgå

rimliga anspråk i detta avseende. Utskottet får fördenskull avstyrka ifrågavarande

yrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att motionerna I: 409 och II: 525 icke må av riksdagen

bifallas;

2. att motionen II: 529 icke må av riksdagen bifallas;

3. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen I: 412, bemyndiga Kungl. Maj :t

att med iakttagande av vad utskottet anfört

a) utfärda polislönereglemente i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga till detta utlåtande fogade författningsförslaget,

att gälla fr. o. in. den 1 juli 1954;

b) under de förutsättningar och i den omfattning, som i

statsrådsprotokollet angivits, vidtaga ändringar i ifrågavavarande

reglemente;

4. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 528, bemyndiga Kungl. Maj :t

att utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga

i anledning av de under 3. omförmälda förslagen.

Stockholm den 23 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

Iwar Anderson, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Pålsson, Hesselbom,

Gustaf Andersson, Sundelin, Einar Persson, Ohén, Sunne och

Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson

i Malmö, Ståhl, Lindholm, Bubbestad, Eriksson i Sandby, Staxäng,

fröken Elmén, herrar Petterson i Degerfors, Nihlfors, Gustafsson i Stockholm,

Hansson i Skegrie, Löfroth och Almgren.

Reservationer

1) av fröken Andersson och fröken Elmén,

2) av herr Hansson i Skegrie.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

11

Bilaga

Förslag

till

polislönereglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §.

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande polismän, som tillhöra

högst kommissaries tjänstegrad och som äro anställda

a) hos polisdistrikt eller

b) vid poliskåren i Boden eller, i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar,

eljest hos staten.

2 mom. I reglementet avsedda polismän anställas såsom innehavare av

a) ordinarie tjänst,

b) extra ordinarie tjänst,

c) aspiranttjänst,

d) extra tjänst eller

e) arvodesbefattning.

I fråga om tjänster, som avses under a)—d), gälla nedan i denna avdelning

samt i 2 avd. meddelade bestämmelser. Angående bestämmande av

avlöningsförmåner för innehavare av arvodesbefattning stadgas i 3 avd.

2 §.

Vissa för reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

i mom. I den mån icke annat stadgas, avses med vederbörande myndighet,

i fråga om hos polisdistrikt anställd polisman den kommunala myndighet,

som handhar polisdistriktets ekonomiska angelägenheter, samt

1 fråga om statligt anställd polisman vederbörande länsstyrelse.

2 mom. Vid jämförelse mellan olika tjänster skall, där ej annat följer

av bestämmelser meddelade av Kungl. Maj :t, den tjänst anses högst, för

vilken månadslönen enligt 3 § statens löneplansförordning är högst. Hänsyn

skall härvid tagas inom lönegrad, som omfattar flera löneklasser, till

den högsta löneklassen och inom löneklass, som upptager flera lönebelopp,

till det högsta av dessa.

3 mom. Vad i reglementet sägs om avlöningsbestämmelser, meddelade

av Kungl. Maj:t, skall gälla jämväl beträffande avlöningsreglementet för

riksdagens verk.

4 mom. Angående den nämnd, statens lönenämnd, som skall finnas for

beredning av ärenden, som angå avlöningsförhållanden för innehavare av

tjänster, vid vilka avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

stadgas i statens allmänna avlöningsreglemente.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 53.

2 avd. Avlöningsbestämmelser.

1 kap. Grundläggande bestämmelser om avlöning.

3 §■

Polismans rätt till avlöningsförmåner m. m.

1 inom. Innehavare av i 1 § 2 mom. a)—d) avsedda tjänster äger på grund

av sin anställning rätt till avlöningsförmåner under förutsättningar och

enligt grunder, som stadgas i detta reglemente och de särskilda "bestämmelser,

vilka meddelas på grund av föreskrift i reglementet eller eljest utfärdas

av Kungl. Maj:t, ävensom pensionsrått i den mån så följer av gällande

tjänste- och familj epensionsbestämmelser.

Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest medgivits av Kungl.

Maj :t med stöd av riksdagens beslut må polisman icke för tjänstgöring vid

polisväsendet åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Maj :t för

uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom polismannens vanliga

tjänstutövning, anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva att

särskild gottgörelse må utgå.

2 mom. Då polisman frånträder utövningen av sin tjänst på grund av

att han samtidigt innehar annan anställning med avlöning enligt av Kungl.

Maj :t meddelade bestämmelser såsom ordinarie, extra ordinarie eller extra

tjänsteman eller såsom aspirant, skall han, om ej Kungl. Maj :t annat medgiver,

allenast äga åtnjuta de med sistnämnda anställning förenade avlöningsförmånerna.

3 mom. Under vikariatslöneförordnande skall polisman avstå de med den

innehavda tjänsten förenade avlöningsförmånerna och i stället åtnjuta de

avlöningsförmåner, som tillkomma innehavare av sådan tjänst, som förordnandet

avser.

4 mom. Polisman, som utan något sitt förvållande förflyttats från högre

till lägre ordinarie tjänst, skall i avlöningshänseende behandlas såsom innehavare

av den högre tjänsten.

4 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

1 mom. Avlöningsförmåner, som avses i denna avdelning, utgöras av:

lön (2 kap.),

semester och semesterersättning (3 kap.),

ersättning vid vikariat och gottgörelse för övertidstjänstgöring m m. (4

kap.),

särskilda ersättningar och lönetillägg (5 kap.),

tjänstebostad och tjänstedräkt (6 kap.), samt

begravningshjälp m. m. (7 kap.).

2 mom. För polisman, vilken i egenskap av innehavare av i detta reglemente

avsedd tjänst åtnjuter avlöningsförmåner enligt krigsavlöningsbestämmelser,

träda nämnda förmåner i stället för å tjänsten eljest utgående

avlöningsförmåner.

3 mom. På beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t,

skall bero, om och i vad mån avdrag å lönen skall ske för polisman, som

åtnjuter avlöning i beställning å reservstat vid försvaret.

4 mom. Är polisman berättigad att av allmänna medel uppbära tjänstepension

eller årligt understöd, beror på beslut eller bestämmelser, som med
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

13

delas av Kungl. Maj :t, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen

skall ske. Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning i fråga om reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp.

5 mom. Uppbär polisman livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller

lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig

eller kommunal tjänst, skall hans lön nedsättas med belopp motsvarande

livräntans belopp, såvida icke Kungl. Maj :t för visst fall annat medgiver.

6 mom. Polisman, som i enlighet med vad därom är särskilt stadgat

övergått på avgångsstat, åtnjuter "i stället för å tjänsten eljest utgående avlöningsförmåner

avlöning enligt grunder, som i särskild ordning bestämmas

av Kungl. Maj :t.

2 kap. Lönen.

5 §.

Lönegrader. Löneklasser.

1 mom. Polisman skall tillhöra lönegrad med beteckning och nummer,

som framgå av nedan intagna tabell, vilken jämväl utvisar de löneklasser

lönegraden omfattar.

Lönegrad med Omfattar löne
Tjänst

beteckning nr klasserna nr

A spir ant:

Polisaspirant

Extra:

Polisman ...

Cf

11

11

eg

11

11—14

Extra ordinarie:

Poliskonstapel..

Ce 13 13—16

Ordinarie:

Poliskonstapel............................

Förste poliskonstapel, polisassistent........

Kriminalassistent ........................

