Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ytterligare aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1954-03-30 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1954:60, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ytterligare aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 60—61.

Statsutskottets utlåtande nr 60.

1

Nr 60.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till ytterligare aktieteckning i Norrbottens järnverk

aktiebolag m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, dels till Avskrivning å statens aktier i Norrbottens

järnverk aktiebolag för budgetåret 1954/55 beräkna ett anslag av

30 000 000 kronor (bil. 20), dels ock till Aktieteckning i Norrbottens järnverk

aktiebolag för samma budgetår beräkna ett investeringsanslag av

200 000 000 kronor (bil. 31, punkt 5), har Kungl. Maj :t i propositionen nr 51,

under åberopande av biiagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 15 januari 1954, föreslagit riksdagen att dels till Aktieteckning

i Norrbottens järnverk aktiebolag å kapitalbudgeten, fonden för statens

aktier, för budgetåret 1954/55 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000

kronor, dels medgiva, att Norrbottens järnverk aktiebolag må, efter beslut

av Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst

75 000 000 kronor, dels ock till Avskrivning å statens aktier i Norrbottens

järnverk aktiebolag under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 30 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergvall och fru Gärde Widemar (I: 403) och den andra inom andra

kammaren av herr Boi ja m. fl. (II: 516), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta dels att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 51, dels att hos

Kungl. Maj :t begära tillkallandet av sakkunniga för utredning av Norrbottens

järnverk aktiebolags nuvarande status och dess framtida räntabilitetsutsikter

med därpå grundade förslag till en mer genomgripande rekonstruktion

av företaget, innefattande en prövning av olika alternativ, bl. a. frågan

om företagets eventuella överförande i enskild ägo under fullgoda garantier

för järnverkets fortsatta drift, dels ock att medgiva, att Norrbottens järnverk

aktiebolag må, i avvaktan på verkställandet av ifrågavarande utredning,

efter beslut av Kungl. Maj :t disponera en kredit i riksgäldskontoret på

95 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Svärd och Ewerlöf (I: 406) och den andra inom andra kammaren av

herrar Hjalmarson och Birke (11:521), i vilka hemställts, att riksdagen i

1 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr 00 — 01.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 60.

anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 51 måtte a) i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om förutsättningslös utredning av läget i Norrbottens järnverk

aktiebolag och av de förhållanden, som med verket äger samband, att

styrelsen för Norrbottens järnverk aktiebolag anmodas närmare angiva de

icke affärsmässiga omständigheter, som kan vara av betydelse vid en bedömning

av företagets resultat och framtid, samt att de förslag, vartill undersökningarna

enligt ovan samt önskemålet att differentiera och stärka

näringslivet i Norrbottens län kan föranleda, snarast måtte föreläggas riksdagen;

b) till Avskrivning å statens aktier i Norrbottens järnverk aktiebolag

under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för

budgetåret 1954/55 anvisa ett anslag av 30 000 000 kronor; c) till bidrag

till Norrbottens järnverk aktiebolag för räntebetalningar och avskrivningar

å driftbudgeten under tionde huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa

ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor; d) i övrigt avslå Kungl. Maj :ts proposition

nr 51,

dels ock en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 8),

vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära en snabb utredning

beträffande Norrbottens järnverks tillstånd och förutsättningar,

med öppet redovisande av eventuella hittills dolda omständigheter, samt att

riksdagen innan denna utredning föreligger icke fattar något beslut i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag om ökad investering i företaget.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 516, I: 406 och II: 8.

Norrbottens järnverk aktiebolag bildades efter beslut av 1939 års urtima

riksdag. Den första utbyggnaden av järnverket omfattade, utom sinterverk

och vissa hjälpanläggningar m. m., tre elektriska tackjärnsugnar

med en kapacitet av 90 000 ton per år och ett elektrostålverk. För denna

utbyggnad tillsköt staten i form av aktiekapital sammanlagt 22 000 000

kronor. Dessutom anvisades, likaledes såsom aktiekapital, 4 500 000 kronor

till ett thomasstålverk. Sistnämnda anläggning kom dock icke till utförande

under järnverkets första utbyggnadsskede, som avslutades år 1946.

År 1945 anhöll riksdagen hos Kungl. Maj:t om utredning rörande möjligheterna

att upprätta en utvidgad metallurgisk industri i Norrbotten. Efter

förslag av styrelsen för Norrbottens järnverk aktiebolag förelädes riksdagen

år 1946 och 1947 planer för järnverkets vidare utbyggnad. Den av

riksdagen slutligt fastställda utbyggnadsplanen innebar i huvudsak följande.

Järnverkets tackjärnskapacitet skulle ökas genom uppförande av en

koksmasugn för tillverkning av omkring 200 000 ton tackjärn per år. Vidare

skulle uppföras en valsverksanläggning, bestående av ett götvalsverk,

ett grovvalsverk samt ett fin- och trådvalsverk. Denna anläggning skulle

ha en produktionskapacitet av 300 000 ton handels järn per år. Den faktiska

produktionen väntades emellertid komma att hålla sig omkring 225 000—

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

3

250 000 ton per år. För att ernå avsedd produktion erfordrades också en

utvidgning av sinterverket, de båda stålverken samt hjälpanläggningarna

och de allmänna avdelningarna.

Kostnaderna för den sålunda planerade utbyggnaden av Norrbottens

järnverk beräknades till sammanlagt 155 000 000 kronor. Av detta belopp

hade 4 500 000 kronor — till uppförande av thomasverket — redan tidigare

anvisats i form av aktiekapital. I samma form beviljades av 1946 och 1947

års riksdagar för utbyggnaden sammanlagt 55 500 000 kronor. Återstoden

av det erforderliga beloppet eller 95 000 000 kronor skulle enligt riksdagens

beslut av bolaget anskaffas genom lån, för vilka staten genom riksgäldskontoret

ställde garanti.

