Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 195H55 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1954-03-30 · 49 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 195H55 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 195H55 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1954) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare

en tjänst som regeringsrättssekreterare i Ce 33, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 837 200 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 808 200 kronor.

Kungl. Maj.ts förslag innebär att en av kommunikationsdepartementet

delvis utnyttjad tjänst som regeringsrättssekreterare i jordbruksdepartementet

fr. o. m. den 1 juli 1954 överflyttas till kommunikationsdepartementet,

i följd varav departementets avlöningsanslag uppräknas med 23 640

kronor. Till följd av författningsenliga löneklassuppflyttningar m. m. erfordras

vidare en ökning av anslaget med 5 360 kronor.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (808 200 + 23 640 + 5 360)

837 200 kronor.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en tjänst

som regeringsrättssekreterare i Ce 33;

1—463 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 6.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 308 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 208 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 289 200

Summa kronor 837 200

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 837 200 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), som innebär höjd medelsanvisning

för nästa budgetår med 5 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

51 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 3, s. 4—9) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 6 661 000 kronor, varav 3 480 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 6 315 000 kronor.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om anslagshöjning för

nästa budgetår med 152 600 kronor. Dessutom begär styrelsen bemyndigande

att med anlitande av sakanslag anställa tillfällig arbetskraft i högst

Cg 25 vid styrelsens vägbyrå, underhålls- och byggnadsbyrå samt konstruktionsbyrå.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 4 och 5).

Vidare har svenska vägföreningen föreslagit att ett särskilt utredningsorgan

inrättas inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för arbetsuppgifter,

som sammanhänga med den översiktliga planläggningen av vägbyggnads
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

verksamheten. Efter att ha erinrat om det stora behovet av eu dylik planläggning

framhåller föreningen bl. a. följande.

Denna planläggning bör omfatta dels ett normarbete och dels en översiktlig

planläggning av i första hand huvudvägnätet beträffande standard,

" turordning in. m. under beaktande av investeringarnas lönsamhet.

Planläggningen bör baseras på en kartläggning av det nuvarande vägbeståndets

utseende samt en prognos över fordonsutvecklingen ävensom med

trafikräkningars hjälp ett klarläggande av vägtrafikens fördelning på vägnätet.

Väg- och vattenbyggnadsverket gör vad som står i dess makt för

att bemästra problemen, men uppgifterna synes vara övermäktiga i förhållande

till organisationens nuvarande resurser.

Planeringsproblemet kan lösas enligt olika alternativ. För egen del förordar

föreningen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen snarast förses med

ett tillfälligt organ för den översiktliga planeringen. Detta organ bör få

karaktären av en enmansutredning, där utredningsmannen vid sin sida

får dels ett utredningskontor och dels ett råd. Utredningsmannen bör icke

vara underställd viss byrå eller avdelning inom styrelsen utan bör arbeta

självständigt men i intim kontakt med väg- och vattenbyggnadsverkets

olika organ. Utredningskontoret, som skulle förestås av utredningsmannen,

bör bestå av ett femtontal personer, däribland experter med teknisk,

nationalekonomisk, näringsgeografisk och statistisk utbildning. Därtill

kommer skriv- och ritbiträden i erforderlig omfattning. Kostnaden torde

icke behöva överstiga 400 000 kronor per år att avräknas mot automobilskattemedel.

Generalplanekontoret torde icke behöva ställa oövervinnliga

krav på personal från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida, då förslaget

utgår från att kontorets arbetskrafter till stor del bör rekryteras med

experter från utomstående håll. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och

under en tid av uppskattningsvis tre år. Det rådgivande organet skall

följa utredningens arbete i stort och lämna impulser till dess fortlöpande

verksamhet. I detta råd bör ingå representanter för vägforskningen, vägtrafiken,

samhällsplaneringen, vägbyggnadsentreprenörerna och näringslivet

i övrigt. Rådet bör ha till främsta uppgift att bedöma frågor, som

har sammanhang med den standard och den turordning, efter vilka det

svenska vägnätet bör utbyggas ur tekniskt-ekonomiska synpunkter. Efter

antagandet att rådet, exklusive resor, sammanträder i genomsnitt en gång

per månad, har kostnaden för detsamma beräknats till 10 000 kronor

per år.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har yttranden avgivits

av statskontoret och statens lönenämnd (s. 6 och 7) samt över framställningen

från svenska vägföreningen av väg- och vattenbgggnadsstyrelsen

och statskontoret (s. 7 och 8).

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen understryker i sitt yttrande över vägföreningens

framställning angelägenheten av att den översiktliga planläggningen

utan dröjsmål kommer i gång i sådan omfattning, att resultaten

därav snarast föreligga till stöd för den fortsatta detaljplaneringen. I fråga

om erforderligt samråd och samarbete med organisationer o. d. framhåller

styrelsen, att den lämpligaste formen härför är att arbeta med en mindre

delegation med representation från berörda intressegrupper. Det har vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

hittills i styrelsen bedrivet arbete med hjälp av delegationer visat sig förefinnas

ett sådant intresse för frågorna, att några särskilda kostnader för

representation i en sådan delegation icke torde behöva falla på statsverket.

I fråga om den nu aktuella planläggningen erbjuder därjämte delegationsförslaget

den fördelen, att delegationens sammansättning smidigt kan anpassas

med hänsyn till de delområden inom den översiktliga planläggningen,

där tyngdpunkten i arbetet just befinner sig. Styrelsen anser därför,

att denna väg bör prövas även här, innan man går in på den av föreningen

föreslagna vägen med ett särskilt råd med bestämd sammansättning

för den översiktliga planläggningen.

Ej heller statskontoret anser något särskilt råd med av vägföreningen

angivna uppgifter böra tillskapas.

Föredraganden har anfört följande.

Den under de senaste åren betydligt ökade vägbyggnadsverksamheten

har medfört en avsevärd merbelastning för personalen inom väg- och

vattenbyggnadsverket. En av denna utveckling betingad förstärkning av

verkets personalresurser har emellertid i stort sett endast ägt rum inom

vägförvaltningarna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställningar

om personalökningar för styrelsens egen del har blott i mycket begränsad

utsträckning kunnat bifallas. Styrelsen har nu anmält, att den till följd

härav nödgats eftersätta vissa uppgifter. Med hänsyn till den allmänna

återhållsamhet, som ansetts böra iakttagas i fråga om inrättande av nya

tjänster, samt den rådande bristen på kvalificerade väg- och vattenbyggnadsingenjörer

torde det vara svårt att f. n. nå en mera önskvärd lösning

av arbetskraftsfrågan. Jag förutsätter, att styrelsen noga prövar, vilka

uppgifter som utan större olägenheter på längre sikt kan lämnas obehandlade,

samt att alla möjligheter till rationaliseringar och besparingar inom

nu gällande personalram utnyttjas, icke minst i anslutning till den översyn

av olika delar av verkets organisation, som pågår genom statens organisationsnämnds

försorg.

Av det anförda torde framgå, att jag f. n. icke är beredd att förorda

någon mera genomgripande förstärkning av verkets personalorganisation.

Emellertid synes det mig nödvändigt att i vissa hänseenden giva väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ökade resurser. Jag syftar här främst på den

översiktliga planläggningen rörande vägnätets utformning in. m. Med den

kraftiga expansionen av vägbyggnadsverksamheten följer, att helt andra

och betydligt större krav än tidigare måste ställas på en sådan planläggning.

Ett eftersättande av denna planläggning kan leda till felinvesteringar

och på längre sikt medföra avsevärda ekonomiska skador. Behovet av

ökade insatser på detta område synes kunna tillgodoses i huvudsak enligt

de riktlinjer som angivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i yttrandet

över svenska vägföreningens framställning. Jag förordar därför, att medel

anvisas lör inrättande av ett särskilt utredningsorgan för planeringsfrågor

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Något särskilt råd för

att följa utredningsarbetet m. m. synes icke behöva tillskapas, utan allt

erforderligt samråd torde såsom styrelsen föreslagit kunna ske genom

delegationer av representanter för berörda intressegrupper. Medelsbehovet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti.

5

för det föreslagna utredningsorganet har av vägföreningen uppskattats till

ca 400 000 kronor per år. I avbidan på närmare erfarenheter beräknar

jag för nästa budgetår ett belopp av 200 000 kronor för ändamålet.

Styrelsens begäran om bemyndigande att i ökad utsträckning anställa

personal med anlitande av olika sakanslag anser jag mig av principiella

skäl icke böra biträda. Då emellertid en anpassning av verkets personalbestånd

efter växlingarna i arbetsuppgifterna rimligen synes böra ske på

ett smidigare sätt än hittills, vill jag föreslå, att särskilda medel för anställande

av tillfällig personal beräknas under resp. avlöningsanslag. För vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens del synes för ändamålet böra beräknas ett

belopp av 100 000 kronor.

För de av mig nu föreslagna anslagsuppräkningarna torde i avlöningsstaten

böra uppföras en ny, förslagsvis betecknad anslagspost till avlöningar

till tillfällig personal m. m. Denna post, som för budgetåret 1954/55

alltså skulle upptagas till 300 000 kronor, bör helt avräknas mot automobilskattemedlen.

I samband härmed torde icke-ordinarieposten, som hittills varit uppförd

förslagsvis, kunna maximeras av riksdagen.

Vad beträffar övriga under detta anslag framförda yrkanden kan jag

endast tillstyrka uppräkning med ett belopp motsvarande de automatiska

utgiftsstegringarna för löneklassuppflyttningar m. in. om i runt tal 46 000

kronor.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (6 315 000 + 300 000

+ 46 000) 6 661 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist

(I: 155) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i Krokstorp

m. fl. (II: 247), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala, att samråd

beträffande planläggningen av vägbyggnadsverksamheten mellan vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen å ena sidan och berörda intresseorganisationer

å andra sidan bör äga rum genom alt ett råd med fast sammansättning tillskapas

av intresseorganisationernas delegater.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen I: 155.

Utskottet. Den under senare år starkt utökade vägbyggnadsverksamhelen

har hittills i huvudsak haft karaktären av en upprustning av det

redan befintliga vägnätet. Denna inriktning av verksamheten har framstått

såsom naturlig, då det med hänsyn till tidigare eftersläpning varit

nödvändigt att i första hand åstadkomma en välbehövlig standardförbättring

av vägarna. Jämsides härmed har emellertid behovet av en mera långsiktig

planläggning, avsedd alt tjäna som utgångspunkt för de betydelsefulla

principbeslut den snabbt växande motorfordonstrafiken framtvingar,

gjort sig allt starkare gällande. Utvecklingen synes nu ha nått därhän,

att detta behov icke längre utan vissa olägenheter kan eftersättas. Utskottet,

som redan tidigare vid ett par tillfällen understrukit planerings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

frågornas stora vikt, anser sig därför böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

att ett särskilt utredningsorgan för hithörande arbetsuppgifter nu inrättas.