Polisassistent.............................

Förste kriminalassistent, förste polisassistent

Poliskommissarie ........................

Kriminalkommissarie, poliskommissarie

Ca

13

Ca

15

Ca

17

Ca

17

Ca

19

Ca

19

Ca

21

Ca

23

Ca

23

Ca

25

Ca

27

Ca

29

13—16

15—18

17—20

17—20

19—22

19—22

21—24

23—26

23—26

25—28

27—30

29—32

Tjänst såsom kommissarie må placeras i lönegrad 31 efter medgivande

av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

2 mom. Om i vederbörlig ordning beslutas om inrättande av extra ordinarie

tjänst (lönegradsbeteckning Ce) i högre lönegrad än den 13:e eller

av extra tjänst (lönegradsbeteckning Cg) i högre lönegrad än den 11 :e,

skall sådan tjänst, såvida icke Kungl. Maj :t för viss grupp av tjänster annat

föreskriver, placeras i någon av de i tabellen i 1 mom. angivna lönegraderna

och högst i den för motsvarande ordinarie tjänst gällande lönegraden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 53.

3 mom. Bestämmelser om fördelningen av polismanstjänsterna på de i

1 mom. angivna lönegraderna meddelas av Kungl. Maj:t i enlighet med av

riksdagen godkända grunder. Innan beslut meddelas om placering i lönegrad

av polismanstjänst i polisdistrikt, skall yttrande i ärendet inhämtas

från polisväsendets organisationsnämnd.

} mom. Inom varje lönegrad, som omfattar flera löneklasser, skall den

högsta löneklassen anses omfatta fyra lönerum. Att polisman hänföres till

högre lönerum än det lägsta medför icke, att han i sin tjänst erhåller högre

avlöning, men är av betydelse i vissa fall, då han tillträder annan tjänst.

6 §.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

1 mom. Den, som tillträder tjänst, vars lönegrad omfattar flera löneklasser,

skall, i den mån ej annat följer av bestämmelserna i 7 och 8 §§, vid

tjänstetillträdet placeras i lönegradens lägsta löneklass och för varje tidsperiod,

som nedan sägs, uppflyttas en löneklass inom lönegraden eller, då han

uppnått dennas högsta löneklass, ett lönerum inom löneklassen, intill dess

fjärde lönerummet uppnåtts.

Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal under

vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början förekommit

mer än 120 dagar, vilka enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

icke må tillgodoräknas för uppflyttning, skall i stället gälla, att perioden

utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, då från periodens början

infallit 976 dagar, vilka enligt sairma bestämmelser må tillgodoräknas

för sådan uppflyttning.

Andra tidsperioden och följande tidsperioder räknas på motsvarande

sätt, varje period från ingången av det kalenderkvartal, från och med vilket

uppflyttning skett.

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning i fråga

om den, som tillträder vikariatslöneförordnande.

7 §■

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst.

1 mom. Tillträder polisman tjänst med lönegradsbeteckning Ca, Ce eller

Cg och har han tidigare innehaft tjänst med någon av dessa lönegradsbeteckningar

eller någon av lönegradsbeteckningarna Ma, Md, Me eller Mg,

sker placering och uppflyttning i löneklass (lönerum) med hänsyn till tidigare

innehavd anställning enligt vad i denna paragraf sägs. Hänsyn må dock

icke tagas till tjänst, efter vars frånträdande polismannen under en sammanhängande

tid av tre år icke vid något tillfälle innehaft i reglementet

avsedd lönegradsplacerad tjänst eller annan anställning, vilken enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser skall i förevarande hänseende jämställas

med tjänst av angivet slag.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna paragraf skall iakttagas,

att vikariatslöneförordnande likställes med innehav av sådan tjänst, som

förordnandet avser, samt

att med tidigare tjänst avses jämväl tjänst, som bibehålies efter tillträdandet

av den nya tjänsten (vikariatslöneförordnandet).

2 mom. Polisman skall placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum),

a) om den nya tjänsten är högre än den senast innehavda (befordran,

vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. m.): enligt den vid reglemen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

15

tet såsom bilaga I fogade placeringstabellen med tillhörande anvisningar,

tillämpade med utgångspunkt från den senast innehavda tjänsten,

b) om den nya tjänsten är lika hög som den senast innehavda (transport,

övergång från vikariatslöneförordnande till tjänst i samma lönegrad m. m.):

som om polismannen tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde den

senast innehavda tjänsten, samt

c) om den nya tjänsten är lägre än den senast innehavda (övergång till

lägre tjänst frivilligt eller tvångsvis i annat fall än i 3 § 4 mom. avses, upphörande

av vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. in.): som om polismannen

tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde den senast innehavda

tjänsten.

Har polisman tidigare innehaft, i fall som avses under a), högre tjänst än

den senast innehavda och, i fall som avses under c), lägre, lika hög eller

högre tjänst, skall polismannen, om det är för honom förmånligare, placeras

och uppflyttas i löneklass (lönerum)

antingen enligt ovannämnda placeringstabell med tillhörande anvisningar,

tillämpade med utgångspunkt från den senast innehavda tjänst, som är lägre

än den nya, eller från dessförinnan innehavd tjänst, som är högre än den

förstnämnda men ändock lägre än den nya tjänsten,

eller som om polismannen tillträtt den nya tjänsten redan då han först

tillträdde lika hög eller högre tjänst.

Där enligt ovan meddelade bestämmelser polisman skall placeras och uppflyttas

som om han tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde viss

annan tjänst, skall, om de båda tjänsterna icke innehafts i en följd, för löneklassuppflyttning

tillgodoräknas den mellanliggande tiden, i den mån polismannen

därunder innehaft i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst,

som är lika hög som eller högre än den nya tjänsten, dock ej dagar, vilka enligt

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning.

8 §•

Löneklassplacering enligt särskilda beslut och bestämmelser.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, vederbörande myndighet

äger, om och i den mån så prövas skäligt, meddela beslut eller utfärda

bestämmelser, varigenom i visst fall eller viss grupp av fall förmånligare

placering eller uppflyttning i löneklass (lönerum) inom lönegraden må erhållas

än som följer av 6 och 7 §§.

9 §.

Lön enligt högre löneklass än den, vari polismannen år placerad.

Polisman, som på grund av något sitt förvållande förflyttas från högre

till lägre ordinarie tjänst, äger åtnjuta lön lägst enligt den löneklass han tillhörde

omedelbart före förflyttningen, ändå att han icke är placerad i sagda

löneklass.

10 §.

Lönebeloppet inom vederbörande löneklass.

1 mom. Lönerna för varje löneklass framgå av statens löneplansförordning.

Inom löneklass å löneplan nr 1 bestämmes polismans lön efter den ortsgrupp,

till vilken hans stationeringsort blivit hänförd. Där särskilda skäl det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 53.

föranleda, må dock Kungl. Maj :t beträffande viss polisman eller viss grupp

av polismän bestämma, att lön skall utgå efter annan ortsgrupp.

Angående fördelning av orterna i riket å olika ortsgrupper med hänsyn till

levnadskostnaderna å de skilda orterna gäller vad därom stadgas i anslutning

till statens allmänna avlöningsreglemente.

2 mom. För icke-ordinarie polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring,

skall lönen minskas med så stor del, som svarar mot avkortningen.