År 1950 fann bolagsstyrelsen, att ytterligare i runt tal 145 000 000 kronor

erfordrades för att fullfölja utbyggnaden. Med anledning härav hemställde

styrelsen om ett aktiekapitaltillskott av 110 000 000 kronor samt om statlig

lånegaranti för 35 000 000 kronor. Riksdagen begränsade emellertid kapitaltillskottet

till 60 000 000 kronor och beslöt att lånegaranti skulle ställas

för återstoden av det erforderliga beloppet, 85 000 000 kronor.

Till aktiekapital i bolaget har alltså anvisats tillhopa 142 000 000 kronor.

Efter nedsättning med 12 000 000 kronor år 1946 uppgår aktiekapitalet

f. n. till 130 000 000 kronor, varav 120 000 000 kronor avsetts för järnverkets

utbyggnad enligt 1946 och 1947 års riksdagsbeslut. För sistnämnda ändamål

har bolaget dessutom upptagit statsgaranterade lån å 180 000 000 kronor.

Vidare har staten enligt riksdagens beslut ställt garanti för förlagslån

till bolaget å 6 000 000 kronor. För järnverkets byggande och drift har

följaktligen i form av aktiekapital eller lån av staten tillhandahållits i

runt tal 330 000 000 kronor.

Järnverkets utbyggnad är nu praktiskt taget avslutad. I samband därmed

har styrelsen för bolaget anmält, att de slutliga byggnadskostnaderna

kommer att uppgå till i runt tal 318 000 000 kronor och sålunda med

18 000 000 kronor överstiga det belopp, som bolaget hittills erhållit för

ändamålet. Samtidigt har styrelsen framlagt en beräkning rörande bolagets

behov av rörelsekapital. Beräkningen slutar på ett belopp av 110 000 000 kronor,

däri inbegripet en marginal å 25 000 000 kronor för mötande av tillfälliga

fluktuationer och väntade förluster under de närmaste åren. Vidare har

framlagts en räntabilitetskalkyl för tiden 1954—1956, enligt vilken bolaget

under normala produktionsförhållanden, vilka dock väntas inträda först sistnämnda

år, kan förränta ett kapital av högst 85 000 000 kronor. Under

åberopande av dessa förhållanden har styrelsen föreslagit viss omläggning

av sättet för bolagets finansiering. Förslaget innebär, att bolaget i form

av aktiekapital erhåller ett tillskott av sådan storlek, att de lån å tillhopa

180 000 000 kronor, som upptagits för bestridande av utbyggnadskostnader,

kan inlösas samt att beräknad merkostnad för utbyggnaden ävensom

vissa andra kostnader, tillsammans 20 000 000 kronor, blir täckta. Tillskottet

av nytt aktiekapital skulle i enlighet härmed utgöra 200 000 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 60.

Behovet av rörelsekapital, som hittills blott intill 6 000 000 kronor täckts

genom ett statsgaranterat lån, har till återstående del bestritts genom tillfälliga

lån, som f. n. uppgår till sammanlagt ca 80 000 000 kronor. Styrelsen

hemställer, att hela upplåningen i detta sammanhang i fortsättningen skall

få ske i riksbanken. Som nyss nämnts utgör det av styrelsen i denna del

önskade beloppet — vilket också skall innefatta täckning för fluktuationer

och väntade förluster under de närmaste åren — 110 000 000 kronor. Slutligen

anhåller styrelsen om medgivande för bolaget att genom nedsättning

av aktiekapitalet med 30 000 000 kronor verkställa utjämning i räkenskaperna

av förluster å ungefär samma belopp. Efter nu nämnda förändringar

i fråga om bolagets aktiekapital skulle detta komma att uppgå till 300 000 000

kronor, vilket belopp i stort sett kommer att motsvara det bokförda värdet

av anläggningstillgångarna.

Beträffande järnverkets produktion utgår styrelsen numera från att

huvuddelen av det tillverkade tackjärnet skall användas för fabrikation av

valsverksprodukter, i vilket hänseende den antagna kvantiteten är 215 000

ton per år. Härutöver räknar styrelsen med en avsaluproduktion av ca

30 000 ton martintackjärn.

Vid remissbehandlingen av bolagets förslag har i fråga om bolagets totala

kapitalbehov och räntabilitet i det hela icke rests några invändningar

mot styrelsens beräkningar i och för sig. Kommerskollegium framhåller

dock, att styrelsen räknar med låga avskrivningssatser, vilka på längre sikt

icke torde vara tillräckliga för erforderlig förnyelse av anläggningarna. Vad

angår det i nuvarande läge erforderliga finansiella stödet till bolaget har

flertalet remissinstanser i stort sett tillstyrkt förslaget. Statskontoret anser

sig emellertid icke kunna anbefalla en rekonstruktion på grundval av föreliggande

material utan förordar, att nu endast vissa enligt ämbetsverkets

mening ofrånkomliga åtgärder vidtages. Sålunda föreslås, att medelstillskottet

begränsas till 50 000 000 kronor. Riksgäldsfullmäktige önskar å andra

sidan en rekonstruktion, vilken mera väsentligt beaktar företagets vanskliga

läge och skulle skapa ett gynnsammare utgångsläge för järnverkets

fortsatta drift, samt föreslår därför längre gående åtgärder än bolagsstyrelsen

för närvarande tänkt sig. Fullmäktiges förslag innebär, att bolagets

aktiekapital ökas med 70 000 000 kronor samt att bolaget erhåller ett ränteoch

amorteringsfritt anslag å 105 000 000 kronor från fonden för låneunderstöd.