Utskottet finner det även ändamålsenligt att detta nya organ anknytes till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom ansvarig fackmyndighet. Att för

berörda ändamål ett belopp av 200 000 kronor anvisas för nästa budgetår

har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag har bl. a. föranletts av en framställning

från svenska vägföreningen, vilken tillstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

om ock med vissa modifikationer. Styrelsen har sålunda

icke funnit erforderligt att det nya planeringsorganet, på sätt vägföreningen

förutsatt, utbygges med ett permanent råd; behovet av speciell

sakkunskap i vissa frågor anses i stället kunna tillgodoses genom delegationer

med representanter för berörda intressegrupper. Denna uppfattning

har föredraganden förklarat sig dela. I de båda likalydande motionerna

I: 155 och II: 247 har däremot hävdats, att samrådsförfarande! i föreliggande

fall bör äga rum genom att ett råd med fast sammansättning tillskapas

av intresseorganisationernas delegater.

Enligt de upplysningar utskottet inhämtat avses planeringsorganet förslagsvis

skola bestå av dels vissa tjänstemän från väg- och vattenbyggnadsverket,

däribland verkschefen som skall fungera som ordförande, dels

experter med respektive nationalekonomisk, näringsgeografisk och kommunikationsteknisk

kompetens, dels en representant för trafikutövarna,

dels ock företrädare för näringslivet. Såsom ovan i korthet berörts skall

dock beträffande de sistnämnda möjlighet föreligga att variera sammansättningen

alltefter arten av det ämnesområde som i varje särskilt fall är

aktuellt. Inom denna organisatoriska enhet skall vidare tillsättas ett mindre

arbetsutskott, som får ett utredningskansli till sitt förfogande. Såvitt utskottet

kan bedöma erbjuder en organisationsform av i huvudsak nu angivet

slag påtagliga fördelar, icke minst därigenom att den smidigt kan

anpassas efter utredningsarbetets växlande krav. Utskottet finner därför

icke anledning att biträda det i nyssnämnda båda motioner framställda

yrkandet. Vid detta sitt ställningstagande har utskottet jämväl beaktat, att

det i förevarande fall i viss mån är fråga om ett försök. Med hänsyn härtill

torde det vara lämpligt, att verksamhetsformerna erfarenhetsmässigt

prövas innan organisationen definitivt fastställes. Härutöver vill utskottet

endast understryka vikten av att den speciella sakkunskap som förefinnes

inom vägnämnder och länsvägnämnder vederbörligen utnyttjas under planläggningsarbetets

gång.

Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i övrigt beträffar

har Kungl. Maj :t även i år intagit en starkt restriktiv hållning gentemot

de av styrelsen framlagda anslagsäskandena. Förutom det belopp

som erfordras för att täcka vissa automatiska utgiftsstegringar har föredraganden

sålunda funnit sig endast kunna tillstyrka, att styrelsens avlö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

ningsanslag förstärkes med 100 000 kronor, avsedda att tagas i anspråk

för anställning av tillfällig personal. Ehuru goda skäl torde föreligga för

en ytterligare anslagsuppräkning, har utskottet i nuvarande läge ansett

sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del. Det synes emellertid

utskottet uppenbart, att efter hand en anpassning av styrelsens personalorganisation

efter verksamhetens faktiska omfattning måste ske. Såsom

av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, har styrelsen

nu till följd av bristande personalresurser nödgats eftersätta vissa arbetsuppgifter.

Även om det torde få antagas, att styrelsen i görligaste män

söker begränsa olägenheterna härav, finner dock utskottet nämnda förhållande

vara ägnat att ingiva betänkligheter. Utskottet förutsätter därför,

att Kungl. Maj :t noggrant prövar möjligheten att tillföra väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen de ökade resurser som den fortsatta utvecklingen

kan komma att påkalla.

Vad föredraganden i övrigt anfört och förordat beträffande styrelsens

avlöningsanslag för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer därför,

I. att motionerna I: 155 och II: 247 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 700 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslags
.

............................ 300 000

4.

5.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 439 000

Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 215 000

Summa kronor 6 661 000

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 6 661 000

kronor, varav 3 480 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 10 och 11), som innebär höjd mcdelsanvisning

för nästa budgetår med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1 096 000 kronor, varav 578 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.

11—15) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 28 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 18 448 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 17 695 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anslagsförhöjning

för nästa budgetår med 535 800 kronor. Dessutom har styrelsen begärt

bemyndigande att med anlitande av sakanslag anställa tillfällig arbetskraft

(teknisk och kameral personal) i högst Cg 25 vid vägförvaltningarna.

Vidare har distriktsingenjörernas förening hemställt att distriktsingenjörsorganisationen

förstärkes och att lönesättningen väsentligt förbättras

inom organisationen.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 12 och 13).

Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret (s.

13 och 14) och över framställningen från distriktsingenjörernas förening

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelserna i samtliga län

(s. 14).

Föredraganden har anfört följande.

Med hänsyn till den relativt omfattande förstärkning av vägförvaltningarnas

personal, som ägt rum fr. o. in. ingången av innevarande budgetår,

är jag icke f. n. beredd att tillstyrka inrättandet av ytterligare nya

tjänster inom denna organisation. Av mitt ställningstagande under vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag följer, att jag icke heller

vill biträda förslaget om utvidgad rätt att anställa personal med anlitande

av sakanslag. Det synes mig emellertid uppenbart, att behov av arbetskraftsförstärkning

vid vägförvaltningarna föreligger på grund av den starka

utvidgningen av byggnadsverksamheten. För att möjliggöra anställande av

tillfällig arbetskraft i lägre lönegrader och tillgodose de mest angelägna

personalbehoven i övrigt torde därför, liksom under styrelsens avlöningsanslag,

böra upptöras en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost för

avlöningar till tillfällig personal m. in. För budgetåret 1954/55 föreslår

jag, att denna anslagspost uppföres med 575 000 kronor. I samband härmed

torde icke-ordinarieposten kunna uppföras såsom obetecknad.

Några lönegradsuppflyttningar för personal vid vägförvaltningarna anser

jag mig icke böra tillstyrka.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

9

För automatiska utgiftsstegringar beräknar jag dels i likhet med styrelsen

ca 123 000 kronor för löneklassförändringar m. m., dels ock 55 000

kronor i anledning av den nya ortsgruppsindelningen. Anslaget skulle

alltså uppföras med (17 695 000 + 575 000 + 123 000 + 55 000) 18 448 000

kronor.

Det i personalförteckningen angivna antalet kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 bör ökas med 28 för beredande av ordinarie anställning enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången åt vissa biträden.

Utskottet. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall förevarande anslag förstärkas

med sammanlagt 753 000 kronor, varav 575 000 kronor avse medel

för avlöningar till tillfällig personal m. m. Anslagsuppräkningen i övrigt

är betingad av vissa automatiska utgiftsstegringar. Vidare förutsättes att

jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången ytterligare 28 ordinarie

kontorsbiträdestjänster skola uppföras på vägförvaltningarnas personalförteckning.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna uppföra ytterligare 28 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 6 088 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

................................................... 575 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 533 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 252 000

Summa kronor 18 448 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 18 448 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 15—17), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 723 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7:o) De lokala vägnämnderna m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 17), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 17 och

18), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 50 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbgggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

9:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 32 och 33), som innebär anslagsminskning

för nästa budgetår med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 33 och 34), som innebär

en, främst med anledning av planerat svenskt deltagande i den internationella

vägkongressen i Istanbul år 1955, med 40 000 kronor höjd medelsanvisning

för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 34), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

12 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt

15, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 000 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1952/53 förelåg eu reservation av 4 828 500 kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 5 000 000 kronor.

Styrelsen erinrar ånyo om att ett årligt statsbidragsanslag om minst 5

milj. kronor tidigare ansetts behövligt för att tillgodose det investeringsbehov

för handelshamnar, som i 1944 års hamnutrednings betänkande beräknats

för tiden fram till år 1960. Med hänsyn till de prisstegringar, som

ägt rum sedan utredningen avgav sitt betänkande, bör nämnda årsbelopp

nu ökas med minst 50 %.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 3 milj. kronor har

1,5 milj. kronor redan beviljats för fortsatt utbyggnad av vissa västkusthamnar.

Vidare har styrelsen tillstyrkt statsbidrag till två andra hamnföretag

med 654 100 kronor. Sedan budgetåret 1952/53 kvarstår hos Kungl.

Maj :t en av styrelsen tillstyrkt framställning om statsbidrag med 500 000

kronor till påbörjande av ett större hamnföretag i nedre Norrland. Resterande

tillgängliga anslagsmedel beräknas komma att huvudsakligen tagas

i anspråk för dels utbyggnad av hamnen i Vänersborg, varom överenskommelse

föreligger enligt ett av Kungl. Maj :t den 11 juni 1943 godkänt avtal

mellan vissa statliga myndigheter och Vänersborgs stad, dels andra pågående

eller redan avslutade företag, där kostnaderna till följd av prisstegringar

överstigit de ursprungligen beräknade.

Slutligen erinras om att styrelsen i sina år 1952 angivna petita redogjorde

för då föreliggande behov av om- och utbyggnad av sådana handelshamnar,

vartill statsbidrag ifrågasattes. Kostnaderna beräknades till ca 45 milj.

kronor och motsvarande statsbidrag till ca 22 milj. kronor. I den beräknade

kostnaden ingick västkusthamnarna samt ett hamnföretag i nedre Norrland

med ett belopp av 23,2 milj. kronor. Vidare föreligger bidragsansökningar

till under styrelsens kontroll redan utförda hamnutbyggnader för en

byggnadskostnad av 6,5 milj. kronor.

Föredraganden förklarar sig med hänsyn till det ansträngda statsekonomiska

läget ej kunna förorda högre anslag än 3 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr de Gcer in. fl. (I: 156) och den andra inom andra kammaren av herr

Stöld in. fl. (II: 182), i vilka hemställts, att riksdagen, med hänsyn till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

bl. a. de angelägna programmen för hamnutbyggnad i Karlstad och Kristinehamn,

måtte besluta att till Bidrag till hamnar och farleder för budgetåret

1954/55 i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskande anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sten m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av

herr Stenberg in. fl. (II: 199), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen till

förenämnda ändamål må för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 182 och II: 199.

Utskottet. I sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 6 (p. 34)

berörde utskottet de svårigheter som uppstått genom att statsmakterna icke

tagit ställning till det av 1944 års hamnutredning på sin tid framlagda förslaget.

Med hänsyn härtill fann utskottet det önskvärt, att en översyn av

förhållandena på förevarande område snarast kom till stånd i syfte att

skapa en säker grund för de åtgärder i fråga om utbyggnaden av handelshamnar

med tillhörande infartsleder som finge anses mest angelägna. Enligt

utskottets mening borde det vara möjligt, att konkreta förslag härutinnan

förelädes riksdagen redan påföljande år.

Under hänvisning härtill sade sig föredraganden vid anmälan av anslagsbehovet

för nu ifrågavarande ändamål i 1953 års statsverksproposition

ha för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla en särskild utredningsman

med uppgift att verkställa den av riksdagen begärda översynen.