Vid tillämpning bärav skall iakttagas, att månadslön, som efter minskning

slutar på öretal, skall jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar

på 50 öre, till närmast högre krontal samt att daglön, som efter minskning

icke slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

11 §•

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

1 mom. Lönen utgår från och med den dag tjänsten enligt utnämningseller

annan tillsättningshandling tillträdes, till och med den dag tjänsten

frånträdes, med iakttagande av bestämmelserna i 3 och 4 §§.

Polisman är skyldig att vidkännas löneavdrag i enlighet med bestämmelserna

i 2 och 3 mom. här nedan samt 12 §, i den mån ej annat beslutes med

stöd av viss i reglementet meddelad bestämmelse eller Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, vederbörande myndighet med hänsyn

till särskilda omständigheter finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

2 mom. Löneavdragen äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A-avdraget framgår av statens löneplansförordning. För icke-ordinarie

polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, skall tillämpas ett i

förhållande till månadslönens minskning reducerat A-avdrag, i förekommande

fall jämkat på sätt i 10 § 2 mom. andra stycket stadgas i fråga om

daglön.

B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget.

C-avdraget är lika med lönen, i förekommande fall bestämd under iakttagande

av föreskrifterna i 10 § 2 mom.

Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag,

föreligger under allenast del av dag (partiell tjänstledighet m. m.), tillämpas

det avdragsbelopp, som belöper på denna del av dagen.

3 mom. I fråga om löneavdrag vid tjänstledighet skall polisman tillhöra

någon av följande tre avdragsgrupper, nämligen

grupp 1, vartill hänföras aspiranter och extra polismän med mindre än 6

anställningsmånader,

grupp 2, vartill hänföras aspiranter och extra polismän med minst 6 men

mindre än 36 anställningsmånader, samt

grupp 3, vartill hänföras övriga tjänstemän.

Kungl. Maj :t meddelar närmare bestämmelser angående vad härvid skall

förstås med anställningsmånad.

12 §.

De fall, då löneavdrag skall tillämpas.

I. Tjänstledighet: Polisman äger åtnjuta lön under de förutsättningar och

i den omfattning, som framgå av efterföljande tabell, men skall i övrigt vidkännas

C-avdrag. För innehavare av aspiranttjänst eller extra tjänst skola

tillämpas bestämmelserna för den avdragsgrupp polismannen vid tjänstledighetens

början tillhör.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

17

Tj änstledighetsorsak

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen

eller kyrkomötet eller att vara riksdagens

revisor.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller

utgår allenast med visst belopp för

sammanträdes- eller förrättningsdag

och polismannen icke medgivits rätt

till gottgörelse för de avlöningsförmåner

han under ledigheten avstått,

i den mån ej fråga är om uppdrag

som avses under a).

2. Militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt ä polismannen.

3. Militärtjänstgöring, dä krigsavlöningsreglementet

icke är tillämpligt å polismannen.

a) Värnpliktstjänstgöring, som fullgöres

det kalenderår polismannen fyller 23

år eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs

eller med sådan kurs jämställd

annan kurs eller övning, vilkeri erfordras

för vinnande eller bibehållande

av viss tjänstegrad (tjänsteklassj såsom

värnpliktigt befäl (värnpliktig

civilmilitär personal) eller såsom krigsfrivilligt

befäl. Frivillig utbildning för

vinnande eller bibehållande av kompetens

för viss i mobiliseringstabell

(motsvarande) ingående befattning,

vilken vederbörande förklarat sig villig

att bestrida under beredskapstillstånd

och vid krig.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningshavare

i reserven, beställningshavare

å reservstat eller övergångsstat

samt officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

Kaptens-, fanjunkar- eller flaggunderofficerskurs

för anställningshavare

i reserven.

d) Hemvärnsövning, hemvärnskurs eller

sammanträde med hemvärnets representations-

eller verkställande organ.

e) Repetitionsövning, som erfordras för

bibehållande av förutvarande fältflygare

vid krigsplacering såsom fältflygare

i krigsflygplan.

4. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen

eller av därmed jämförligt allmänt

intresse.

5. Iakttagelser, studier eller arbete av betydelse

för polisväsendet eller för polismannens

kompetens för viss uppgift eller befattning

inom polisväsendet.

Löneförmån

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 3: Lön med A-avdrag.

Grupp 1—-3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 32

dagar av ett och samma kalenderår.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 45

dagar av ett och samma kalenderår.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

Grupp 3: Oavkortad lön dels därest Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

vederbörande myndighet så förordnar

med hänsyn till att iakttagelserna,

studierna eller arbetet prövas på ett påtagligt

sätt kunna tjäna polisväsendets intressen,

dels ock då tjänstledighet erhållits

för deltagande på egen begäran i utbild
-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 53,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Tj änstledighetsorsak

Löneförmån

ningskurs vid polisväsendet. I andra fall

lön med B-avdrag sammanlagt högst 120

dagar under loppet av fem på varandra

följande kalenderår, dock högst 120 dagar

av den tid, under vilken tjänstemannen

innehar tjänst inom lönegrad med ett och

samma ordningsnummer.

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller förlust av arbetsför- mågan, föranledd av i tjänsten in- träffad händelse, som enligt allmän lag

är att hänföra till olycksfall i arbete,

eller av våld eller misshandel, för vilken

polismannen blivit utsatt på grund av

tjänsten.

I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom,

varom förmäles i gällande lag om för- säkring för vissa yrkessjukdomar, 2)

smittsam sjukdom, som enligt gällande

epidemilag skall anmälas till veder- börande myndighet, eller 3) sjukdom,

som enligt gällande epizootilag skall

anmälas till vederbörande myndighet.

Under tjänstgöring å utländsk ort

ådragen svårare sjukdom, som där upp- träder epidemiskt men ej alls eller

allenast i sällsynta fall förekommer

inom Sverige, eller svårare klimat-

Grupp 2: Oavkortad lön under högst 180

dagars ledighet av en och samma tj änst- ledighetsorsak. Lön med B-avdrag i övrigt,

så framt ej vederbörande myndighet på

grund av särskilda förhållanden finner an- ledning medgiva, att A-avdrag skall till- lämpas eller att avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

sjukdom i akut form, som tjänsteman

med stationering i land med tropiskt

eller halvtropiskt klimat ådragit sig.

Med tjänsten skall likställas annan

statlig eller icke-statlig anställning,

vid vilken avlöning utgår enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmel- ser, samt uppdrag för statens eller

vederbörande polisdistrikts räkning.

b) Sjukdom i andra fall än under a) avses

eller tvångsvis anordnad läkarunder- sökning.

c) Svag hälsas vårdande, då behovet av

ledighet härför är behörigen styrkt.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 180 dagar

av ett eller samma kalenderår eller, vid

sjukdom som fortgår över årsskifte, högst

180 dagar i en följd.

Grupp 3: Oavkortad lön under högst följande

antal dagar av ett och samma kalenderår:

25 dagar för polismän tillhörande löne- graderna 11—14,

20 dagar för polismän tillhörande löne- graderna 15—26 samt

10 dagar för polismän tillhörande högre

lönegrader.

Oavkortad lön må likväl icke utgå, därest

tjänstledigheten åtnjutes å tid, då polis- mannen på grund av föreskriften i 13 §

2 mom. c) andra stycket icke skulle hava

varit berättigad åtnjuta semester.