Sistnämnda belopp överförs omedelbart till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

och täcks genom driftbudgetanslag å 35 000 000 kronor

under tre på varandra följande budgetår. -— Kommerskollegium och

tullmäktige i riksbanken anser att bolagets upplåning av rörelsemedel icke

bör ske i riksbanken. Behovet av dylika medel bör enligt riksbanksfullmäktiges

mening täckas genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret på förslagsvis

50 000 000 kronor och i övrigt genom upplåning i marknaden.

Beträffande framtidsutsikterna för Norrbottens järnverk aktiebolag ger,

framhåller departementschefen, den av styrelsen framlagda räntabilitetskalkylen

vid handen att bolaget i varje fall icke för närvarande kan för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

5

ränta det kapital, som investerats i anläggningarna. I och för sig bör ett

sådant förhållande ge anledning att överväga ett nedläggande av bolagets

rörelse eller, om driften skall fortsätta, en radikal rekonstruktion av bolaget

i finansiellt avseende.

I anslutning härtill erinrar departementschefen först om att verksamheten

vid Norrbottens järnverk, såsom i vissa remissyttranden påpekats, icke

bör bedömas ur enbart affärsmässiga synpunkter. Till grund för 1939 års

beslut om järnverkets tillkomst låg bl. a. ett sedan lång tid närt önskemål

att i Norrbotten öppna möjlighet för inhemsk förädling av järnmalmen från

de lappländska gruvorna. Det syntes föga tilltalande, att praktiskt taget all

denna malm skulle exporteras och förädlas i andra länder samtidigt som en

icke ringa del av vår tackjärnsimport utgjordes av sådan vara, som eventuellt

tillverkats av exporterad lapplandsmalm. I och med krigsutbrottet fick

de försörjningsmässiga motiven för ett järnverk i Norrbotten ökad styrka.

Nödvändigheten att så långt möjligt trygga landets järnförsörjning under

den begynnande krisen blev en faktor av stor betydelse för verkets tillkomst.

I diskussionen om järnverkets uppförande framhölls vidare, att försörjningsmöjligheterna

i detta län, där regelmässigt stora svårigheter mötte att bereda

sysselsättning åt den växande befolkningen, därigenom skulle ökas väsentligt.

Det påpekades, att nativitetsöverskottet i länet var förhållandevis

större än i någon annan del av landet och att arbetslöshetssiffrorna plägade

vara relativt höga även under goda konjunkturer.

Trots dagens vanskligheter lär det, fortsätter departementschefen, icke

kunna bestridas, att de förväntningar, som i nämnda avseenden knutits till

Norrbottens järnverk, i ej ringa mån infriats. Försörjningsmässigt har järnverket

otvivelaktigt under en stor del av den senaste kristiden spelat en viktig

roll, för vilket man ur näringslivets och ur allmänna synpunkter har anledning

vara tacksam. Länsstyrelsen i Norrbottens län har vidare med rätta

understrukit de ur befolknings- och arbetsmarknadssynpunkter gynnsamma

verkningarna av järnverkets tillkomst och bl. a. pekat på den betydelse,

järnverket har och kommer att ha för att begränsa utflyttningen från länet

av ung arbetskraft. Om utbyggnaden av järnverket icke kommit till stånd

synes åtskilligt tala för att statsmedel i ena eller andra formen måst tagas

i anspråk för att underlätta sysselsättningen inom länet. Detta förhållande

bör särskilt beaktas vid bedömningen av statens åtgärder i förevarande sammanhang.

Ett nedläggande av driften vid Norrbottens järnverk skulle enligt departementschefen

— oavsett den stora engångsförlusten för staten — uppenbarligen

icke slå i god samklang med de motiv, på vilka järnverkets tillkomst

grundades, och har f. ö. ej ifrågasatts av någon remissmyndighet.

Av en remissmyndighel har föreslagits en verklig finansiell rekonstruktion

av bolaget med avskrivning till betydande del av däri nedlagt kapital,

alltså vida längre gående åtgärder än styrelsen ifrågasatt. Häremot må,

framhåller departementschefen, till en början anföras, all eu mera väsentlig

avskrivning av det investerade kapitalet ej bör komma i fråga utan syn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 60.

nerligen starka skäl. Enligt departementschefens uppfattning, som bestyrks

av vad som framkommit vid remissbehandlingen, kan läget ingalunda anses

så ogynnsamt att en dylik lösning bör förordas. Den omständigheten att

full förräntning icke synes kunna ernås inom närmast överskådlig tid, om

nuvarande priser blir bestående, eller att bolaget en tid lidit jämförelsevis

måttliga förluster -- vilka i stort sett kan förklaras av osedvanligt ogynnsamma

betingelser för rörelsen — torde icke utgöra tillräckligt skäl för nyssnämnda

åtgärder. Styrelsens räntabilitetskalkyl bygger på erfarenheter från

järnverkets drift under alltför kort period för att kunna läggas till grund

för ett mera definitivt ställningstagande i fråga om bolagets verksamhet

eller finansiering. Före ett dylikt ställningstagande bör enligt departementschefens

mening ytterligare driftserfarenheter ha inhämtats samt alla möjligheter

till förbättring av driftsresultatet noga ha undersökts och så långt

rimligen kan ske tillvaratagits. Bolagsstyrelsen har ju också framhållit,

att den ständigt pågående förnyelseprocessen i fråga om anläggningar och

arbetsmetoder samt vissa nyinvesteringar — bl. a. för att möjliggöra förbättring

av thomasstålets kvalitet — kan komma att på längre sikt få en

kostnadssänkande effekt.