I sitt utlåtande nr 6 (p. 33) till samma års riksdag underströk utskottet

vikten av att den sålunda förebådade utredningen bedreves med största

skyndsamhet, så att inom kort mera säkra hållpunkter kunde erhållas för

en bedömning av omfattningen av statens medverkan vid om- och utbyggnaden

av handelshamnar och farleder. I avvaktan på ett sådant klarläggande

förklarade sig utskottet samtidigt icke kunna tillstyrka bifall till

ett i vissa motioner framfört förslag om höjning av det av Kungl. Maj:t

för innevarande budgetår äskade anslagsbeloppet. Vad utskottet härutinnan

anfört och förordat lämnades av riksdagen utan erinran.

Jämväl i år ha motionsledes framställts yrkanden av motsvarande

innebörd. I motionerna I: 156 och II: 182 samt I: 294 och II: 199 har sålunda

hemställts, att förevarande anslag i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskande måtte anvisas med 5 milj. kronor. I förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag innebär detta en anslagsuppräkning med 2 milj.

kronor. Motionärerna ha bl. a. erinrat om att under nästa budgetår minst

2,5 milj. kronor beräknas komma att tagas i anspråk för fullföljande av

vissa hamnbyggnadsföretag på västkusten. Ett belopp av allenast 0,5 milj.

kronor skulle därför återstå för tillgodoseende av övriga medelsbehov på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

hithörande område, vilket finge till följd att några nya företag icke kunde

igångsättas. Enligt motionärernas mening måste emellertid ett fortsatt

dröjsmål med förverkligandet av föreliggande hamnförbättringsplaner i

betänklig grad komma att nedsätta den för näringslivets behov och utveckling

nödvändiga kapaciteten hos många hamnar.

Utskottet är för sin del väl medvetet om att utbyggnaden och moderniseringen

av landets handelshamnar måste betecknas som en ytterst angelägen

uppgift. I princip kan utskottet därför lämna sin anslutning till de

allmänna synpunkter som motionärerna anlagt på förevarande spörsmål.

Icke minst önskar utskottet understryka den stora betydelse dessa hamnar

ha för befrämjandet av produktionslivet och folkförsörjningen i övrigt. Med

hänsyn till den ovisshet som alltjämt råder rörande omfattningen av de

finansiella förpliktelser staten bör ikläda sig på nu behandlade område har

utskottet dock icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till det i förenämnda

motioner framställda yrkandet. Uppenbart är å andra sidan att ett klarläggande

av denna fråga snarast måste ske. Utskottet förutsätter därför, att

den nu påbörjade utredningen härom bedrives med sådan skyndsamhet att

förslag i ämnet kan föreläggas redan nästa års riksdag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 156 och II: 182 samt I: 294

och II: 199, till Bidrag till handelshamnar och farleder för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor.

13 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t bär (punkt 16, s. 36—38)

föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1952/53 förelåg en behållning av 749 200 kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 3 000 000 kronor enligt följande beräkning.

Slutförande av företagen Hamburgsund—Hornö ränna, ingående

i inomskärsfarleden i Bohuslän ....................................... 500 000

Påbörjande av Sannäskanalen, ingående i inomskärsfarleden i

Bohuslän ..................................................................... 1 500 000

Påbörjande av förbättringsarbeten i farleden genom Malö strömmar

i Bohuslän ............................................................ 900 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr tf.

Fortsatta projekteringsarbeten beträffande farleden genom

Nordre älv i Göteborgs och Bohus län samt av inomskärsfar
leden

i Bohuslän in. fl.................................................... 100 000

Summa kronor 3 000 000

Föredraganden tillstyrker att för slutförande av farledsarbetena på

sträckan Hamburgsund—Hornö ett belopp av 500 000 kronor anvisas samt

att för vissa fortsatta projekteringsarbeten upptages ett belopp av 50 000

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens övriga förslag förklarar sig

föredraganden icke beredd att tillstyrka.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statliga fartedsarbeten för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

14:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 38 och

39) föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 milj. kronor. Vid utgången

av budgetåret 1952/53 förelåg en behållning av ca 1,8 milj. kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

5 400 000 kronor för nästa budgetår.

Efter att erinrat om den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda femårsplanen,

enligt vilken det totala anslagsbehovet för budgetåren 1948/49—

1952/53 beräknades till 25,5 milj. kronor, framhåller styrelsen, att medelsanvisningen

för nämnda period endast uppgått till 6 milj. kronor. Härutöver

har såsom statliga beredskapsarbeten utförts vissa i byggnadsplanen ingående

fiskehamnar, vartill utgått ca 1,3 milj. kronor från anslaget till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. och från här ifrågavarande

anslag (tilläggsstat II budgetåret 1952/53). Sammanlagt har sålunda

under nämnda tidsperiod utgått ca 7,3 milj. kronor, vilket innebär, om hänsyn

tages till allmänna pris- och lönestegringar, att endast omkring Vs av

de i planen ingående arbetsprojekten hittills kunnat utföras.

Styrelsen betonar, att vad den framhållit i sina petita de två senaste åren

angående följderna av eftersläpningen i den planerade utbyggnadsverksamheten

fortfarande gäller. Hamnförhållandena är på många platser i landet

mycket otillfredsställande. Speciellt på västkusten har den försenade utbyggnaden

av kajer och bryggor orsakat, att ett flertal hamnar med gamla

i trä utförda bryggor saknar tillförlitliga förtöjningsanordningar för sina

båtar. Därtill kommer, att många befintliga hamnar har otillräckligt djup

för de större och mera sjövärdiga båtar, som i allt större utsträckning anskaffas

för trålfisket.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

Vidare har styrelsen hemställt om anvisande under detta anslag av ett

statsbidragsbelopp av 400 000 kronor för nästa budgetår för påbörjande av

en planerad hamnutbyggnad i syfte att förbättra våra importförhållanden i

händelse av krig.

Föredraganden förklarar sig icke beredd att tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning om medel för påbörjande av viss, av ekonomiska

försvarsberedskapsskäl föreslagen hamnutbyggnad.

Beträffande medelsäskandet i övrigt anser sig föredraganden i nuvarande

läge och med hänsyn till den avvägning, som måste göras mellan

anslagen till olika kommunikationsändamål nödgad föreslå en begränsning

av medelsanvisningen till 2 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lodenius m. fl. (I: 18) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 29), i vilka hemställts, att riksdagen ville

besluta att till byggande av fiskehamnar för budgetåret 1954/55 anvisa ett

reservationsanslag av 3 000 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Herbert Hermansson m. fl. (1:273) och den andra inom andra

kammaren av herr Utbult m. fl. (II: 252), i vilka hemställts, att riksdagen

till förevarande ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Karl Andersson in. fl. (I: 272) och den andra inom andra

kammaren av herr Staxäng in. fl. (II: 253), i vilka hemställts, att riksdagen

må i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under sin fortsatta översyn av 1944 års fiskehamnsutrednings förslag

jämväl får i uppdrag att utreda frågan om underhållet av statsbidragsberättigade

fiskehamnar samt framkomma med förslag till en ekonomisk lösning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 29, II: 252 och I: 272.

Utskottet. Till byggande av fiskehamnar har väg- och vattcnbyggnadsstyrelscn

för nästa budgetår äskat ett anslagsbelopp av tillhopa 5,4 milj.

kronor, varav 400 000 kronor avse medel för påbörjande av viss av beredskapsskäl

motiverad hamnutbyggnad. Sistnämnda förslag bär föredraganden

icke ansett sig kunna tillstyrka. Vad beträffar styrelsens framställning

i övrigt har föredraganden funnit sig böra förorda en begränsning av medelsanvisningen

till 2,5 milj. kronor.

Häremot ha motionsledes framförts vissa erinringar. I motionerna 1:18

och II: 29 har sålunda hemställts, att förevarandc anslag måtte anvisas med

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3,o milj. kronor, medan i motionerna 1:273 och 11:252 föreslagits ett anslagsbelopp

av 3,5 milj. kronor. Även utskottet har, med hänsyn till rådande

eftersläpning i den på förevarande område planerade utbyggnadsverksamheten,

funnit en viss anslagsförstärkning befogad. Vid sitt övervägande av

olika alternativ har utskottet kommit till den uppfattningen, att i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag anslaget bör uppräknas med 0,5 milj. kronor

och sålunda anvisas med 3,o milj. kronor.

Vad därefter angår den i motionerna I: 272 och II: 253 berörda frågan

synes det utskottet uppenbart, att de fiskehamnar som redan uppförts eller

framdeles komma att uppföras med anlitande av bidragsmedel från förevarande

anslag också böra fortlöpande underhållas. Icke minst ur statsfinansiell

synpunkt är det ett klart intresse att så sker. Därest underhållsbehovet

eftersättes och vederbörande hamn får förfalla, kan nämligen detta

leda till, såsom i motionerna erinrats, att en ombyggnad påkallas som ställer

långt större krav på det allmänna än om ett kontinuerligt underhåll ägt

rum. Nu tillämpade system för bidragstilldelningen innefattar emellertid

icke någon garanti för att underhållsfrågan ordnas på ett tillfredsställande

sätt, även om behovet av medel härför förutsatts skola täckas genom inflytande

hamnavgifter. En viss oklarhet härutinnan torde sålunda få anses

vara för handen. Med hänsyn härtill finner utskottet i likhet med motionärerna

vissa skäl tala för att frågan närmare utredes. Enligt utskottets

mening böra därvid olika möjligheter övervägas i syfte att få till stånd en

mera rationell ordning, varvid bl. a. spörsmålet om omfattningen av det

underhållsansvar som anses åvila hamnarnas huvudmän bör beaktas.

Under vilka former utredningsarbetet skall bedrivas lärer få ankomma på

Kungl. Maj :t att avgöra.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 273 och II: 252 samt med bifall till motionerna

I: 18 och II: 29, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 272 och

It: 253, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville föranstalta om en utredning av frågan om underhållet

av sådana fiskehamnar som uppförts med anlitande av bidragsmedel

från ovannämnda anslag.

15 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 39—41) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 210 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

16:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 42 och 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

17 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj :t har (punkt 21, s. 43—45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 20 miljoner

kronor. Vid utgången av budgetåret 1952/53 förelåg en behållning

av 20,5 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 30 000 000 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 44 och 45).

Gentemot styrelsens ställningstagande har chefen för dess vatten- och

avloppsbyrå anmält avvikande mening samt •— under hänvisning till en

särskilt utarbetad närmare redogörelse — uttalat, att styrelsen bort hemställa,

att förevar ande anslag upptages med 45 miljoner kronor.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits

av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 45).

Föredraganden har anfört följande.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar skulle — exklusive

fördyringar å äldre företag —■ i runt tal 35 milj. kronor behöva

anvisas för budgetåret 1954/55 för att nuvarande väntetid mellan påbörjandetillstånd

och bidragsbeslut om i genomsnitt två år ej skall förlängas.