Lön med A-avdrag i övrigt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

7. Havandeskap eller barnsbörd.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 120:e dagen från för- lossningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

19

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

Grupp 3: Lön med A-avdrag högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 120:e dagen från för- lossningen.

S. Tjånstgöringsförbud till förekommande av

smittas spridning.

Grupp 2: Oavkortad lön högst 180 dagar.

Lön med B-avdrag i övrigt, så framt ej

vederbörande myndighet på grund av sär- skilda förhållanden finner anledning med- giva, att A-avdrag skall tillämpas eller att

avdrag icke skall äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

9. Flyttning, för vilken ersättning för flytt- ningskostnad utgår av allmänna medel.

Grupp 3: Oavkortad lön högst 3 dagar.

10. Uppdrag inom sådan personalsammanslut- ning, som avser att tillvarataga tjänstemän- nens intressen i tjänsten eller främja deras

yrkesutbildning.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 15

dagar av ett och samma kalenderår.

■»

11. Enskild angelägenhet av vikt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag högst 15 dagar

av ett och samma kalenderår.

II. Arbete vid vederbörande verk (polisdistrikt) kan icke beredas innehavare

av aspiranttjänst eller extra tjänst: Polismannen skall, om han ej åtnjuter

semester, vidkännas C-avdrag.

III. Avstängning från tjänstgöring m. m.: År polismannen avstängd från

tjänstgöring, enär han vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning, förfares

med lönen i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser

eller beslut.

Är polisman avstängd från tjänstgöring av annan anledning än nyss

sagts, anhållen såsom misstänkt för brott eller häktad för brott eller undergår

han frihetsstraff, är han skyldig vidkännas C-avdrag, vederbörande myndighet

likväl obetaget att, där så prövas skäligt, låta honom uppbära viss

del av lönen. Finnes avstängningen hava varit obefogad, blir den anhållne

ej häktad eller blir den anhållne eller häktade frikänd, skall löneavdrag ej

tillämpas och innehållen lön utbetalas.

IV. Polisman avhåller sig från tjänstgöring utan att hava erhållit ledighet

eller kunna styrka giltigt förfall: Polismannen skall vidkännas C-avdrag.

3 kap. Semester och semesterersättning.

13 §.

Semester.

1 mom. Polisman äger rätt att erhålla semester under det antal dagar

för helt år räknat (årssemester), som framgår av följande sammanställning.

Semestern erhålles å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göroinålcns

behöriga gång, under det löpande kalenderåret eller, om detta på grund av

tjänstgöringsförhållandena icke kunnat ske eller vederbörande polischef i

annat fall finner skäl därtill lämna medgivande, under tiden 1 januari—31

maj nästpåföljande år. Utan hinder av vad nu sagts må polisman stationerad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Till och med

Från och med

Polismän tillhörande

det kalenderår, under vilket

polismannen fyller

39 år

40 är

avdragsgrupp 1 eller 2 ................................

20 dagar

20 dagar

avdragsgrupp 3: lönegraderna 11—14 ..................

20 »

30 »

lönegraderna 15—26 ..................

25 »

35 >

högre lönegrader ......................

35 >

45 »

å ort inom riket, där kallortstillägg utgår, av vederbörande polischef kunna

medgivas att erhålla återstående semester under nästpåfoljande år i

följd med semester för detta år.

Den, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig

att begagna sig av semester, då sådant föreskrives av vederbörande myndighet.

Till vissa icke-ordinarie polismän kan utgå semesterersättning enligt bestämmelserna

i IT §.

2 mom. Vid semesterns bestämmande skall iakttagas följande.

a) Innehaves i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst under allenast

del av kalenderår, beräknas semestern i förhållande till tiden för tjänstinnehavet.

Uppkommer därvid brutet dagantal, sker avrundning till närmaste

hela dagantal. Uppgår den beräknade tiden till mindre än en halv dag,

föreligger icke rätt till semester. Såsom undantag från vad nu sagts skall

gälla, att polisman, som avgår med rätt till ålderspension, äger åtnjuta den

semester, som skulle tillkomma honom, om han kvarstode i tjänst till kalenderårets

utgång.

Äro olika årssemestrar tillämpliga för skilda delar av samma kalenderår,

beräknas semestern för varje del för sig, varefter den sammanlagda semestertiden

avrundas på nyss angivet sätt. Härvid skall hänsyn ej tagas till anställningstid,

för vilken semesterersättning utgått.

b) Har den, som tillträder i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst,

under samma kalenderår innehaft annan anställning med avlöning enligt av

Kung], Maj:t meddelade bestämmelser, skall, om semestern i denna anställning

beräknas för löpande kalenderår, vad under a) stadgas äga motsvarande

tillämpning.

Har polisman omedelbart före tjänstetillträdet innehaft sådan i nästföregående

stycke omförmäld anställning, i vilken semestern icke beräknas för

löpande kalenderår, äger polismannen i den tillträdda tjänsten erhålla i

den tidigare anställningen intjänt men ej åtnjuten semester. Av den semester,

vartill polismannen eljest är berättigad enligt bestämmelserna i denna

paragraf, må han åtnjuta högst det antal semesterdagar, varmed årssemestern

i den nya tjänsten befinnes överstiga den vid tjänstetillträdet beräknade

summan av intjänt men ej åtnjuten semester och tidigare under kalenderåret

åtnjuten semester. Med åtnjuten semester skall jämställas semestertid,

för vilken semesterersättning uppburits.

c) Vidkännes polisman C-avdrag å lönen av annan anledning än tjänstledighet

för offentligt uppdrag, må semestern enligt av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser minskas med så stor del av årssemestern, som belöper

på avdragstiden.

Har polisman under innehav av i detta reglemente avsedd tjänst eller av

annan anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

— oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

21

söksvis -— under tiden 1 juli—31 december av annan anledning än tjänstledighet

för offentligt uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet,

som avses i 12 § I, punkt 6 b) eller c) eller punkt 11, eller åtnjutit

semester, må han ej, med mindre vederbörande myndighet finner skäl

därtill lämna medgivande, därefter erhålla semester förrän han minst 90

dagar tjänstgjort i anställning, som nyss nämnts, eller fullgjort uppdrag

för statens eller polisdistriktets räkning.

d) Har semester åtnjutits såväl före som efter dag eller dagar, som äro

tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de mellanliggande

dagarna, i den mån ej annat följer av beslut eller bestämmelser, som

meddelas av Kungl. Maj:t. Om semester åtnjutits å del av dag, som i övrigt

är tjänstefri till följd av partiell tjänstledighet, skall semestern anses hava

omfattat hela nämnda dag.

14 §.

Semesterersättning.

Därest polisman, som är aspirant eller extra tjänsteman, avgår ur polisdistriktets

tjänst eller — i fråga om statligt anställd polisman — ur statens

tjänst eller avlider innan han ånjutit den semester, vartill han vid avgången

eller dödsfallet var berättigad enligt bestämmelserna i 13 §, äger polismannen

eller, om han avlidit, hans dödsbo erhålla semesterersättning. Semesterersättningen

skall motsvara den lön, som polismannen skulle hava erhållit

under förlängd anställning det antal dagar, som den återstående semestern

omfattar.

4 kap. Ersättning vid vikariat och gottgörelse för övertidstjänstgöring in. ni.

15 §.

Ersättning vid vikariat m. m.