De åtgärder, bolagsstyrelsen nu påkallat, åsyftar också väsentligen blott

att undanröja vissa olägenheter, som visat sig vara förenade med det nuvarande

sättet för bolagets finansiering. Dessa olägenheter är av skilda

slag. Till en början må erinras, att järnverkets utbyggnad onekligen till

alltför stor del finansierats genom upplåning, varmed följer en högre

räntebelastning än bolaget under överskådlig tid kan bära. Vidare är bolagets

behov av rörelsemedel icke f. n. tillgodosett på ett tillfredsställande

sätt. Det rör sig här om ett till stor del långfristigt kapitalbehov, som ej

lämpligen i den utsträckning som hittills varit fallet bör täckas genom

mer eller mindre tillfälliga krediter hos affärsbanker och andra kreditgivare.

Att olägenheterna med bolagets nuvarande finansieringsform i möjligaste

mån bör undanröjas synes departementschefen ligga i öppen dag. Härför

erfordras enligt departementschefens mening icke eu sådan ytterligare utredning,

som en reservant bland riksgäldsfullmäktige önskat. Samtliga remissinstanser

utom statskontoret har också förordat, att åtgärder vidtages

i angivet syfte. Den av statskontoret tänkta lösningen, som endast avser

att vinna täckning för uppkomna förluster och merkostnader för utbyggnaden,

är icke tillräcklig för ändamålet. För egen del vill departementschefen

i första hand, i likhet med flertalet remissinstanser, förorda bolagsstyrelsens

förslag om anvisning av medel till inlösen av de statsgaranterade

lån å sammanlagt 180 000 000 kronor, med vilka utbyggnaden huvudsakligen

finansierats. Vidare synes 20 000 000 kronor böra ställas till förfogande

för täckande av den konstaterade merkostnaden för utbyggnaden

m. in. I enlighet med styrelsens förslag synes departementschefen nu nämnda

belopp, sammanlagt 200 000 000 kronor, böra tillföras bolaget i form av

aktiekapital. Härigenom bortfaller för bolagets vidkommande större delen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

7

av den besvärande räntebelastningen. Visserligen åsamkas därvid statsverket

motsvarande utgiftsökning till följd av de ökade årliga kostnaderna för statsskuldens

förräntning. Då emellertid som alternativ till den av departementschefen

tillstyrkta åtgärden endast kan tänkas antingen en bortskrivning av

i järnverket nedlagt kapital eller återkommande anslag till bolaget för täckande

av ränteutgifterna, synes departementschefen den föreslagna lösningen

böra godtas. I enlighet med vad nyss anförts synes sålunda till nyteckning

av aktier i bolaget för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av

200 000 000 kronor.

Departementschefen anser sig vidare böra förorda, att staten medverkar

till en mera tillfredsställande ordning för täckande av bolagets behov av

rörelsekapital än den, som hittills varit rådande. I likhet med bolagsstyrelsen

förutsätter departementschefen att detta behov skall täckas genom

upplåning. Enligt departementschefens mening är det av vikt, att en väsentlig

del av rörelsekapitalet tillföres bolaget genom stående krediter. I

fråga om formen för den erforderliga kreditgivningen till bolaget ansluter

departementschefen sig till riksbanksfullmäktiges förslag, som innebär att

en rörlig kredit för bolaget upplägges i riksgäldskontoret. Maximibeloppet

av denna kredit synes böra fastställas under hänsynstagande dels till bolagets

aktuella behov av medel för inlösen av tillfälliga rörelsekrediter, dels

till den av vissa remissinstanser framförda riktiga synpunkten att en del

av bolagets kreditbehov för rörelsen allt fortfarande bör täckas genom

kredit i den allmänna marknaden. Med dessa utgångspunkter synes beloppet

av den rörliga krediten i riksgäldskontoret lämpligen böra bestämmas till

högst 75 000 000 kronor. Det förutsättes få ankomma på riksgäldsfullmäktige

att bestämma räntan å krediten.

Styrelsens hemställan om medgivande att utjämna den i bolagets räkenskaper

upplupna förlusten å i runt tal 30 000 000 kronor genom nedsättning

av bolagets aktiekapital har i princip godtagits av remissinstanserna. Av intresse

är härvidlag, framhåller departementschefen, särskilt priskontrollnämndens

påpekande om de hinder för utnyttjande av ett gynnsamt prisläge,

som nämndens priskontroll samt handels- och industrikommissionens restriktiva

licenspolitik — var för sig välmotiverade av läget — under den

berörda tidrymden utgjort. Dessa ingrepp har — samtidigt som de inneburit

att bolagets produkter tillförts avnämare på den inhemska marknaden

i större omfattning och till lägre priser än som eljest blivit fallet — på ett

kännbart sätt påverkat bolagets ekonomiska resultat.

Med hänsyn till det sagda finner departementschefen sig böra biträda

styrelsens ifrågavarande hemställan och föreslår i enlighet härmed, att motsvarande

avskrivning göres i statens räkenskaper. För detta ändamål synes

för nästa budgetår under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

böra anvisas ett anslag å 30 000 000 kronor.

Utskottet. Till utbyggnaden av Norrbottens järnverk ha hittills av statsmedel

ställts till förfogande dels 142 miljoner kronor i form av aktiekapi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 60.

tal, vilket efter medgivande av 1946 års riksdag nedsatts till 130 miljoner

kronor, dels sammanlagt 180 miljoner kronor genom lån, för vilka staten

genom riksgäldskontoret ställt garanti. Vidare har staten genom riksgäldskontoret

ställt garanti för förlagslån å högst 6 miljoner kronor. Därvid har

förutsatts, att behovet av rörelsemedel utöver nämnda belopp skall täckas

genom upplåning i vanlig ordning. För järnverkets uppförande och drift ha

således i form av aktiekapital och lån av staten tillhandahållits i runt tal

330 miljoner kronor.