Styrelsen har dock begränsat sitt medelsäskande med hänsyn till

vad som med tillgängliga personalresurser kan bli möjligt att fördela och

därvid under övervägande av beloppen 25 och 30 milj. kronor stannat för

det sistnämnda.

Den nuvarande balansen mellan bidragsmedel och bidragsbehov på förevarande

område är icke tillfredsställande. En lösning härav på längre sikt

torde emellertid, såsom jag framhållit i 1953 års statsverksproposition, få

sökas i samband med prövningen av de förslag, som framlagts av 1946 års

vatten- och avloppssakkunniga. På grund av utredningsmaterialets komplicerade

och vidlyftiga natur torde pågående beredning av detta ärende ej

kunna avslutas sä att några på utredningen grundade förslag kan framläggas

till årets riksdag. Med hänsyn till de skäl, som under rådande ekonomiska

förhållanden talar mot en ökning av statsutgifterna, har jag icke

ansett mig kunna tillstyrka en så stor anslagsökning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit. En höjning av anslaget synes mig likväl böra

ifrågakomma. .lag förordar, att detsamma uppföres med ett till 25 milj.

kronor förhöjt belopp.

2—463 64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 0 samt. Nr 6.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom törsta kammaren av herr Fritjof Thun väckt motion

(I: 157), vari hemställts, att riksdagen må för budgetåret 1954/55 till bidrag

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anvisa ett anslag

av 45 milj. kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyström m. fl. (I: 293) och den andra inom andra kammaren

av herr Gavelin m. fl. (11:379), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen

måtte till förenämnda ändamål för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 45 milj. kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna I: 157 och II: 379.

Utskottet. Vården av landets vattentillgångar har numera genom olika omständigheter

kommit att framstå som en samhällsangelägenhet av yttersta

vikt. Jämlikt Kungl. Maj:ts den 9 januari 1953 lämnade bemyndigande ha

också tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa utredning om åtgärder

till motverkande av förorening av sjöar och vattendrag. Frågan om

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp har därmed infogats i ett

större sammanhang.

Det är å andra sidan uppenbart, att verksamheten på förevarande område

icke kan upphöra i avvaktan på resultatet av de förenämnda sakkunnigas

arbete. En viss försiktighet vid den fortsatta bidragsgivningen synes

dock påkallad, särskilt som ej heller någon slutlig prövning ännu skett av

det förslag som framlagts av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga. Utskottet

kan därför icke biträda det i motionen I: 157 samt de likalydande

motionerna I: 293 och II: 379 framställda yrkandet, att för nästa budgetår

bidragsanslaget till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp måtte

anvisas med 45 milj. kronor, innebärande en medelsförstärkning med icke

mindre än 125 procent. Utifrån de allmänna synpunkter som ovan berörts

anser sig utskottet i stället böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, enligt vilket

anslaget avses skola uppräknas från 20 till 25 milj. kronor. Samtidigt kan

utskottet dock icke underlåta att påtala de otillfredsställande förhållanden

som äro förbundna med nuvarande bidragssystem. Såsom utskottet

redan tidigare vid upprepade tillfällen framhållit, medför sålunda den långa

väntetiden mellan meddelande av påbörjande tillstånd och bidragsbeslut

avsevärda olägenheter i olika avseenden. Behovet av samordning mellan

den statliga bostadspolitiken och statens finansiella medverkan vid uppförandet

av vatten- och avloppsanläggningar synes ej heller vederbörligen

beaktas. Utskottet finner det därför i hög grad angeläget, att ställning

snarast tages till de principspörsmål som behandlats av 1946 års vattenoch

avloppssakkunniga, så att en säkrare grundval erhålles för bedömningen

av de åtgärder på förevarande område som må befinnas erforderliga

från statens sida.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 157 samt I: 293 och II: 379,

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av

25 000 000 kronor.

V ägtrafikväsendet.

18:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 22,

s. 46 och 47) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för statens bilinspektion uppföra ytterligare en tjänst

som kontorsbiträde i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1954/55, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 834 600 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 813 600 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget

med 21 000 kronor, vilken ökning hänför sig till löneklassuppflyttningar.

Styrelsen har härvid räknat med oförändrat belopp, 10 000 kronor,

till utbildning av bilinspektörer. Slutligen har styrelsen föreslagit ordinariesättning

jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången av ett

kontorsbiträde i lönegrad Ce 8.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet
att

riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion uppföra ytterligare en tjänst som kontorsbiträde

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 607 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................ 588 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 638 700

Summa kronor 1 834 600

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 0.

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 834 600 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

19:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 23, s. 47), som innebär anslagshöjning med 50 000

kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 617 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 47 och 48), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 25, s. 48), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

22 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, s. 48 och 49), som innebär anslagshöjning med

50 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikalionsändamål

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

23 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 27, s. 49—51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1954/55 anvisa

ett reservationsanslag av 1 530 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 1 100 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget

med 550 000 kronor för nästa budgetår.

Styrelsen, som beräknar att tillgängliga medel i huvudsak komma att för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

brukas under innevarande budgetår, meddelar att bidragskostnaderna för

sådana ytterligare anordningar, som beräknas bliva färdigställda år 1953

och för vilka statsbidrag komma att sökas före den 1 april 1954, uppskattas

till sammanlagt ca 1 550 000 kronor.

Styrelsen erinrar vidare om att styrelsen i yttrande den 27 augusti 1953

till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet över en av

Inland Transport Committee antagen resolution angående säkerhetsanordningar

vid plankorsningar förordat, att försök med s. k. halvbommar skulle

utföras vid ett antal plankorsningar i Sverige, där det f. n. redan finnes

automatiska ljus- och ljudsignaler, samt att statsbidrag måtte utgå med

117 000 kronor till kostnaderna härför -— beräknade till 130 000 kronor.

Detta bidrag anses emellertid icke kunna utbetalas med stöd av kungörelsen

den 5 december 1951 (nr 919) angående statsbidrag till bestridande av

kostnaderna för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, enär

uppsättandet av halvbommarna ej vidtages på grund av bestämmelserna i

kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 469) angående varningsmärken och

säkerhetsanordningar in. in. vid korsningar i samma plan mellan järnväg

och väg. Styrelsen har därför förordat, att Kungl. Maj :t måtte inhämta

särskilt tillstånd av riksdagen att bestrida det ifrågasatta bidraget från

förevarande anslag.

Departementschefen erinrar om att detta anslag, som hittills varit uppfört

under huvudrubriken Väg- och vattenbyggnadsväsendet, med hänsyn till

sitt ändamål rätteligen bör hänföras till Vägtrafikväsendet, varför det nu

upptages under sistnämnda rubrik. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

i fråga om säkerhetsanordningar vid plankorsningar i form av s. k.

halvbommar tillstyrkes vidare av departementschefen, som dock, med hänsyn

till den normala tidsföljden för utbetalningen av bidragen, ej anser

behovet av bidragsmedel för berörda försök behöva föranleda någon uppräkning

av anslagets storlek för nästa år.

Utskottet. Med tillstyrkande av ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag om försök med s. k. halvbommar har departementschefen

förordat, att från förevarande anslag må utgå bidrag till kostnaderna för

jämväl sådana nya typer av säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

som efter medgivande av Kungl. Maj :t prövas i försökssyfte. Häremot har

utskottet intet att erinra. Utskottet önskar samtidigt understryka angelägenheten

av att de åtgärder för vilka anslaget är avsett komma till utförande

med all den skyndsamhet som förhållandena tillåta.

Departementschefens beräkning av mcdelsbehovet för nästa budgetår

anser sig utskottet likaledes kunna godtaga. Utskottet hemställer därför,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 1 530 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

28, s. 51 och 52) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 294 600 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 291 800 kronor.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 26 200

kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 51).

Över nämndens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret

(s. 51 och 52).

Departementschefen förklarar sig icke beredd tillstyrka någon annan

förändring rörande nämndens avlöningsanslag än uppräkning med ett belopp

motsvarande den automatiska utgiftsökningen om i runt tal 28 000

kronor för löneklassuppflyttningar o. d.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 27 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 152 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 94 300

Summa kronor 294 600

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 294 600 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

25:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 29, s. 52 och 53), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 41 500

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 30, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag

av 161 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 157 000 kronor.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagshöjning för nästa

budgetår av 18 000 kronor, varav 4 000 kronor avse omräkning av ersättningarna

till kanslipersonalen och 14 000 kronor utökning av forskningsverksamheten.

Över trafiksäkerhetsrådets framställning har yttrande avgivits av statskontoret

(s. 53).

Departementschefen förklarar sig icke beredd att tillstyrka förslaget om

ökad medelsanvisning för den vetenskapliga forskningen men har i övrigt

intet att erinra mot rådets anslagsberäkning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist

(I: 291) och den andra inom andra kammaren av herrar Cassel och Munktell

(II: 408), i vilka hemställts, att riksdagen må till förevarande ändamål

anvisa ett anslag av 175 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen 11:408.

Utskottet. I de båda likalydande motionerna I: 291 och II: 408 har hemställts,

att till förevarande ändamål måtte för nästa budgetår i enlighet med

trafiksäkerhetsrådets äskande anvisas ett anslag av 175 000 kronor. I förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag innebär detta en anslagsuppräkning

med 14 000 kronor, avseende medel för utökning av den i rådets regi bedrivna

forskningsverksamheten.

Utskottet är för sin del väl medvetet om den stora betydelsen av trafiksäkerhetsrådets

arbete. Samtidigt vill emellertid utskottet erinra om att

en särskild sakkunnig tillkallats för att utarbeta förslag till åtgärder för

åstadkommande av förbättrad trafiksäkerhet. I avvaktan på resultatet

härav anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till det i ovannämnda

båda motioner framställda yrkandet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:291 och 11:408, till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor m. m. för budgetåret 1954/55

anvisa ett anslag av 161 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27.o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 54), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1954/55 anvisa ett

anslag av 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

28:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 55—58) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 272 800 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 266 700 kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

höjes med 47 900 kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 55 och 56).

Över institutets framställning ha yttranden avgivits av statskontoret och

statens lönenämnd (s. 56 och 57).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att en tjänst som kamrerare i Ce 27 utbytes

mot en tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 samt att en ordinarie

kansiibiträdestj änst överflyttas från institutets avlöningsanslag till

anslaget Väderlekstjänst för luftfarten i utbyte mot en ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången ordinariesättas

vidare två kontorsbiträdestjänster, vartill slutligen kommer

automatisk uppräkning av anslaget till följd av löneklassuppflyttningar

m. m.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

I enlighet härmed uppföres anslaget med (2 266 700 + 1 800 — 1 104 +

5 444) i runt tal 2 272 800 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut dels uppföra

1 tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29 i utbyte mot

1 kamreraretjänst i Ce 27, dels minska antalet kanslibiträden

i Ca 11 från 8 till 7 och dels öka antalet kontorsbiträden i

Ca 8 från 9 till 12;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 468 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 036 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 767 600

Summa kronor 2 272 800

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 272 800 kronor.

29:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 58), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1954/55 anvisa ett

anslag av 10 200 kronor.

30:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 58 och 59), som innebär

anslagshöjning för nästa budgetår med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 146 500 kronor.

31 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 59 och 60), som innebär

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

en på grund av den nya ortsgruppsindelningen med 6 500 kronor höjd

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Observatörer för budgetåret 1954/55 anvisa ett

anslag av 616 500 kronor.

32:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 60),

som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Telegramkostnader m. m. för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 674 400 kronor.

33:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 60),

som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 72 400 kronor.

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 60 och 61) föreslagit riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 527 000 kronor.

Institutet har för nästa budgetår hemställt om en höjning av anslaget

med 246 700 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 61).

Departementschefen förklarar sig ej finna skäl att beräkna särskilda

medel under anslaget för de av institutet föreslagna nya tjänsterna. Det

behov av personalförstärkningar, som kan förefinnas, anses kunna tillgodoses

inom ramen för de befogenheter, som institutet har, att anställa personal

med anlitande av detta anslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

35:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 61—63) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

933 400 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 926 600 kronor.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med

76 800 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 62).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att till rubricerade anslag från institutets

avlöningsanslag överflyttas en ordinarie kanslibiträdestjänst i utbyte mot

en kontorsbiträdestjänst vilket föranleder en uppräkning av anslaget med

1 056 kronor. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar med föreslagna

5 744 kronor. I enlighet härmed uppföres anslaget med (926 600 + 1 056

+ 5 744) 933 400 kronor. Slutligen föreslås jämlikt grunderna för den reglerade

befordringsgången två kontorsbiträden erhålla ordinarie anställning.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten uppföra en kanslibiträdestjänst

i Ca 11 och ytterligare en kontor sbiträdestjänst i Ca 8;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 26 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 573 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 294 300

Omkostnader, förslagsvis .................................... 39 000

Summa kronor 933 400

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

c) till Sveriges meteorologiska och hy dr ologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 933 400 kronor.

36:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska

stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 63 och 64),

som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 3 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 561 800 kronor.

37 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 64 och 65), som innebär

anslagshöjning för nästa budgetår med 17 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 687 500 kronor.

Byggnadsväsendet.

38:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 42, s.

föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen

uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 595 300 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 530 000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen framlagt beräkning

av medelsbehovet för budgetaret 1954/55 under förevarande anslag

samt för anslagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader, Länsarkitektsorgamsationen:

Avlöningar samt Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader.

Styrelsen har därvid erinrat om de omorganisationsförslag rörande byggnadsstyrelsen

och länsarkitektsorganisationen, som framlagts av kommittén

för stadsplaneväsendets omorganisation (SOU 1950:45) och av 1947

års byggnadsstyrelseutredning (SOU 1952:35). Vidare fästes uppmärksamheten

på de av styrelsen häröver den 13 juni 1953 avgivna yttrandena,

vilka innefattar förslag till vissa ändringar och utvidgningar i förhållande

till utredningarnas förslag. Styrelsens förevarande medelsäskande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

bygger på dessa yttranden, vartill den hänvisar. Medelsframställningen

upptager alternativt dels kostnaderna för en organisation, sådan den föreslagits

i nämnda yttranden och som bl. a. förutsätter, att vissa f. n. andra

ämbetsverk åvilande arbetsuppgifter överföres till byggnadsstyrelsen, dels

ock de kostnader, som under alla förhållanden anses nödvändiga, för att

styrelsen och länsarkitektsorganisationen skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina nuvarande arbetsuppgifter. De alternativa anslagsberäkningarna

innebär en höjning i förhållande till de för budgetaret

1953/54 anvisade anslagen med:

Alt. I Alt. II

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar .............

Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ..........

Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar .

Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

1 814 800

142 500

1 614 900

165 000

1 674 900

367 700

1 560 000

155 000

Över byggnadsstyrelsens framställning har utlåtanden avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd (s. 67).

Departementschefen har anfört följande.

Byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens ai''betsuppgifter och

organisation har varit föremål för utredning av kommittén för stadsplaneväsendets

omorganisation, som avgav sitt betänkande år 1950, och av 1947

års byggnadsstyrelseutredning, vars arbete slutfördes år 1952. ^Sedan remissbehandlingen

av de båda betänkandena avslutats och möjlighet beretts

att bedöma de framlagda organisationsförslagen i ett sammanhang,

får jag härmed upptaga till behandling de resultat, vartill jag vid ärendets

beredning kommit.

Byggnadsstyrelseutredningen har föreslagit, att byggnadsstyrelsen i rationaliseringssyfte

skulle tilldelas vidgade och nya arbetsuppgifter, i huvudsak

genom övertagandet av nu på vissa andra myndigheter och institutioner

ankommande uppgifter. Sålunda borde överflyttas den hos skolöverstyrelsen,

socialstyrelsen och statens nämnd för samlingslokaler bedrivna

granskningen av ritningar till statsbidragsberättigade byggnadsföretag.

Vidare skulle den förvaltning av staten tillhöriga fastigheter, som

f. n. utövas av en del myndigheter med få eller inga egna byggnadstekniska

fackmän, centraliseras till byggnadsstyrelsen. Härmed avses dels de

byggnadsbestånd, som nu redovisas å medicinalstyrelsens, fångvårdsstyrelsens,

Uppsala och Lunds universitets samt Karolinska sjukhusets delfonder

av statens allmänna fastighetsfond, dels ock vissa nu ej fondredovisade

anläggningar. I anslutning härtill skulle jämväl de åligganden, som

ankommer på djurgårdsnämnden, inlemmas i byggnadsstyrelsens uppgifter

och nämnden upplösas.

Utredningens förslag omfattar vidare en väsentlig personalförstärkning

och omorganisation av byggnadsstyrelsen. Denna omorganisation motiveras

delvis med berörda utvidgning av arbetsuppgifterna men anses därutöver

betingad av de senaste årens utveckling på byggnadsväsendets område,

som bedömes kräva ökade insatser från styrelsens sida. Organisations
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

förslagen syftar i främsta rummet till en förstärkning av specialistinslaget

samt till sammanförande av företrädarna för olika specialområden till

fristående tjänsteställen. I enlighet härmed förordas, att styrelsen organiseras

på elva självständiga arbetsenheter mot nuvarande häremot svarande

sex. Dess ledning föreslås förstärkt med en byggnadsöverdirektör och en

administrativ stadsplaneöverdirektör, varjämte ett tekniskt råd tankes

knutet till styrelsen.

I likhet med vad statskontoret i remissyttrandet över utredningsförslaget

anfört synes det mig som om icke minst organisatoriska skäl talade

emot den ifrågasatta ändringen av gällande ordning för handhavandet av

den ritningsgranskning av statsbidragsberättigade byggnadsföretag, som

f. n. äger rum inom vissa förut omnämnda myndigheter. En sådan överflyttning

synes därför ej böra komma till stånd. Av de statliga byggnadsbestånd,

som föreslagits skola ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning,

dominerar i storleksordning sinnessjukhusen. Såväl medicinalstyrelsen

som byggnadsstyrelsen har avstyrkt denna överflyttning. Även

mig synes det som om övervägande skäl talade för att förvaltningen av förevarande

fastighetsbestånd bör kvarbliva hos medicinalstyrelsen. Vad gäller

förslaget till förvaltningsöverflyttning i övrigt synes förebragt utredningsmateiial

icke ge tillräckligt fasta hållpunkter för att bedöma konsekvenserna

ur ekonomisk och arbetsorganisatorisk synpunkt av en överflyttning

av ifrågavarande fastigheters och byggnaders förvaltning. Med

hänsyn härtill och då flertalet av berörda nuvarande förvaltningsmyndigheter

motsatt sig förslaget, anser jag mig f. n. icke böra förorda en överflyttning

i dessa delar. Jag är heller icke beredd att nu framlägga förslag

syftande till djurgårdsnämndens upphörande.

Vad beträffar den ifrågasatta omorganisationen har vid ärendets remissbehandling

delade meningar yppat sig rörande väsentliga punkter. Byggnadsstyrelsen

har själv i sitt tidigare omnämnda yttrande anmält avvikande

uppfattning i åtskilliga avseenden samt i enlighet härmed framlagt

ett organisationsförslag, som icke obetydligt skiljer sig från utredningens.

Man synes vidare icke böra bortse från möjligheten att inom

byggnadsstyrelsens nuvarande organisationsram internt genomföra en omfördelning

av vissa arbetsuppgifter samt vidtaga åtgärder i övrigt i rationahseringssyfte.

Att nu skrida till en sådan genomgripande omorganisation

aY byggnadsstyrelsen, som utredningens förslag innefattar, torde ej vara

pakallat. Med hänsyn till dessa förhållanden och till den ståndpunkt jag

mtagit till den föreslagna överflyttningen av vissa arbetsuppgifter till bygg^

nadsstyrelsen, har jag icke ansett mig böra lägga utredningens organisationstorslag

till grund för en omorganisation av ämbetsverket.

Utredningen rörande planväsendets uppgifter och organisation har —

mot bakgrunden av de nya författningar på plan- och byggnadsväsendets

område, som trädde i kraft den 1 januari 1948 — lämnat rekommendationer

och framlagt förslag, som av allt att döma varit till gagn för planläggmngsverksamheten.

De delar av betänkandet, som i detta sammanhang

pakallar uppmärksamhet, begränsar sig till framlagda organisationsförslag

beträffande byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå samt länsarkitektsorganisationen.

Tillsynen over plan- och byggnadsväsendet borde enligt''utredningen

inom byggnadsstyrelsen anförtros en särskilt inrättad planavdclmng

med relativt fristående ställning under ledning av en planöverdirektor,

likaledes föreslagen av byggnadsstyrelseutredningen. Avdelningen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

skulle organiseras på två byråer jämte gemensam juridisk personal samt

biträdespersonal. 1 fråga om det statliga planväsendet i länen har utredningen

utgått från att länsarkitekterna i väsentlig utsträckning borde Inkopplas

från löpande ärenden för att i högre grad än hittills ägna sig åt

initiativverksamhet samt kontakt med kommuner och statliga myndigheter.

Förslaget innebär ordinarie- och extra ordinariesättning av ett stort

antal befattningar samt inrättande av nya tjänster, vilka dock borde inrättas

successivt alltefter yppade behov samt med hänsyn till tillgången

på planfackmän inom landet.

Remissyttranden över utredningens förslag har avgivits av ett stort antal

myndigheter och organisationer, av vilka flertalet tillstyrkt en förstärkning

av den statliga organisationen på planväsendets område. Som

regel har emellertid något närmare ställningstagande till organisationsförslagen

i detalj ej tagits. Statskontoret har ansett, att i nuvarande läge

blott en mera begränsad utbyggnad borde övervägas. Byggnadsstyrelsen

har för sin del förordat en ännu längre gående förstärkning än vad utredningen

tänkt sig.