1 mom. Då det prövas erforderligt att uppehålla polismanstjänst med

vikarie och därför anlitas polisman, som innehar lönegradsplacerad tjänst,

må polismannen utan förändring av anställningen meddelas vikariatsförordnande

å tjänsten. Sådant förordnande må kunna meddelas jämväl i det

fall, att tjänstens innehavare för handläggning av visst ärende eller viss

grupp av ärenden eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i tjänsten

erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom åliggande tjänstegöromål.

2 mom. Polisman, som innehar lönegradsplacerad tjänst, må, där ej annat

följer av beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, kunna

meddelas förordnande, vilket utan att innebära vikariat å viss tjänst avser

bestridande av göromål, som eljest ankomma på polismän i viss högre lönegrad.

Beträffande sådant förordnande att bestrida göromål skall vad i 3

och 4 mom. stadgas om vikariatsförordnande äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Kan ordinarie eller extra ordinarie tjänst förutses komma att

uppehållas på förordnande med full tjänstgöring under minst 6 månader

i följd, skall, så framt icke Kungl. Maj :t för visst fall eller viss grupp av

fall annorlunda beslutat, med tillämpning av 42 § polisreglementet vikariatslöneförordnande

snarast möjligt meddelas å tjänsten. Kungl. Maj :t må

jämväl eljest, då särskilda skäl det föranleda, medgiva, att vikariatslöneförordnande

å tjänst av angivna slag må meddelas.

Vikariatslöneförordnande må icke meddelas annan än den, som äger behörighet

för tjänst av det slag förordnandet avser och i övrigt är fullt lämp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 53.

lig för förordnandet. Ifrågakommer till sådant förordnande annan än den,

som innehar i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst, skall han i stället

anställas som extra polisman med placering i lönegrad med samma

ordningsnummer, som gäller för den uppehållna tjänsten.

4 mom. Innehavare av vikariatsförordnande å högre tjänst äger, där ej

fråga är om vikariatslöneförordnande, åtnjuta vikariats ersättning.

Härvid skall iakttagas,

att polisaspirant behandlas som om han vore innehavare av sådan ordinarie

eller extra ordinarie tjänst, som normalt utgör första befordringstjänst

från aspiranttjänsten, samt

att innehavare av sådan extra tjänst, som enligt vederbörande myndighets

beprövande motsvarar ordinarie eller extra ordinarie tjänst men är placerad

i lönegrad med lägre ordningsnummer än denna, behandlas som om

han i stället innehade en motsvarande ordinarie eller extra ordinarie tjänst.

Vikariatsersättningen utgår enligt särskilda av Kungl. Maj :t med stöd av

riksdagens beslut utfärdade, såsom bilaga till statens löneplansförordning

fogade tabeller med tillhörande anvisningar.

Vid vikariatsförordnande skall, då så med hänsyn till göromålens art och

omfattning finnes skäligt, vikariatsersättningen bestämmas till lägre belopp

än som eljest skolat utgå.

5 mom. Polisman, som vid sidan av tjänstgöring i egen tjänst på grund

av förordnande bestrider polismanstjänst i annat polisdistrikt, äger åtnjuta

ersättning med 6 kronor för dag. Avser förordnandet högre tjänst, skall

denna särskilda ersättning utgå i stället för vikariatsersättning enligt 4

mom.

16 §.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring m. m.

1 mom. Där polisman undantagsvis måste anlitas för övertidst jänstgöring,

må han kunna för sagda tjänstgöring erhålla gottgörelse i enlighet med

bestämmelserna här nedan samt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj :t

meddelar. Sådan gottgörelse må dock icke, med mindre Kungl. Maj :t därtill

lämnar medgivande, tillkomma den, som innehar eller å förordnande uppehåller

tjänst i högre lönegrad än den 22:a. Såsom förutsättning för gottgörelse

skall vidare, där ej särskilda skäl annat föranleda, gälla, att tjänsten

enligt vederbörande myndighets beprövande avser arbete av sådant slag, att

behovet och varaktigheten av övertidst jänstgöring kunna kontrolleras, och

att polismannen icke inom arbetsområdet utövar mera självständigt befäl.

Med övertidstjänstgöring förstås tjänstgöring utöver den, som av Kungl.

Maj :t eller vederbörande myndighet fastställts såsom normal för den tjänst

eller det slag av tjänstgöring, varom fråga är. Vad angår polisman, som anställts

för avkortad tjänstgöring, förstås med övertidstjänstgöring vad som

överskjuter full tjänstgöring. Såsom övertidstjänstgöring anses icke tjänstgöring,

vars fullgörande icke påkallats eller godkänts av vederbörligt befäl.

Med arbete å kvalificerad övertid förstås övertidstjänstgöring å natt, varmed

här avses tiden mellan klockan 22 och 6, å sön- eller helgdag, påskafton,

midsommarafton eller julafton eller å tid, som infaller mellan klockan

18 och 22 å dag före sön- eller helgdag. Med arbete å enkel övertid förstås

övertidstjänstgöring å annan tid än nu sagts.

2 mom. Gottgörelse för övertidstjänstgöring skall, i den mån så kan ske,

utgå i form av ledighet från annan tjänstgöring. Tiden för sådan kompensationsledighct

skall motsvara en och en halv gånger den tid övertidstjänstgöringen

omfattat. Kompensationsledighet för arbete, som utförts å kvalifi
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

23

cerad övertid, skall likväl, om den beredes å annan tid än sådan, å vilken

övertidstjänstgöring anses utgöra arbete å kvalificerad övertid, omfatta dubbelt

så lång tid som den, varunder övertidstjänstgöringen fullgjorts.

3 mom. I den mån gottgörelse för fullgjord övertidstjänstgöring icke kan

i enlighet med vad i 2 mom. sägs beredas genom ledighet, äger polismannen

för densamma åtnjuta övertidsersättning.

Övertidsersättningen för timme vid arbete å enkel övertid och vid arbete

å kvalificerad övertid framgår av statens löneplansförordning. För polisman

skall, där ej annat följer av beslut eller bestämmelser som meddelats av

Kungl. Maj :t, tillämpas den övertidsersättning, som gäller för den löneklass

och ortsgrupp, efter vilken han åtnjuter lön. För övertidsarbete, som utförts

å högre tjänst, utan att polismannen i denna tjänst åtnjutit vikariatslön,

skall dock övertidsersättningen utgå med belopp, som gäller för löneklassen

närmast över den, efter vilken polismannen åtnjuter lön, eller för den högre

löneklass, som utgör lägsta löneklassen inom den uppehållna tjänstens lönegrad.

För övertidsarbete, som frivilligt utförts å lägre tjänst, må övertidsersättningen

icke utgå med högre belopp än som gäller för högsta löneklassen

i den lägre tjänstens lönegrad.

I intet fall må övertidsersättning utgå enligt högre löneklass än den 25 :e.

4 mom. Där polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, undantagsvis

måste anlitas för tjänstgöring jämväl å sådan dag eller del av dag,

under vilken han med hänsyn till den för honom gällande anställningen

eljest icke skolat tjänstgöra, äger han härför åtnjuta fgllnadslön. Denna

skall för hel dag vara lika med daglönen och för del av dag utgöras av den

därpå belöpande delen av daglönen. Med daglön förstås härvid det belopp,

som skulle hava utgjort polismannens daglön, om han varit anställd för

full tjänstgöring.