Sedan järnverkets utbyggnad nu är i stort sett avslutad, har det visat sig,

att de totala byggnadskostnaderna jämte vissa andra kostnader beräknas

överstiga det belopp, som hittills ställts till förfogande för utbyggnaden, med

i runt tal 20 miljoner kronor. Bolagets behov av rörelsekapital uppskattas

till 85 miljoner kronor, vilket är det belopp, som bolaget anser sig kunna

på längre sikt förränta, vartill kommer en marginal av 25 miljoner kronor

för mötande av tillfälliga fluktuationer och väntade förluster.

Utsikterna för att bolagets drift skall kunna uppnå en tillfredsställande

lönsamhet te sig icke för närvarande gynnsamma. Orsakerna till företagets

svårigheter äro emellertid många, därvid dess allmänsociala och beredskapsbetingade

karaktär icke bör förbises. Emellertid har det förhållandet att

bolaget icke synes kunna för närvarande förränta det kapital, som investerats

i anläggningarna, icke från något håll tagits till intäkt för ett nedläggande

av driften. Utskottet har härvidlag icke någon avvikande mening. Endast

i fråga om de åtgärder med avseende å sättet för bolagets finansiering,

som kunna vara påkallade av bolagets aktuella ställning, ha skilda meningar

framförts.

Motionsvis har uttalats angelägenheten av att en noggrann teknisk-ekonomisk

utredning om bolagets dagsläge och framtida räntabilitetsutsikter bör

företagas och att på grundval av denna en genomgripande rekonstruktion

bör ske. En sådan finansiell sanering skulle enligt vad som både motionsvis

och i propositionen framhållits närmast gå ut på en avskrivning av en

väsentlig del av det på järnverket nedlagda kapitalet, varvid en motsvarande

belastning av driftbudgeten skulle erfordras. Utskottet finner i och för sig

icke något vara att erinra mot en dylik utredning men ifrågasätter, om tidpunkten

nu kan vara lämplig härför. Utskottet vill nämligen framhålla, att

järnverkets utbyggnad först nu är avslutad och att bolaget tidigast år 1956

synes kunna uppnå normal produktion. Härav följer, att tillräckligt underlag

för närvarande saknas för en verklig finansiell rekonstruktion av bolaget.

Enligt utskottets mening, som också kommit till uttryck i propositionen,

böra en längre tids erfarenheter från järnverkets drift ha inhämtats samt

alla möjligheter till förbättring av driftsresultatet undersökts och såvitt möjligt

utnyttjats, innan en sadan rekonstruktion kan vidtagas. Sådana undersökningar

synas närmast ankomma på bolagsledningen att utföra. Därest

det framdeles skulle befinnas önskvärt att underkasta de resultat, som bolagsledningen

kommit fram till, en närmare granskning, synes en sådan

lämpligen böra anförtros åt särskilda sakkunniga, vilka dock icke böra vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

9

engagerade i företag, som konkurrera med järnverket. Utskottet, som alltså

anser, att en utredning i den omfattning, som i motionerna föreslås, icke

för närvarande är lämplig eller nödvändig, avstyrker de motionsvis gjorda

yrkandena i här berörda del.

Såvitt utskottet kunnat bedöma, torde de framlagda räntabilitetskalkylerna

vara baserade på så långt görligt är realistiska utgångspunkter med

reservation dock för pris- och kostnadsutvecklingen. I vart fall synas dessa

beräkningar kunna läggas till grund för åtgärder av den begränsade räckvidd,

som här avses.

Med hänsyn till det ekonomiska läge, vari bolaget befinner sig, böra enligt

utskottets mening åtgärderna närmast gå ut på att minska bolagets betungande

räntebörda och lätta dess likviditetssvårigheter. Departementschefens

förslag härutinnan, som tillstyrkts av flertalet remissmyndigheter, innebär

i stort sett, att en del av låneskulden konverteras till aktiekapital. Såiunda

skulle de statsgaranterade lånen å sammanlagt 180 miljoner kronor,

med vilka utbyggnaden huvudsakligen finansierats, inlösas, varjämte 20

miljoner kronor skulle ställas till förfogande för täckande av den konstaterade

merkostnaden för utbyggnaden in. m. Ifrågavarande belopp, sammanlagt

200 miljoner kronor, föreslås skola tillföras bolaget i form av aktiekapital.

Då, enligt vad det visat sig, järnverkets utbyggnad till alltför stor del

finansierats genom upplåning, synes utskottet det av departementschefen

framlagda förslaget utgöra en godtagbar lösning. Härigenom kommer bolaget

att befrias från de ränteutgifter, som belöpa på ifrågavarande lån och

vilka uppskattas till något över 7 miljoner kronor per år. Samtidigt ökas

statens kostnader för statsskuldens förräntning med ungefär samma belopp.

Så länge utdelning icke kan lämnas på bolagets aktier, kompenseras

denna kostnadsökning icke av några inkomster. Staten får sålunda vidkännas

en ökad nettoutgift, som kommer att belasta driftbudgeten. Därest anJäggningslånet

icke inlöses i riksbanken, torde i det aktuella läget bidrag av

statsmedel få anvisas till bolaget för täckande av ränteutgifterna. Resultatet

blir sålunda, vad angår statens utgifter, i båda fallen i stort sett detsamma.

I motionerna I: 406 och II: 521 har framhållits, att ett bifall till Kungl.

Maj :ts förslag skulle innebära, att bolagets aktiekapital bleve betydligt större

än som vore företagsmässigt normalt. Denna anmärkning har måhända visst

fog för sig. Då det emellertid här icke är fråga om eu definitiv lösning av

bolagets finansieringsfråga, synes påtalade omständighet icke böra tillmätas

större betydelse.