Utvecklingen sedan utredningens förslag framlades har i vissa avseenden

gjort dess förevarande organisationsförslag mindre aktuellt. Erinras

må därvid om hurusom genom löneregleringar i enlighet med vad

som förordats i propositionerna 1952:241 och 1952:245 stadsplanekommitténs

förslag till löneförbättringar i allt väsentligt realiserats. Vidare

må nämnas, att en betydande personalförstärkning vid länsarkitektsorganisationen

möjliggjorts genom ökning av anslagsposten till biträdande

ingenjörer och arkitekter med ett belopp av 200 000 kronor för budgetåret

1952/53. Genom viss uppräkning av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag

under budgetåren 1952/53 och 1953/54 för anställande av tillfällig personal

och anlitande av utomstående har, låt vara i mindre grad, jämväl byggnadsstyrelsen

beretts möjlighet till arbetskraftsförstärkning på stadsplanebyrån.

Frågan om den lämpligaste utformningen av det statliga planväsendets

organisation i olika instanser torde i viss mån bliva beroende av huru arbetsuppgifterna

kommer att fördelas mellan byggnadsstyrelsen och dess

regionala organ men även mellan de sistnämnda och de kommunala lokalorganen.

Spörsmålet härom samt rörande förefintliga möjligheter till en

förenkling av vissa ärendens handläggning på förevarande område är föremål

för behandling av 1951 års byggnadsutredning. Vidare må framhållas,

att 1946 års vatten- och avloppssakkunniga i sitt betänkande (SOU

1951: 26) framlagt förslag till organisation för den statliga vatten- och avloppsverksamheten,

vilka direkt berör byggnadsstyrelsen och kan komma

att påverka länsarkitektsorganisationen. Mellan stadsplaneväsendet samt

vatten- och avloppslrågan torde råda ett sådant samband, att de därmed

förenade organisatoriska spörsmålen lämpligen bör upptagas till prövning

i ett sammanhang. Beredningen av de vittomfattande frågor, som behandlats

av nämnda sakkunniga, pågår men kan icke slutföras inom sådan lid,

att några på betänkandet grundade förslag kan framläggas för 1954 års

riksdag.

Med hänsyn till anförda förhållanden anser jag, att med ställningstagandet

till stadsplanekommitténs organisationsförslag, i vad det kan

komma alt beröras av sistnämnda båda utredningar, tills vidare i avvaktan

på resultatet därav bör bero, samt att förslagen i övrigt på grund av lägels

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

starka krav på återhållsamhet med statsutgifterna icke bör föranleda någon

permanent organisationsförstärkning.

Emellertid synes det mig nödvändigt, att byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå

beredes möjlighet att i viss mån påskynda handläggningen av granskningsarbetet

samt att öka den utredande och rådgivande verksamheten på

planväsendets område. Jag föreslår, att för dessa ändamål styrelsens avlöningsanslag

uppräknas dels med ett belopp av 22 000 kronor för anställande

av en extra arbetskraft i 31 lönegraden och dels med 25 000 kronor

för anställande av tillfällig personal och anlitande av utomstående expertis.

Styrelsens förslag om uppförande av ytterligare tre kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 på personalförteckningen har icke givit mig anledning till

erinran. Som töljd härav bör styrelsens avlöningsanslag ökas med ca

5 300 kronor och motsvarande minskning göras i den av Kungl. Maj :t

fastställda staten för personal, som avlönas av byggnadsmedel.

Styrelsens avlöningsanslag bör även uppräknas med ett belopp motsvarande

den i styrelsens framställning anmälda automatiska utgiftsökningen

av 15 500 kronor för löneklassuppflyttningar m. in.

Genom beslut den 20 november 1953 har Kungl. Maj :t medgivit byggnadsstyrelsen

att lör högst 8 700 kronor inköpa vissa tryck- och fotokopieringsmaskiner.

Härvid har förutsatts en årlig besparing av personalkostnader

med 5 000 kronor varav hälften på icke-ordinarieposten under by«<madsstyrelsens

verksamhet i allmänhet och hälften på den i staten för ickemdinarie

personal å byggnadsbyrån upptagna motsvarande posten. I

1 nrl/rr1 ärm-d torde vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret

1 j .. forstnamnda icke-ordinariepost kunna minskas med 2 500 kronor.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 530 000 + 22 000

+ 2a 000 + 5 300 + 15 500 — 2 500) 2 595 300 kronor

Utskottet. I sin petitaskrivelse för nästa budgetår har byggnadsstyrelsen

framlagt två alternativa förslag till förstärkning av såväl styrelsens

egen som länsarkitektsorganisationens personal. Enligt det ena alternativet

skulle här ifrågavarande båda avlöningsanslag behöva uppräknas med

i runda tal respektive 1 815 000 och 1 615 000 kronor. Detta alternativ

grundar sig på den uppfattning i organisationsfrågan varåt styrelsen givit

uttryck i sina remissyttranden över de betänkanden som avgivits av kommittén

för stadsplaneväsendets omorganisation och 1947 års byggnadsstyrelseutredning.

Nu avsedda utgiftsstegringar enligt det andra alternativet

ha beräknats till i runda tal respektive 1 675 000 och 1 560 000 kron°r’

Det utökade medelsbehovet härvidlag avser kostnader som under alla

förhållanden anses nödvändiga, för att styrelsen och länsarkitektsorganisationen

skola kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina nuvarande

arbetsuppgifter. Båda alternativen innefatta jämväl vissa höjningar av hithörande

omkostnadsanslag.

Vid sitt ställningstagande till byggnadsstyrelsens medelsäskande under

forevarande punkt har departementschefen även behandlat de förslag som

framlagts av ovannämnda utredningar.

Såsom av den därvid lämnade redogörelsen framgår, har byggnadssty
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

relseutredningen förordat, att till byggnadsstyrelsen överföras vissa gransknings-

och förvaltningsuppgifter som nu ankomma på andra myndigheter

och institutioner. Utredningen har vidare räknat med genomgripande förändringar

av styrelsens arbetsformer och personalorganisation. Vid remissbehandlingen

ha emellertid på väsentliga punkter erinringar framställts

mot dessa förslag, bl. a. från byggnadsstyrelsen själv. Delvis med

anledning härav har departementschefen icke ansett sig kunna lägga utredningens

förslag till grund för en omorganisation av ämbetsverket. Departementschefen

har vidare framhållit, att man ej bör bortse från möjligheten

att inom nuvarande organisationsram internt genomföra en omfördelning

av vissa arbetsuppgifter samt vidtaga åtgärder i övrigt i rationaliseringssyfte.

Vad beträffar stadsplanekommitténs förslag till organisationsändringar,

avseende såväl byggnadsstyrelsen som länsarkitektsorganisationen, har departementschefen

erinrat om hurusom vissa under senare år vidtagna åtgärder

möjliggjort betydande löneförbättringar och personalförstärkningar

inom framför allt de regionala instanserna. På grund härav anses kommitténs

organisationsförslag i vissa delar numera ha förlorat i aktualitet.

Frågan om den lämpligaste utformningen av det statliga planväsendet har

vidare befunnits stå i visst samband med det åt 1951 års byggnadsutredning

lämnade uppdraget och jämväl påverkas av den slutliga prövningen

av det betänkande som framlagts av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga.

Med hänsyn härtill har departementschefen ansett att med ställningstagandet

till stadsplanekommitténs organisationsförslag, i vad de kunna

komma att beröras av sistnämnda båda utredningar, tills vidare får bero

samt att förslagen i övrigt på grund av lägets starka krav på återhållsamhet

med statsutgifterna icke böra föranleda någon permanent organisationsförstärkning.

Enligt departementschefens mening är det dock nödvändigt, att byggnadsstyrelsens

stadsplanebyrå beredes möjlighet att i viss mån påskynda

handläggningen av granskningsarbetet samt att öka den utredande och

rådgivande verksamheten på planväsendets område. Departementschefen

har därför förordat, att för dessa ändamål styrelsens avlöningsanslag uppräknas

med sammanlagt 47 000 kronor. Enligt grunderna för den reglerade

befordringsgången anses vidare på personalförteckningen böra uppföras

tre nya kontorsbiträdestjänster i Ca 8, vilket föranleder en ytterligare

anslagsförstärkning med i runt tal 5 300 kronor. Härtill kommer ett belopp

av 15 500 kronor, avseende medel för täckande av vissa automatiska

utgiftsstegringar. Ä andra sidan föreligger möjlighet till viss besparing

under icke-ordinarieposten med 2 500 kronor. I enlighet härmed skulle

byggnadsstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår komma att höjas

med 65 300 kronor.

Utskottet, som ansett erforderligt att inhämta vissa ytterligare upplys3—463

64 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr 0.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ningar i ärendet, har vid sitt övervägande av nu berörda spörsmål icke funnit

anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang

anfört och förordat. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen uppföra ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 867 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 651 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 736 900

Säger kronor 2 257 800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 126 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 67 000

Säger kronor 193 500

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 58 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 46 400

Säger kronor 144 000

Summa kronor 2 595 300

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 2 595 300 kronor.

39:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 43,

s. 71—74) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 271 300 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 242 700 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget för nästa budgetår höjes

med ett av de alternativa belopp, som angivits under föregående anslagspunkt.

Yrkandet innefattar bl. a. begäran om dels 12 000 kronor för upplysningsverksamhet

rörande vissa virkesförstörande insekters bekämpande och

dels 20 000 kronor för anordnandet av viss kursverksamhet på planväsendets

område.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

I särskild skrivelse den 31 augusti 1953 har byggnadsstyrelsen utöver

angivna alternativa anslagsäskanden begärt medel för övergång till arkivfotografering

av sådana ritningar över kyrkobyggnadsföretag, som det enligt

SFS 744/1920 åligger styrelsen att utföra.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens framställning får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 72).

Över styrelsens framställningar ha yttranden avgivits av statskontoret

och riksarkivet (s. 72 och 73).

Departementschefen, som förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka

byggnadsstyrelsens medelsäskanden för viss upplysnings- resp. kursverksamhet,

har i övrigt anfört följande.

I enlighet med statskontorets förslag torde beträffande byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet posten till sjukvård m. m. böra uppräknas

med 5 000 kronor och posten till publikationstryck med 8 500 kronor,

medan posten till bränsle, lyse och vatten synes kunna minskas med 3 000

kronor. Inkomstposten försäljning av publikationer synes böra upptagas

med 10 000 kronor mot under innevarande budgetår 100 kronor. Jag anser

vidare, att under statens bränslekontrollerande verksamhet anslagsposten

till reseersättningar bör höjas med 3 000 kronor.

Jag har intet att erinra mot att det av byggnadsstyrelsen i rationaliserings-

och besparingssyfte framlagda förslaget till omläggning av kulturhistoriska

byråns ritningsarkiv kommer till stånd. Härvid torde de synpunkter

på fotografiska kopiors framställning och förvaring böra tjäna

till ledning, som framförts i det av 1949 års sakkunniga rörande arkivoch

biblioteksfilmning avgivna betänkandet. Medelsbehovet för nästa budgetår

för påbörjandet av detta omläggningsarbete kan beräknas till 25 000

kronor, med vilket belopp expensposten under byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet torde böra uppräknas.