Vad i första stycket sagts skall gälla jämväl vid förordnande att uppehålla

annan tjänst, som är lika hög som eller högre än polismannens egen

tjänst, så framt icke vikariatslön utgår.

5 kap. Särskilda ersättningar och lönetillägg.

17 §.

Särskilda ersättningar.

t mom. Angående ersättning vid förrättning och tjänsteresa gäller vad

därom stadgas i allmänna resereglementet och i särskilda av Kungl. Maj :t

meddelade föreskrifter.

2 mom. Polisman, som vid semesters inträde tjänstgör å annan ort än

stationeringsorten eller som vid semesters upphörande skall tjänstgöra å

sådan annan ort, äger, om i 1 mom. avsett fall ej föreligger, åtnjuta resekostnadsersättning

enligt allmänna resereglementet eller särskilda av Kungl.

Maj :t meddelade föreskrifter för av honom vid semesterns inträde eller

upphörande företagen resa mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna.

Företager polismannen inom riket resa mellan tjänstgöringsorten och annan

ort än stationeringsorten, må han åtnjuta ersättning för densamma, dock

icke med högre belopp än som motsvarar beräknad resekostnad för resa

mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna. Här meddelade bestämmelser

skola allenast gälla beträffande resor i samband med semester omfattande

minst sex dagar i följd.

Därest polisman efter semesterns inträde men före utgången av densamma

återkallas till tjänstgöring, beror på prövning av Kungl. Maj:t eller,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 53.

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av vederbörande myndighet, i vad mån

ersättning må utgå för av polismannen företagen resa, som står i samband

med semesterns avbrytande.

3 mom. Ordinarie eller extra ordinarie polisman som förflyttas på grund

av indragning av polistjänst eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt

önskan äger, i förekommande fall utan hinder av bestämmelserna

i 3 § 2 och 3 mom., åtnjuta ersättning för fluttninqskostnad enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder.

Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t därtill bemyndigar, äger

medgiva, att ersättning för flyttningskostnad må utgå till annan polisman

eller under andra förutsättningar än ovan sagts.

4 mom. Ersättning för tillhandahållande av kontorslokal utgår till polisman

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

18 §.

Kallortstillägg in. m.

1 mom. Till polisman stationerad å sådan ort inom rikets nordliga delar,

där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna

i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende,

utgår, i den mån ej annat följer av vad nedan stadgas, kallortstillägg med

följande för olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen

för kallortsklass I ...................... 120 kronor

» » II 192 »

» > in 300 »

* » IV 456 *

» * V 672 >

» » VI 900 »

För polisman, som är anställd för avkortad tjänstgöring, skall tillämpas

ett i förhållande till avkortningen minskat kallortstillägg.

Kallortstillägg skall avstås för tid, då polismannen vidkännes C-avdrag å

lönen.

2 momNärmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg

skall utgå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas

av Kungl. Maj :t.

3 mom. Polisman, som å ort tillhörande kallortsklass VI fullgör tjänstgöring,

vilken är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom för inverkan

av ortens klimatiska förhållanden, kan enligt av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 75 öre för varje dag, då

han fullgör sådan tjänstgöring.

19 §.

Lönetillägg m. m.

1 mom. I enlighet med bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t med

stöd av riksdagens beslut, utgår

a) beredskapsersättning för fullgörande av viss beredskapstjänstgöring;

b) tjänstgöringstillägg för viss tjänstgöring, som fullgöres av polismän,

vilka icke äro berättigade att åtnjuta gottgörelse för övertidstjänstgöring;

samt

c) vittnesarvode för vissa vittnesinställelser.

2 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas polisman, därest

medel för sådant ändamål finnas anvisade.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

25

6 kap. Tjänstebostad och tjänstedräkt.

20 §.

Tjänstebostad m. m.

1 mom. Därest åt polisman anvisas tjänstebostad, som till beskaffenhet

och storlek överensstämmer med vad därom föreskrives i gällande hälsovårdsstadga

och i särskilda av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser, är han

skyldig mottaga och bebo tjänstebostaden.

Skyldighet att mottaga och bebo tjänstebostad, för vilken enligt vad nedan

i denna paragraf sägs ersättning skall utgå, föreligger likväl endast, om vederbörande

myndighet prövar bostadens upplåtande till polismannen vara

påkallat ur tjänstesynpunkt.

2 mom. Ilar åt polisman anvisats tjänstebostad, som han är skyldig mottaga,

skall han för densamma månadsvis i efterskott erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning, i den mån utgående

avlöningsbelopp ej förslår till avdraget (hyresavdrag).

Ersättningen skall bestämmas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet

gäller för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt

beskaffenhet i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostaden

belägen å ort, där hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid

ersättningens bestämmande, saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det

liyrestal, som för orten beräknats i samband med lönegrupperingen. Vid

ersättningens bestämmande skola jämväl beaktas bostadens belägenhet och

dess karaktär av tjänstebostad. I ersättning skall i förekommande fall inbegripas

gottgörelse för centraluppvärmning eller för tillhandahållande av

möbler. I övrigt skola vid ersättningens bestämmande iakttagas de föreskrifter,

som Kungl. Maj :t meddelar.

Ersättningens storlek bestämmes genom överenskommelse mellan vederbörande

myndighet och polismannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,

skall ersättningsfrågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Över

nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till dess avgörande, må klagan

icke föras. Intill dess ersättningen blivit bestämd, skall densamma utgå med

det av myndigheten fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att,

därest beloppet av bostadsnämnden nedsättes, återbekomma vad han erlagt

för mycket.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen fastställdes.

Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla

polismannen bränsle eller belysning för hans bostad, skall han erlägga

ersättning därför beräknad efter vederbörande myndighets självkostnadspris.

3 mom. Det åligger innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans

dödsbo att i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse

upplåta utrymme i tjänstebostaden för polismannens vikarie eller efterträdare.

It. inom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo

skall, såvitt annat icke avtalats, avträda tjänstebostaden å fardag, som infaller

jriäst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfallet timat.

Avflyttning skall dock, om icke annorlunda överenskommes, ske,

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas,

inom skälig tid därefter, om ny tjänstebostad anvisats honom, men eljest å

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 53.

den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom

om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, å närmaste

fardag efter avgången samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid

den löpande månadens utgång.

5 mom. I fråga om tjänstebostads begagnande samt vård och underhåll

skola de särskilda föreskrifter gälla, som härutinnan meddelas av vederbörande

myndighet.

21 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

1 mom. I fråga om polismans skyldighet att bära eller innehava tjänstedräkt

eller tjänstetecken samt att innehava övrig för tjänsten erforderlig

utrustning skall gälla vad Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t

därtill bemyndigar, därutinnan bestämmer.

Närmare föreskrifter angående vad vid tillämpning av bestämmelserna i

denna paragraf skall förstås med tjänstedräkt, tjänstetecken och skyddsbeklädnad

meddelas av Kungl. Maj :t.

2 mom. Polisman, som är aspirant eller extra tjänsteman, äger såsom lån

utan ersättning erhålla för tjänsten erforderlig beklädnad och utrustning.

I vad mån polismannen vid tjänstledighet med skyldighet att vidkännas

C-avdrag å lönen skall avstå jämväl förmånen av fri beklädnad bestämmes

av Kungl. Maj :t.