I de sistnämnda båda motionerna har vidare framhållits, att aktierna i

bolaget skulle enligt Kungl. Maj :ts förslag komma att i statens räkenskaper

upptagas med för högt belopp. Utskottet medger, att ifrågavarande förhållande

icke i och för sig är fullt tillfredsställande men bör kunna godtagas,

till dess en säker grund för värderingen av bolagets tillgångar åstadkommits

och eu finansiell rekonstruktion kunnat verkställas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 60.

Av det sålunda anförda följer, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta

motionerna, såvitt nu är i fråga.

Utskottet delar departementschefens mening, att staten bör medverka till

en mera tillfredsställande ordning för täckande av bolagets behov av rörelsekapital

än den, som hittills varit rådande. Utskottet vill erinra om att

bolaget för tillgodoseende av sitt behov av rörelsekapital har, utöver det av

staten garanterade förlagslånet å högst 6 miljoner kronor, upptagit tillfälliga

krediter å sammanlagt ca 80 miljoner kronor. Dessa senare förfalla till

betalning inom den närmaste tiden. Utskottet anser i likhet med departementschefen,

att större delen av lånebehovet för ifrågavarande ändamål bör

tillgodoses genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Beloppet av denna

kredit torde, såsom föreslagits i propositionen, böra bestämmas till högst 75

miljoner kronor. Härav följer, att det i motionerna I: 403 och II: 516 gjorda

yrkandet om beviljande av högre kredit avstyrkes.

Bolagets sammanlagda förluster för tiden intill utgången av år 1953 beräknas

uppgå till i runt tal 30 miljoner kronor. Utskottet vill tillstyrka, att

dessa förluster utjämnas genom nedsättning av aktiekapitalet med nämnda

belopp. Motsvarande avskrivning av aktienias värde bör göras i statens räkenskaper.

Härför bör för nästa budgetår under huvudtiteln avskrivning av

oreglerade kapitalmedelsförluster anvisas ett anslag av 30 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis vill utskottet i anledning av vad som motionsvis anförts

framhålla, att det nu föreliggande förslaget innebär ett kapitaltillskott

endast såvitt angår det belopp av 20 miljoner kronor, som begärts för täckande

av merkostnader för järnverkets utbyggnad in. m. Mot storleken av

detta tillskott, som erfordras för fullföljande av tidigare investeringsbeslut,

torde med hänsyn till den sedan år 1950 inträffade prisstegringen och de

skäl i övrigt, som åberopats av bolaget, några vägande invändningar knappast

kunna göras.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:403 och II: 516, I: 406 och II: 521 samt

11:8, såvitt de avse skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan

om utredning, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 403 och II: 516, I: 406 och

11:521 samt 11:8, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag under

fonden för statens aktier för budgetåret 1954/55 anvisa ett

investeringsanslag av 200 000 000 kronor;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:403 och 11:516, I: 406 och

II: 521 samt II: 8, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

medgiva, att Norrbottens järnverk aktiebolag må, efter beslut

av Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret

av högst 75 000 000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

II

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna 1:406 och 11:521 samt med avslag å motionerna

1:403 och 11:516 samt 11:8, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Avskrivning å statens aktier i Norrbottens

järnverk aktiebolag under huvudtiteln avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1954/

55 anvisa ett anslag av 30 000 000 kronor;

V. att riksdagen må avslå motionerna 1:406 och 11:521,

i vad de avse anvisning under tionde huvudtiteln till bidrag

till Norrbottens järnverk aktiebolag för räntebetalningar

och avskrivningar.

Stockholm den 30 mars 1954.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Iwar Anderson, Näsgård, Gillström, Näsström, Pålsson, Hesselbom,

Gustaf Andersson, Boman, Edvin Thun, Holmqvist, Aastrup och Lundgren;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Ståhl, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Åkerström,

fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Persson i Växjö, Birke,

Löfroth, Andreasson och fröken Olsson.

Reservationer

1) av herrar Lundgren, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett

dels att utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 8 börjar

med orden »Utsikterna för», till och med det stycke, som på s. 10 slutar med

orden »kunna göras», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Som av föreliggande proposition framgår har riksdagen upprepade gånger

sedan Norrbottens järnverks tillkomst ställts inför anspråk både på direkta

statsanslag och på lånegarantier för järnverkets räkning. Utskottet

vill erinra om att dessa äskanden ej sällan haft karaktär av efterhandsframställningar.

Utskottet och riksdagen har således tvingats överväga sin

ståndpunkt under trycket av ''fullbordade fakta’.

Även om vissa förklaringar till ett sådant beteende i detta fall kunna

anföras, anser sig utskottet i sammanhanget böra bestämt framhålla, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 60.

det enligt dess mening icke är godtagbart, att anslag av statsmedel förhandsdiskonteras.

Som särskilt anmärkningsvärt måste det framstå, om efterhandsanspråk

såsom fallet är i fråga om Norrbottens järnverk få en i förhållande

till de verkligen beviljade anslagen betydande omfattning samt

om de framkomma som resultat av åtgärder, till vilkas lämplighet riksdagen

icke i tid fått taga ställning.

Mot denna bakgrund framstår det som anmärkningsvärt, att järnverkets

styrelse utan närmare förklaringar anser sig kunna förutskicka, att företagets

driftsförluster för de närmaste åren skola täckas av statsverket. Utskottet

kan icke finna det lämpligt, att riksdagen ikläder statsverket på intet

sätt preciserade framtida förpliktelser.

Föreliggande proposition innebär ett förslag till finansiell rekonstruktion

av Norrbottens järnverk aktiebolag.