Då övriga poster i omkostnadsstaten synes böra uppföras med oförändrade

belopp, skulle anslaget för nästa budgetår upptagas med (242 700

+ 5 000 + 8 500 — 3 000 — 9 900 + 3 000 + 25 000) 271 300 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 271 300 kronor.

40 ro) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

44, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare

9 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

3 367 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 3 353 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget höjes med ett av de alternativa

belopp, som angivits under punkten 38.

Departementschefen bär anfört följande.

I enlighet med mitt under punkten 42 anmälda ställningstagande till

framlagda organisationsförslag i fråga om det statliga planväsendet är

jag ej beredd att för budgetåret 1954/55 föreslå någon personalförstärkning

vid länsarkitektsorganisationen. Härav följer att förevarande anslag

endast bör uppräknas med de av byggnadsstyrelsen beräknade automatiska

kostnadsförändringarna om 50 000 kronor på grund av löneklassförändringar

m. m.

Styrelsens förslag om uppförande av ytterligare 9 kontorsbiträdestjänster

i Ga 8 på personalförteckningen har ej givit mig anledning till erinran.

I förevarande anslag har för innevarande budgetår inräknats ett preliminärt

belopp av 50 000 kronor i avvaktan på närmare prövning av viss

lönereglering för en del tekniker med placering som extra tjänstemän vid

länsarkitektkontoren. Kungl. Maj :t har sedermera föreskrivit, att av

nämnda belopp under budgetåret 1953/54 må användas högst 9 000 kronor

i ökade grundlöner. Härtill kommer ökade utgifter för rörligt tillägg

med ca 5 000 kronor. Med hänsyn härtill torde för nästa budgetår anslaget

kunna minskas med 36 000 kronor.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (3 353 000 + 50 000

— 36 000) 3 367 000 kronor.

Utskottet. Såsom av den under punkten 38 lämnade redogörelsen framgår,

bär byggnadsstyrelsen för nästa budgetår hemställt om en betydande

uppräkning av förevarande anslag. Departementschefen har dock, under

åberopande av sitt ställningstagande till de under samma punkt behandlade

organisationsförslagen i fråga om det statliga planväsendet, förklarat

sig icke vara beredd att nu förorda någon personalförstärkning vid länsarkitektsorganisationen.

I enlighet härmed anses behovet av ytterligare

medel kunna begränsas till ett belopp av 50 000 kronor, avseende vissa

automatiska kostnadsstegringar. Då emellertid av vissa närmare angivna

skäl samtidigt en besparing på 36 000 kronor synts möjlig, har anslaget

föreslagits skola höjas med allenast 14 000 kronor. Vidare har förutsatts

att på personalförteckningen skola uppföras ytterligare nio kontorsbiträdestjänster

i Ca 8.

Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 9 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 37

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 597 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 031 400

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ................................. 848 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 890 500

Summa kronor 3 367 000

c) till Länsarlcitektsorganisationen: Avlöningar för bud
-

getåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 3 367 000 kronor.

41 :o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 75 och 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

450 000 kronor.

42:o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 77) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner

och regionplaner för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

43:o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse in. m. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s.

77 och 78), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår med 300 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

44:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 78 och 79), som innebär anslagsminskning

för nästa budgetår med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

Tekniska institut.

45 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 50, s. 80—83) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för

statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6.

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 638 300 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 624 800 kronor.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en höjning av anslaget

med 204 700 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare

innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen

(s. 80 och 81).

Över direktionens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd (s. 81 och 82).

Kungl. Maj ds förslag innebär i fråga om institutets avlöningsstat en

uppräkning med 3 500 kronor, motsvarande den automatiska utgiftsstegringen

för löneklassförändringar m. m.

Beträffande omkostnadsstaten föreslås att ett belopp av 10 000 kronor

beräknas till materialkostnader m. m. för experiment- och försöksarbeten

under institutets verksamhet i allmänhet.

Särskilda uppbördsmedel slutligen upptagas med oförändrat belopp.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (624 800 + 3 500 + 10 000)

638 300 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Stat.

A vlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 139 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 214 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 183 600

Säger kronor 536 800

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 223 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 117 000

Säger kronor 340 000

Säger för avlöningar kronor 876 800

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 39

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

...................................................... 134 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kronor 234 000

Summa kronor 1 110 800

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m.......... 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m....... 470 500

Säger kronor 472 500

Nettoutgift kronor 638 300

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 638 300 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

46:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 51, s. 83 och 84), som innebär en på grund av automatiska

utgiftsstegringar med 78 000 kronor förhöjd anslagsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 57 500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 210 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 139 100

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

m. in., förslagsvis ........................ 300 000

Summa kronor 709 000

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 709 000 kronor.

47:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 85), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

333 500 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Statens elektriska inspektion m. m.

48:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 53, s. 86), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 136 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 39 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 88 000

Summa kronor 264 000

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 264 000 kronor.

49:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 87), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av

21 300 kronor.

50 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 87), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Djurgårdsnämnden.

51 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 56, s. 88), som innebär anslagsökning med 5 400 kronor för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ..................

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Summa kronor

18 000

89 200

23 000

130 200

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 130 200 kronor.

52:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 57, s. 89) och under erinran att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

Diverse.

53 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 90) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbgggnadernas delfond för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 1 156 000 kronor.

54 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 90) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1954/55

anvisa ett förslagsanslag av 1 762 000 kronor.

55 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 60, s. 90 och 91), som innebär anslagsminskning för

nästa budgetår med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

56 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj :t har (punkt 61, s. 91 och 92) föreslagit riksdagen att till Ersätt
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 32 800 000 kronor.

Generalpoststyrelsen bär för nästa budgetår hemställt om ett anslag av

34 000 000 kronor.

I propositionen har lämnats vissa uppgifter angående beräkningen av

ifrågavarande ersättning under innevarande och nästkommande budgetår.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet.

Samtidigt vill utskottet erinra om att riksdagens år 1953 församlade

revisorer under § 15 av sin berättelse angående statsverket berört vissa med

tjänstebrevsrätten sammanhängande spörsmål. Vidare har i de båda likalydaride

motionerna 1:222 och 11:483 framlagts förslag om avskaffande

av tjänstebrevsrätten. Till de sålunda aktualiserade frågorna återkommer

emellertid utskottet i annat sammanhang.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 34 000 000 kronor.

57:o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har (punkt 62,

s. 92) föreslagit riksdagen att till Understöd åt skärgårdsrederier för budgetåret

1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 435 000

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Anslaget användes för bidrag till reguljär båttrafik i Stockholms och Bohusläns

skärgårdar. Den på statsverket fallande andelen av de årliga understöden

till den av Waxholms nya ångfartygsaktiebolag ombesörjda båtlinjetrafiken

i Stockholms skärgård, vilken andel regleras enligt särskilda av

riksdagen godkända, i propositionerna 1952:163 och 1953:136 närmare

redovisade avtal, beräknas för budgetåret 1954/55 uppgå till ca 200 000 kronor.

I sistnämnda proposition behandlades även frågan om fortsatt subventionering

av den av Marstrands rederiaktiebolag bedrivna kustlinjetrafiken

i Bohuslän på sträckan Göteborg—Gravarne i enlighet med en av särskilt

tillkallad utredningsman utarbetad plan. Jämlikt denna av riksdagen utan

erinran lämnade subventioneringsplan skulle understödet till Marstrandsbolaget

för 1954/55 uppgå till maximalt 83 333 kronor. Vidare torde ett

mindre belopp från förevarande anslag böra avses för ersättning åt en statlig

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

granskningsman avseende den subventionerade båttrafiken i Bohuslän. Med

hänsyn till vid ingången av innevarande budgetår disponibel besparing kan

behovet av anslagsmedel för budgetåret 1954/55 till stöd åt skärgårdsrederier

avrundas nedåt till 275 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 275 000

kronor.

58:o) Understöd åt inrikes lufttrafik. Kungl. Maj :t har (punkt 63,

s. 93—97) föreslagit riksdagen att till Understöd åt inrikes lufttrafik för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 200 000

kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1953 har Aktiebolaget Aerotransport hemställt

att understöd till den av Scandinavian Airlines System (SAS) bedrivna inrikes

lufttrafiken måtte utgå med ett oförändrat belopp av 295 000 kronor

för verksamhetsåret 1954/55.

För verksamhetsåret 1952/53 förutses enligt preliminära beräkningar ett

underskott å inrikestrafiken om ca 570 000 kronor mot beräknade 375 000

kronor. Anledningen till att underskottet blir större än beräknat är, att

tidigare kalkyler var baserade på trafik med flygplan av typ Douglas DC-3,

medan under verksamhetsåret övergång i större utsträckning skett till

Scandia-flygplan för luleå- och visbylinjerna. Visserligen har intäkterna

blivit högre än i den tidigare DC-3-kalkylen, men denna intäktsökning har

dock icke kunnat uppväga de högre kostnaderna. Scandiaplanen drager

nämligen i förhållande till DC-3 högre driftkostnader och avskrivningar.

Å andra sidan har scandiatypen större kapacitet och relativt sett bättre driftekonomi,

varför inrikestrafiken med dessa flygplan på längre sikt bör medföra

bättre ekonomiskt resultat än vid trafik med DC-3, som i och med den

förutsedda ökningen i trafiken är kapacitetsmässigt otillfredsställande.

Under verksamhetsåret 1 oktober 1953—30 september 1954 kommer

inrikestrafiken att i full utsträckning upprätthållas med Scandia, då

SAS’ DC-3-flotta är under successiv avveckling. En för detta verksamhetsår

upprättad kalkyl för ett inrikes trafikprogram av samma omfattning som

under verksamhetsåret 1952/53 utvisar till följd härav ett underskott å ca

990 000 kronor.

För beräknandet av understödsbehovet lör inrikestrafiken under verksamhetsåret

1 oktober 1954—30 september 1955 har SAS uppgjort en kalkyl,

baserad på i stort sett oförändrad trafik enligt nedanstående preliminära

trafikprogram:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

L''nje Period Antal dubbelturer

Stockholm-Visby............. Vio-15/* 1 daglig + 1 varje vardag

ieli— U 2 dagliga

Ve — V, 3—4 dagliga

V9 —:30la 2 dagliga

Malmö Visby................ 2°/6 —i•/„ l per vecka

Stockholm Luleå............. 1/10—30/9 1 varje vardag

Stockholm Malmö ........... 1/10—30/9 1 varje vardag

Kalkylen slutar på ett underskott å 668 000 kronor. Intäkter och kostnader

för de olika linjerna beräknas uppgå till följande belopp (1 000-tal

kronor).

Stockholm—

Luleå

Intäkter .................. 1 583

Kostnader ............... 2 017

Resultat .................. — 434

Stockholm—

Visby

Stockholm—

Totalt

Malmö—

Malmö

Visby

2 182

985

4 750

2 196

1 205

5 418

— 14

— 220

— 668

Över framställningen ha yttranden avgivits av statens granskningsman

för den inrikes lufttrafiken, luftfartsstyrelsen och statskontoret (s. 94—96).