3 mom. a) Ordinarie eller extra ordinarie polisman må enligt av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser såsom lån utan ersättning erhålla skyddsbeklädnad

eller annan av särskild tjänstgöring påkallad beklädnad ävensom

övrig för tjänsten erforderlig, till obligatoriska persedlar icke hörande utrustning.

b) Sådan under a) avsedd polisman, som är skyldig att innehava tjänstedräkt,

äger vid tillträdandet av första ordinarie eller extra ordinarie tjänst

uppbära ekiperingshjälp med 750 kronor, om han icke i annan tidigare anställning

vid polisväsendet uppburit ekiperingshjälp.

c) För underhåll och förnyelse av obligatoriska persedlar äger under a)

avsedd polisman uppbära ckipering sbidrag med 270 kronor för år räknat.

För polisman, som enligt särskilt medgivande äger att regelmässigt under

tjänstgöringen bära civil dräkt, skall dock ekiperingsbidraget utså med 135

kronor.

Rätt till ekiperingsbidrag inträder vid ingången av kalendermånaden näst

® ,.r . en ar förflutit från och med den dag, då polismannen blev

berättigad till ekiperingshjälp. Bidraget utbetalas under de villkor i övrigt

och enligt de narmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t eller,

etter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande myndighet.

7 kap. Begravningshjälp m. m.

22 §.

i mom. Avlider polisman, som tillhör någon av de i 11 § 3 mom. angivna

grupperna 2 och 3, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp av 500 kronor. Efterlämnar polismannen anhöriga, vilka äro berättigade

till familjepension, som utgår på grund av tjänsten, skall dock,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 53.

där polismannens månadslön överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen

förhöjas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning

av sagda förhöjning skola läggas till grund förhållandena under den

månad, då dödsfallet inträffat. . „ . , , .

1 första stycket avsett belopp skall i förekommande fall minskas med be
gravningshjälp,

vartill dödsboet är berättigat enligt allmän lag eller särskild

författning. „ ......

2 mom. Avlider polisman under tjänstgöring a annan ort an stationermgsorten,

må, i förekommande fall utöver begravningshjälp, ersättning utgå

för kostnaderna för transport av den avlidne till stationenngsorten eller till

annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna

för transport till stationeringsorten.

8 kap. Beräkning och utbetalning av kontanta löneförmåner.

23 §.

1 mom. I den mån ej annat följer av vad i 2 och 3 mom. sägs eller av

särskilt av Kungl. Maj:t meddelat beslut, skall på nedan angivet satt berakninq

och utbetalning varje kalendermånad för sig ske av det belopp, som

tillkommer polisman på grund av de i reglementet innefattade eller med stod

av detsamma meddelade bestämmelserna om

lön och löneavdrag, ..... .. . 8

vikariatsersättning och annan därmed jämförlig ersättning ävensom ils

4 mom. avsedd fyllnadslön samt

kallortstillägg.

Vid beräkningen iakttages . . ..

a) att tillämpning skall ske av månadslön, sa framt icke tillämpning av

daqlön påkallas till följd av att lönen avser allenast en del av månaden eller

för olika delar av månaden skall beräknas enligt olika löneklasser eller ortsgrupper

eller eljest enligt olika grunder eller skall utbetalas från skilda

tjänsteställen, M 1 «•« •• «

b) att beträffande C-avdrag vad under a) har ovan sagts skall aga motsvarande

tillämpning, .. ,

c) att beträffande sådan annan förmån an lonen, som ar upptagen med

visst belopp för år räknat, vad under a) sagts skall äga motsvarande tillämpning,

varvid förmånen skall anses belöpa med lika stort belopp a varje kalendermånad

och månadsbelopp med lika stor del å varje dag under mana
den,

samt . , , ,

d) att, om annan jämkningsföreskrift ej gäller, vad av manads- eller dagbelopp

överskjuter helt öretal bortfaller.

Utbetalningen av för viss kalendermånad beräknat belopp, till den de. detsamma

icke skall innehållas enligt särskilda föreskrifter, sker tidigast den

tjugufemte dagen och senast den sista helgfria dagen i månaden. Vederbörande

myndighet må dock medgiva, att utbetalningen äger rum tidigast den

tjuguandra dagen i december månad. Om beloppet tillställes polismannen

genom postverket eller genom insättning i bank, skall det av vederbörande

myndighet utanordnas i så god tid, att det kan beräknas vara för polismannen

tillgängligt senast den sista helgfria dagen i månaden.

Då polismans anställning upphör vid annan tidpunkt än kalendei månads

utgång, skall, oavsett vad i nästföregående stycke sagts, utbetalningen ske i

samband med anställningens upphörande.

2 mom. Efter vederbörande myndighets beslut må i 1 inom. avsedd utbetalning

grundas på preliminär beräkning, vid vilken liänsyn icke tagcs till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 53.

tjänstgöringsförhållandena under den löpande kalendermånaden eller hänsyn

allenast tages till tjänstgöringsförhållandena intill viss dag i månaden.

Om efter dylik beräkning utbetalat belopp understiger eller överstiger det

som skolat utgå vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. här ovan skall

skiUnaden vid nästföljande utbetalningstillfälle i förstnämnda fall utbetalas

till polismannen och i sistnämnda fall avdragas från det belopp, som då eljest

skolat utbetalas. I den mån utbetalat belopp, som grundar siff på preliminär

beräkning, överstiger det, som skolat utgå vid tillämpning av bestämmelserna

i 1 mom., och skillnadsbeloppet icke kan avdragas i nyss angiven

ordning, skall polismannen vara skyldig att återbetala detsamma inom den

tid och i den ordning, som vederbörande myndighet bestämmer.

3 mom. Efter vederbörande myndighets beslut må utbetalning vid tidigare

tidpunkt an i 1 mom. sägs kunna ske undantagsvis, då särskilt ömmande

omständigheter föreligga och tillfällig hjälp för mötande av oförutsedda och

nastigt påkommande utgifter är av behovet synnerligen påkallad.

Utbetalning må avse högst det belopp, som kunnat utgå, om tjänstemannens

anställning upphört vid utbetalningstillfället.

4 mom. I fråga om tidpunkt och sätt för utbetalning av annan i reglementet

avsedd avlöningsförmån än som angives i 1 mom. äger den utbetalande

myndigheten, i den mån ej Kungl. Maj :t härom förordnat, besluta efter

vad som synes myndigheten lämpligast.

9 kap. Polismans skyldighet att underkasta sig ändring i

avlöningsbestämmelserna m. in.

24 §.

1 mom. Polisman är pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande

av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner och ersättningar

m. m., om vilka förmäles i nedan angivna delar av reglementet:

6 och 7 §§ angående placering och uppflyttning i löneklass och lönerum,

12 § I, punkt 3 angående tjänstledighet för militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglementet

icke är å polismannen tillämpligt,

12 § I, punkt 6 och i anslutning därtill meddelade särskilda bestämmelser

angående tjänstledighet för sjukdom m. in., i den mån ändrade bestämmelser

påkallas av genomförandet av allmän sjukförsäkring,

13 och 14 §§, såvitt angår tid då krigsavlöningsreglementet är å polismannen

tillämpligt,

15 § 5 mom. angående ersättning vid bestridande av polismanstjänst i visst

fall,

16 § angående gottgörelse för övertidstjänstgöring m. m.,

17—19 §§ angående särskilda ersättningar och lönetillägg, utom såvitt

angår de i 18 § 1 och 2 mom. meddelade bestämmelserna angående kallortstillägg,

20 § angående tjänstebostad in. m., samt

21 § angående tjänstedräkt m. m.