Förutsättningen för att en finansiell rekonstruktion av ett företag skall

kunna leda till en bestående sanering är, att detsamma kan anses vara företagsmässigt

och driftsekonomiskt sunt. Är så icke fallet, vinner man med

företagsfinansiella åtgärder i huvudsak endast tid. De grundläggande problemen

kvarstå olösta, vilket skapar ständig risk för ackumulerade förluster

och för att nya saneringsåtgärder skola behöva tillgripas.

De uppgifter, som stått utskottet till buds, ha icke gett tillräckligt underlag

för att bedöma räntabilitet, självkostnader och utvecklingsmöjligheter

i Norrbottens järnverk. Att verket icke fyllt de förväntningar, som ställts

på detsamma, är uppenbart. Någon fullständig klarhet om orsakerna härtill

har icke stått att vinna. Följaktligen har utskottet ej kunnat bilda sig

något säkert omdöme i frågan, huruvida det förhållandet, att driften hittills

varit förlustbringande, berott på omständigheter, som äro möjliga att

inom överskådlig tid övervinna, eller på bestående drag i företagets konstruktion.

Detta är den väsentliga frågan — särskilt ur sysselsättningssynpunkt.

Att binda arbetskraft vid ett företag, som icke har rimliga utsikter

att utan stora statsanslag även i en hårdare konjunktur än den nuvarande

bereda de anställda arbete och utkomst kan inte vara god sysselsättningspolitik.

Norrbottens järnverk aktiebolag har, trots uppkomna förluster och de

stora, delvis opåräknade investeringar av statsmedel, som där gjorts, icke

varit föremål för någon företagsekonomisk analys av utomstående expertis.

Under dessa förhållanden finner sig utskottet böra hemställa om bifall

till i olika motioner framförda förslag om skrivelse till Kungl. Maj:t med

anhållan om en förutsättningslös utredning om orsakerna till det nuvarande

läget i järnverket och om företagets förutsättningar för räntabel drift i

framtiden även i hårdnande intern och internationell konkurrens. Mycket

tyder nämligen på att det icke kan betraktas som verklighetsgrundat att

utgå från att järnkonjunkturen från förra hösten kommer att fortbestå.

Först då resultaten av en sådan undersökning föreligga, kan definitiv ställning

tagas till förslaget att finansiellt rekonstruera företaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

13

Det torde emellertid stå klart, att redan uppkomna förluster inom företaget

under alla förhållanden måste täckas utifrån. Utskottet har icke

något att invända mot de beräkningar, som gjorts rörande storleken av

dessa förluster, ej heller mot förslaget att det behövliga beloppet —- 30 000 000 kronor — ställes till förfogande för ändamålet under huvudtiteln

avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. En utredning av det

slag, som utskottet finner erforderlig, måste taga viss tid i anspråk. Även

om utredningen bedrives med största skyndsamhet, vilket utskottet finner

väsentligt, kan den knappast vara genomförd förrän efter utgången av nästa

budgetår. Då järnverkets situation uppenbarligen är sådan, att detsamma

under denna tid icke av sina driftsinkomster kan bestrida räntor på

utestående skulder eller genomföra behövliga avskrivningar, torde det vara

ofrånkomligt att för dessa ändamål anvisa särskilt anslag. Utskottet beräknar

storleken av de ofrånkomliga ränte- och avskrivningsutgifterna för

ett år till omkring 30 000 000 kronor och hemställer, att riksdagen måtte för

ändamålet anvisa ett anslag av detta belopp för budgetåret 1954/55 under

tionde huvudtiteln. Framhållas bör, att ett sådant beslut icke kan anses

vara bindande för tiden efter nästa budgetårs utgång. Skulle under den tid,

utredningen pågår, ofrånkomligt behov av viss ökning i företagets rörelsekapital

anmäla sig, torde förslag därom kunna förväntas från Kungl. Maj :t.

Bland orsakerna till de i järnverket uppkomna driftsförlusterna ha åberopats

speciella, sociala, näringspolitiska, försörjningsmässiga och beredskapsmässiga

skyldigheter, till vilka särskild hänsyn borde tagas vid en

bedömning av statsverkets kostnader för verkets drift. Det framstår som

angeläget, att dessa allmänna påpekanden — utvidgade så att de innefatta

hela bilden av järnverkets särskilda förhållanden — i möjligaste mån

preciseras. Järnverkets styrelse torde få anses ha särskilda möjligheter att

konkret sammanfatta de omständigheter av denna art som för verkets drift

äro av betydelse.

Önskvärdheten av att stödja uppkomsten av ett differentierat näringsliv

i Norrbottens län, som har största möjliga motståndskraft mot häftiga

konjunkturväxlingar, har ofta understrukits. Som särskilda skäl härför

ha åberopats länets säregna förhållanden. Utskottet finner syftet härutinnan

angeläget. Eu alltför hård sammankoppling av detsamma och det till

Luleå koncentrerade järnverket måste emellertid anses diskutabel. Fördelarna

ur länets synpunkt av investeringarna i järnverket måste vägas

mot de fördelar, som skulle kunna stå att nå genom att investeringar på

andra områden av länets näringsliv befordras. Utskottet hemställer, att

riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om de förslag, som här angivna

önskemål motivera.»

dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 406 och

11:521 och i anledning av motionerna 1:403 och 11:516

samt II: 8, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 60.

se till Kungl. Maj :t anhålla dels om förutsättningslös utredning

av läget i Norrbottens järnverk aktiebolag och av

de förhållanden, som med verket äga samband, dels att styrelsen

för Norrbottens järnverk aktiebolag anmodas närmare

angiva de icke affärsmässiga omständigheter, som kunna

vara av betydelse vid en bedömning av företagets resultat

och framtid, dels ock att de förslag, vartill dessa undersökningar

samt önskemålet att differentiera och stärka näringslivet

i Norrbottens län kunna föranleda, snarast måtte

föreläggas riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 403 och

II; 516, I; 406 och II: 521 samt II: 8, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om aktieteckning

i Norrbottens järnverk aktiebolag;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 406 och

11:521 samt 11:8 och med avslag å motionerna 1:403 och

II: 516, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl.