Statens granskningsman för den inrikes lufttrafiken meddelar följande.

De i SAS’ kalkyl upptagna avskrivningskostnaderna för Scandia-flygplanen

är beräknade efter en avskrivningstid av sex år med tio procents restvärde.

I andra sammanhang har SAS tillämpat en avskrivningstid av sju

år för flygplan av typ DC-3 och åtta år för DC-6 och DC-6 B. Det kan

enligt granskningsmannen ifrågasättas, om den statsunderstödda delen

av den inhemska trafiken skall bestrida större kostnad än den som motsvarar

en avskrivning på åtta år. I så fall skulle enligt i övrigt oförändrade

grunder en nedräkning av avskrivningsposten med ca 230 000 kronor

vara möjlig.

Kostnadskalkylen förutsätter, att trafikprogrammet kräver åtta besättningar

motsvarande en kostnad av 560 000 kronor per år. Granskningsmannens

undersökning av driftförhållandena har givit vid handen, att tilllämpad

tjänstgöringsplan innebär en reserv av 100 procent för att täcka olika

anspråk. Endast fyra besättningar är normalt i aktiv tjänst, två hålles i

reserv, en besättning är ledig och en avses för att täcka semester och militärtjänst.

Granskningsmannen anser, att kostnaden för det antal besättningar,

som debiteras inrikestrafiken, bör kunna reduceras med ca 50 000

kronor.

Det av SAS för verksamhetsåret 1954/55 kalkylerade underskottet skulle

alltså kunna minskas till omkring (668 000 — 230 000 — 50 000) 388 000

kronor. Enär driftunderskottet även efter denna reduktion överstiger det

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

begärda statsunderstödet, har granskningsmannen dock ej något att erinra

mot att detta beviljas.

Luf tf artsstyrelsen erinrar bl. a. om att SAS i december 1952 förutskickat,

att ett ökat utnyttjande av Scandia-flygplan i inrikestrafiken kunde i då

icke förutsebar utsträckning inverka på det ekonomiska utbytet av

trafiken; visade sig en förbättring i detta hänseende, minskade i motsvarande

mån subventionsbehovet, medan i motsatt fall SAS ensamt

hade att bära det ökade underskottet. SAS, som nu angiver orsakerna

till kostnadsökningen vara att söka i ombytet av flygplantyp, har så

till vida dragit konsekvenserna härav, att konsortiet begärt understöd

med ett belopp av endast 295 000 kronor, innebärande att SAS påtager

sig ett driftunderskott av, enligt konsortiets beräkningar, ca 373 000

kronor och enligt granskningsmannens omkring 93 000 kronor.

Luftfartsstyrelsen finner det vidare numera icke sannolikt, att subventionsbehovet

för den inrikes lufttrafiken skall kunna helt bortfalla med utgången

av verksamhetsåret 1954/55. Förhandlingar anses därför böra upptagas

i första hand mellan styrelsen och SAS i avsikt att undersöka både

möjligheten till ytterligare rationalisering av trafiken och det subventionerade

trafikprogrammets omfattning.

Statskontoret erinrar om att departementschefen vid anmälan i 1952 års

statsverksproposition av frågan om subventioneringen av inrikesflyget

under treårsperioden oktober 1952—september 1955 framhöll att subventionssystemet

därefter om möjligt borde avvecklas. De av luftfartsstyrelsen

förutskickade förhandlingarna mellan styrelsen och SAS om trafiken efter

sistnämnda tidpunkt anses böra föras utifrån angivna förutsättning och

alltså taga sikte på att ernå en sådan överenskommelse om inrikestrafiken,

som ej förutsätter vidare subventionering.

Departementschefen har anfört följande.

Enligt en i 1952 års statsverksproposition framlagd subventionsplan för

tiden 1 oktober 1952—30 september 1955 skulle för dessa tre verksamhetsår

under vissa villkor utgå understöd till SAS för viss inrikes lufttrafik med

resp. 450 000, 400 000 och 350 000 kronor, varefter subventionssystemet

om möjligt skulle avvecklas. Understödet skulle i princip endast omfatta

linjerna Stockholm/Norrköping—Visby, Stockholm—Sundsvall/Härnösand

och Stockholm—Luleå, men även linjerna Stockholm—Malmö och Malmö—

Visby har intagits i subvcntionskalkylerna. Efter förslag i proposition

1953: 137 reviderades planen för verksamhetsåren 1952/53 och 1953/54,

därvid linjen Stockholm—Sundsvall/Härnösand uteslöts, medan å andra

sidan vissa kostnadsökningar föranledde uppräkning av det på de övriga

flyglinjerna belöpande bidraget. Enligt den reviderade planen skulle bidragen

för verksamhetsåren 1952/53—1953/54 utgå med högst 375 000 resp.

295 000 kronor.

Med hänsyn till de besparingar, som för budgetåret 1952/53 uppkom på

anslaget till följd av det minskade bidragsbehovet för samma verksam
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

hetsår, kunde medelsanvisningen för budgetåret 1953/54 begränsas till

200 000 kronor.

Enligt de nu framlagda beräkningarna skulle underskottet för verksamhetsåren

1952/53—1954/55 uppgå till resp. 570 000, 990 000 och 668 000

kronor. Anledningen till att underskotten överstiger de tidigare beräknade

anges vara, att övergång skett till flygplan av större typ, vilket dock på

längre sikt anges skola medföra en relativt bättre ekonomi.

Statens granskningsman för den inrikes lufttrafiken bär ifrågasatt, om

ej det beräknade underskottet för 1954/55 skulle med tillämpning av en

längre avskrivningstid samt reduktion av besättningskostnaderna kunna

minskas med 280 000 kronor och således beräknas till 388 000 kronor. Även

med denna beräkningsgrund skulle driftsunderskottet emellertid överstiga

det begärda statsbidraget.

Med hänsyn härtill och i likhet med remissinstanserna vill jag icke motsätta

mig, att bidraget för verksamhetsåret 1954/55, som enligt den föreliggande

subventionsplanen är det sista år för vilket understöd förutsetts

utgår med högst 295 000 kronor.

Jag förordar därför, att anslaget, från vilket även betalas arvode till omnämnde

granskningsman, för nästa budgetår upptages till i runt tal 300 000

kronor, vilket i förhållande till innevarande års anslag innebär en uddräkning

med 100 000 kronor.

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört

och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt inrikes lufttrafik för

budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

59 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt 64, s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

internationella sammanslutningar in. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 100 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Departementschef en anmäler att i enlighet med gällande principer för användningen

av detta anslag utgifterna för Sveriges deltagande i en i oktober

1953 i Bryssel hållen europeisk transportministerkonferens bestridits från

anslaget. Vid denna konferens enades de västeuropeiska staternas transportministrar

om att anordna en permanent liknande konferens, som enligt

ett den 17 oktober 1953 av bl. a. Sverige undertecknat protokoll skulle ha

till syfte att verka för ett bättre utnyttjande av de europeiska landtransportmedlen

samt samordna arbetet inom internationella organisationer på

ifrågavarande område. Även i fortsättningen anses kostnader för sådana

konferenser böra belasta anslaget.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

60 :o) Vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 98) och under erinran att till förevarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats 1 110 000 kronor får

utskottet, som tagit del av handlingarna i ärendet, hemställa,

att riksdagen må till Vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap

för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

61 :o) Geotckniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 66, s. 98—101) föreslagit riksdagen att till Geotelcnislta undersökningar

i Götaälvdalen m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kronor.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län (skr. 16A 1953) har — under erinran om de

lokala undersökningar, som skett genom försorg av statens geotekniska

institut inom det av jordskredet den 29 september 1950 i Surte drabbade

området — föreslagit, att ytterligare geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

måtte komma till stånd enligt ett av institutet i samråd med Sveriges

geologiska undersökning uppgjort program samt att erforderliga statsmedel

måtte ställas till förfogande härför.

I anledning härav har statens geotekniska institut anfört, att skredriskerna

i Götaälvdalen måste bedömas som allvarliga bl. a. på grund av

förekommande grundvattentryck jämte lerlager, varför institutet anser

det synnerligen önskvärt, att den föreslagna undersökningen snarast möjligt

kommer till stånd.

Över framställningarna ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (s. 99 och 100).

Departementschefen bär anfört följande.

Det jordskred, som hösten 1950 drabbade samhället Surte på östra sidan

av Göta älv, orsakade mycket betydande skador. Förutom att bebyggelsen

inom området för naturkatastrofen helt eller delvis förstördes, avskars de

trafikleder, farleden på älven, järnvägen samt vägarna, som hade beröring

med området. Genom en av statens geotekniska institut nyligen utförd

lokal undersökning inom vissa samhällen vid älvdalen bär framgått, att

man där icke kan bortse från möjligheten av ras utav liknande art som det i

Surte. Det i april 1953 inträffade raset på järnvägssträckan Alvhem—Nygård

synes bekräfta förefintligheten av risker för ras längs dalgången.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Människoliv samt betydande ekonomiska värden kan här stå på spel. För

trafiklederna utefter Göta älv vore ett klarläggande av de geologiska förhållandena

i de avseenden, varom här är fråga, av stor betydelse, såsom

ock framhållits av järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Jag anser mig under angivna förhållanden böra förorda, att den av länsstyrelsen

i Älvsborgs län föreslagna geotekniska undersökningen av Götaälvdalen,

syftande i första hand till att klarlägga riskerna för ras, kommer

till stånd, och att kostnaderna för densamma bestrids med statsmedel.

Undersökningen synes böra bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med

det av statens geotekniska institut i samråd med Sveriges geologiska undersökning

uppgjorda programmet, för vilket redogörelse här förut lämnats,

samt ske i intimt samråd med berörda kommunikationsverk och övriga

företrädare för statliga intressen i frågan.

Institutet har beräknat de för dagen överblickbara kostnaderna till

280 000 kronor, varav 130 000 kronor avsetts för första budgetåret. Denna

kostnadsuppskattning föranleder från min sida ej någon erinran. Kostnaderna

för denna undersökning synes böra bestridas genom särskilt reservationsanslag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 130 000 kronor.

62 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 101), som innebär anslagshöjning för

nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

63 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68,

s. 101), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1954/55

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

64ro) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 102), som innebär anslagsminskning

för nästa budgetår med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Uppskjutna frågor.

65 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande

nedannämnda av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 9: Vissa anslagstekniska frågor;

punkten 10: Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare, Väghållningen i städer och stadsliknande

samhällen, som är väghållare, samt Enskild väghållning;

punkten 14: Avsättning till statens automobilskattemedelsfond;

punkten 19: Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder; samt

punkten 46: Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m.,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, fröken Andersson, herrar Näsström, Pålsson,

Hesselbom, Gustaf Andersson, Einar Persson, Boman, Ragnar Persson,

Holmqvist och Sunne; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström,

Staxäng, fröken Elmén, herrar Widén, Almgren, Andreasson, fröken

Olsson och herr Svensson i Stenkyrka.

4—403 04 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 6 samt. Nr fl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:6 Riksdagens skrivelse nr 6 a1 i texten