2 mom. Polisman är vidare skyldig underkasta sig minskning i eller upphörande

av extra inkomster, vilka kunna medfölja tjänsten eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed.

25 §.

Den som icke åtnöjes med kommunal myndighets beslut i fråga om tilllämpningen

av bestämmelserna i denna avdelning, utom i vad de avse

tjänsters placering i lönegrad och fastställande av hyresavdrag för tjänste
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

29

bostad, äger anföra besvär över beslutet hos vederbörande länsstyrelse (överståthållarämbetet).

Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen (överståthållarämbetet)

inom tre veckor från den dag, då klaganden erhöll del

av beslutet.

3 avd. Bestämmande av avlöningsförmåner för innehavare av arvodes
befattning.

26 §.

För innehavare av i 1 § 2 mom. e) avsedd arvodesbefattning fastställas

avlöningsförmånerna av vederbörande myndighet, i den män ej Kungl. Maj :t

härutinnan meddelar beslut. Vid bestämmande av avlöningsförmåner för

här avsedda polismän skall föreskrift meddelas angående semester och semesterersättning.

Är polisman, som i första stycket avses, berättigad att av allmänna medel

uppbära tjänstepension eller årligt understöd eller lön för beställning å reservstat

vid försvaret, skall hänsyn härtill tagas vid avlöningens bestämmande,

i den mån icke pensionsförmånen utgöres av reservpension eller däremot

svarande engångsbelopp.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1954. Beträffande polisdistrikt

eller organisationsenhet inom polisdistrikt, som är föremål för stridsåtgärd

från polispersonalens sida, må kommunal myndighet i vederbörlig ordning

dock besluta om uppskov med reglementets tillämpning på den vid

reglementets ikraftträdande inom distriktet eller organisationsenheten anställda

polispersonalen tills vidare, intill dess stridsåtgärder^ hävts eller

på annat sätt bringats att upphöra. I avbidan härpå skall för ifrågavarande

polispersonal de kommunala bestämmelser, som tillämpades den 1 februari

1954, äga fortsatt tillämpning. Beslut om uppskov med polislönereglementets

tillämpning skall underställas länsstyrelsens (överståthållarämbetets) prövning.

Vid reglementets tillämpning skola iakttagas de övergångsbestämmelser,

som Kungl. Maj :t i särskild ordning meddelar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 53

Bilaga I.

Placeringstabell.

Löneklassplacering i tjänst med lönegradsbeteckning Ca, Ce eller Cg

med hänsyn till lägre tjänst med någon av dessa lönegradsbeteckningar

eller någon av lönegradsbeteckningarna

Ma, Me eller Mg.

I tabellen angives i varje silferkombination lönegradsnummer före samt

löneklass- och lönerumsnummer efter kolon.

Kolumn

a

b

C

d,

d2

d,

d4

10:10

9:10

8:10

7:10,

6: 9,

5: 8,

4: 74

11 : 11

10:11

9:11

8:11,

7:10,

6: 9,

5: 8,

12:12

11:12

10:12

9:12,

8:112

7:10,

6: 94

13:13

12:13

11:13

10:13,

9:12,

8:11,

7:104

14:14

13:14

12:14

11:14,

10:13,

9:12,

8:114

15:15

14:15

13:15

12:15,

11:14,

10:13,

9:124

16:16

15: 16

14:16

13:16,

12:15,

11:14,

10:134

17: 17

16:17

15:17

14:17,

13:16,

12:15,

11: 144

18: 18

17:18

16:18

15:18,

14:17,

13:16,

12:154

19:19

18:19

17:19

16:19,

15:18,

14:17,

13:164

20:20

19:20

18:20

17:20,,

16:19,

15:18,

14:174

21:21

20:21

19:21

18:21,

17:20,

16 :19,

15:184

22:22

21 :22

20:22

19:22,

18:21,

17:20,

16:194

23:23

22:23

21:23

20:23,

19:22,

18:21,

17: S04

24:24

23:24

22:24

21 :24,

20:23,

19 : 22,

18: 214

25:25

24: 25

23:25

22:25,

21 :24,

20:23,

19:224

26:26

25:26

24:26

23: 26,

22:25,

21 :24,

20:234

27 :27

26:27

25:27

24:27,

23:26,

22:25,

21: 244

28:28

27: 28

26:28

25: 28,

24: 27,

23: 26,

22:254

29:29

28:29

27:29

26:29,

25:28,

24:27,

23:264

30:30

29:30

28:30

27:30,

26: 29,

25:28,

24 :274

31:31

30:31

29:31

28:31,

27:30,

26:29,

25:284

—

31:32

30:32

29:32,

28:31,

27:30,

26:294

—

—

31 :33

30:33j

29:32,

28:31,

27:304

—

—

31:34,

30:33,

29:32,

28:314

i

—

—

—

31:34,

30:33,

29 :32,

_

—

—

—

—

31:34,

30 :33,

i

—

—

—

—

—

31:34,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

31

Anvisningar till placeringstabellen.

1. Löneklassplacering med utgångspunkt från en omedelbart före tjänstetillträdet

innehavd tjänst. För bestämmande av löneklassplaceringen uppsökes

i placeringstabellen kombinationen av lönegradsnumret för den tidigare

tjänsten och numret å den löneklass (löneklass och lönerum), vari polismannen

senast var placerad. Därefter undersökes, om den närmast undre

raden (i samma kolumn eller längre åt vänster) upptager den nya tjänstens

lönegradsnummer. Allteftersom så är fallet eller icke skall följande gälla:

a) Om kombination upptagande den nya tjänstens lönegradsnummer

återfinnes å den närmast undre raden (i samma kolumn eller längre åt vänster),

placeras polismannen i den löneklass (lönerum), som denna kombination

upptager. Var polismannen i den tidigare tjänsten placerad i högsta löneklassens

fjärde lönerum, uppflyttas han i löneklass (lönerum) enligt bestämmelserna

i 6 §. I annat fall uppflyttas han första gången i löneklass (lönerum)

vid den samtidigt med eller efter tjänstetillträdet infallande tidpunkt,

då han vid fortsatt innehav av den tidigare tjänsten skulle hava vunnit uppflyttning;

kan ytterligare uppflyttning i löneklass (lönerum) komma i fråga,

skola bestämmelserna i 6 § äga motsvarande tillämpning.

b) Om kombination upptagande den nya tjänstens lönegradsnummer ej

återfinnes å den närmast undre raden (i samma kolumn eller längre åt vänster),

skola bestämmelserna i 6 § tillämpas.

2. Löneklass placering med utgångspunkt från en tjänst, som icke innehafts

omedelbart före den nya tjänstens tillträdande. Polismannen erhåller

den löneklassplacering och löneklassuppflyttning, som skulle hava tillkommit

honom enligt punkt 1, om han bibehållit den tidigare tjänsten intill den

nya tjänstens tillträdande med rätt att för uppflyttning i löneklass (lönerum)

tillgodoräkna den mellanliggande tiden, i den mån han därunder innehaft

i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst, som är lika hög som

eller högre än den tidigare tjänsten, dock ej dagar, vilka enligt av Kungl.

Maj :t meddelade bestämmelser icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning.

547274. Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:152 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sänkning av vissa postavgifter. a1 i texten