Maj :ts förslag om medgivande för Norrbottens järnverk aktiebolag

att disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret

av högst 75 000 000 kronor;

V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 406 och

II: 521, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Norrbottens järnverk

aktiebolag för räntebetalningar och avskrivningar under

tionde huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa ett

förslagsanslag av 30 000 000 kronor.»

2) av herrar Ohlon, Boman, Aastrup, Malmborg i Skövde, Ståhl, fröken

Elmén och herr Löfroth, vilka ansett

dels att utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 8 börjar

med orden »Motionsvis har», till och med det stycke, som på s. 10 slutar med

orden »kunna göras», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en rekonstruktion

av bolaget icke kan undvikas. Det av Kungl. Maj :t nu framlagda förslaget

kan emellertid enligt utskottets mening icke utgöra någon verklig lösning

av rekonstruktionsfrågan. Detta förslag innebär nämligen i realiteten endast

ett uppskjutande av ytterligare nödvändiga saneringsåtgärder. Bolagsstyrelsen

har också förutskickat, att även vid bifall till förslaget styrelsen räknar

med fortsatta driftförluster, vilka förutsättas skola täckas av tillskott från

staten. Det synes utskottet allvarligt kunna ifrågasättas, om ofullständiga

stödåtgärder, givna med några års mellanrum, äro statsfinansiellt och företagsmässigt

försvarbara. Ur alla synpunkter anser utskottet riktigast, att

den genomgripande rekonstruktion, som förr eller senare blir ofrånkomlig,

göres snarast möjligt och i ett sammanhang. Detta är även tankegången

i de utredningar, som på enskilt initiativ verkställts rörande järnverkets ekonomiska

förhållanden och framtidsutsikter. Härvid torde kunna exempelvis

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

15

hänvisas till den analys av järnverkets problem, som gjorts av verkställande

direktören i Uddeholms aktiebolag Nils Danielsen och vilken innevarande år

publicerats i tidskriften Balans.

En rekonstruktion av den omfattning, som utskottet anser erforderlig,

kan emellertid icke ske enbart på de beräkningar, som nu framlagts av bolaget.

Hela det problemkomplex, som berör järnverkets dagsläge och framtida

räntabilitetsutsikter, måste bli föremål för en förutsättningslös utredning.

Härför bör självfallet anlitas ekonomisk och teknisk expertis. Denna

bör lämpligen icke vara engagerad i Norrbottens järnverk liksom ej heller

i företag, som konkurrera med verket. Först sedan resultatet av en sådan

utredning föreligger, kunna behövliga rekonstruktionsåtgärder överblickas

och vidtagas. Utskottet vill på nu anförda skäl föreslå, alt riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer om utredning i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet sålunda anfört.

Med hänsyn till bolagets för närvarande prekära läge synes det nödvändigt,

att, i avvaktan på resultatet av förenämnda utredning, vissa tillfälliga

åtgärder av ofrånkomlig natur nu vidtagas. Utskottet vill erinra om att

bolaget för tillgodoseende av sitt behov av rörelsekapital har, utöver det av

staten garanterade förlagslånet av 6 miljoner kronor, upptagit tillfälliga

krediter å sammanlagt ca 80 miljoner kronor. Dessa senare förfalla till

betalning inom den närmaste tiden. Utskottet anser i likhet med departementschefen,

att större delen av lånebehovet för ifrågavarande ändamål

bör tillgodoses genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Enligt Kungl.

Maj :ts förslag skall krediten bestämmas till 75 miljoner kronor. Utskottet anser

emellertid, att härtill bör läggas det belopp av sammanlagt 20 miljoner

kronor, som svarar mot uppkommen merkostnad för järnverkets utbyggnad

in. in. I enlighet härmed bör krediten alltså bestämmas till 95 miljoner

kronor, alltså samma belopp som Kungl. Maj :t föreslagit. Sistnämnda

summa utgöres nämligen av dels 75 miljoner kronor för täckande av bolagets

behov av rörliga krediter, dels skillnaden mellan 200 miljoner kronor, som

enligt Kungl. Maj :ts förslag avses till teckning av aktier i bolaget, och 180

miljoner kronor, som enligt samma förslag avses för inlösen av de statsgaranterade

anläggningslånen.

Av det anförda följer, att utskottet icke kan tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag

om nyteckning av aktier för inlösen av förenämnda lån å 180 miljoner

kronor. För dessa lån bör alltså lämnas fortsatt lånegaranti, tills rekonstruktion

skett.

Mot Kungl. Maj :ts förslag om avskrivning i statens räkenskaper av det

belopp å 30 miljoner kronor, som svarar mot uppkomna driftsförluster intill

utgången av år 1953, bar utskottet icke något att erinra.»

dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 403 och

II: 516, I: 406 och II: 521 samt II: 8, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 60.

Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning av Norrbottens

järnverk aktiebolags nuvarande status och dess framtida

räntabilitetsutsikter och att på grundval av resultatet därav

framlägga förslag till rekonstruktion av företaget;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:403 och

II: 516, I: 406 och II: 521 samt II: 8, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om aktieteckning

i Norrbottens järnverk aktiebolag;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 403 och

II: 516 samt med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:406 och 11:521 samt 11:8, samtliga motioner såvitt

nu är fråga, medgiva att Norrbottens järnverk aktiebolag

må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit

i riksgäldskontoret av högst 95 000 000 kronor;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1954:163 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 35 $ lagen den 18 april 1952 a1 i texten